Klåda

Sid { PAGE }/{ NUMPAGES }
Allmänläkarkonsulterna Luleå-Boden
HÖK
Handläggningsöverenskommelse
mellan Primärvården och Hudkliniken i Norrbotten
Titel: Klåda
Giltig from: 100418
Giltig tom: 120417
Ansvarig för innehållet för primärvårdens räkning: Jörgen Harila, distriktsläkare
För sjukhuskliniken: Eva Rånby, hudläkare
Godkänd för publicering av: Meta Wiborgh, ansvarig för ALK-verksamheten
Klåda
Diagnos
Besvärande klåda och/eller rivmärken.
Etiologi
Klåda är ett symptom.
• Vanlig orsak är torr hud pga. frekvent
duschning med avfettande tvålar. Typiskt är
försämring av torrt vinterklimat och
minskande besvär på sommaren.
• Lichen ruber planus, lichen sclerosis et
atroficus, dermatitis herpetiformis, eksem,
urtikaria och psoriasis kan ha klåda som
dominerande symptom.
• Kontakteksem både av irritation och av
specifika allergen kan förklara lokaliserad
klåda som tex vulvaklåda och analklåda.
• Långvarig generell klåda kan föregå bullös
pemfigoid.
• Graviditet, gallstas, kronisk njursvikt, hyperoch hypothyreos, blodsjukdomar inklusive
järnbrist, diabetes, cancer, och HIVinfektion
kan ge klåda.
• Läkemedel ger ibland klåda som biverkan.
• Parasiter som ger klåda är skabb samt håroch flatlöss. Candidaintertrigo genitoanalt vid
diabetes och fetma kliar.
I primärvården
Anamnes:
• Om orsaken är en hudsjukdom finns oftast ett
utslag. Utseende och duration av enskilda
utslag, utbredning, lokalisation och debutlokal
ger hjälp i diagnostiken.
• Generell klåda talar mer för invärtesmedicinsk
orsak.
• För torr hud som orsak talar tidigare atopiskt
eksem, excessiva duschvanor, vinterförsämring
och hög ålder.
• Vid kontakturticaria och kontakteksem uppstår
klådan i vissa situationer och av viss kontakt.
• Klåda i familjen talar för parasitos.
• Fråga om symptom talande för
invärtesmedicinsk orsak och läkemedel!
Status
Distribution och karaktär på synliga
hudförändringar?
Torr hud? Rivmärken? Lymfkörtelförstoringar?
Leverförstoring? Sköldkörtelföstoring?
Lab
Blodstatus, järnstatus, glukos, TSH, T4,
leverstatus, krea. Riktade lab om fynd enligt ovan
eller organsymptom. Ev elektrofores,
transglutaminas och tot-IgA, RAST, hepatitprover.
Autoantikroppar i serum mot basalmembran vid
misstänkt pemfigoid.
Px med stans
…vid riktad frågeställning.
Skabb
Nålspets i skabbgång, sök vid handleder och på
händer, överför till objektsglas, följt av
direktmikroskopi i 10x förstoring påvisar skabb.
Röntgen. Ev ultraljud av buk, lungröntgen.
Sid { PAGE }/{ NUMPAGES }
Klåda, fortsättning
Behandling
Riktad mot grundsjukdomen: Har patienten en
kliande hudsjukdom och/eller en allmänsjukdom?
• Hygienråd - oljedusch, kortare, mindre ofta.
• Mjukgörande hudkrämer
• Lokal steroid grupp II-III ev kombinerad med
antimykotika om klåda i hudveck.
• Klådstillande antihistamin, sederande Tavegyl/
Atarax vid dermatoser, icke-sederande vid
urticaria och atopisk allergi.
• UVB-ljusbehandling, särskilt vid graviditet och
njursvikt
Remiss till hudklinik.
• Vid klåda som inte kan förklaras av
ovanstående.
• Vid svårdiagnosticerad hudsjukdom.