Hur skola och förskola kan möta barn i ekonomisk utsatthet En text

Barnombudsmannen i Uppsala
Drottninggatan 8  753 10 Uppsala
www.boiu.se  [email protected]
018 69 44 99
Ekonomisk utsatthet bland barn.
Problem och förslag till lösningar för
skola och förskola
Problemet med ekonomisk utsatthet
Många forskare har konstaterat att det är en stor riskfaktor att växa upp i ekonomisk
utsatthet. Helena Svaleryd, docent, Eva Mörk, professor och Anna Sjögren, docent, vid
Uppsala universitet har undersökt barns hälsa utifrån socioekonomisk status och ohälsa
i barndomen i relation till arbetsmarknad och skola (rapporten Hellre rik och frisk 2014).
Tydligt i resultaten är att familjebakgrunden är starkt kopplad till faktorer som arbete,
lön och hälsa. För barn i familjer med lägst inkomst är det:




40 % större risk för sjukhusinskrivningar,
tre gånger så stor risk att bli inskriven på grund av psykisk ohälsa,
högre risk för utskrivning av ADHD-läkemedel,
mer än dubbelt så stor risk att dö i barndomen.
Psykisk ohälsa har ökat för alla grupper i samhället – men klyftan i graden av psykisk
ohälsa har också blivit större mellan de med sämst och bäst ekonomi. Och den psykiska
hälsan har i sin tur starka kopplingar till skolresultat, exempelvis att uppnå
gymnasiekompetens och hur många som har ekonomiskt bistånd.
Många familjer går in och ut ur ekonomiskt bistånd. Det syns även där tydligt att
barnen har det klart sämre de perioder de har ekonomiskt bistånd, och alltså har sämre
ekonomiska förutsättningar än perioder då de inte behöver det
Det finns alltså stora samhällsekonomiska vinster förenade med satsningar på
att förebygga och lindra konsekvenser av barns psykiska ohälsa. Psykisk
ohälsa är starkt förknippad med ekonomisk utsatthet.
Barnets rättigheter
I artikel 2 i FN:s konvention om barnets rättigheter står bland annat att varje barn ska
försäkras rättigheterna i konventionen, oavsett barnets, eller dess föräldrars eller
vårdnadshavares ”etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller
ställning i övrigt.”
Förutom de idag lagstadgade diskrimineringsgrunderna tar alltså barnkonventionen
upp ännu en – om ekonomiska förutsättningar. 1 mars 2018 är förslaget att
barnkonventionen ska vara svensk lag. Det är alltså hög tid att vi i samhället agerar
utifrån den principen.
BOiU arbetar för att alla barn och unga ska få den hjälp de behöver och att alla barn och unga ska kunna påverka sin vardag och samhället.
Detta gör vi genom att ge stöd och råd, informera, påverka och stärka barns och ungas röster. Vi är en ideell förening som funnits sedan 1988.
Nedan följer därför en beskrivning av en rad problemområden för de ekonomiskt utsatta
barnen i förskolan och skolan, och en rad förslag på lösningar som kan förhindra
diskriminering. Åtgärderna kan till exempel inkluderas i en
likabehandlingsplan, för att säkerställa likvärdigheten.
Utgångspunkten i all planering och hantering av aktiviteter eller beslut ska vara att
skolan är avgiftsfri. Planering av eventuella utflykter, resor eller aktiviteter ska utgå
från och ta hänsyn till detta. Avgiftsfriheten sätter gränser för vad skolan kan göra och
inte. Skolan bör alltid sträva efter att hitta alternativ som inte kräver ekonomiska
insatser från elever och föräldrar, eller endast kräver minimala sådana. Normen för
utrustning och gymnastikkläder ska sättas så låg att alla kan delta, eller så kan
skolan/förskolan se till att det finns utrustning att låna.
Riskområden








Matsäck till utflykter eller frukt till fruktstund.
Utrustning för friluftsdagar och andra aktiviteter, till exempel skridskor, hjälm,
skidor och cykel.
Utlåning med ersättningsavtal av dator/läsplatta
Kostnader för klassfoto, skoldans, skoltröja.
Insamlingar för gåvor till lärare, exempel vid avslutningar
Inköp och medtagande av exempelvis maskeradkläder till musikaler, teatrar
eller andra former av uppträdande
Barnkalas – förväntas bjuda alla, ha med sig fina presenter
Insamling till klassresa
Förslag på lösningar på riskområden


Låta utflykten börja i matsalen där alla barnen hjälper till att göra matsäck eller
Skolan/förskolan gör i ordning matpaket som delas ut till eleverna.
Matsäcksproblematiken gäller speciellt om det krävs att barnen ska ta med sig matsäck
regelbundet eller vid många tillfällen. Enligt Majblommans senaste enkät till lärare
svarade 85 procent att de ber barnen ta med matsäck en till sex gånger per termin.
Utrustning friluftsdagar – utegymnastik



Undersöka möjligheten att hyra på plats (och att skolan står för kostnaden).
Cykelutflykt – uppmärksamma möjligheten att låna annans cykel och eventuellt
samordna sådana utlåningar. Skolan kan inneha ett antal hjälmar till de barn
som saknar.
Ha en utlåningsbank med utrustning för skidor, skridskor, hjälmar osv som
används i samband med undervisning/friluftsdagar (kan finansieras genom att
utrustning skänks av familjer som använt färdigt) Finns även hållbarhetsaspekt.
Simkläder kan vara svårare att göra så med - där får det nog hänvisas till
kontakt med t ex skolsköterskan och medel från Majblomman.
2
Avgifter för friluftsdag/utflykt
Varje arbetslag budgeterar för att varje klass ska ha utrymme för vissa aktiviteter eller
utflykter. Val av aktivitet sker sedan med utgångspunkt i den aktuella budgeten. På så
sätt kan man många gånger undvika att skolan alls behöver ta ut någon extra avgift.
Skolinspektionen har uttalat att reglerna om avgiftsfri skola innebär att elever ”utan
kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig
utbildning”. Lärverktyg definierar man som ”den utrustning och materiel som eleven
behöver för att kunna nå målen i utbildningen”.
Som lägstanivå för att följa skollagen gäller:


Utlånande och användande av tekniska hjälpmedel får inte vara avgiftsbelagda
Skolan måste erbjuda fullgott alternativ till att låna ut på heltid med avtal om
ersättningsskyldighet.
Det är tveksamt om en elev som lånar utrustning under lektionstid och en som lånar
hem på heltid får likvärdiga förutsättningar.
Kostnader för klassfoto, skoldans, skoltröja
Klassfoto – fundera på hur bra företagens kort verkligen blir – och hur önskade de är?
Kanske kan någon i skolan fotografera och distribuera?
Skoltröja – är det skolans uppgift att sprida reklam till barn? Om skolan eller klassen
vill ha en tröja, så kan de hjälpas åt att samla in pengar till det.
Skoldans – bör förstås vara kostnadsfritt även om det inte kan hävdas vara
undervisning. Just det sociala umgänget är det som många barn i ekonomisk utsatthet
vittnar om faller för att de inte har råd att delta.
Tipsa föräldrar om att det inte behövs – att t ex ett kort med några ord om föräldrarna
vill visa uppskattning värderas högt. Om det ska samlas in – tänk på att hålla nere
kostnaderna. 10 kr/elev och termin räcker långt för symbolisk present. Bör ändå inte
vara obligatoriskt – viktigt att det inte upplevs som en press att delta i insamling.
A och O är att vara ute i god tid med information om eventuella framtida utgifter.
Eftersom det aldrig ska handla om några större belopp, ger detta i princip alla föräldrar
möjlighet att bidra, om inte annat genom att kunna planera/spara.
Det bör också finnas utrustning för liknande saker som sker i skolans regi att låna, till
exempel luciautrustning eller skjortor för musikklasselever.
3
Barnkalasen tenderar att bli mer och mer exklusiva – på dyra lekland eller
aktivitetskalas som simning/bowling osv. Det kan vara bra att ta upp som aspekt vid
föräldramöte – och reflektera kring. Viktigt att det inte blir en känsla att bara för ett
barn bjuds på sådant så måste de bjuda tillbaka lika storstilat.
En del framförallt förskolor har som princip att inbjudningar inte får delas ut i
verksamheten om inte alla barn omfattas. Det behöver dock däremot inte betyda att de
som undviker att sprida inbjudningarna måste bjuda hela gruppen/klassen. Det kan bli
något som gör att en del familjer inte har råd att bjuda in, eller har plats att ha 20-30
barn. Kanske kan det då vara rimligare att födelsedagsbarnet får bjuda dem hen leker
med.
En del klasser har ett gemensamt födelsedagskalas per termin, och då läggs t ex 10
kr/barn i en pott som det kan köpas symboliska presenter för. På det viset får alla gå på
kalas – det blir en gemenskapsaktivitet, som dessutom inte är kostsam.
Insamling till klassresa
Första frågan är vad syftet med resan är. Att åka sista veckan innan klassen skiljs åt
gynnar inte sammanhållningen för klassen under skoltiden. Då kanske det är bättre att
satsa på en enklare form av utflykt, till en lägergård i närheten, där som skolan kan stå
för kostnaden.
Gemensamma aktiviteter kan anordnas för att samla in pengar till klassen. Eleverna
kan hjälpas åt att sälja, hjälpa, tillverka eller anordna. Exempelvis; sälja bakverk på
marknader, ta hjälp av ”säljföretag” där en del av intäkten går till klassen, tillverka
saker i skolverksamheten (slöjd, musik, hemkunskap eller bild), anordna teater, disco,
sälja fika i skolans cafeteria.
Viktigt att det inte blir något krav på någon att sälja en viss kvot av något – för att
undvika risken att föräldrar känner sig tvungna att handla mer än de tänkt eller har
resurser för.
Övriga tips kring förhållningssätt, kunskap och skydd




Om personalen uppmärksammat brister i t ex väderadekvat klädsel som är orsak
till oro - så bör det göras en orosanmälan till socialtjänsten - gärna tillsammans
med familjen. Presentera det som en "ansökan" till socialtjänsten, och att barnet
och familjen har rätt att få hjälp. Alternativt förmedla kontakt direkt till
försörjningsstöd, med samma motivation.
Skolan kan också ta initiativ till bytardagar. T ex i samverkan med
föräldraföreningar eller ideell förening genom att skolan erbjuder lokal för
arrangemanget.
Ta hjälp av organisationer. Rädda barnen/ Majblomman /Svenska
kyrkan/Stadsmissionen kan diskret hjälpa de barn/föräldrar som inte har
möjlighet att själva stå för viss kostnad för t ex vinterkläder.
Tipsa föräldrar generellt om Köp, sälj, skänkes-grupper på Facebook
4





Utbildning för personalen – känna igen tecken, och vilket stöd som finns hos
socialtjänst och frivilligsektor. Kunna slussa vidare, träna på att ställa frågor.
Förhållningssätt – aktivt arbeta för att inte synliggöra skillnader mellan barnens
möjligheter att åka någonstans på längre lov. Det kan handla om att inte samla
in berättelser om elevernas sommarlov vid terminsstarten eller att undvika att
på andra sätt uppmuntra till att ta med saker hemifrån för att visa upp.
Erbjuda frukost i skolan. För de elever som inte hinner/får frukost hemma. Ökar
studieresultat och studiero. Antingen kostnadsfritt (som i förskolan), eller med
kupongsystem för alla elever, då skolan kan dela ut gratiskuponger till de elever
där skolan vet att det är svårt ekonomiskt.
Barn i Uppsala – om gratis aktiviteter för barn - Facebook-grupp
Tipsa om möjligheter att söka billiga/gratisplatser till Alnäs sommarläger genom
kommunens subventionering. Finns även andra frivilligorganisationer som
arrangerar billiga läger. Då kan det också behövas stöd för att förmedla behov av
utrustning.
5