Läkemedel som bör
undvikas till äldre
Läkemedel med antikolinerga effekter
Läkemedel med antikolinerga effekter t.ex.
alimemazin, klomipramin och tolterodin bör
undvikas främst p.g.a. risken för kognitiva
störningar och konfusion.
Äldre och
läkemedel
LATHUND
Långverkande bensodiazepiner
Lugnande medel och sömnmedel som innehåller
bensodiazepiner med relativt lång verkan bör
undvikas p.g.a. större risk för biverkningar som
dagtrötthet, kognitiva störningar och muskelsvaghet med risk för fall.
Endast oxazepam (Oxascand) rekommenderas
till äldre.
Generella rekommendationer
För att förhindra biverkningar bör läkemedelsbehandlingen ses över regelbundet och omprövas
genom regelbundna läkemedelsgenomgångar.
Lägsta möjliga dos bör eftersträvas vid läkemedelsbehandling av äldre. Äldre kan vara extra känsliga
för läkemedel som påverkar nervsystemet. Njurfunktionen är nedsatt hos äldre. Läkemedel som
till stor del utsöndras oförändrade i urinen bör
därför ges i lägre dos.
Alzheimers sjukdom
Detta är en rekommendation.
För utförligare information se även:
Kloka Listan 2006 samt www.janusinfo.se
Behandling med kolinesterashämmare bör
ordineras av läkare med god kännedom om Alzheimers sjukdom.
Beställ Äldre och Läkemedel, Lathund:
E-post: [email protected]
Tel: Läkemedelscentrum 08-737 32 60
Depression
Utvärdering bör ske med dosoptimering, avvägd
uppföljningstid för respektive dos och utvärdering
med validerad symtomskattningsskala.
Tänkvärt – omprövning
Läkemedelssakkunniga i
Stockholms läns landsting
Hos äldre vanligt förekommande läkemedelsgrupper som innebär risk för biverkningar eller läkemedelsinteraktioner. Behandlingen bör
fortlöpande omprövas.
Läkemedel som bör ges
med försiktighet till äldre
Neuroleptika
Bör begränsas till allvarliga tillstånd där ickefarmakologisk behandling är otillräcklig
Protonpumpshämmare
Bör endast användas vid påtagliga symtom av
gastroesofagal reflux eller vid magsårssjukdom.
Om dessa tillstånd ej kan verifieras bör läkemedelsbehandlingen trappas ned och sedan
avslutas. Utsättning av PPI kan försvåras genom
temporär symtomgivande hypersekretion av
saltsyra. Patienten bör informeras om detta.
NSAID/COX-hämmare
Risk för gastrointestinala, kardiovaskulära och
renala biverkningar, liksom kognitiva störningar.
Ges med försiktighet, indicerat endast om det
inte föreligger kontraindikation i form av nedsatt njurfunktion, högt blodtryck eller hjärtsvikt.
En vid behovs-dosering med lägsta effektiva
dos av ett preparat med kort halveringstid, t.ex.
ibuprofen eller diklofenak är att föredra framför
långverkande preparat.
I de fall kontinuerlig NSAID-behandling är
lämplig bör ulcusprofylax med omeprazol
övervägas.
Opioider
Risk för biverkningar, såsom yrsel, illamående,
konfusion, förstoppning, sedation, kognitiva
störningar och fallolyckor.
Börja med låg dos och anpassa doseringen efter
effektdurationen. Halveringstiden av opioider
är förlängd hos äldre bland annat p.g.a. nedsatt
njurfunktion. Det föreligger således risk för
ackumulering vid för täta doseringsintervall.
Digoxin
Risk för digoxinintoxikation då kreatininclearence minskar drastiskt hos äldre.
Minska dosen hos äldre. Överväg digoxin vid
förmaksflimmer eller som tilläggsbehandling vid
svår svikt.
SSRI
Blödningsrisken ökar vid samtidig behandling
med lågdos ASA.
Vid ångest och depression bör utvärdering ske
med dosoptimering, avvägd uppföljningstid för
respektive dos och utvärdering med validerad
symtomskattningsskala.
Warfarin
Risk för allvarlig blödning.
Överväg vid förmaksflimmer eller som
tilläggsbehandling vid svår svikt. Skall
omprövas regelbundet.
Loopdiuretika
Tramadol
Risk för intorkning hos äldre.
Ökad risk för yrsel, konfusion och illamående.
Överväg dosminskning.
Tramadol bör inte kombineras med antidepressiva, t.ex. SSRI-preparat, p.g.a. ökad risk
för serotonergt syndrom.
