Alkoholforskarkonferens
2011
Summering
Närmare 70 personer samlades, forskare, representanter för myndigheter och andra intresserade
samlades den 7–8 juni på Systembolagets kursgård på Skarpö utanför Vaxholm.
Systembolagets alkoholpolitiske expert Per
Leimar välkomnade deltagarna till två dagar av
föredrag och diskussioner om alkoholforskning. På
dagordningen stod såväl rön, riktlinjer och rekommendationer som en diskussion om alkoholforskningens roll i samhällsdebatten.
Alkoholforskarkonferens 2011
Summering
➜ sid 5
Jenny Rundberg,
klinisk alkoholforskare från Lund,
redogjorde för sin
kartläggning av
drickande och hälsa
bland medelålders
kvinnor.
➜ sid 7
Folkhälsoinstitutets
Sven Andréasson
berättade om arbetet med att ta fram
svenska riktlinjer
för alkoholkonsumtion. Han presenterade också exempel
från Australien och
Kanada.
Wulf Becker från
Livsmedelsverket
talade om alkoholens roll i de nordiska näringsrekommendationerna,
som håller på att
uppdateras och ska
vara färdiga i juni
nästa år.
Robert Baan från
WHO:s cancerforskningsinstitut
presenterade den
senaste rapporten
om alkohol som riskfaktor för cancer.
Anna Sjöström Douagi berättade om
nystartade Sveriges
unga akademi som
ska samla några av
Sveriges bästa unga
forskare och ge dem
en egen plattform
för att skapa mer
dynamik i svensk
forskning.
Alkoholforskarkonferens 2011
Summering
Konferensen i korthet
➜ sid 9
Den första dagen
avslutades med
en diskussion om
alkoholforskningens roll i samhället.
Samtalet leddes av
Stig-Björn Ljunggren.
Dag två avhandlades indikatorer och
mätmetoder. Det
hela inleddes av Per
Leimar som presenterade en ny rapport
från Systembolagets råd för alkoholforskning, SRA.
Håkan Leifman
från Karolinska
Institutet talade
på samma tema om
ANDT-strategin.
(ANDT = alkohol,
tobak, doping och
narkotika).
Tony Nilsson,
Folkhälsoinstitutet, berättade om
preventionsindex,
ett verktyg som
möjliggör jämförelser mellan kommuners förebyggande
arbetet.
Sist ut var Bo
Söderpalm, Sahlgrenska akademin,
som talade om nya
mediciner i missbruksvården.
Skarpö
7–8 juni
2011
3
Alkoholforskarkonferens 2011
Summering
Alkoholforskarkonferens
2011
4
Alkoholforskarkonferens 2011
Summering
God utbildning
= hög alkoholkonsumtion?
För några år sedan lade Jenny Rundberg fram sin avhandling om kvinnors alkoholvanor, och resultaten väckte
stor uppmärksamhet. Var tionde drack hälsovådligt
mycket, men det som nog orsakade flest höjda ögonbryn
var att de välutbildade kvinnorna drack mest.
Jenny Rundberg
– Jag ville bidra till att öka kunskapen
om medelålders kvinnors alkoholbruk
och psykiska hälsa, säger Jenny Rundberg, klinisk alkoholforskare vid Lunds
universitet.
Med utgångspunkt i en stor folkhälsoenkät som gjordes i Lund med omnejd
1995–2000 har Jenny Rundberg studerat
alkoholkonsumtionen hos närmare 7000
kvinnor i åldrarna 50–59 år.
Dessa kvinnor, födda mellan 1935 och
1945, tillhör en generation vars liv på
flera sätt kom att skilja sig från tidigare
generationers. De växte upp i en tid då
kvinnor i större utsträckning började
utbilda sig och förvärvsarbeta, något
som blev möjligt tack vare att de allt
färre barnen fick gå på dagis. Det är i det
här läget som alkoholen gör sin entré på
bredare front och så småningom blir en
okontroversiell ingrediens i den svenska
kvinnans liv.
De kvinnor som Jenny Rundberg
studerat kommer alltså från universitetsstaden Lund och dess kranskommuner. Av detta kan man anta att såväl
utbildningsmönster som alkoholkonsum-
tion inte är alldeles representativa för
svenska kvinnor i allmänhet, men icke
desto mindre väckte resultaten uppmärksamhet även i riksmedierna.
Undersökningen visade att tre av fyra
drack alkohol varje vecka och att var
tionde drack i sådan omfattning att det
kan anses hälsovådligt. 40 procent hade
druckit sig berusade under den senaste
månaden; i medeltal mellan tre och fyra
gånger.
– Men till vår förvåning fann vi inga
samband mellan berusningsdrickande
och social situation eller hälsotillstånd,
säger Jenny Rundberg.
Det kanske mest slående studien rörde
sambandet mellan utbildningsnivå och
alkoholkonsumtion. Av nykteristerna
var det bara drygt var tionde som hade
högskoleutbildning, och inte många fler
bland dem som drack mycket sällan.
Däremot bland dem som drack lite men
regelbundet var andelen 36 procent och
flest högutbildade återfanns bland dem
med måttlig eller hög alkoholkonsumtion
(50 respektive 45 procent). Jenny Rundberg kunde också visa att de kvinnor
5
Alkoholforskarkonferens 2011
Summering
som inte drack alkohol regelbundet hade
sämre fysisk hälsa och social situation.
De var oftare ensamstående, förtidspensionärer eller långtidssjukskrivna.
– Kanske beror det på att den som
är gift och yrkesarbetande har bättre
ekonomi och oftare vistas i miljöer och
sammanhang där alkohol förekommer,
säger Jenny Rundberg.
Vad hände sedan?
Något överraskande fann man emellertid inga nämnvärda skillnader mellan
hög- och lågriskkonsumenter ifråga om
sjukhusvård och dödlighet. Av bland
annat detta skäl har Jenny Rundberg
och hennes kolleger velat återvända till
Lundakvinnorna för att se vad som har
hänt. Inom en snar framtid kommer de
att presentera en tioårsuppföljning.
Arbetet med uppföljningen har dragit
ut på tiden, men de preliminära resultaten – mycket preliminära, betonar Jenny
6
Rundberg – visar inte på något samband
mellan alkoholkonsumtion och dödlighet,
när hänsyn tagits till social situation och
hälsofaktorer. Inte heller tycks man hitta
något samband mellan intensivdrickande
och dödlighet.
I den första undersökningen identifierades en grupp som särskilt sårbar,
nämligen de kvinnor som uppgav att de
drack för att känna sig mindre spända.
Dessa kvinnor ägnade sig också i större
utsträckning haft berusningsdrickande.
Över 80 procent det senaste året och 65
procent den senaste månaden.
– När vi tittade närmare på de här
kvinnorna fann vi en större psykisk
ohälsa, och att fler saknade kontakt med
vänner. Dessutom ägnade de sig betydligt oftare åt berusningsdrickande, säger
Jenny Rundberg.
– Det här är en utsatt grupp som vården måste vara särskilt uppmärksam på.
Alkoholforskarkonferens 2011
Summering
Alkohol en känd cancerrisk – men ändå inte
Att alkohol är en riskfaktor för cancer är känt sedan
länge. Bara i Europa dör 50 000 människor per år av alkoholrelaterad cancer enligt Världshälsoorganisationen,
WHO, ändå agerar inte medlemsländerna. ”Det är en stor
besvikelse” säger doktor Robert Baan från WHO:s cancerforskningsorgan IARC.
Robert Baan
Doktor Robert Baan arbetar med utvärdering av cancerrisker för WHO, närmare bestämt på International Agency for
Research on Cancer, IARC, i Lyon.
När han kommer till alkoholforskningskonferensen på Skarpö är han tämligen utschasad efter uppståndelsen som
uppstod när IARC släppte sina senaste
rön: att strålning från mobiltelefoner
möjligen kan vara cancerframkallande.
– Det är lite ironiskt, men jag har
knappt gjort annat än att tala i telefon
sedan vi släppte de här resultaten, säger
Robert Baan som har jagats av en global
journalistkår som alla vill ha en kommentar till den sensationella nyheten.
Men Robert Baan tycker själv inte att
det är så sensationellt. IARC har alltså
gått ut med att mobilstrålning är en cancerrisk i grupp 2B, det vill säga möjligen
cancerframkallande. Att döma av hittills
tillgängliga data går det åtminstone inte
att utesluta. Det vetenskapliga läget är
med andra ord mer eller mindre oförändrat sedan åtminstone tio år.
– Alkohol däremot tillhör grupp 1,
otvetydigt cancerframkallande, och det
gick IARC ut med 1987. I december 2010
gjorde vi en ny genomgång av forskningsläget och konstaterade att riskvärderingen från 1987 fortfarande står sig
och rentav måste skrivas upp.
– Men det är det inte många journalister som ringer om, tillägger han lite
uppgivet.
I sin rapport för snart 25 år sedan
skrev IARC att man funnit säkerställda
samband mellan hög konsumtion av alkoholhaltiga drycker och maligna tumörer
i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe
och lever. 2010 kunde man precisera
riskbilden: ett dagligt intag av 50 gram
ren alkohol, drygt fyra standarddrinkar,
ökar risken för dessa cancerformer med
mellan två och tre gånger.
Även små mängder alkohol ökar
risken för bröstcancer
Senare har man kunnat visa att cancerrisken ökar med alkoholmängden och att
så lite som ett glas alkohol i veckan ökar
risken för cancer i munhåla och svalg
med 24 procent.
Sedan 80-talet har också nya tumörer
7
Alkoholforskarkonferens 2011
Summering
har tillkommit, berättar Robert Baan,
och det är inga små eller ovanliga cancerformer.
– Vi har gått igenom över hundra studier som visar att alkohol är en riskfaktor för bröstcancer och över 50 studier
som bekräftar samma sak för tjock- och
ändtarmscancer, säger han.
Inom parentes kan nämnas att är tjockoch ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige medan
bröstcancer är den allra vanligaste hos
kvinnor.
– För bröstcancer ser vi att även ett
måttligt drickande, strax över ett glas
om dagen, ger en liten men signifikant
riskökning, säger Robert Baan.
Enligt WHO dör 50 000 människor per
år av alkoholrelaterad cancer bara i Eu-
Hamajima N, Hirose K, Tajima K, et al. Alcohol,
tobacco and breast cancer - collaborative reanalysis
of individual data from 53 epidemiological studies, including 58,515 women with breast cancer and 95,067
without the disease. Br J Cancer Nov 18 2002; 87
(11): 1234 - 1245
IARC Monographs evaluations
of alcoholic beverage consumption
7.1% increase per 10g per day
(6% per standard British unit)
Relative risk of breast cancer (95%, FCI)
Diagrammet illustrerar det linjära
sambandet mellan
alkoholintag och
bröstcancerrisk.
Risken ökar proportionellt från första
droppen.
ropa, ungefär var femte i bröstcancer.
– Det borde väl vara betydligt mer
relevant att slå upp på löpsedlarna än att
strålning från mobiltelefoner kanske kan
ge cancer, säger Robert Baan.
Att medierna intresserar sig för fel
saker må väl vara hänt, men det riktigt
sorgliga i sammanhanget, menar han, är
att WHO inte lyckats förmå medlemsländerna att agera.
– Det är en stor besvikelse, avslutar
Robert Baan.
1.7
1.6
1.5
1.4
1.3
1.2
1.1
1.0
0.9
0
10
20
30
40
50
60
self-reported alcohol consumption, g/day
Moderate alcohol intake and breast-cancer risk (Hamajima et al, 2002)
8
Alkoholforskarkonferens 2011
Summering
Den samhällsrelevanta
alkoholforskningen
Det råder inga tvivel om att alkoholforskningen i högsta grad är samhällsrelevant. Men hur många utanför en
trängre krets av invigda vet egentligen vad svenska alkoholforskare sysslar med? Vilka frågor forskarna söker
svar på och huruvida forskningsresultaten kommer till
användning i samhället? Under ledning av statsvetaren,
proffstyckaren och – som idag – moderatorn Stig-Björn
Ljunggren diskuterades bland annat dessa frågor.
Stig-Björn Ljunggren
På gott och ont spelar alkoholen en viktig
roll i vårt samhälle. Den förekommer
snart sagt överallt och spelar något av
en huvudroll i våra mest älskade högtider. Samtidigt orsakar alkoholen stora
problem på såväl det individuella som
det samhälleliga planet. På så sätt torde
det inte råda några tvivel om att alkoholforskningen är i högsta grad samhällsrelevant. Men hur många utanför en
trängre krets av invigda vet egentligen
vad svenska alkoholforskare sysslar
med? Vilka frågor forskarna söker svar
på och huruvida forskningsresultaten
kommer till användning i samhället?
Under ledning av statsvetaren, proffstyckaren och – som idag – moderatorn
Stig-Björn Ljunggren diskuterades
bland annat dessa frågor.
Nyhetsmedier en upplevelseindustri
Många forskare är lite kluvna inför att
medverka i media. Möjligheten att nå ut
med sina rön och sitt namn måste vägas
mot risken att bli missförstådd och felciterad. Och vad ska kollegerna säga?
Som ett första steg är det viktigt att
förstå att mediernas uppdrag i första
hand är att vara intressanta snarare än
att spegla verkligheten, menade StigBjörn Ljunggren.
– Media speglar inte verkligheten och
journalister är inte en sorts forskare fast
med kortare deadline. Media en del av
upplevelseindustrin.
Likväl, menade moderator Ljunggren, kan media vara en viktig tillgång
för forskare om man bara lär sig medias
villkor.
– Jag har själv doktorerat i statsvetenskap vad det nu kan vara värt – kanske
ger det något slags legitimitet – men
i själva verket försörjer jag mig på
att vara med i media, sade Stig-Björn
Ljunggren som är en flitigt anlitad kommentars- och åsiktsleverantör.
Ljunggren menade vidare att man
måste vara klar över att medierna knappast har något intresse av att visa hela
bilden. Det är ytterst sällan som man får
utrymme att presentera långa, komplexa
resonemang. Nyanser och ӌ ena sidan,
å andra sidan”-resonemang gör sig inte
heller något vidare i nyhetsrapporte9
Alkoholforskarkonferens 2011
Summering
ringen, utan tenderar att redigeras bort
för att på så vis uppnå snärtiga, entydiga
budskap.
– Alla medier är livrädda för att vi ska
bläddra vidare eller byta kanal, sade
Stig-Björn Ljunggren, och det sätter sin
prägel på hur nyheterna utformas och
presenteras.
Därför måste den som vill använda sig
av media för att sprida kunskap anpassa
sig till dessa spelregler, något som Magnus Jägerskog, VD för IQ, tagit fasta på.
– Jag tycker att vi alla ska gå hem och
fundera ut tre kärnfulla budskap som vi
vill nå ut med, sade han. Sätt upp mål och
var beredd att vinkla budskapet för att
väcka intresse: På vilket sätt är det här
relevant för ungdomar? För äldre? Eller
vad det nu kan vara.
Bo Söderpalm från Göteborgs universitet ville dock höja ett varningens finger
för det alltför förenklade.
– Om vi gör det för enkelt riskerar vi
att korrumpera förtroendet för forskningen, menade han.
Peter Allebeck, Karolinska Institutet,
berättade att det generellt sett inte är
några problem att nå ut i medierna, utan
att han snarare måste värja sig ibland.
Emellertid är det inte alltid som medi-
10
erna är intresserade av just det budskap
som forskarna har att erbjuda – för att
inte tala om läsarna.
– För några år sedan kom det en våg av
rapporter om hur nyttigt alkohol är, sade
Peter Allebeck. Det tvingade oss forskare att precisera oss: För vilka är det
nyttigt under vilka omständigheter och
för vilka är det tvärtom. Men då får man
ju läsa i nättidningarnas kommentatorsfält vilken trist professorstyp man är.
Att nå ut med sina forskningsresultat
till det omgivande samhället handlar inte
bara om att uppmärksammas av medierna, utan också att relevanta aktörer
och organisationer kan dra nytta av
forskningen som underlag för informerade beslut. På så sätt, lyftes det fram
i diskussionen, kan det vara värdefullt
att söka närmare samarbete med praktikerna men också att bjuda in politiker i
väl valda sammanhang.
En annan idé för att förenkla kunskapsspridning var att ta fram populärvetenskapligt formulerade kortversioner
av sina vetenskapliga artiklar så att
alla som är intresserade kan ta dem till
sig. Eller som förre LO-ekonomen Dan
Andersson uttryckte det: ”Så att farmor
förstår”.
Fotograf: Bosse Johansson
Tryck: Åtta.45, Stockholm 2011
