2 SEPTEMBER 2014
Patientinformation
Lichen sclerosus et atroficus (vitfläcksjuka)
Lichen sclerosus et atroficus (eller bara lichen sclerosus) är en kronisk
sjukdom som ger klåda och andra besvär i underlivet, eller i sällsynta
fall på andra delar av kroppen. Sjukdomen kallas även för
vitfläcksjuka. Lichen sclerosus är vanligast efter att menstruationerna
har upphört, men man kan få sjukdomen i alla åldrar. Även män och
barn kan drabbas. Sjukdomen kan, men behöver inte, vara ärftlig.
Orsaken till att man får lichen sclerosus är okänd. Sjukdomen smittar
inte. Lichen sclerosus är en kronisk sjukdom, dvs den finns kvar hela
livet. Däremot kan man vara besvärsfri med behandling. Lichen
sclerosus innebär en liten ökad risk för cancer i de yttre könsorganen,
men det är ovanligt.
När man har lichen sclerosus blir huden i underlivet först blir tjockare
för att sedan gradvis förtunnas. Huden kan bli stram, skör och vitaktig.
Områdena med lichen sclerosus kan likna eksem och huden har ofta
rivmärken och sprickor. Kvinnor har vanligtvis svår klåda i underlivet
och blygdläpparna kan dra ihop sig och krympa. När man har lichen
sclerosus kan det bli besvärligt med samlivet för att det kliar och
stramar i underlivet. Det kan kännas bättre om man använder
glidmedel.
Det är viktigt att vara noga med hygienen i underlivet, men man bör
inte överdriva tvättandet och inte gnugga torrt. Använd barnolja
istället för tvål och vatten. Dessutom bör man smörja regelbundet med
mjukgörande, t.ex. vitt vaselin eller Locobase (finns receptfritt på
apoteket) en till flera gånger dagligen.
Om man har lichen sclerosus kan man få kortisonkräm på recept.
Receptfri kortisonkräm hjälper inte. Man smörjer krämen tunt på
hudområdet där besvären finns. Kortisonkrämen ska användas enligt
ett speciellt schema, se nedan:
Vecka 1-4: Dermovat till kvällen.
Vecka 5-8: Dermovat varannan kväll.
Vecka 9-12: Dermovat två kvällar/vecka.
Därefter underhållsbehandling Dermovat en kväll/vecka.
Vid försämring smörj oftare till symtomfrihet och därefter åter nedtrappning
enligt schema.
Det behövs inte regelbundna kontroller om du mår bra. Däremot är det
viktigt att du själv kontaktar gynekolog för bedömning om behandlingen inte
hjälper eller om du får sår som inte läker.
1
