Kadmium – finns ny kunskap? Marika Berglund Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet, Stockholm HÄMI workshop Göteborgs universitet September 2010 Kadmium (Cd) - källor till spridning i miljön Zinkindustri Stabilisatorer, färgpigment, legeringar, korrosionsskydd, batterier Förbränning av sopor och fossila bränslen Fosforbaserad handelsgödsel Slam Cd-förbud för vissa produkter i Sverige 1982 Utfasningsämne, Giftfri miljö Cd i handelsgödsel i Sverige g/ha Hydro Agri 2001 Cd - Exponering ffa via livsmedel Allmänna miljön: 99% från födan och 1% från luft Födan: >75% från fiberrika livsmedel Æ Grönt, potatis, rotfrukter >30% Æ Spannmål >40% Rökning Yrkesexponering Gryn Mejeri Kött Fisk Skaldjur Frukt Rotfrukt Grönsaker Potatis Petersson-Grawé, 1996 Hälsoeffekter – hög exponering Yrkesexponering (1940-talet) ÆKOL, lungcancer, njurskador, skelettskador Omgivningsexponering (1950-talet) ÆItai-itai; störd Ca-metabolism, osteomalaci, osteoporos, njurskador Hälsoeffekter – lägre exponering Njurskador (tubulär proteinuri, minskad GFR) Skeletteffekter (osteoporos, frakturer) Cancer (lunga, prostata?, bröstcancer?, livmoder?) Hormon (östrogen) effekter? Riskgrupp: kvinnor Risknivå: 0,5-3 µg Cd/g kreatinin Riskbedömning njureffekter WHO/FAO (1970-talet och fortfarande) • Högsta tolerabla veckointag PTWI 7 µg Cd/kg kroppsvikt • Motsvarar ett intag på ca 60-70 µg/dag för en vuxen person • Sverige: ca 10-20 µg/dag • • Nya studier indikerar att njuren påverkas vid betydligt lägre halter EU RAR (2007) • LOAEL: 2 µg/g crea (eller lägre?) • EFSA (2009) • Tolerabelt veckointag 2,5 µg Cd/kg kroppsvikt • Motsvarar ca 20-25 µg dagligen för en vuxen person eller • 1 µg Cd/g crea i urin Riskbedömning ben och andra effekter Effektnivå 0,5-3 µg Cd/g crea Effekter på ben • Osteoporos • Ökad frakturrisk • Ökad benresorption • Cancer • IARC: grupp 1, human carcinogen • Lungcancer, men även andra organ (njure, prostata, bröstkörtel, endometrie) • Östrogena effekter • Cd metalloestrogen? • Experimentella studier Kadmium och njureffekter Åkesson et al, 2005 Barregård et al, 2010 Itai-itai – multipla frakturer Bentäthet och frakturer Minskad bentäthet Risk för frakturer (handled) (Åkesson et al, 2006) (Alfvén et al, 2004) Tidsserie: Cd i urin hos kvinnor, 20-29 år och 50-59 år (median) 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 äldre rökare äldre aldrig-rökare yngre rökare yngre aldrig-rökare Västra Stockholm VästerGötaland 2004 och 2002 Norrbotten 2004 Skåne 2006 Västra Stockholm Götaland 2009 2008 Alla 20-29 år Alla 50-59 år Interlaboratoriekontroll IMM - Lund R2=0,81 1,60 y = 1,0365x + 0,1847 R2 = 0,8061 1,40 1,20 IMM 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 Lund R2=0,96 R2=0,99 Diagramrubrik 1,60 1,40 IMM 0,80 0,60 0,40 1,20 Analys 20 jan y = 0,9192x + 0,1423 2 R = 0,9582 1,00 1,00 0,80 Cd IMM 0,60 Linjär (Cd IMM) 0,40 0,20 0,20 0,00 0,00 y = 1,0942x - 0,0154 R2 = 0,9869 1,40 1,20 0,20 0,40 0,60 0,80 Lund 1,00 1,20 1,40 1,60 0,00 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 Analys 23 okt 1,00 1,20 1,40 Slutsatser Säkerhetsmarginalen är liten eller obefintlig 15-20% av kvinnor 50-59 år har U-Cd > 0,5 µg Cd/g crea ca 1-2% kvinnor 50-59 år har U-Cd > 1 µg Cd/g crea Kadmiumexponeringen bör alltså minskas Det finns ingen tendens till minskande kadmiumhalter i den ickerökande befolkningen Rökares kadmiumexponering tycks minska Utvärdering av tidsserien för Cd år 2011 (totalt 8 mätpunkter, 4 platser) Information från IMM 2011 års HÄMI workshop i Stockholm/IMM – Välkomna!