Medeltiden historia åk 4 del 2 Man åt rätt nyttigt. Basen var gröt och bröd. Brödet var ofta grovt. De flesta människor åt rågbröd till vardags och vetebröd vid stora fester. Dessutom åt man rotfrukter som rovor, morötter och kålrot. Det gjorde man ofta grytor på. Kål i alla former var så vanligt att köksträdgård kallades kålgård. Lök och vitlök var viktigt också. Kött åt man, mer ju mer pengar man hade. Köttet var sällan färskt utan saltat, torkat eller rökt. Det gjorde att man blev törstig så öl gick i flera liter per dag. Fast det var svagt öl. På sommaren åt man ägg. Hönsen värpte inte på vintern. Det är därför vi äter ägg till påsk - det var ungefär den tiden de började värpa igen. Mjölk drack man inte som den var. Istället gjorde man smör (som ofta gick till skatt), ost och surmjölk av den. Dessutom drack man kärnmjölken som blir när man kärnar smör och vasslan som blir när man gör ost. I fastan - varje fredag och 40 dagar före påsk - var kött förbjudet. Då åt man fisk i stället. Den var ofta torkad eller saltad. Alla samhällsklasser åt ungefär samma mat. Det som skilde var att de rika hade vitare mjöl och mer vetemjöl i brödet, oftare åt smör och oftare åt kött. Dessutom hade de rika mer kryddor som peppar och saffran och dessutom drack de ibland vin. I städerna var det trångt och hygienen var dålig. Djur som höns och grisar sprang lösa på gatorna och soporna slängdes rakt ut. Dassen var en stång i en vägg. Man satt på stången och gjorde det man skulle. När högen under växte flyttade man upp stången. Det fanns inget toalettpapper utan man använde gräs, träpinne, snö eller händerna. Det luktade väldigt illa och var geggigt på marken. Skriv upp något om vad man åt under medeltiden. Skriv upp något om hygienen under medeltiden.