Kadmium – finns ny kunskap?
Marika Berglund
Institutet för miljömedicin
Karolinska Institutet, Stockholm
HÄMI workshop
Göteborgs universitet
September 2010
Kadmium (Cd) - källor till spridning i miljön
ƒ Zinkindustri
ƒ Stabilisatorer, färgpigment, legeringar,
korrosionsskydd, batterier
ƒ Förbränning av sopor och fossila bränslen
ƒ Fosforbaserad handelsgödsel
ƒ Slam
ƒ Cd-förbud för vissa produkter i Sverige 1982
ƒ Utfasningsämne, Giftfri miljö
Cd i handelsgödsel i Sverige
g/ha
Hydro Agri 2001
Cd - Exponering ffa via livsmedel
ƒ Allmänna miljön: 99% från
födan och 1% från luft
ƒ Födan: >75% från
fiberrika livsmedel
Æ Grönt, potatis, rotfrukter
>30%
Æ Spannmål >40%
ƒ Rökning
ƒ Yrkesexponering
Gryn
Mejeri
Kött
Fisk
Skaldjur
Frukt
Rotfrukt
Grönsaker
Potatis
Petersson-Grawé, 1996
Hälsoeffekter – hög exponering
ƒ Yrkesexponering (1940-talet)
ÆKOL, lungcancer, njurskador, skelettskador
ƒ Omgivningsexponering (1950-talet)
ÆItai-itai; störd Ca-metabolism, osteomalaci,
osteoporos, njurskador
Hälsoeffekter – lägre exponering
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
Njurskador (tubulär proteinuri, minskad GFR)
Skeletteffekter (osteoporos, frakturer)
Cancer (lunga, prostata?, bröstcancer?, livmoder?)
Hormon (östrogen) effekter?
ƒ Riskgrupp: kvinnor
ƒ Risknivå: 0,5-3 µg Cd/g kreatinin
Riskbedömning njureffekter
ƒ WHO/FAO (1970-talet och fortfarande)
• Högsta tolerabla veckointag PTWI 7 µg Cd/kg kroppsvikt
• Motsvarar ett intag på ca 60-70 µg/dag för en vuxen person
• Sverige: ca 10-20 µg/dag
•
•
Nya studier indikerar att njuren påverkas vid betydligt lägre
halter
EU RAR (2007)
• LOAEL: 2 µg/g crea (eller lägre?)
•
EFSA (2009)
• Tolerabelt veckointag 2,5 µg Cd/kg kroppsvikt
• Motsvarar ca 20-25 µg dagligen för en vuxen person eller
• 1 µg Cd/g crea i urin
Riskbedömning ben och andra effekter
ƒ Effektnivå 0,5-3 µg Cd/g crea
ƒ Effekter på ben
• Osteoporos
• Ökad frakturrisk
• Ökad benresorption
•
Cancer
• IARC: grupp 1, human carcinogen
• Lungcancer, men även andra organ (njure, prostata, bröstkörtel,
endometrie)
•
Östrogena effekter
• Cd metalloestrogen?
• Experimentella studier
Kadmium och njureffekter
Åkesson et al, 2005
Barregård et al, 2010
Itai-itai – multipla frakturer
Bentäthet och frakturer
Minskad bentäthet
Risk för frakturer (handled)
(Åkesson et al, 2006)
(Alfvén et al, 2004)
Tidsserie: Cd i urin hos kvinnor, 20-29 år
och 50-59 år (median)
0,5
0,45
0,4
0,35
0,3
0,25
0,2
0,15
0,1
0,05
0
äldre rökare
äldre aldrig-rökare
yngre rökare
yngre aldrig-rökare
Västra Stockholm VästerGötaland
2004
och
2002
Norrbotten
2004
Skåne
2006
Västra Stockholm
Götaland
2009
2008
Alla 20-29 år
Alla 50-59 år
Interlaboratoriekontroll IMM - Lund
R2=0,81
1,60
y = 1,0365x + 0,1847
R2 = 0,8061
1,40
1,20
IMM
1,00
0,80
0,60
0,40
0,20
0,00
0
0,2
0,4
0,6
0,8
1
1,2
1,4
1,6
Lund
R2=0,96
R2=0,99
Diagramrubrik
1,60
1,40
IMM
0,80
0,60
0,40
1,20
Analys 20 jan
y = 0,9192x + 0,1423
2
R = 0,9582
1,00
1,00
0,80
Cd IMM
0,60
Linjär (Cd IMM)
0,40
0,20
0,20
0,00
0,00
y = 1,0942x - 0,0154
R2 = 0,9869
1,40
1,20
0,20
0,40
0,60
0,80
Lund
1,00
1,20
1,40
1,60
0,00
0,00
0,20
0,40
0,60
0,80
Analys 23 okt
1,00
1,20
1,40
Slutsatser
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
Säkerhetsmarginalen är liten eller obefintlig
15-20% av kvinnor 50-59 år har U-Cd > 0,5 µg Cd/g crea
ca 1-2% kvinnor 50-59 år har U-Cd > 1 µg Cd/g crea
Kadmiumexponeringen bör alltså minskas
Det finns ingen tendens till minskande kadmiumhalter i den ickerökande befolkningen
ƒ Rökares kadmiumexponering tycks minska
ƒ Utvärdering av tidsserien för Cd år 2011 (totalt 8 mätpunkter, 4
platser)
Information från IMM
ƒ 2011 års HÄMI workshop i Stockholm/IMM – Välkomna!