En livsmedelsstrategi för Sverige

En livsmedelsstrategi
för Sverige
Ett förslag till innehåll
från Lantbrukarnas Riksförbund
2 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE
En livsmedelsstrategi för Sverige
Ett förslag till innehåll från Lantbrukarnas Riksförbund
I regeringens budgetproposition
hösten 2014 står att man ”ser en långsiktig livsmedelsstrategi som en viktig pusselbit för att öka livsmedelsproduktionen
i Sverige, stödja svensk och miljöinriktad
matkonsumtion och skapa sysselsättning
på svensk landsbygd. En sådan strategi
ska omfatta hela värdekedjan, från primärproduktion till konsument.”
Det här är ett förslag till en strategi
som Lantbrukarnas riksförbund,
LRF, har tagit fram. Den tar
avstamp i LRFs livsmedelsstrategi
från 2010 och Konkurrenskraftsutredningen och syftar till att visa vad
näringen anser är viktigt att ha med
i en nationell livsmedelsstrategi.
Innehåll
Innehållsförteckning
1. EN NATIONELL LIVSMEDELSSTRATEGI
1.1 Vision till 2030
1.2 Mål för enhållbar tillväxt
1.3 Livsmedelsstrategier i andra länder
5
5
15
2. DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
2.8
2.9
Mjölken omsätter stora belopp
Svenska ägg har stått emot import
Nötköttsproducenterna på två marknader
Unika svenska grisar dyra att producera
Får- och lammproduktionen står och väger
Kyckling i stadig tillväxt
Trädgårdsproduktionen kan öka
Stabil potatisodling står inför utmaningar
Spannmål vår mest globala produkt
20
20
21
21
22
22
23
23
24
2.10
2.11
2.12
2.13
2.14
2.15
2.16
2.17
2.18
2.19
2.20
Oljeväxter eftertraktade på flera marknader
Sockerbetsodling får förändrad marknad
Vall utgör hälften av svensk åkerareal
Proteingrödor drivs av höga sojapriser
Lokal mat är en växande global trend
Livsmedelsindustrin i omvandling
Koncentrerad makt i dagligvaruhandeln
Aktörernas relationer i livsmedelskedjan
Livsmedelsmarknad med öppna gränser
Nyväckt intresse för negligerad bransch
Hur ser världen ut om fem år
24
25
25
26
26
27
27
28
28
29
30
3. MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR
FÖR DEN SVENSKA MATEN
3.1
3.2
3.3
3.4
Marknad
Politik
Samhälle
Företagande
34
35
37
39
3 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
1. En nationell livsmedelsstrategi
Mat engagerar svensken. Allt fler ställer frågor om
matens ursprung i sina dagligvarubutiker, matlagningsprogrammen avlöser varandra och kokboksutgivningen är rekordstor. Också inom politiken märks ett ökat
intresse för mat och livsmedelsproduktion och många
betonar vikten av en sammanhållen och väl förankrad
svensk livsmedelsstrategi. I regeringen Löfvens regeringsförklaring från oktober 2014 finns en sådan med.
Sverige är ett land med bra förutsättningar för
livsmedelsproduktion. Vi har god tillgång på mark
och rent vatten och vårt klimat gör att grödor och djur
inte blir så utsatta för sjukdomar och skadegörare. Vi
har dessutom kommit långt när det gäller djuromsorg
och miljöhänsyn jämfört med våra konkurrentländer.
Som en följd av detta har svenska konsumenter ett
starkt förtroende för svensk mat och svenska bönder.
En genomtänkt och samordnad satsning på svensk
livsmedelsproduktion inom ramen för en nationell livs-
4 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
medelsstrategi kan förbättra möjligheterna att utnyttja
dessa fördelar.
Genom ökad produktion kan jordbruket och trädgårdsnäringen bidra till att stärka den svenska ekonomin. Det skapas fler arbetstillfällen och exportintäkterna kan öka. Sett ur ett större perspektiv kan
det goda smittskyddet bidra till att minska problem
med antibiotikaresistens, miljön gynnas genom ökad
biologisk mångfald och fler slutna kretslopp. Genom
en ökad svensk produktion tar vi ett större ansvar för
konsumtionens miljöeffekter.
Trots alla fördelar har den svenska livsmedelsproduktionen minskat markant efter EU-inträdet. Import
tränger undan svenska livsmedel. Vid EU-inträdet 1995
var 75 procent av all mat som konsumerades i Sverige
också producerad i Sverige. Sedan dess har andelen
svenskt minskat till omkring 50 procent. Bara mellan
år 2000 och 2013 minskade antalet sysselsatta i den
svenska livsmedelsbranschen med 41 000.
Den minskade råvaruproduktionen har i sin tur gett
ett minskat underlag för förädlingsindustrin. Detta har
bidragit till att förädlingsindustrin, som ofta verkar
på en internationell marknad, i flera fall har fått
utländska ägare och flyttat utomlands. Avdelningar för
forskning, innovation och produktutveckling har flyttat med. Konkurrenskraften blir därmed allt svagare
i och med att innovationsgraden minskar. De svenska
jordbruksföretagen tvingas att lägga ner till följd av att
de inte kan konkurrera med lägsta pris och det konsumenterna efterfrågar.
Samtidigt har samhällets ansvar för livsmedelsområdet varit splittrat på ett antal departement och myndigheter, vilket i sin tur har haft en negativ påverkan
på utvecklingen. Livsmedelskedjans krympande del
i samhällsekonomin har också gjort att sektorn inte
har prioriterats på samma sätt som i våra grannländer,
exempelvis Finland och Danmark. Flera myndigheter
har i sina riktlinjer och instruktioner ingen målsättning att främja svenskt jordbruk och trädgårdsnäring.
Bättre samordning mellan myndigheter och målformuleringar som tar hänsyn till hållbar tillväxt.
En viktig utgångspunkt för en nationell livsmedelsstrategi är att vi verkar på en fri marknad med öppna
gränser mot omvärlden. Konsumenterna har makten
och det är utifrån det arbetet måste planeras. Det är
först när konsumenter i högre grad väljer svensk mat
och är beredda att betala ett merpris för hög kvalitet
som tillväxten, jobben och miljöfördelarna kan realiseras. Den totala livsmedelsmarknaden växer både i Sverige och globalt och det gäller att attrahera inte bara
svenska konsumenter, utan också konsumenter i andra
länder. Den svenska matens många fördelar är en bra
bas när det gäller att möta den växande medelklassens
intresse för hållbara varor och tjänster.
I ett längre och större perspektiv har vi också ansvar
för att nyttja den svenska åker- och naturbetesmarken
och därmed vår förmåga att producera livsmedel. Fler
och fler rapporter pekar på det faktum att det kommer
att behövas betydligt mer mat i framtiden. Fram till
2050 behöver den globala produktionen av livsmedel
öka med 60 procent om hela världens befolkning ska
kunna äta sig mätt. Därför är det ur ett globalt försörjningsperspektiv inte rätt att vi gör oss allt mer beroende av importerad mat.
Det finns gott om belägg för att en ökad konsumtion av livsmedel producerade i Sverige skulle gynna
en hållbar utveckling. Enligt FN har nordeuropeisk
djurhållning minst klimatpåverkan i världen. Därför
är en ökad konsumtion av svensk mat ett steg i rätt
riktning mot en mera hållbar konsumtion inte bara i
Sverige, utan också i de länder till vilka vi exporterar
livsmedel. Att livsmedelsproduktionen blir mer hållbar
är en förutsättning när jordens befolkning växer.
De utmaningar som Sverige, tillsammans med resten
av världen, står inför är stora och komplexa. Ingen
enskild aktör har kunskaper eller resurser nog för att
på egen hand nå framgång. För att skapa en hållbar
tillväxt i hela livsmedelskedjan krävs därför att jordbruket, industrin, handeln och politikerna samarbetar
kring en vision för att uppnå gemensamma mål.
Många av de länder som Sverige konkurrerar med
har tagit fram livsmedelsstrategier i syfte att förbättra
konkurrenskraften och öka produktionen. Det är hög
tid för Sverige att göra detsamma.
5 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
1.1 Vision till 2030
Svensk mat skapar hållbar tillväxt i hela landet.
Genom framgångsrika företagare, politisk vilja och ett starkt
förtroende mellan aktörerna utmärks Sverige av en innovativ, säker
och konkurrenskraftig livsmedelskedja som tillgodoser konsumenternas
olika behov på en växande marknad i såväl Sverige som globalt.
1.2 Mål för en hållbar tillväxt
En hållbar tillväxt på en fri marknad måste ta sin utgångspunkt i
en ökad efterfrågan. Därför är det
logiskt att i en nationell livsmedelsstrategi sätta mål om en ökad
konsumtion av svensk mat, dels
inom landets gränser, dels genom
en ökad export.
Tillväxt inom svensk livsmedelsproduktion har inte bara ekonomiska och miljömässiga fördelar.
Det unika med livsmedelssektorn
är att en tillväxt här skapar jobb i
hela landet och ofta i områden där
de behövs som bäst. En ökad svensk
livsmedelsproduktion är därför
också ett socialt projekt som bidrar
till att utveckla glesbygden.
Det finns gott om belägg för att
en ökad konsumtion av livsmedel
producerade i Sverige skulle gynna
en hållbar utveckling. Därför är
en ökad konsumtion av svensk mat
ett steg i rätt riktning mot en mera
hållbar konsumtion inte bara i Sverige, utan också i de länder till vilka
vi exporterar livsmedel.
För att nå den föreslagna visionen behövs konkreta mål för hela
livsmedelskedjan. Omfattningen
av jordbrukets produktion måste
följas liksom dess påverkan på miljö
och samhällsekonomi. Dessutom
behövs mål för den offentliga
upphandlingen, innovationstakten,
exportvolymerna och för specifika
åtaganden inom näring, industri
och handel.
Målen i det följande avsnittet är
indelade i hållbarhetsbegreppets
tre pelare, ekonomi, ekologi och
den sociala delen. Inom samtliga
dessa områden behöver det ske
en tillväxt för att utvecklingen ska
kunna kallas långsiktigt hållbar.
6 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
Mål för hållbar tillväxt
EKONOMIN
Värdet av svensk
livsmedelsproduktion
ska öka med
60 procent!
Det totala
värdet på export av
livsmedel och dryck
ska fördubblas!
80 procent
av maten
i den offentliga
sektorn ska ha
svenskt ursprung!
Samordning
och infrastruktur
för forskning och
utveckling samt
innovation inom
livsmedel
ska öka!
EKOLOGI
Det övergripande
målet för miljöpolitiken är
att till nästa generation lämna
över ett samhälle där de stora
miljöproblemen i Sverige är
lösta, utan att orsaka ökade
miljö- och hälsoproblem
utanför Sveriges
gränser!
All åkermark
ska brukas aktivt
Naturbetesmarkerna ska öka
till 460 000 ha
Större
andel effektiva
växtskyddsmedel och
metoder används i
svensk jordbruksträdgårds- och
skogsproduktion.
År 2030
återanvänds
växtnäring ur
avloppsfraktioner
som gödselmedel
i jordbruket.
SOCIALT
Antalet personer
som är sysselsatta inom
livsmedelskedjan ska öka
liksom andelen av totala
antalet sysselsatta!
Antalet nyföretagare per år
inom jordbruk, skogbruk och fiske ska
vara 2 000!
Folkhälsan
i Sverige ska
förbättras!
HÅLLBARHET. Målen som
sammafattas i figuren utgår
från hållbarhetsbegreppet tre
pelare: ekonomi, ekologi och
den sociala delen. Målen
ska nås innan 2030.
7 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
1.2.1 Mål för ekonomisk hållbarhet
Tillväxt
MÅL: Värdet av svensk livsmedelsproduktion ska öka med 60 procent till 2030.
För att nå visionen om hållbar
tillväxt så är det övergripande och
viktigaste målet i en nationell livsmedelsstrategi en ökad värdetillväxt. Det finns en stor potential för
tillväxt av svenska livsmedel och nu
är det dags att vända trenden och
få ett uppsving och framåtanda i
branschen.
Idag är hälften av den mat som
konsumeras i Sverige svensk. Före
inträdet i EU var andelen svenskproducerat 75 procent. Det visar
att det finns förutsättningar att
öka produktionen med 50 procent inom 15 till 20 år. Dessutom
tillkommer att Sveriges befolkning
beräknas öka med 12 procent fram
till år 2030.
För att möta även befolknings-
ökningen måste produktionen i
Sverige öka med 59 procent, eller
en årlig tillväxt på 3 procent, jämfört med blygsamma 0,8 procent
de senaste 20 åren. Förutsättningarna idag är däremot annorlunda
jämfört med 1990-talet, framför
allt beroende på att vi har en betydligt friare handel med livsmedel
över landsgränser.
Så ska värdet av produktionen öka
TILLVÄXT
VOLYM
Ökat antal
hektar eller
kilo
Ökad
produktivitet
och
effektivitet
PRIS
Ökat
produktvärde
eller
förädling
Högre
priser på
världsmarknaden
VOLYM OCH PRIS. Värdet av den
svenska livsmedelsproduktionen kan
öka genom större volym, högre pris
eller kombination av båda.
8 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
Värdet av den totala svensk jordbruksproduktionen de senaste fem
åren är i genomsnitt 53 miljarder
kronor plus 9 miljarder i EU-ersättningar. År 2030 ska värdet vara
uppe i 85 miljarder kronor exklusive stöd i dagens penningvärde.
LRF har i sin livsmedelsstrategi satt
som mål att jordbruksproduktionen ska växa med 1 procent per år.
Detta mål borde kunna höjas om
hela livsmedelskedjan och politiken jobbar åt samma mål.
För att kunna följa upp målet behövs indikatorer ned på produktnivå. Det är även viktigt att inte
bara följa värdeutveckling utan att
även se hur volymen av svenska
livsmedel utvecklas. Först då går
det att se om och hur tillväxten
fortskrider och var det kan finnas
behov av extra insatser.
Tillväxten mäts utifrån värdet på
jordbruksprodukter. Produktionsvärdet kan öka genom ökad volym,
högre pris eller ökat värde på
gårdsnivå genom att en större del
av förädling sker på gården och/
eller att eventuella mervärden ger
en ökad intäkt.
Volymen påverkas av efterfrågan
samt effektivitet- och produktivitetsförändringar, priset sätts för
många varor på den globala marknaden men kan också styras lokalt
beroende på var kunderna finns.
Det är därför viktigt att vid uppföljningen förstå vad en värdeförändring beror på. Tillväxten av det
som produceras kan relateras till
det som konsumeras och beräknas
då utifrån marknadsandelar.
Det totala produktionsvärdet på
jordbrukets varor och tjänster har
ökat realt med i genomsnitt 0,8
procent per år de senaste 20 åren.
Marknaden inom och utanför Sverige har dock växt betydligt mer. I
Sverige så har konsumtionsvärdet
av livsmedel ökat med 40 procent, jämfört med jordbrukets 15
procent. Importen, som har mer
än tredubblats i värde på 20 år, har
tagit stora delar av konsumenternas växande marknad.
En av marknadsekonomins främsta fördelar är att den är bra på
att styra produktionen till sådana
produkter som människor upplever att de vill ha. Därför är det
viktigt att i en livsmedelsstrategi
låta efterfrågan ha ett stort inflytande över vad som ska produceras
och hur. Det ska för varje enskild
konsument finnas tillgång till rätt
produkter producerade på rätt sätt
till rätt pris, vilket hela livsmedel-
skedjan har ansvar för. En annan
grundbult i den fria marknadsekonomin är att konsumenterna
har tillgång till information. Utan
information går det inte att göra
medvetna val.
Det finns tre sätt att öka konsumtionen av svenska råvaror. Ett är att
öka andelen svenskproducerade
livsmedel genom att svenska konsumenter oftare väljer mat med
svenskt ursprung i butiker och på
restauranger. Ett annat är att öka
exporten och ett tredje att andelen
svensk mat ökar i den offentliga
upphandlingen.
Målet är satt utifrån att livsmedelsproduktionen på gårdsnivå ska
växa men detta mått speglar i själva
verket hela livsmedelskedjan.
Enligt tillväxtmålet ska svensk livsmedelsproduktion
växa betydligt snabbare i framtiden jämfört med hur
det har sett ut efter att vi gick med i EU.
Export
MÅL: Det totala värdet på export av livsmedel och dryck ska fördubblas till 2030.
Under 2013 var värdet på den
svenska livsmedelsexporten 42
miljarder kronor. I denna siffra har
fisk exkluderats eftersom det är en
produkt med annat ursprung som
bara mellanlandar i Sverige. Om
exporten fortsätter att växa med
samma årliga takt som den gjort
hittills under 2000-talet skulle den
uppgå till 68 miljarder år 2030.
Matlandet Sverige satte som mål
att exportvärdet, inklusive fisk, ska
fördubblas under perioden 2008
till 2020. Exporten har ökat och
kommit en bra bit på väg mot målet,
men det blir sannolikt svårt att nå
hela vägen fram. Värdet av det som
exporteras mätt som intäkter på
gårdsnivå ligger på 4,8 miljarder
och bör också det kunna fördubblas
till 2030.
Utöver export av livsmedel har vi
också möjlighet att öka vår kun-
skaps- och teknikexport. Den höga
nivån på kunnande i Sverige ger
underlag för en export av jordbruksteknik, bioteknologi och smarta
produktionskedjor för livsmedel.
Detta sker redan men kan öka och
bidra till nya exportintäkter och nya
arbetstillfällen.
9 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
Offentlig upphandling
MÅL: 80 procent av maten i den offentliga sektorn ska ha svenskt ursprung 2030.
Den offentliga sektorns upphandling av livsmedel är möjlig att
påverka genom politik. Målet för
andelen svenskproducerad mat bör
därför kunna sättas högre för denna sektor än för den privata konsumtionen. Högre än 80 procent
är dock inte möjligt att nå eftersom
en betydande del av råvarorna inte
kan produceras i Sverige. Detta gäller exempelvis bananer.
Under 2013 inhandlades totalt
livsmedel för 8,9 miljarder till den
offentliga sektorn. Sektorn har de
senaste åren vuxit 1 till 5 procent
per år. Man brukar uppskatta att
cirka 50 procent av den offentliga
sektorns inköp av livsmedel är
import. Andelen varierar mellan
olika produkter. Hälften eller mer
av allt nötkött, kyckling, grönsaker
och potatis är importerade. För
övriga produkter utgörs mindre än
hälften import.
Av flera skäl bör andelen svenskproducerad mat öka inom den
offentliga upphandlingen.
Det finns en dubbelmoral i att
staten har infört en lagstiftning
om hur livsmedel ska produceras i
Sverige, samtidigt som samma stat
handlar upp mat som producerats
i andra länder med mindre strikta
regler. De svenska särreglerna som
syftar till att uppnå en hög djurvälfärd, minskad negativ miljöpåverkan och säkrare livsmedel medför
högre produktionskostnader. I den
offentliga upphandlingen prioriteras alltför ofta lägsta pris, vilket
systematiskt missgynnar svenska
producenter som har att följa den
svenska lagstiftningen.
Genom sin stora andel importerad
mat bidrar den offentliga sektorn
till export av miljöproblem. Med
närproducerade livsmedel lagas
dessutom fler av måltiderna från
grunden vilket enligt kostchefer
bidrar till mindre svinn.
Om en större andel av maten i
de offentligt finansierade köken
lagades från grunden med råvaror
av god kvalitet så skulle status och
kompetens höjas för kockarna i
dessa kök.
Med en större andel svenska,
regionala och lokala råvaror i den
offentliga upphandlingen skulle
också samhällsekonomiska vinster
uppstå. Om den svenskproducerade maten ökade från 50 procent till
80 procent i de offentliga upphandlingarna så skulle den sammanlagda effekten på produktionsvärdena
i livsmedelskedjan i Sverige bli en
ökning med 6,73 miljarder och 5
000 nya arbetstillfällen skapas.
För att kunna följa upp ett mål
gällande andelen svenskproducerad mat i den offentliga sektorns
konsumtion behövs statistik. Man
brukar säga att runt 50 procent är
importerad, men denna siffra är
ganska osäker och kontrolleras inte
regelbundet.
Forskning och innovation
MÅL: Samordning och infrastruktur för forskning och utveckling samt innovation inom livsmedelsektorn ska öka.
För att konkurrera krävs ständig
förnyelse av produkter, metoder,
processer och organisationssätt.
Det krävs dock inte bara en utveckling på forskarnivå utan det som
tas fram måste också implementeras i praktiken och omsättas till
exempelvis ökad produktivitet och
lönsamhet.
Jordbruks- och trädgårdsföretag
kan vara allt från mindre sidoföre-
tag till stora avancerade gårdar och
växthus. Efter dessa led tillkommer en mängd aktörer vad gäller
förädling, förpackning, logistik och
handel, också dessa i olika storlekar
och med olika inriktning. Tillsammans bildar aktörerna ett komplext
livsmedelsnät snarare än en livsmedelskedja. Ju mera integrerade
aktörerna i detta nät blir med varandra desto bättre blir den svenska
livsmedelssektorn på att erbjuda ett
utbud som attraherar kunder i och
utanför Sverige.
Utredningar visar att det behövs
flera åtgärder när det gäller forskning och utveckling inom den
svenska livsmedelssektorn.
Forskning och innovation bör
initieras av de behov som finns på
marknaden utifrån ett företagsperspektiv. Forskningsresultatet behöver sedan förpackas på ett sådant
10 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
sätt att den snabbt kan komma till
praktisk användning. Implementeringen behöver bli minst lika viktig
som forskningen i sig. För att teori
ska kunna omvandlas till praktik på
ett effektivt sätt behövs infrastruktur för samordning och kommunikation mellan forskare, rådgivare
och företagare.
Såväl EU som OECD har uppmärksammat hur viktigt det är med ett
system för kompetensutveckling
och innovation inom jordbrukssektorn. Ofta kallas detta system för
Agriculture Knowledge and Innova-
tion System (AKIS). Det svenska
systemet består av många små och
splittrade aktörer till skillnad mot
exempelvis Danmark. Om målen
och syftet med AKIS förtydligas och
resurser mobiliseras kan olika aktörer samspela mera effektivt.
1.2.2 Mål för miljömässig hållbarhet
Generationsmålet
MÅL: Det övergripande målet för miljöpolitiken
är att till nästa generation lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta,
utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem
utanför Sveriges gränser.
Generationsmålet är beslutat av
Riksdagen och följs upp av Naturvårdsverket. Det här målet vägleder miljöarbetet på alla nivåer
i samhället och är en självklar
utgångspunkt också i en nationell
livsmedelsstrategi.
de senaste åren gått från att vara
trettonde värsta land till en föga
smickrande tionde plats.
Den nordeuropeiska djurhållningen är enligt FN världens bästa
när det gäller att ha så liten påverkan som möjligt på klimatet. I
europeiska jämförelser ligger hela
den svenska produktionen i topp.
Vi har därtill en livsmedelsproduktion med stor omsorg om
miljö och hälsa i övrigt. Sättet vi
producerar våra livsmedel på gör
dem säkra för konsumenten, bland
annat tack vare salmonellafrihet
och en sedan länge restriktiv användning av antibiotika i djurhållningen.
Men samtidigt som vår egen
livsmedelsproduktion tillhör
världens mest hållbara ligger vår
konsumtion bland de minst hållbara länderna. Enligt Världsnaturfondens värstinglista när det gäller
ekologiska fotavtryck har Sverige
– Konjunktursvackan har varit
djup i andra länder samtidigt som
Sverige har klarat sig relativt bra och
svenskarnas konsumtion har fortsatt
att öka.
Den försämrade positionen förklaras enligt Världsnaturfonden
främst av fyra olika faktorer.
– En ökad import har lett till ökade
utsläpp. En växande andel av det vi
konsumerar kommer från Kina och
där används ofta kol som energikälla i
produktionen.
– Vi har en förhållandevis stor och
energikrävande fordonspark.
– Vår konsumtion av kött är hög.
Med en ökad inhemsk livsmedelsproduktion tar vi tydliga steg
mot generationsmålet i ett globalt
perspektiv. Om vi minskar vår
import av livsmedel till förmån
för svenskproducerat så minskar
klimatavtrycket. Detta gäller i synnerhet kött där svensk produktion
är världsledande ur ett klimatperspektiv. En övergång till svenskt
kött skulle ha en stor positiv
betydelse.
Samtidigt finns stora möjligheter för vår köttproduktion att bli
ännu mer klimateffektiv. Genom
satsningar på biogas på gården
kan både bondens lönsamhet öka
samtidigt som klimatpåverkan från
köttproduktionen minskar. Biogas
från gödsel gör dubbel nytta. Dels
ersätter gasen fossil energi i form
av diesel eller bensin och dels
avgår mindre klimatgaser från
gödseln när den rötas.
I dag är det dock väldigt krångligt för en enskild lantbrukare att
investera i en biogasanläggning
på gården och ansöknings- och
tillståndsprocessen skiljer sig
dessutom markant mellan olika
regioner.
11 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
Biologisk mångfald
MÅL 1: Betesmarker ska öka till 460 000 hektar år 2030.
Biologisk mångfald är en viktig
del i flera miljömål som beslutats
av Riksdagen. En förutsättning för
att det ska kunna uppnås är att vi
har betesmarker. Under 2013 fanns
det cirka 440 000 hektar betesmark,
vilket innebär en minskning med
80 000 hektar under tio år.
För att hävda betesmarkerna
behövs fler betesdjur. När betesmarker väl har vuxit igen tar det
lång tid att återskapa dem och om
de blir bebyggda är de näst intill
omöjliga att återställa.
I miljömålet ett rikt växt- och djur-
liv är de betande djuren en grundbult. Nötkreatur och får som betar
ute bidrar i stor grad till öppna och
rika odlingslandskap, i synnerhet
djur som betar på naturbetesmarker. Dessa är därför en förutsättning för ett rikt växt- och djurliv.
MÅL 2: All åkermark ska brukas aktivt 2030.
2013 omfattade den totala åkermarken, inklusive träda, 2,6 miljoner hektar, en minskning med 100
000 hektar under 2000-talet. För
att nå målsättningen om hållbar
tillväxt behöver all jordbruksmark
som finns idag brukas för jordbruksändamål. Det betyder att
marken dels behöver skyddas från
till exempel exploatering och negativ klimatpåverkan och dels nyttjas
effektivt för jordbruksproduktion.
De avvägningar som behöver göras
vid exploateringar måste utgå från
en klarare insikt om vad livsmedelsoch energiproduktionen innebär
för de gröna näringarna och
samhället i stort och från en större
respekt för den enskilda äganderätten.
Jordbruksmarken i Sverige används mer extensivt och trenden
sedan 1980-talet är att spannmålsodlingen minskar och odling av
vall ökar. Det finns flera orsaker
till detta, men utformningen av
EUs jordbrukspolitik (CAP) är en
faktor som påverkar. I vissa fall kan
lantbrukare, som lagt areal för fäfot
uppfylla villkor genom att endast
putsa av marken, medan de som
har aktiv produktion får betydligt
fler villkor att uppfylla. Detta bidrar
inte till ökade incitament att producera mer. Det finns olika siffror på
hur mycket mark som idag ligger
utanför jordbruksproduktionen
men som skulle kunna odlas mer
intensivt, en siffra som nämns är
800 000 hektar. För tillväxt krävs
att även den marken nyttjas till sin
fulla potential.
Hållbara insatsmedel – gödselmedel
MÅL: År 2030 återanvänds växtnäring ur
avloppsfraktioner som gödselmedel i jordbruket.
Sverige ska gå mot kretslopp
där flera växtnäringsämnen och
organiskt, mullbildande material
ska återanvändas genom långsiktigt
hållbara avloppslösningar. Fram till
2050 är målet att all mineralgödsel
tillverkas med förnybar energi och
att den lustgas som i dag släpps ut
vid tillverkningen helt renas bort.
Jordbruket är beroende av växtnäringsämnen som fosfor, kalium,
kväve och svavel. Samtliga dessa är
begränsade i tillgång eller kostar
stora resurser att utvinna. Därför är
det nödvändigt att återvinna en betydligt större andel av växtnäringen
än vad som görs för närvarande.
När det gäller fosfor handlar det
om en effektiviserad recirkulation.
För kväve behövs dels en recirkulation, dels en långsiktigt hållbar
nyproduktion av mineralgödsel.
Fosfor är nödvändig för all livsmedelsproduktion. Samtidigt är
fosfor en ändlig resurs där den
brytbara mängden i världen blir allt
knappare. För att minska bero-
endet av nybruten fosfor behöver
vi återanvända en stor del av den
fosfor som passerar våra egna och
våra husdjurs kroppar och hamnar
i avloppsslam och gödsellager.
Fosforn i djurens gödsel återanvänds redan i dag i stor utsträckning, men det som hamnar i avloppsslammet är i stort sett förlorat
på grund av slammets innehåll av
andra oönskade ämnen. Mer än
hälften av den växtnäring som finns
inom livsmedelskedjan hamnar i toalettavfallet. Om det ska vara möjligt
12 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
att återanvända växtnäringen inom
rimlig tid behöver vi redan i dag
börja stimulera byggandet av källsorterande avloppslösningar, både på
landsbygden och i tätorterna.
Kväve finns obegränsat i luften
men att utvinna den är mycket energikrävande. Därför krävs det dels
en återvinning av kväve ur avfallet
från livsmedelskedjan och dels en
nytillverkning där energin som
används är förnybar. En stor del
av kvävet kan också naturen ordna
själv när man odlar kvävefixerande
baljväxter i växtföljden.
världen ett ansvar för att utveckla
system för att återföra växtnäring
från tätorter till jordbruket. I annat
fall kommer inte fattiga länder att
få tillgång till den växtnäring man
behöver för att utveckla sitt välstånd.
I ett globalt perspektiv har väst-
Hållbara insatsmedel – växtskyddsmedel
MÅL: En större andel effektiva växtskyddsmedel och metoder används
i svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion år 2030.
Alla odlade grödor utsätts regelbundet för större eller mindre hot från
insekter, sjukdomar och ogräskonkurrens. Detta utgör en risk för
livsmedelsförsörjningen eftersom
skadorna kan bli omfattande.
I Sverige har vi ett gynnsamt klimat
där vi jämfört med många andra länder drabbas relativt måttligt av skadegörare i odlade grödor. Den viktigaste utgångspunkten på gården både
i dag och framöver är att använda
odlingsmetoder som förebygger
angrepp av skadegörare och ogräs.
Trots detta behövs växtskyddsmedel
för att inte stora volymer livsmedel
regelbundet ska gå förlorade.
Med effektiva växtskyddsmedel
menas sådana som inte lämnar
rester i grödan, marken eller
vattnet och inte påverkar andra
organismer än den skadegörare
eller det ogräs som de är tänkta
att motverka. Det viktiga här är att
växtskyddsmedlet inte har någon
oönskad inverkan eller spridning,
inte vilken sorts medel det är.
Ett stort bekymmer i dag är att
delar av den svenska odlingen
saknar tillgång till ett effektivt
växtskydd. Detta är särskilt tydligt i
den yrkesverksamma trädgårdsproduktionen där värden på många
hundra miljoner kronor varje år
äventyras eftersom användandet av
vissa växtskyddsmedel hänger på
tillfälliga dispenser.
Hållbar tillväxt innebär att vi på
ett bättre sätt måste väga riskerna
mot att säkerställa tillgången till de
mest effektiva, säkra och ekonomiskt konkurrenskraftiga metoderna och växtskyddsmedlen. För att få
fram fler effektiva växtskyddsmedel
krävs mer forskning utifrån svenska
produktionsförhållanden. Systemet
inom EU med ömsesidiga godkännanden av preparat behöver även
utnyttjas bättre av Sverige.
1.2.3 Mål för social hållbarhet
Sysselsättningsmålet
MÅL: Antalet personer som är sysselsatta inom livsmedelskedjan
ska öka liksom andelen av det totala antalet sysselsatta.
Jordbruk, trädgård, fiske och
livsmedelsindustri sysselsätter i dag
cirka 120 000 personer i Sverige.
Detta motsvarar 2,6 procent av
samtliga sysselsatta och 3,7 procent
av dem som arbetar i näringslivet.
År 2000 var motsvarande siffror
161 000 eller 3,7 respektive 5,6
procent. Den stora minskningen beror
dels på rationaliseringar, dels på
den ökade importen av mat. Generellt har varutillverkningens andel
av BNP och sysselsättning minskat
till förmån för tjänstesektorn.
13 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
Om livsmedelsproduktionen ökar
så har det stor påverkan också på
sysselsättningen i andra verksamheter. En ökad produktion av varor eller tjänster från jordbruket generar
2,5 gånger värdet av ursprungsprodukten i andra delar av samhället.
En tillväxt i jordbruket skapar också
20 till 25 procent flera jobb än
genomsnittet för samma tillväxt i
andra sektorer.
Även livsmedelsindustrin generar
mer tillbaka till samhället än många
andra branscher, framför allt om
man jämför med tillverkningsindustrin. En viktig skillnad är också att
många av jobben som kommer genom en ökad jordbruksproduktion
skapas i den lokala eller regionala
omgivningen.
Om vi skulle producera större
delen av de animalieprodukter som
importeras så skulle det innebära
20 000 fler jobb i Sverige.
Attraktionskraft
MÅL: Antalet nyföretagare per år inom jordbruk, skogsbruk
och fiske ska vara 2 000 år 2030.
Möjligheten att leva och bo på
landsbygden är nära sammanlänkad med möjligheten att arbeta
med livsmedelsproduktion. För
en bättre konkurrenskraft på sikt
är det nödvändigt att det upplevs
mer attraktivt att arbeta inom
livsmedelsbranschen än vad som
är fallet i dag. Det behövs en
utbredd vilja att studera, arbeta
och driva företag i denna sektor
för att locka rätt kompetens och
få fram nya idéer.
Attraktionskraften påverkas
bland annat av den allmänna
opinionen, politikers inställning,
lönsamhet i branschen, tillgången
till förebilder, utvecklings- och karriärmöjligheter och arbetsförhållanden.
För att nå målet om en ökad tillväxt behövs en ökad nyetablering
av företag. För att få rätt kompetens
på de nya företagarna behöver
utbildning leva upp till de krav som
ställs inte bara inom produktion
utan även affärsmässighet. Strukturella problem inom branschen
behöver också lösas. 70 procent av
dagens jordbruksföretagare kommer att gå i pension inom perioden
och kapital- och ägarskiftesformer
behöver utvecklas. Statistik från Tillväxtanalys visar att det mellan
2009 och 2013 i genomsnitt startades knappt 1 570 nya företag per
år inom jordbruk, skogsbruk och
fiske. En ökning upp till det föreslagna målet om 2 000 nya företag
per år skulle innebära en knappt 30
procent högre nivå än den senaste
femårsperioden.
Hälsa
MÅL: Folkhälsan i Sverige ska förbättras till 2030.
Det finns ett starkt samband mellan mat och hälsa. En lika viktig aspekt är att attraktiv och god mat ger
ökad livskvalitet och välbefinnande.
Kosten är dessutom nyckeln till
många av de miljöfrågor vi står inför
i dag och ofta samverkar effekterna
på hälsa och miljö. Allt fler pekar på
att en kosthållning som reducerar
inverkan på miljön också skulle vara
positiv för folkhälsan. Ett exempel
är att en tredjedel av alla cancer och
hjärt- kärlsjukdomar förorsakas av
dåligt näringsintag.
Därför bör en nationell livsmedelsstrategi också innefatta studier
av hur en förbättrad diet kan
bidra både till en bättre miljö och
minskat lidande och kostnader som
en följd av dålig hälsa. Med mer
grönsaker, frukt och kolhydrater
förbättras hälsan samtidigt som
livsmedelsproduktionens negativa
inverkan på planeten minskar. Byts
det importerade köttet dessutom
ut mot svenskt blir klimatvinsterna
ännu större.
LiveWell for LIFE-projektet är ett
europeiskt initiativ med nätverk
från hela livsmedelskedjan som tar
fram rekommendationer och metoder för att minska miljöpåverkan
genom ändrade menyer. Sverige,
Spanien och Frankrike har varit
14 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
pilotländer och är utvalda mot bakgrund av stora skillnader i matvanor.
I projektet bedömer man att växthusgasutsläppen från pilotländernas
livsmedelsproduktion minskar med
25 procent fram till år 2020 om modellen tillämpades fullt ut.
Människors hälsa, djurhälsa och
ekosystemen är starkt förenade.
Genom att ha friska djur så får vi
friskare människor. Svenskt lantbruk
har genom långvarigt arbete tillsammans med myndigheterna, lyckats
utrota en rad sjukdomar. Genom en
begränsad antibiotikaanvändning
och en försiktig handel har vi lyckats
hålla antibiotikaresistensen på en låg
nivå.
Framtidsvisionen är att kunna
upprätthålla den goda svenska djur-
hälsan, att ytterligare kunna minska
antibiotikaanvändningen och att
hålla antibiotikaresistensen på så låg
nivå som möjligt.
15 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
1.3 Livsmedelsstrategier i andra länder – en utblick
Ett flertal länder inom EU har
redan implementerat nationella
livsmedelsstrategier. Utgångspunkterna är olika beroende på tradition och naturliga förutsättningar,
men målen handlar ofta om en
ökad konkurrenskraft, ökad export
och skapande av arbetstillfällen.
LRF har gjort en analys av ett antal EU-länders livsmedelsstrategier.
De valda exemplen representerar
dels länder som ligger nära Sverige
geografiskt, men också länder med
liknande förutsättningar vad gäller
ekonomi och samhällsstruktur. De
länder som har inkluderats i analysen är Finland, Danmark, Tyskland,
Nederländerna, Storbritannien,
Irland och Frankrike.
Samtliga länders strategier tar upp
det faktum att efterfrågan på livsmedel förväntas stiga i ett globalt
perspektiv och att det ger utrymme
för tillväxt i det egna landet. Många
av regeringarna framhåller också
att det behövs en aktiv och ambitiös
jordbruks- och livsmedelspolitik för
att möta den ökade konkurrensen
på den globala livsmedelsmarknaden.
En viktig utgångspunkt är därför
att försöka stärka konkurrenskraften för produktionen i det egna
landet. Detta görs ofta genom att se
till att det finns bra förutsättningar
för primärproduktionen, men
också för innovation och teknikutveckling. I många av strategierna
betonas också vikten av att kombinera en utvecklig som ger tillväxt
med en ökad resurseffektivitet och
därmed en mer hållbar jordbruksoch livsmedelssektor.
Åtgärder som ska öka exporten
ingår i alla de undersökta länderna.
Ofta integreras miljö- och hållbarhetsfrågor med möjligheten att
lyckas på en framtida exportmarknad. Bakom detta ligger bedömningen att ett ökat välstånd i olika
tillväxtländer kommer att innebära
en ökad efterfrågan på mat som
har producerats på ett miljövänligt
och säkert sätt. I Danmark, Tyskland och Nederländerna ser man
också möjligheter att exportera
kunskap och teknik.
Frankrike skiljer sig något från de
övriga länderna genom att betona
att exportmöjligheterna ligger i
att utnyttja landets rykte vad gäller
matkultur och mattraditioner. Irland profilerar hela sitt land,
Irland den gröna ön, och försöker
den vägen ladda den irländska
maten med mervärden. Finland
betonar att man kan minska sitt
eget ekologiska fotavtryck genom
att ta till vara sina möjligheter till
livsmedelsproduktion och därmed
inte exportera sin miljöpåverkan.
I Tyskland får omställningen till
ett fossilfritt samhälle stort utrymme i jordbrukspolitiken. Samtliga
sju länder ser en tydlig koppling
16 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
mellan livsmedelsproduktion och
energiförsörjning där maten har
högsta prioritet.
I det följande avsnittet ges en
kort introduktion till de olika
ländernas livsmedelsstrategier och
vilka mål man har satt upp.
Danmark
”Vækstplan for Fødevarer” är
Danmarks nationella livsmedelsstrategi. Visionen i denna lyder: ”Med
rötter i en stolt livsmedelstradition säljer
Danmark hälsosamma, uthålliga och
välsmakande kvalitetsprodukter samt
lösningar på framtidens utmaningar”.
Den danska livsmedelsstrategin
presenterades av regeringen i
december 2013. Syftet är att skapa
tillväxt, sysselsättning och ökade exportmöjligheter för dansk livsmedelsproduktion och livsmedelsteknologi. Danmarks regering vill utifrån
tillväxtplanen utveckla styrkorna
hos landets livsmedelsproducenter.
Med 33 olika förslag fördelade
inom fem huvudområden är målen
en hållbar och resurseffektiv livsmedelsproduktion, en lösningsori-
enterad reglering och kontroll, en
uppfinningsrik livsmedelsindustri
och bättre tillgång till finansiering
av verksamheter inom livsmedelssektorn. Den danska jordförvärvslagen har setts över vilket gjort att
tillgången på riskvilligt kapital ökar
i branschen. Mycket fokus ligger på
att öka den producerade volymen.
exportsatsningar och regeringen
lobbar intensivt för att undanröja
handelshinder på exportmarknader.
derar är svårt varför det finns ett
utpräglats system med att lantbrukare lånar av varandra.
Storbritannien
Storbritannien är liksom Sverige
en nettoimportör av livsmedel. I
och med den växande efterfrågan
på livsmedel har den brittiska
regeringen nyligen påbörjat ett
arbete med en nationell livsmedelsstrategi.
I arbetet ligger stort fokus på
hållbar livsmedelsproduktion och
konsumtion. Inriktningen är att
satsa på forskning, teknologiutveckling och kunskapsöverföring inom
livsmedelssektorn, bland annat
genom projektet The Agri-Tech
Strategy. Det ska också ske ökade
Marken i England ägs till stora
delar av adelsmän som arrenderar
ut jorden. Arrendeavtalen kan gå
i många generationer och man
ser på brukandet många gånger
som ett mellanting mellan ägande
och arrende där investeringar sker
genom gemensamma avtal mellan
jordägare och arrendator.
Att låna av bank när man arren-
I Nordirland har en särskild
satsning tagits fram. Den har fått
namnet ”Going for growth”. Inom
denna finns handlingsplaner med
tydligt uppsatta mål som ska nås
inom en viss tidsram. Målen handlar om ökade marknadsandelar,
samverkan, hållbar tillväxt, innovation och entreprenörskap, villkor
och regleringar, finansiering och
livsmedelssäkerhet.
Irland
På Irland arbetar man efter en
nationell handlingsplan som antogs
av regeringen år 2010. Den kallas
för ”Food harvest 2020 – A vision for
Irish agri-food and fisheries”.
Visionen lyder ”Världsledande i
vetenskapligt baserad och innovativ
livsmedelsproduktion synonymt med
gröna och miljövänliga livsmedel”. Handlingsplanen, som är uppde-
lad i tre delar, utvärderas varje år.
De tre delarna är ”Act green”, Think
smart” och ”Achieve growth”. Vad de
olika delarna innebär för olika led i
kedjan utvecklas närmare i handlingsplanen.
Irland satsar också på en profilering av sitt land som den gröna ön.
De vill att konsumenter över hela
världen ska se på mat från Irland
som miljövänlig och naturlig. I
handlingsplanen betonas lantbrukets betydelse både för exportintäkter och för sysselsättningen på
landsbygden. Hela livsmedelssektorn beskrivs som en framtidsnäring och kopplas ihop med andra
sektorer inom näringslivet. Ett av
målen i den irländska handlings-
17 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
planen är att öka produktionsvärdet
i jordbruks- fiske- och skogssektorn
med 33 procent till år 2020.
Irländare har ägt sin jordbruksmark
sedan 1920 – innan innehade engelsmännen marken. Därför håller
irländarna hårt i äganderätten till
marken. Jordbruksmark kommer
sällan eller aldrig ut till försäljning
på öppna marknaden. Även om man
flyttar ut i världen så behåller man
som irländare sin mark.
Finland
I Finland betonas vikten av självförsörjning och livsmedelssäkerhet,
men även möjligheten till export.
Visionen för den finska livsmedelsproduktionen är att: ”Finland är ett
konkurrenskraftigt föregångsland för en
ansvarsfullt fungerande livsmedelskedja
och hållbar bioekonomi”.
I Finland har man räknat ut att
av den totala ekonomin står bioekonomin för 16 procent, varav cirka
en fjärdedel är livsmedel.
Livsmedelsbranschen ses som
en framtidsbransch med goda
möjligheter att växa. Den sittande
regeringen sätter i sitt program
upp flera mål om att effektivisera
livsmedelsförädling och marknadsföring. De vill öka exporten av alla
sorters livsmedel, men lägger extra
vikt vid ekologiska livsmedel och
specialprodukter.
För att lyckas vill regeringen bland
annat förenkla kontroller på gårdarna. Det utreds också om Finland
kan bli självförsörjande på vegetabiliskt protein. Livsmedelssäkerhet
ses som en konkurrensfördel, liksom god tillgång till jordbruksmark
och vatten. Det anses också att en
omfattande inhemsk produktion
ökar möjligheterna att främja en
etisk och miljövänlig produktion
med god djurvälfärd.
Förhållandevis få lantbruksföretagare i Finland är över 60 år vilket
är en effekt av Finlands medvetna
strategi att subventionera många
olika delar som påverkar generationsskiftet. Utmärkande är bland
annat avträdesstödet som kan sökas
av företagare som avser att genomföra en ägarväxling.
Nederländerna
De nederländska jordbrukarna
betraktas i många hänseenden som
vilka företagare som helst. Det har
lett till att man anpassat sig genom
att bli effektivare och satsat på
storleksfördelar. Därför anses det
nederländska jordbruket av många
som ett av världens effektivaste.
En reaktion på detta är en
diskussion om huruvida industrialiseringen har drivits för långt, i
synnerhet när det gäller djurproduktionen. Rådet för miljö och
infrastruktur som är ett rådgivande
organ till regeringen och parlamentet i olika miljöfrågor presenterade i mars 2013 rapporten
”Utrymme för hållbart lantbruk”. Där
togs bland annat protesterna mot
industrialisering inom djurproduktionen upp. Ett annat spår var att
engagemang i biståndsprojekt kan
ge ökad möjlighet att exportera
teknik och kunnande, snarare än
större volymer av kött och mejeriprodukter.
Med anledning av de höga åkermarkspriserna i Nederländerna är
det förhållandevis svårt att etablera
sig inom jordbrukssektorn genom
markförvärv. Det är inte ovanligt
att övertagandet sker under 8-20
år och det är oftast ett succesivt
övertagande med först driften
i flera steg och till sist marken.
Många gånger ägs bara mark för
byggnader, exempelvis ett mjölkkostall, och alla insatsvaror köps in
till verksamheten.
mer på kvalitet än på produktivitet
i livsmedelskedjan.
gaste delarna i den går ut på att
bevara den franska mattraditionen,
förbättra informationen om mat,
upprätthålla konkurrenskraften,
bevara arbetstillfällen, utveckla
Frankrike
Frankrike är ett land med en
mattradition som är känd över hela
världen. Detta vill man försvara
med hjälp av den nationella jordbrukspolitiken. Den inriktar sig
En nationell livsmedelsstrategi
beslutades i juli 2010. De vikti-
18 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE VISION, MÅL OCH UTBLICK
landsbygden, få fram säkra och
hälsosamma livsmedel och begränsa matsvinnet.
Den franska livsmedelsstrategin
förändras löpande eftersom varje
ny jordbruksminister vill sätta sin
egen prägel på arbetet.
Tyskland
Det tyska jordbruket påverkas i
hög grad av den energiomställning
som landet beslutat sig för och som
går under namnet ”Energiwende”.
Kärnkraften avvecklas och målsättningen är att öka andelen förnybar
energi.
I juli 2013 antog den tyska regeringen en så kallad bioekonomistrategi. Den fastställer bland annat att
livsmedelsförsörjning har företräde framför produktion av energi
och industriråvaror. Den pekar
också på att resurser ska utnyttjas
effektivare, bland annat bi- och
restprodukter. Strategin säger att konkurrens-
kraften i den tyska bioekonomin
måste säkerställas och att potentialen för tillväxt på den internationella marknaden ska tas tillvara.
Men samtidigt betonas hållbarhetsaspekter, kraven kommer att
öka vad gäller miljöpåverkan och
på att sektorn lever upp till sociala
normer om hur livsmedelsproduktionen ska bedrivas.
En annan del av bioekonomistrategin handlar om att öka
kontrollen av det som importeras
så att olika produktionsstandarder
verkligen följs. Staten tar dessutom
en aktiv roll i att undanröja restriktioner som begränsar möjligheten
till export av livsmedel.
I Tyskland får äldsta barnet jordbruksfastigheten. Värdet på gården
reduceras genom att gåvan ofta är
villkorad med att till exempel föräldrarna för bo kvar på gården på
livstid eller att gården inte får säljas
under en viss tid utan att vinsten
delas på alla syskon. Det vanligaste
sättet att överta ett jordbruk är
att man övertar successivt. Första
steget är ofta att man går in i ett
driftbolag tillsammans med den
äldre generationen.
19 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN
2. Den svenska livsmedelsbranschen
Den svenska livsmedelssektorn har en stor potential
att växa, men står också inför stora utmaningar. I många
av jordbrukets produktionsgrenar är lönsamheten svag,
vilket gör att gårdar lägger ned sin drift och utbudet av
svensk mat minskar. De som är kvar blir visserligen större
och producerar mera, men det räcker inte för att kompensera bortfallet från de som slutar.
Sedan början av 1990-talet har det saknats ett övergripande nationellt intresse för utvecklingen inom svensk
livsmedelsproduktion. Detta har bidragit till att tusentals
jobb har försvunnit i hela livsmedelskedjan och att de
miljö- och djurvälfärdsvinster som det svenska jordbruket står för har uteblivit. De senaste åren har attityderna
stegvis förändrats, vilket antagligen är nödvändigt för att
vända utvecklingen.
I början av 1990-talet stod jordbruket för cirka en procent av BNP och 3 procent av sysselsättningen i Sverige.
Dessa andelar har minskats med mer än hälften sedan
dess. Också livsmedelsindustrins andel av BNP och sysselsättning har reducerats om än inte lika mycket.
Jordbrukets direkta inverkan på samhällsekonomin är relativt liten, men dess indirekta påverkan på ekonomin är
betydligt större än i många andra sektorer. Det beror på
att jordbruket använder insatsmedel som ofta är svenska
och många gånger regionala. En ökad efterfrågan på
jordbrukets produkter genererar 2,5 gånger tillbaka i
samlat produktionsvärde för hela samhället och 23 procent fler arbetstillfällen än genomsnittet för alla sektorer.
Sverige är ett land där förutsättningarna för att bedriva
jordbruk skiljer sig mycket åt beroende på var man
befinner sig. I södra Sverige liknar förutsättningarna de i
Danmark, och i norra Sverige är likheterna med Finland
större. En nationell livsmedelsstrategi måste bejaka dessa
skillnader i en gemensam vision om ett diversifierat företagande med sikte på konsumenters olika behov och med
en politisk vilja att skapa möjligheter för hela landet.
I dettta kapitel ges en nulägesbild av den svenska livsmedelsproduktionen, först på gårdsnivå och sedan även
för industri, handel och marknadstrenderna i stort.
20 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN
2.1 Mjölken omsätter stora belopp
Mjölkgårdarna kallas ibland för
motorn i det svenska jordbruket.
De omsätter stora belopp, skapar
jobb och bidrar till ett öppet och
vackert landskap. Mjölkgårdarna
blir snabbt färre och större.
I dag har snittgården 74 kor, att
jämföra med 44 för tio år sedan. Av
de närmare 13 000 mjölkföretag
som fanns i Sverige år 2000 har
över 8 000 lagt ned sin mjölkproduktion. Den sammanlagda mjölkproduktionen har minskat mer än
i övriga EU men inte alls i samma
takt som antalet företag.
År 2013 omsatte de svenska mjölkgårdarna tillsammans mer än 10
miljarder kronor. Samma gårdar
bidrog med 8 700 helårsarbeten i
den egna verksamheten. Till det
kommer alla som livnär sig före och
efter mjölkgårdarna i produktionskedjan. De senaste tio åren har
STYRKOR
SVAGHETER
- God djurhälsa
- Höga kostnader
- Hög avkastning
- Äldre producenter
- Lite antibiotika
- Svåra generations- Bra vallproduktion
växlingar
MÖJLIGHETER
HOT
- Global tillväxt
- Global prispress
- Gott om mark
- Höga foderpriser
- Gott om vatten
- Nationella
- Hållbar produktion regler och lagkrav
- Levande landsbygd
3 500 jobb försvunnit på grund
av rationaliseringar och minskad
mängd producerad mjölk i Sverige.
De flesta svenska mjölkföretagarna levererar sin mjölk till Arla, som
är ett multinationellt kooperativ på
den globala marknaden. Den styrs
främst av efterfrågan i Asien och ut-
budet från Nya Zeeland, Nordamerika och Europa. Priserna fluktuerar
snabbare än tidigare, vilket gör
tillvaron osäker för svenska mjölkföretagare. Framtidsutsikterna ser
goda ut eftersom efterfrågan på mejeriprodukter förväntas öka i Asien
och på längre sikt också i Afrika.
De mindre mejerierna säljer
merparten av sina produkter inom
Sveriges gränser. Men även deras
förmåga att betala för mjölkråvaran
påverkas i större eller mindre utsträckning av den globala marknaden. Den totala konsumtionen av
mejeriprodukter i Sverige är ganska
stabil över tid, även om mixen av
det vi äter och dricker förändras
något.Just nu, 2015, är mjölknäringen i ett allvarligt läge på grund
av låga marknadspriser, vilka därtill
påverkas starkt negativt av EUs handelsrestriktioner med Ryssland.
2.2 Svenska ägg har stått emot import
De svenska äggproducenterna har
hävdat sig bra under en följd av år,
även om trycket från importen nu
tycks öka. Nio av tio ägg som konsumerades i Sverige 2013 värptes
inom rikets gränser.
Men under 2014 var priserna
pressade och lönsamheten svag. En
kombination av låga äggpriser och
höga foderpriser slår mot företagens lönsamhet. Det pågår också
en rörelse mellan olika koncept
som gör att en del producenter har
svårt att få avsättning för sina ägg,
medan andra inte får fram tillräckligt för att möta den växande
efterfrågan.
Efterfrågan på ekologiska ägg ökar
medan den minskar på ägg från
höns i inredda burar. Ett flertal
producenter ställer om till ekologisk äggproduktion och några av
STYRKOR
- Intresse för
nyetablering
- Intresse för
expansion
SVAGHETER
- Tufft för vissa
produktionsformer
- Risk för
överetablering
MÖJLIGHETER
- Exporten ökar
- Ekoäggen ökar
- Ökad hålsomedvetenhet
HOT
- Höga foderpriser
- Obalans på
marknaden
- Handeln ratar ägg
från inredd bur
dem med inredda burar bygger om
till system med frigående höns inomhus. Men det finns också de som
drabbas hårt av att få dåligt betalt
eller inte kunna sälja sina ägg när
de har investerat i moderna och
funktionella hönshus.
Under 2013 fanns det i Sverige
drygt sju miljoner värphöns som
var över 20 veckor gamla. Det är
en ökning med knappt en miljon
jämfört med 2009. Hönsen är fördelade på sammanlagt 4 149 gårdar
varav de flesta har mycket få höns.
Majoriteten av produktionen sker
på cirka 300 gårdar med fler än 350
höns. I medeltal har denna grupp
av företag 23 000 höns och står för
en stor andel av de 129 000 ton ägg
som producerades 2013 i Sverige.
Den totala omsättningen i svensk
äggproduktion är 1,8 miljarder och
branschen sysselsätter 370 heltidsanställda. Trycket från importen
ökar just nu, eftersom till exempel
Finland har blivit fria från salmonella och där produceras det ett
överskott som man gärna vill exportera till Sverige.
21 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN
2.3 Nötköttsproducenterna arbetar på två marknader
Nötköttsföretagen arbetar på två
marknader parallellt. Den ena
är nötköttet och den andra landskapsvården. Landskapsvården är
en samhällstjänst som betalas med
offentliga medel och värdet för
samhället består i bevarandet av natur- och kulturvärden. Detta skapar
underlag för en levande landsbygd, god boendemiljö, turism
och rekreation. I synnerhet dikoproduktionens ekonomi är starkt
beroende av samhällets ersättning
för landskapsvården.
De kalvar som används i nötköttsproduktionen har två olika
ursprung. Vissa kommer från dikor
avsedda för köttproduktion, andra
är kalvar från mjölkkobesättningar.
Det innebär att mjölkproduktionens omfattning i hög grad också
påverkar nötköttsproduktionen.
STYRKOR
- Ger biologisk
mångfald och
öppna landskap
- Låg antibiotikanvändning
MÖJLIGHETER
- Ökad konsumtion
- Intresse för
närproducerat
- Ökat intresse för
matkvalitet
SVAGHETER
- Lönsamheten
- Minskande
produktion
- Få nyinvesteringar
HOT
- Politiska beslut
- Konkurrens från
import
- Markbrist vid
expansion
Antalet mjölkkor har under lång tid
minskat men fram till 2010 ökade
dikoantalet och kompenserade
delvis för bortfallet i mjölkproduktionen. Efter det har också dikorna
minskat i antal och den ökade konsumtionen täcks allt mer av import.
Nötköttsföretagen i Sverige omsätter knappt 5 miljarder kronor.
Utslaget på de 18 900 företag som
säljer ger det en snittomsättning på
220 000 kronor, men med en stor
spännvidd mellan de största och
minsta.
Konsumtionen av nötkött i Sverige
har ökat från 17 kilo per person
och år 1990 till 26 kilo 2013. Den
ökade konsumtionen är en effekt
av att konsumenterna har stort förtroende för nötkött samtidigt som
priset pressats av import. Av den
totala konsumtionen 2013 – på 248
000 ton – producerades bara hälften i Sverige. Bortfallet av svensk
nötköttsproduktion de senaste
tio åren har inneburit förlorade
intäkter i svenskt näringsliv på 1,2
miljarder och att 1 300 helårsarbeten har försvunnit.
2.4 Svenska grisar unika men dyra att producera
Den svenska grisproduktionen har
unika kvaliteter och en unik position
i ett globalt perspektiv. Hittills har det
dock inte gått att ta ut ett mervärde
som når fram till bonden, vilket
bidragit till att svensk grisproduktion
minskat 15 procent sedan år 2000. Minskningen de senaste tio åren
har inneburit att 1 800 svenska jobb
försvunnit jämte ett totalt produktionsvärde på 2,5 miljarder kronor.
Omsättningen på svenska grisgårdar
under 2013 var 4,3 miljarder kronor
och 1 700 personer sysselsattes.
I den svenska grisproduktionen har
man under många år arbetat med
förebyggande hälsovård och lyckats
hålla ett lågt smittryck. Sverige är
därför det land som använder minst
antibiotika inom EU. Multiresistenta
bakterier är en stor fråga i hela EU
där hög antibiotikaanvändning är re-
STYRKOR
- Fodereffektivitet
- Lite antibiotika
- Bra marknadsposition med djurvälfärd och hälsa
SVAGHETER
- Svag lönsamhet
- Investeringsunderskott gör produktionen känslig
för pris
MÖJLIGHETER
HOT
- Konsumenternas - Få som investerar
intresse för djur- Svag konkurrensvälfärd
kraft i köttindustrin
- Produktutveckling - Konkurrentländer
- Nya marknader
följer ej grisdirektiv
laterat till resistens och humanhälsa.
Den första januari trädde den sista
regeln i det så kallade grisdirektivet i
EU i kraft. Direktivet, som i stort har
gällt sedan 2003, innehåller förbud
mot rutinmässig svanskupering och
bestämmelser om att grisar ska ha
sysselsättning. Den sista regeln gör
att dräktiga grisar ska gå i grupp. Sverige uppfyller redan dessa kriterier
medan de flesta medlemsstater ännu
inte gör det. Vissa uppfödare i EU
väljer nu att lägga ned i stället för att
investera men de som satsar storleksrationaliserar och suggantalet i EU
ökar för första gången på länge.
Svenska konsumenter har stort
förtroende för svenskt griskött och
flera handelskedjor byter råvara i de
egna märkesvarorna, EMV. Sverige
har goda förutsättningar att producera grisar. Det finns bra foderspannmål, skickliga företagare och
en frisk och hälsosam gris, men en
förutsättning för framtida tillväxt är
att priset ger möjligheter till nyinvesteringar, att extra kostnader till följd
av ett fördyrande regelverk ses över
och att exportmarknaden utvecklas.
22 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN
2.5 Får- och lammproduktionen står och väger
I Sverige äts förhållandevis lite
får- och lammkött men konsumtionen är på väg uppåt. Också den
svenska produktionen ökade fram
till 2012 då kurvan vände nedåt. De
flesta företag med får har en liten
produktion, ofta ett deltids- eller
kombinationsjordbruk. I genomsnitt finns det 32 vuxna djur per
gård och sammanlagt i landet fanns
det 2013 knappt 600 000 får och
lamm. Mellan 2011 och 2013 minskade antalet får och lamm med 46
000 stycken.
De senaste tio åren har konsumtionen av lamm- och fårkött ökat från
1 kilo per person och år till 1,6. Av
detta är drygt 30 procent producerat i Sverige vilket innebär en årlig
produktion på 4 890 ton. Konsumtionsökningen gör det möjligt för
svenska producenter att expandera
STYRKOR
- Produktion med
små investeringar
- Sund produktion
med lite antibiotika
- Djurmaterial
SVAGHETER
- Svag lönsamhet
Nybörjare
missbedömer
skötselbehovet
MÖJLIGHETER
HOT
- God efterfrågan
- Beroende av ers.
på lammprodukter
för landskapsvård
- Lamm är trendigt
- Kommande
- Ökat intresse för
regelverk oklart
närproducerat
- Ökat rovdjurstryck
och ta en större del av marknaden.
Att produktionen ändå minskar
beror dels på svag lönsamhet i
produktionen, dels på att det finns
osäkerheter om framtida regelverk
och dels på att rovdjurstrycket har
ökat.
Många lammproducenter väljer
att sälja sina produkter direkt till
slutkonsumenten för att förbättra
sin lönsamhet. I takt med att antalet småskaliga slakterier ökar så
förbättras möjligheten till direktförsäljning från gården. En del gårdar
ser också affärsmöjligheter i den
efterfrågan som finns på fårost,
skinn och ull.
Undersökningar visar att det främsta skälet till att ha får är att man
vill hålla landskapet öppet. I det
nya landsbygdsprogrammet finns
en förslagen djurvälfärdsersättning
för får som förutom att förbättra
djuromsorgen även bidrar till en
effektivisering av produktionen.
2.6 Kyckling i stadig tillväxt
Produktionen av kycklingkött
i Sverige har utvecklats positivt
i många år. Trots det är det ett
relativt begränsat antal gårdar som
producerar slaktkyckling. Nästan
all produktion sker hos någon av
de 120 uppfödare som är medlemmar i branschorganisationen
Svensk Fågel. Under 2013 producerades totalt 120 000 ton kyckling i
Sverige, en ökning med 7 procent
jämfört med året innan och under
2014 har tillväxten fortsatt.
Beläggningen i stallarna är en
viktig faktor för en god ekonomi
på gården. Samtidigt kontrolleras
noga att beläggningen inte blir
så stor att djurens välbefinnande
äventyras.
Bakom konsumtionsökningen av
kycklingkött ligger hälsotrender
samt att det ofta är ett billigare
STYRKOR
- Intresse för
nyetablering
- Marknadsföring
- Många utvecklar
sin verksamhet
SVAGHETER
- Produktivitet
- Enhetskostnader
- Frakt
MÖJLIGHETER
- Ökad konsumtion
- Importökning
har avstannat
- Ökad kännedom
om varumärken
HOT
- Import ökar
- Höga kostnader
- Svag konkurrenskraft
alternativ än annat kött. Undersökningar visar att svenska konsumenter är beredda att betala för svenska
mervärden och försäljningen bekräftar att det stämmer. Men även
importen växer, framför allt inom
restaurangnäringen och i frysta och
förädlade produkter.
Kycklinguppfödningen är en kapitalintensiv verksamhet. Trots att
bara runt 160 personer jobbar med
kycklingproduktion på gårdsnivå
omsätter samma gårdar 1,6 miljarder kronor. Men som i andra av
jordbrukets produktionsgrenar så
skapar kycklingbranschen många
fler jobb än de på gårdarna. De
senaste tio åren har den växande
svenska kycklingproduktionen genererat nästan 500 nya jobb i hela
det svenska samhället.
Trots den relativa framgången för
svensk kycklingproduktion finns
utrymme för förbättringar. Jämförelser med andra länder visar att
det går att sänka kostnaderna på
gårdarna och i slakteriverksamheten.
23 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN
2.7 Trädgårdsproduktionen har potential att öka
Trädgårdsproduktion är liktydigt
med yrkesodling av frukt, bär, grönsaker och prydnadsväxter. Odlingen kan ske antingen i växthus eller
på friland utomhus. Den svenska
trädgårdsproduktionen omsätter
5 miljarder kronor och sysselsätter
7 200 personer på gårdsnivå. Medan värdet för många traditionella
lantbruksgrödor sjunker visar den
svenska trädgårdsproduktionen
en motsatt trend. Värdet av den
svenska trädgårdsproduktionen
ökar och väntas öka ännu mer.
Den totala marknaden för trädgårdsprodukter i Sverige uppgår
till 23 miljarder kronor. Av detta är
således runt 18 miljarder import.
Av den del som avser ätbara trädgårdsprodukter utgör den svenska
produktionen cirka tio procent. En
stor del av importen kommer från
STYRKOR
SVAGHETER
- Hög kompetens - Företagarnas ålder
- Korta transporter
- Svårt rekrytera
- Lågt skadetryck
personal
- Låg förädlingsgrad
MÖJLIGHETER
- Lojala kunder
- Lokalt proudcerat
- Anpassning av
sortiment
HOT
- Konkurrens från
EU-länder
- Avsaknad av
forskningspengar
sådant som inte kan odlas i Sverige
överhuvudtaget och sådant som
vissa perioder under året inte kan
tas fram här. Med det sagt så finns
det också goda möjligheter för
svenska trädgårdsprodukter att ta
marknadsandelar. Med ny odlings-
och lagringsteknik går det att förlänga såväl odlingssäsongerna som
den del av året som lagrade svenska
produkter av olika slag kan säljas.
Den svenska äppelodlingen är
ett exempel där det finns både
efterfrågan och möjlighet till ökad
produktion. Det kommer också till
nya produkter, till exempel sallat
och salladsblad av olika slag, så kal�lade baby leafs som kan produceras
i Sverige. Därtill ger intresset för
närodlat möjligheter till ökad produktion och större andel direktförsäljning från gård till konsument.
Ett möjligt problem för den
svenska trädgårdsproduktionen
är att tre fjärdedelar av producenterna var 50 år eller äldre år 2012.
Det kommer därför att behövas fler
unga företagare de närmaste åren
liksom i flertalet andra branscher.
2.8 Stabil potatisodling står inför utmaningar
Av den potatis vi äter i Sverige
är 70 procent svensk. Nästan all
oförädlad potatis som vi äter är
svensk men mycket av det som
finns i färdigrätter är importerat.
Potatisbranschen genomgår en
förvandling där antalet odlare blir
färre och större. De som är kvar har
lite bättre lönsamhet och producerar sammanlagt lika mycket som
när odlarna var fler. Det finns två
huvudsakliga användningsområden
för potatis, dels som mat, dels för
tillverkning av stärkelse.
Matpotatis odlas på 17 800 hektar
som i huvudsak ligger i Skåne, Västergötland, Halland och Östergötland. Stärkelsepotatis odlas på
6 000 hektar främst i Skåne, Blekinge och Kalmar.
År 2013 fanns det drygt 3 400
företag med potatisodling i Sverige,
STYRKOR
- Hög kompetens
hos odlarna
- Lågt skadetryck
- Nyttig produkt
SVAGHETER
- Dåligt
organiserade
- Utsädesproblem
- Låg förädling
MÖJLIGHETER
- Stor efterfrågan
på processad
produkter
- Hälsomedvetna
kunder
HOT
- Internationell
konkurrens
- Import av förädlade produkter
- Låg råvarustatus
varav 3 000 odlar matpotatis och
400 stärkelsepotatis. Sammanlagt
omsatte den svenska potatisproduktionen två miljarder kronor och
skapade sysselsättning för 1 600
personer.
Till de framtida utmaningarna hör
att öka effektiviteten i odlingen och
att få upp skördenivåerna. Detta är
nödvändigt för att klara konkurrensen inom EU. Dessutom behöver
förädlingsgraden öka för att möta
den växande efterfrågan på processade potatisprodukter.
Kapaciteten för kyllagring av
potatis håller på att byggas ut i Sverige, som en följd av att konsumenter efterfrågar mogen potatis ända
fram till mitten av juli. Samtidigt
kommer färskpotatisen tidigare och
tidigare och i allt större volymer,
men den har än så länge svårt att
konkurrera på marknaden före
midsommar.
Också potatisen påverkas av världsmarknaden. Under 2014 har bland
annat Rysslands handelshinder lett
till att europeisk potatis hamnat i
Sverige och pressat priserna.
24 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN
2.9 Spannmål vår mest globala produkt
Med spannmål menas olika sädesslag som vete, korn, havre och råg.
De odlas antingen för att användas
som djurfoder eller som råvara till
bröd, pasta, malt, sprit och andra
vegetabiliska livsmedel.
Den samlade svenska spannmålsarealen uppgick till drygt en miljon
hektar 2013, vilket är 38 procent av
landets totala åkerareal. Under 2013
omsatte svensk spannmålsodling 4,1
miljarder kronor på gårdsnivå. Räknas även egen foderspannmål in blir
det totala produktionsvärdet knappt
7 miljarder kronor.
Sverige både exporterar och importerar spannmål, men exporten
är större än importen. Den totala
exporten av spannmål uppgår de
senaste åren till knappt en miljon
ton. Tar man hänsyn till den genomsnittliga importen så är netto-
STYRKOR
- Kunniga odlare
- Lättfraktad vara
- God miljö- och
kvalitetssäkring
SVAGHETER
- Höga
produktionskostnader
MÖJLIGHETER
HOT
- Klimatanpassning - Abrupta ändringar
med högre skörd
i handels- och
- Ökad efterfrågan
jordbrukspolitik
på specialprodukter
- Sämre konkuroch ekospannmål renskraft i industrin
exporten cirka 685 000 ton. Det är
mest korn och vete som exporteras,
men också havre till USA.
Produktionen av spannmål i Sverige har legat på en stabil nivå över
lång tid, men med stora variationer
mellan åren. De som producerar spannmål befinner sig på en
global marknad eftersom oförädlad
spannmål är en relativt enhetlig
produkt som det är lätt att handla
med. De internationella priserna
styr och dessa är i hög grad beroende av varje års skördar i bland
annat Ryssland, Ukraina och USA.
De svenska företagens möjligheter
att lyckas på marknaden beror på
förmågan att hävda sig i internationell konkurrens. Det ökade behovet
av livsmedel och energi i världen
framöver talar för en ökad odling
också i Sverige. Konsumtionen i
Asien, driven av att konsumtionen
av kött- och mejeriprodukter ökar,
avgör till stor del balansen på världsmarknaden, vilket sätter priserna
som i sin tur påverkar svenska odlares lust och möjlighet att odla.
2.10 Oljeväxter eftertraktade på flera marknader
Med oljeväxter menas odlingen
av raps och rybs, där raps är klart
dominerande i Sverige. Raps är en
gröda som det har odlats allt mer
av under 2000-talet och som sannolikt kommer att fortsätta öka de
närmaste åren. Av rapsen kommer
två olika produkter och båda finns
det en stor efterfrågan på. Rapsfröet innehåller mellan 40 och 50
procent olja och det som återstår
efter att oljan har utvunnits blir ett
högvärdigt proteinrikt djurfoder.
Under 2013 odlades det ungefär
130 000 hektar oljeväxter som omsatte en miljard på gårdsnivå i Sverige. Drygt hälften av dessa utgörs av
höstraps, som kan odlas från Skåne
upp till Mälardalen, med allt större
framgång, och möjligen något
längre norrut. Odlingen av vårraps
sker främst i Östergötland, Väster-
STYRKOR
- Bra priser
- Högt förädlingsvärde
MÖJLIGHETER
- Efterfrågan
på inhemskt
proteinfoder
- Marknad för
förnybar energi
SVAGHETER
- Växtföljder
begränsar
odlingens
omfattning
HOT
- Växtföljdssjukdomar
- Energipolitiska
begränsningar
götland och Mälardalen, men den
odlingen har minskat dramatiskt
på grund av bristen på effektiva
betningsmedel mot skadeinsekter.
Den globala efterfrågan på
oljeväxter är hög och drivs av en
stark efterfrågan på olja till humankonsumtion och biodrivmedel
och dessutom till djurfoder. I stort
sett hela den svenska rapsskörden
förbrukas inom landet. Efterfrågan ser dessutom ut att fortsätta
öka framöver. Det finns en tydlig
trend mot att rapsoljan blir allt
mer populär bland kockar, inom
områdena foder och biodrivmedel
är prognoserna också positiva.
Odlingen av raps har ökat kraftigt
i hela EU de senaste åren vilket
har gjort unionen med sin årliga
produktion på 20 miljoner ton till
världens största producent av rapsfrö. I Sverige förväntas odlingen
av raps öka upp emot de 150 000
hektar som maximalt kan odlas i
Sverige med hänsyn till att raps av
växtföljdsskäl inte kan odlas för ofta
på samma fält.
25 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN
2.11 Sockerbetsodling får förändrad marknad
Sockerbetor odlas i Sverige av
2 000 odlare på cirka 35 000 hektar,
av vilka 97 procent ligger i Skåne.
Sammanlagt omsatte den svenska
sockerbetsodlingen drygt 700 miljoner kronor på gårdsnivå under
2013. Alla sockerbetor som odlas i
Sverige lämnas till Örtofta sockerbruk i Skåne.
Odlingen har hittills haft en
god lönsamhet, men marknaden
kommer inom kort att förändras.
Från och med 2017 försvinner ett
så kallat kvotsystem inom EU. Det
innebär bland annat att allt socker
som produceras kommer att kunna
handlas fritt av marknadens aktörer
oberoende av användningsområde,
och att inga export- och importrestriktioner kommer att finnas.
Konsumtionen av socker ligger på
cirka 40 kilo per person och år och
har legat på denna nivå de senaste
STYRKOR
SVAGHETER
- Tydlig industri- Endast en köpare
ägare
- Sockerskörd ej i
- Långsiktiga odlare
europatoppen
- Stark mark- Litet sockerland
nadsposition
MÖJLIGHETER
HOT
- Ökad global sock- Ökad konkurerkonsumtion
rens inom EU
- Klimatföränd- Isoglukos kan ta
ringen kan ge högre
en större del av
svenska skördar
sötningsmarknad
50 åren. Den totala förbrukningen
av socker blir därmed 380 000 ton
per år att jämföra med en produktion som brukar ligga runt 370 000
ton. Sveriges sockerkvot ligger på
knappt 300 000 ton. Merparten av
det socker som producerats över
kvoten används som så kallat in-
dustrisocker, vilket innebär att det
ingår som en energikälla i processer där slutprodukten är något annat än socker. På det viset används
socker till exempel i foderindustrin
och vid tillverkning av läkemedel
och etanol.
När EUs kvotsystem försvinner så
kommer konkurrensen att öka. För
att kunna hävda sig i den konkurrensen är det avgörande för de
svenska odlarna att uppnå höga
och stabila skördar i sina odlingar.
Sedan 1995 har avkastningen ökat
med 50 procent, men utvecklingen
får inte avstanna. I ett EU-perspektiv så ligger de svenska odlarnas
skörderesultat ungefär mitt i fältet.
Investeringar på gårdarna i form
av dränering, rätt kalk- och växtnäringstillstånd och ny teknik är
exempel på nödvändiga åtgärder.
2.12 Vall utgör hälften av den svenska åkerarelen
Vallen är viktig för svensk livsmedelsproduktion som foder till bland
annat nötkreatur och lamm.
Den svenska vallodlingen kännetecknas av en stor inblandning av
baljväxter i vallarna till skillnad mot
många konkurrentländer där rena
gräsvallar dominerar. Att grödan
själv fixerar kväve från luften kan
bli en viktig konkurrensfördel i
framtiden om priset stiger på olika
typer av kvävegödselmedel. Dessutom blir vallen ett utmärkt proteinfoder som räcker för de allra flesta
idisslares behov.
Möjligen kan högmjölkande kor
behöva ytterligare tillskott av protein, liksom de enkelmagade djuren.
Sammanlagt omsatte den svenska
vallodlingen knappt två miljarder
STYRKOR
- Positivt för växtföljden
- Kunniga vallproducenter
SVAGHETER
- Stor extensivt
brukad areal
MÖJLIGHETER
- Intensifierad
produktion
- Avsättning på
energimarknaden
HOT
- Minskad
djurproduktion
kronor på gårdsnivå under 2013,
därutöver tillkommer värdet på det
som går till eget foder på drygt
6 miljarder kronor.
Förutom som insatsvara till livsmedelsproduktion är vallen en
viktig resurs vid framställning av
biogas, foder till hästar samt landskapsvård.
Nästan hälften av all åkermark
består av vall. Enligt Jordbruksverket finns det en överodling av
vall på 200 000-300 000 hektar i
Sverige. Den arealen skulle kunna
frigöras till en intensivare odling
och därmed skulle en större del
av fodret kunna bli svenskt och
biogasproduktionen öka.
26 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN
2.13 Proteingrödor vanligare med stigande sojapriser
Intresset för inhemska proteingrödor har ökat bland lantbrukare
under se senaste åren, vilket gjort
att både kvalitet och volymen har
ökat. Bakgrunden är möjligheten
att sänka foderkostnader genom att
hitta alternativ till den kvalitativa
men allt dyrare och mer ifrågasatta
sojan.
Det är också ett sätt att minska
exponeringen för prisrisker
kopplade till en tung kostnadspost
i många djurföretags resultaträkning. Det ligger en trygghet i att ta
kontroll över sitt eget foder genom
hela kedjan. Allt fler växtodlare
och djurbönder hittar också samarbeten direkt via så kallad mellangårdshandel med till exempel
åkerbönor.
Förutom baljväxtvallar och
biprodukter från oljeväxter och
spannmålsdrank, som utgör den
största delen av proteingrödorna,
odlas ärtor, åkerbönor och lupiner. Under 2013 odlades 170 000
STYRKOR
- Bra för växtföljden
- Prisvärd
foderråvara
MÖJLIGHETER
- Ökad efterfrågan som foder
- Ökad efterfrågan
som livsmedel
SVAGHETER
- Väderkänsliga
grödor
- Konsumentmarknaden
outvecklad
HOT
- Begränsad tillgång på
svenskodlat
- Import får fäste
ha ärter, oljeväxter och åkerbönor
i Sverige. Om denna areal maximerades med hänsyn till växtföljdsrestriktioner och till att den
inte ska inkräkta på vallarealen,
så skulle odlingen kunna öka med
146 000 hektar. Vid ett sådant
scenario skulle vi teoretiskt sett
kunna vara självförsörjande på
protein med nuvarande djurantal
i Sverige.
Om en ökad odling vore lönsam
eller inte varierar från företag till
företag beroende bland annat på
lönsamheten i alternativa grödor
och vilka alternativa fodermedel
som finns att tillgå till foderstaterna.
Ur miljö- och klimatsynpunkt är
det positivt med en ökad odling
av proteingrödor eftersom det
minskar behovet av importerade
foderråvaror vars produktion orsakar större utsläpp än den svenska
odlingen. En ökad odling av proteingrödor i Sverige minskar också
behovet av mineralgödsel i svensk
växtodling.
Även som livsmedel finns det
ett nyväckt intresse för ärtor och
bönor, inte minst av hälso- och
klimatskäl. 2013 omsatte ärt- och
bönodlingen i Sverige drygt 7 miljarder kronor.
2.14 Lokal mat är en växande global trend
Med lokal livsmedelsförädling
menas att matråvaror förädlas lokalt, nära där de producerats, och
säljs via handeln, till restauranger
eller direkt till konsumenter. Lokal
livsmedelsförädling kan ske dels
inom ramen för ett jordbruksföretag, dels hos ett fristående företag
som köper in lokala råvaror och
förädlar.
Med stöd av en undersökning via
svenska kommuner uppskattar LRF
att det finns mellan 1 800 och
2 000 företag som sysslar med lokal
livsmedelsförädling. De vanligast
förekommande sortimenten hos de
lokala livsmedelsföretagen är kött
och charkprodukter, rökt fisk, frukt
och grönt samt mejeriprodukter.
Gårdsbutiken är en vanlig
försäljningskanal, men försäljning
via dagligvarubutiker och speciella
butiker som ägs av producenter av
lokal mat men inte ligger vid själva
gården, förekommer också. Skåne,
Gotlands och Västra Götalands län
är de med flest företag med lokal
livsmedelsförädling.
Intresset för närproducerad mat
har visat sig växa även i lågkonjunktur. Trenden är global och innebär
att efterfrågan på närproducerad
och ekologisk mat ökar kontinuerligt. Här finns affärsmöjligheter för
småskaliga livsmedelsproducenter
som vill utveckla olika slags koncept.
Utmaningen är att hitta effektiva
vägar till kunden. Det handlar om
logistik, butiksnätverk och/eller
grossister. Egen eller andras gårdsbutik kan fungera, men för större
volymer behövs system som kan
garantera volymer och leveranssäkerhet.
27 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN
2.15 Livsmedelsindustrin i omvandling
Den svenska livsmedelsindustrin
är fjärde största gren inom den
svenska tillverkningsindustrin.
Omsättningen under 2012 var 175
miljarder kronor och sammanlagt
sysselsattes 57 000 personer. Inom
denna sektor finns allt från små
företag till stora industrikoncerner.
Livsmedelsindustrin har genomgått stora förändringar i takt med
att handeln med livsmedel har
internationaliserats och de svenska
gränserna öppnats mot omvärlden.
Detta har skett inom EU, men
också globalt har handeln med
livsmedel ökat. I dag är ungefär
hälften av de största livsmedelsföretagen i Sverige utlandsägda.
Under 2013 var cirka 60 procent av
de råvaror som processades i den
svenska livsmedelsindustrin producerade i Sverige.
Men samtidigt som internationaliseringen och storleksrationaliseringen har pågått så har antalet
små livsmedelsföretag ökat. Det
gäller till exempel bagerier, bryggerier, små mejerier och charkuterier. Utvecklingen speglar ett ökat
intresse bland konsumenter för
mat med specifika egenskaper och
innebär nya affärsmöjligheter.
Mejerinäringen domineras av de
två stora och marknadsledande
företagen Arla (bondekooperativ)
och Skånemejerier (som ägs av
franska Lactalis). Både Arla och
Skånemejerier har ursprungligen
vuxit fram genom sammanslagningar av minde lokala och regionala
mejeriföreningar, men båda tillhör
i dag internationella koncerner
med verksamhet över stora delar av
världen. Utöver dessa två finns ett
antal mindre mejeriföretag, varav
flera är medlemsägda och andra
privatägda.
Även slakteri- och charkuterinäringen springer ur en struktur till
stor del bestående av regionala
kooperativa företag. Nu dominerar
ett litet antal större företag, varav
de största är utlandsägda. Trenden
är att dessa företag koncentrerar
sin verksamhet till färre och större
anläggningar. Samtidigt startas det
nya små lokala företag. I norra Sverige är det ganska få slakterier och
därmed kan transportavstånden
ofta bli stora.
Inköp av spannmål från gårdarna och förädlingen av denna
domineras av Lantmännen men
konkurrensen från nya företag har
ökat. Större jordbruk har ofta egen
lagring och försäljning av spannmål. En del av spannmålsråvaran
exporteras, mycket används till
foder och bioenergi och en del går
till kvarnar och mälterier.
Trädgårdsproduktionen utmärks
av att produkterna till stor del säljs
färska och därför inte förädlas
nämnvärt i något industriled. Försäljningen av frukt och grönsaker
sker till mer än 50 procent genom
odlarägda ekonomiska föreningar.
Resten säljs från producenterna till
grossister, handeln eller direkt till
konsument.
I den del av trädgårdsproduktionen som går till industrin är
integrationen ofta stor. Många av
producenterna har kontrakt med
industriföretaget och får både
instruktioner och råd om hur
odlingen ska utföras för att rätt
kvalitet ska komma in till fabrikerna. Andelen svenskproducerade
trädgårdsprodukter till industrin
är hög inom flera områden, till
exempel potatis, ärter, spenat, morötter, rödbetor och frilandsgurka.
Däremot är andelen betydligt lägre
för produkter av bär och för tomat.
I en granskning av livsmedelskedjan som Konkurrensverket gjorde
2011 konstaterades vissa ojämvikter.
Koncentrationen av makt är stor
i framför allt handeln, men också
inom livsmedelsindustrin, och låg
bland jordbrukare och konsumenter. Resultatet av det är att industrin
har makt över jordbrukarna och att
handeln har makt över både industrin och konsumenterna.
2.16 Koncentrerad makt i dagligvaruhandeln
Dagligvaruhandeln i Sverige är
starkt koncentrerad och domineras av ett fåtal kedjor. ICA är den
överlägset största med närmare
50 procent av marknaden, följt av
Coop och Axfood med cirka 20
procent vardera. Efter EU-inträdet
har konkurrensen ökat något, då
några utländska lågpriskedjor har
etablerat sig i Sverige.
De till stor del centralt samordnade inköpen från handelns sida
dikterar mycket av villkoren för
leverantörerna genom att styra
vilka varor som ska köpas in och i
vilka volymer.
För dagligvaruhandelns del är
det avgörande att de kan erbjuda
rätt utbud till rätt pris och i rätt
mängd till kunderna i butikerna.
Ofta kräver man någon form av
grundläggande certifiering, till
exempel avseende livsmedelssäkerhet, för att släppa in leverantörers
produkter i butikshyllorna. Trädgårdsbranschen är i högre grad
certifierad än övriga branscher,
vilket kan bero på att företagen i
den branschen har en mer direkt
marknadskontakt än producenter-
28 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN
2.17 Relationerna mellan aktörerna i livsmedelskedjan
Efter EU-inträdet ökade konkurrensen i hela livsmedelskedjan. De
första åren var detta tydligast för
bonden, som fick mindre betalt
och för konsumenten som fick billigare livsmedel. Bonden drabbades
dessutom av stigande kostnader för
sina insatsvaror.
Men utvecklingen av bondens betalning kan delas in i perioden före
respektive efter 2005. Före 2005
sjönk priserna för jordbruksvaror,
en trend som egentligen hade
pågått sedan den interna svenska
avregleringen 1990. Mest föll priset
på kött, vilket delvis kan förklaras
med prispressen från importen.
Under 2005 vände utvecklingen
då priserna på världsmarknaden
började stiga. Efter det har priserna
till bonden präglats av större svängningar, vilket följer utvecklingen på
världsmarknaden.
Trots prisökningarna från 2005
och framåt får bonden tre procent
mindre betalt i reala priser 2013
jämfört med 1995. Under samma
period har jordbrukets insatsmedel
ökat i pris med 35 procent. Effekten av detta har varit att bondens
marginaler kraftigt försämrats.
Utvecklingen inom EU går mot
att avräkningspriserna närmar sig
varandra allt mer. Men från 1995
och fram till 2012 ökade produktionsmedelskostnaderna mer i Sverige än i övriga EU-15, vilket gjort
produktionen av jordbruksprodukter relativt sett dyrare i Sverige.
Inom livsmedelsindustrin har
utvecklingen varit annorlunda än
på gårdsnivå. Samtidigt som industrins råvarukostnader sjönk i takt
med att bonden fick mindre betalt,
höjde livsmedelsindustrin sina
priser på färdiga livsmedel. Mellan
1995 och 2005 sjönk råvarupriserna
med 12 procent samtidigt som industrin höjde sina priser på färdiga
produkter med nästan 10 procent.
De senaste åren har denna skillnad
i utvecklingen av priserna minskat
men sett över hela perioden från
EU-inträdet och fram till nu har industrin kunnat öka sina marginaler.
De första åren efter EU-inträdet
blev maten billigare i Sverige och
halkade ända fram till 2005 efter
prisutvecklingen för andra varor
och tjänster. Konsumentprisernas
utveckling under perioden efter
1995 påverkas också av momssänkningen 1996 från 21 procent till 12
procent. Efter 2005 har konsumentprisindex för jordbruksvaror stigit,
till stor del beroende på att mejerivarorna har stigit i pris.
Under 2000-talet har etableringen
av lågpriskedjor i Sverige och utvecklingen av butikernas EMV-sortiment pressat priserna. På senare tid
har den periodvis starka kronkursen påverkat matpriserna nedåt i
Sverige, men stigande råvarupriser
har verkat i den andra riktningen.
2.18 Livsmedelsmarknaden förändras med öppna gränser
Våra matvanor förändras över
tid. Globaliseringen har gjort den
svenska matkulturen mer kontinental. Vi lägger mer och mer pengar
på mat, men mindre och mindre
går till svenska matproducenter.
Var tredje krona som vi lägger på
mat i dagligvarubutiker går till produkter som importerats. För bara
20 år sedan var samma siffra en av
fem kronor.
Konkurrensen från andra länder
har lett till billigare mat för svenska
konsumenter samtidigt som kostnaderna för att producera den
svenska maten har stigit.
Fram till 1990-talets början hölls
priserna på jordbruksråvaror över
världsmarknadspriserna genom
politiska regleringar. Sedan kom
en intern avreglering och kort
därefter inträdet i EU. Båda dessa
faktorer medförde lägre priser
till bönderna. Utvecklingen med
sjunkande priser både på råvaror
och i butikerna fortsatte fram till
2005. Samtidigt steg lönerna, vilket
gjorde att matens andel av hushållens budget blev mindre.
Men 2005 kom ett trendbrott, när
världens lager av livsmedel minskade samtidigt som efterfrågan
från en växande och allt rikare
världsbefolkning ökade. Priserna
på jordbruksråvaror på världsmarknaden steg plötsligt, vilket ledde
till stigande priser även för svenska
bönder. Efter det har priserna va-
rierat betydligt mer, med rekordpriser vissa år och bottennapp andra.
Priserna i butik har varierat betydligt mindre, men under senare år
har prishöjningar också nått fram
till konsumenterna.
Den svenska marknaden för
livsmedel växer. Befolkningen har
ökat med 700 000 de senaste tio
åren och om 16 år har vi enligt
prognoserna ökat med ytterligare
en miljon. Samtidigt minskar antalet företag som producerar mat i
Sverige.
För många råvaror minskar både
andelen svenskt och den totala
mängd som produceras i landet.
Andelen svenskt nötkött har minskat från 63 till 51 procent på tio år.
29 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN
Får- och lammköttet har minskat
sin andel från 45 till 32 procent
och även fågelköttet, grisköttet och
mjölken backar.
Den enda jordbruksprodukt som
har ökat sin andel av hemmamarknaden de senaste åren är ägg. Fortsätter utvecklingen i den här takten
fram till 2030, så kommer svenskt
fågelkött bara att utgöra hälften av
det vi äter, gris- och nötköttet runt
30 procent och får- och lammkött
cirka 10 procent.
Det är framför allt lågprisimporten som har pressat tillbaka den
svenska produktionen. Mycket talar
nu för en ökad efterfrågan på mat
med mervärden, även om dessa
segment fortfarande utgör en liten
del av totalen.
I LRFs livsmedelsstrategi anges
mervärdena svenskt, närproducerat
och ekologiskt som viktiga för konsumenterna. Efterfrågan på mat
med dessa mervärden tycks öka,
vilket visat sig både i kundundersökningar och i faktisk försäljningsstatistik.
Marknaden för ekologiska produkter har under 2013 och 2014
vuxit kraftigt, dock från låga nivåer.
De produktslag som ökar mest är
mejerivaror, frukt- och grönt, kött
och ägg. För mejeri, kött och ägg
utgörs en stor andel av ökningen av
svenskproducerade ekoprodukter. Den snabba ökningen har kunnat ske mycket tack vare att det
sedan tidigare fanns ekologiska
produkter som såldes som konventionella. Nu har försäljningen
kommit ikapp produktionen och
det behövs fler som ställer om till
ekologisk produktion om inte mervärdena på den svenska marknaden
för ekologiska livsmedel ska hamna
hos producenter i andra länder. Till den snabbt ökande efterfrågan på ekologisk mat i dagligvaruhandeln kommer satsningarna på
en större andel ekologiska råvaror i
offentlig sektor.
En annan trend är att många kommuner arbetar för att upphandla
mer närproducerad mat. Enligt en
undersökning från 2012 hade cirka
en fjärdedel av landets kommuner
satt upp mål om att öka andelen
närproducerade livsmedel.
En annan undersökning visar att
hälften av Sveriges kommuner har
som mål att öka andelen svenskt
eller närproducerat kött i sina
upphandlingar. Utgångspunkten är
att man vill ha kött som är producerat enligt den standard och de
krav som uttrycks i svensk lagstiftning. Det numera nedlagda Miljöstyrningsrådet tog tidigare fram
kriterier för miljö och djurskydd
som upphandlande myndighet kan
ställa utan att bryta mot EU-regler.
Men även om mervärdesmarknaden växer och har stor potential
framåt är den fortfarande bara en
liten del av den totala marknaden.
Den större delen av volymerna på
livsmedelsmarknaden styrs fortfarande av pris. Kommunikationen
till konsumenterna om vilka mervärden den svenska produktionen
faktiskt har, till exempel i fråga om
djuromsorg och livsmedelssäkerhet,
behöver förbättras. Dessutom behöver sortiment och smakkvaliteter
för svenska livsmedel utvecklas för
att de ska kunna konkurrera bättre
i butik.
På exportmarknaden är starka
varumärken och kvalitetscertifiering viktigt.
2.19 Nyväckt intresse för negligerad bransch
Den svenska livsmedelsproduktionen har betraktats ganska olika
genom historien. Länge kretsade
jordbrukspolitiken kring målsättningar om inkomster, produktion
och effektivitet i det som rörde
jordbruket.
Efter 1990 förändrades bilden
radikalt och därmed också ambitionerna för den svenska livsmedelsproduktionen. Med 1990 års
interna avreglering var det marknadsanpassning som stod i centrum. Kort efter att denna reform
trätt i kraft lämnade Sverige in en
ansökan om medlemskap i EU.
De första tio åren i EU hand-
lade i mångt och mycket om en
anpassning till den gemensamma
jordbrukspolitiken. Men på ett
övergripande plan fattades inga politiska beslut om livsmedelssektorns
omfattning och inriktning.
Sannolikt berodde det på att
svenska politiker har sett på EU
som en garant för den svenska
livsmedelsförsörjningen och att
frihandelsprincipen därför varit helt överordnad den svenska
försörjningsförmågan. Diskussionerna om CAPs utformning har
helt överskuggat frågan om den
svenska livsmedelsproduktionens
utveckling.
I ett läge där det under lång tid
har saknats övergripande mål för
livsmedelssektorn har andra områden, som miljö och djurskydd, fått
stort genomslag. Svensk lagstiftning
har därmed hamnat på en mera
ambitiös nivå inom dessa områden
än motsvarande EU-regelverk. Detta har haft stöd hos den svenska allmänheten, men i en situation med
fri handel och växande konkurrens
från importen har det varit närmast
omöjligt att etablera en prisnivå för
svenska livsmedel som ligger över
den på importerad mat. Effekten
har blivit att betydande delar av
den svenska produktionen succes-
30 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN
sivt har konkurrerats ut, åtminstone
delvis som en följd av ett högre
kostnadsläge orsakat av nationella
särregler. När den offentliga sektorn samtidigt har prioriterat lägre
priser framför en kvalitet baserad
på svensk lagstiftning, har allt fler
börjat ifrågasätta logiken i hanteringen av det svenska jordbruket.
I dag är attityderna kring det svens-
ka jordbruket delvis annorlunda.
En viktig förklaring är antagligen
att vi numera importerar hälften av
det vi konsumerar, jämfört med cirka 25 procent för 20 år sedan. Med
detta som bakgrund har debatten
om global livsmedelsförsörjning,
konsumtionens miljöavtryck, kriser
i Sveriges närhet och behovet av
sysselsättning fått extra stor effekt i
opinionen.
Det är inte bara utanför jordbrukssektorn som attityderna har
påverkats av de politiska vindarna.
Efter många år med prisregleringar
och mottagande av stöd är det
många lantbrukare, men långt ifrån
alla, som har svårt att se sig som
företagare.
2.20 Hur ser världen ut om 15 år?
Mycket har hänt inom livsmedelssektorn i Sverige och världen de
senaste 15 åren och mycket kommer att vara annorlunda om 15 år.
I ett globalt perspektiv kommer
utvecklingsländer att öka sin BNP
och få en växande medelklass. Det
kommer att ge en ökad efterfrågan på all slags mat, men framför allt blir kvaliteten på maten
viktigare.
När flera munnar ska mättas och
många av dem med mat av högre
kvalitet, kommer konkurrensen om
mark och vatten att öka. Till denna
ökande konkurrens bidrar också
klimatförändringarna som påverkar
mark- och vattenresurser negativt i
många länder. Delvis kan ny teknik
täcka upp för det ökande behovet.
Troligen kommer fler tillväxtländer
ändå att behöva öka importen från
de länder som redan i dag är stora
jordbruksländer.
Energipriserna kommer sannolikt
att ligga stabilt de närmaste åren.
Fördelen med det är relativt låga
produktionskostnader i befintlig
produktion och nackdelen att
incitamenten att spara energi, eller
hitta nya sätt att producera den,
minskar.
På längre sikt, fram till 2030, kan
dock energipriserna ha börjat öka.
Om energipriserna stiger blir det
mera attraktivt med närproducerad mat och importen blir mindre
31 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE DEN SVENSKA LIVSMEDELSBRANSCHEN
intressant. Men osäkerheten om
de framtida energipriserna är stor.
Osäkerheten och det geopolitiska
läget i EUs närområde får flera
lantbrukasföretagare att vilja bli
självförsörjande på energi
Efter EU-inträdet har den svenska
matmarknaden vuxit för varje år
och i en allt snabbare takt. De
första tio åren i EU ökade vår matkonsumtion med 1,8 procent per
år räknat i värde. Efter det har den
årliga tillväxten varit över 3 procent
och under 2013 hela 4,5 procent.
Om inflationen räknas bort har
den svenska matmarknaden vuxit
med 60 procent sedan 1975.
Under samma period har
produktionsvärdet för livsmedel
producerade i Sverige sjunkit med
45 procent. Marknaden kommer
sannolikt att fortsätta växa framöver. Frågan är om denna tillväxt
ska bestå av en ökad import eller
baseras på svenska råvaror.
Det vi ganska säkert vet om framtiden är att Sveriges befolkning kommer att öka med cirka 12 procent
fram till 2030. Skillnaden mellan
hur mycket livsmedel vi konsumerar
och producerar i dag motsvara cirka
600 000 hektar. Om produktiviteten och effektiviteten i jordbruket
utvecklas i samma takt som folkmängden kan den nämnda arealen
användas för att även tillgodose en
ökad konsumtion fram till år 2030.
Men det är inte bara mängden
invånare som påverkar hur matmarknaden ser ut i framtiden.
Dess sammansättning har också
betydelse. Vi lever allt längre och
har bättre hälsa upp i åldrarna. Det
innebär att en allt större andel av
befolkningen kommer att utgöras
av äldre, vilket påverkar konsum-
tionsmönstren.
Det finns ganska klara belägg för
att äldre i högre utsträckning väljer
etablerade, kända och inhemska
varumärken framför nymodigheter.
Samtidigt ökar också andelen medborgare med utländsk bakgrund,
vilket också har betydelse för vilken
mat som efterfrågas.
Matkulturen kommer att fortsätta
att påverkas av globala megatrender. En sådan är det ökade engagemanget för en hållbar utveckling
och för att äta hälsosam mat. Ofta
möts dessa perspektiv och förstärker varandra. Detta kommer
troligen att gynna försäljningen av
vegetabiliska livsmedel och produkter som är producerade med stor
hänsyn till djur och natur.
Samtidigt verkar en allt större del
av svenska folket vilja köpa dyrare
livsmedel. Det kommer till uttryck
både genom övergång till produkter
av högre kvalitet, dyrare former av
mat och mer förädlade produkter.
Köttkonsumtionen ökar och färdigmat och halvfabrikat tar andelar.
Under sista kvartalet 2013 finns
indikationer på ett trendbrott i
Livsmedelsföretagens konjunkturrapport. Den visar att försäljningen
av premiumprodukter ökade med
63 procent, bassortimentet med 7
procent, medan lågprissortimentet
minskade med 2 procent. Detta är
positivt då det finns studier som
visar att det är just när det gäller förädlade och mer exklusiva
livsmedel som EU har haft förmåga
att hävda sig på den internationella
livsmedelsmarknaden.
Det är också troligt att internet
och digitala medier kommer att
påverka vad vi väljer att äta framöver och hur vi köper in vår mat.
Storleken på hushållen minskar
och uteätandet ökar och många
efterfrågar lösningar som gör livet
enklare.
Bonden kommer att bli allt vassare
på affärsutveckling, vilket leder till
en mera professionell produktion.
Samarbete gårdar emellan kommer
att öka och
gårdarna kommer sannolikt att
knytas närmare de kunder man levererar till. Utbytet av information och
erfarenheter kommer att bli bättre
och gå snabbare. Goda exempel
driver utvecklingen och de emotionella banden till släktgården tunnas
ut och fastigheten ses mera som en
produktionsresurs. Hela samhället
blir mera uppkopplat och en del
lantbrukare väljer att öppna upp för
en direktkontakt med konsumenter.
Teknikutvecklingen och automatiseringen kommer att fortsätta vilket
leder till arbetslättnader men också
nya utmaningar för företagaren.
Stora förändringar i produktion och
logistik kräver ny kunskap och nytänkande av den moderna bonden.
Markpriserna i dag är förhållandevis höga i förhållande till värdet
på avkastningen. Det är omöjligt att
köpa mark till marknadspris och få
lönsamhet i driften. De traditionella
sätten att ta över en gård kommer
utvecklas. Nya ägare kommer att
behövas, kanske i form av att företag
eller stiftelser köper in sig eller
arrendeformer där hyran knyts till
omsättningen i jordbruksföretaget.
När dagens låga räntor stiger till en
mera normal nivå kommer det att
slå hårt mot lantbrukare med hög
skuldsättning. Framtiden kommer
att kräva nya finansiella strategier
och riskhantering för svenska lantbruksföretag.
32 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN
3. Möjligheter och utmaningar
för den svenska maten
Den svenska livsmedelsproduktionens stora utmaning
handlar om att fånga de möjligheter som följer av en växande och mer välbeställd världsmarknad, samtidigt som
sektorn brottas med bristande konkurrenskraft i förhållande till andra producenter på samma marknad.
För att nå visionen om hållbar tillväxt i hela landet
behöver de möjligheter som svensk livsmedelsproduktion har tas tillvara fullt ut och de hinder som finns måste
minimeras. För att få hållbar tillväxt i en bransch behövs
lönsamhet, attraktionskraft, kundförtroende, nytänkande, infrastruktur och politiska förutsättningar. Inom vissa
av dessa delar ligger den svenska livsmedelsproduktionen
långt fram men det finns mycket att övervinna innan den
är konkurrenskraftig nog att nå visionen.
En livsmedelsstrategi innebär en stor möjlighet i sig att
öka attraktionskraften i den svenska livsmedelsproduktionen, som i sin tur skapar jobb och en levande landsbygd.
En samsyn om att utgå från tillväxt ger positiva signaler
till myndigheter, handel, industri och näring att främja
utveckling. En ökad svensk produktion kommer att få
både positiva och negativa miljöeffekter nationellt, men
räknar vi in de miljöproblem som vi exporterar när vi
importerar mat, så minskar den totala miljö- och klimat-
33 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN
belastningen. Till skillnad från en stor del av den globala
produktionen finns det få tillväxthämmande begränsningar i form av mark och vatten, så möjligheterna för
svensk mat ur ett globalt perspektiv är obegränsade.
För att nå de uppsatta målen krävs en rad åtgärder från
både politiken och aktörerna i livsmedelsnätet. En del åtgärder bör göras av en enskild aktör men för att komma
ända fram behövs också mycket samarbete. I den här strategin kommer åtgärderna vara på ett övergripande plan
där arbetet med en levande och mer konkret åtgärdslista
kommer i nästa steg. En åtgärdslista bör göras i samverkan mellan de olika aktörerna som är inblandade och
ett sätt att nå dit är att titta på de danska tillväxtteamen,
”Vækstteam for fødevarer”, det vill säga ett antal ledande personer med särskild kompetens inom livsmedelsområdet. I
Sverige är arbetsgrupperna i Konkurrenskraftsutredningen ett bra exempel på samarbete mellan aktörer för ett
gemensamt syfte. Åtgärderna här har därför tagit arbetet
i Konkurrenskraftsutredningen i beaktande och ser att
många av de förslag som har lagts fram där bör vara en
del av en handlingsplan för vidare arbete.
Vad behövs för att nå tillväxt?
MARKNAD
Information om mervärden
och ursprung till konsument.
Exportfrämjande åtgärder.
Samma krav i offentlig
upphandling som i
svensk lagstiftning.
SAMHÄLLE
POLITIK
Bättre företagsklimat för
svenska livsmedelsföretag
med lika villkor och regler
som konkurrentländer.
HÅLLBAR
TILLVÄXT
Tillväxtfokus hos myndigheter
och alla delar av livsmedelssektorn.
Bättre och enklare
regelverk.
Stärkt infrastruktur
på landsbygden.
Bättre implementering av
forskning och innovation
samt spetsigare utbildning.
FÖRETAGANDE
Spetsigare affärsrådgivning.
Underlätta ägarskiften
och kapitalförsörjning.
Större möjlighet för
riskhantering
för företagare.
ILLUSTRATION. Mirum est notare quam littera gothica, quam
Eodem modo typi, qui nunc
nobis videntur parum clari,
fiant sollemnes in futurum.
34 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN
3.1 Marknad
MÖJLIGHETER!
Allt fler svenska konsumenter är
villiga att betala ett merpris för
svenska livsmedelsprodukter. Detta
bekräftas senast i en undersökning
från Jordbruksverket där andelen
som accepterar ett merpris för
svensk mat har ökat från 53 till 67
procent mellan 2011 och 2014.
Framför allt är det intresset för
närodlat och ekologiskt som ökar.
Inte minst har handlarna en roll i
detta, flera stora livsmedelskedjor
har lyft fram framför allt det svenska köttet och enskilda handlare har
tagit bort danskt och tyskt griskött
ur butikerna.
Också inom restaurangsektorn
märks ett ökat intresse för mat
med svenskt ursprung. Ett uttryck
för detta är det manifest som tolv
av nordens främsta kockar skrivit
under och som de kallar Manifesto
for the new nordic cuisine,. Där tar de
upp att de ska basera sin matlagning på ingredienser och produkter som är karakteristiska för det
nordiska klimatet och landskapet
och att djurvälfärd och en hälsosam
produktion ska gynnas.
Undersökningar från LRF visar
att intresset bland producenter att
sälja direkt till restaurang växer
och att de själva upplever ett ökat
intresse även från restaurangerna.
Ekomatcentrum konstaterar i
rapporten ”Ekologiskt i offentliga Stor-
hushåll” att andelen ekologiska och
närproducerade livsmedel ökar stadigt även i den offentliga sektorn.
Där lagar man också allt mer mat
från grunden vilket ger kockarna
inom den offentliga sektorn ökad
status.
Försäljningen av ekologisk mat
har procentuellt ökat kraftigt under
2014. Den stora ekoboomen i Sverige har till stor del handlat om en
ökad försäljning av varor som inte i
stor skala produceras i Sverige, till
exempel bananer, vindruvor och
vin. Men ökningen har också varit
stor för mejeriprodukter, kött och
grönsaker. Uppgången sker från
låga nivåer och den ekologiska
produktionen utgör fortfarande en
liten del av den totala marknaden.
Den ökande efterfrågan innebär
dock affärsmöjligheter för företag
inom hela livsmedelskedjan. Förutsättningarna för att odla ekologiskt
i Sverige är goda, men trots det
importeras i dag ekologiska råvaror
som hade kunnat produceras i
Sverige.
en, eller 2,2 miljarder kronor, sker
i dag via nätet men försäljningen
har ökat med nästan 40 procent det
senaste året. E-handeln är en kanal där det
går att ta vara på konsumentens
ökade intresse att köpa livsmedel
direkt från bonden, men den blir
allt viktigare även för förädlingsoch handelsleden.
E-handeln med livsmedel växer nu
snabbt även om också denna utgår
från låga nivåer. Detta ger möjligheter för alla led i livsmedelskedjan
att nå nya kunder eller gamla kunder på ett effektivare sätt. Knappt
en procent av livsmedelsförsäljning-
Även om hemmamarknaden med
rätta står i fokus för arbetet med
tillväxt inom svensk livsmedelsproduktion så erbjuder också exporten stora möjligheter. Med öppna
gränser och en ökad import av
mat är ökad export nödvändig för
en framgångsrik framtida svensk
livsmedelsproduktion.
Till bilden hör också att den
globala efterfrågan på mat ökar,
inte minst efterfrågan på mat av
hög kvalitet. All form av export är
intressant så länge den bidrar till
ökad efterfrågan på svensk mat.
Men bäst förmåga att konkurrera
på exportmarknaden har såväl Sverige som övriga europeiska länder i
segmentet högförädlade produkter.
Svenska livsmedel har tydliga
mervärden och en hög kvalitet. För
att lyckas med export krävs konkurrenskraft och affärsutveckling genom livsmedelsproduktionens hela
värdekedja, från råvaruproduktionen till den färdiga slutprodukten.
har ökat kraftigt sedan 1990-talet. För svenska producenter är
det svårt att hävda sig mot billig
importerad mat, eftersom vissa
naturliga förutsättningar och delar
av den svenska lagstiftningen gör
det märkbart dyrare att producera
mat i Sverige.
På exportmarknaderna ligger en
tydlig utmaning i att det inte bara
är Sverige som ser möjligheter i en
växande global marknad. Fokus på
export finns i livsmedelsstrategierna hos flera konkurrentländer och
även dessa satsar på att ta tillvara
intresset för hållbar och säker
mat. Ett flertal av våra konkurrentländer som Danmark och Nederländerna har sedan länge och med
framgång satsat på livsmedelsexport och ligger på många sätt före
Sverige. För att möta utmaningen
UTMANINGAR!
Trots de många möjligheter som
finns för svensk livsmedelsproduktion är också utmaningarna
uppenbara.
Även om allt fler ger uttryck
för att vilja betala mer för svenska
produkter är priset en mycket betydelsefull faktor när dagligvarukedjorna konkurrerar med varandra
om konsumenternas pengar. Det är
en viktig förklaring till att importen
35 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN
från dessa och andra behövs konkurrenskraft i alla led. I den offentliga upphandlingen av livsmedel
har regelverk och attityder lett till
att importerade produkter har
dominerat. En förändrad syn på
upphandling kan öppna för stora
möjligheter för enskilda företagare
och det lokala näringslivet.
lan utbud och efterfrågan som
senare skapar problem för såväl
konsumenter som producenter. För
miljötjänster som den ekologiska
odlingen bidrar med, och som en
stimulans för att underlätta omställningen vid snabba efterfrågeökningar, kan det vara motiverat med
politisk styrning.
För att marknaden ska fungera
på lång sikt är det avgörande att det
mervärde som de ekologiska råvarorna betingar på marknaden i tillräcklig utsträckning når hela vägen
tillbaka till primärledet, på samma
sätt som för andra mervärden.
För att främja exporten behövs
långsiktiga satsningar. Fler länder
måste godkänna Sverige som en
exportör av livsmedel och flera
anläggningar i Sverige behöver bli
godkända för export. Dessutom behöver exportkompetensen i mindre
företag stärkas. Från svenska statsmaktens sida
bör livsmedelsstrategin integreras
med övrigt arbete för att främja
svensk export i utlandet. Ett exempel på hur det kan göras är
att bjuda på svensk mat vid olika
evenemang runt om i världen.
VAD BEHÖVS?
Konsumenternas allt större vilja
att betala mer för mat med svenskt
ursprung måste bli lätt för dem att
omsätta i handling. Därför är det
avgörande att det blir enkelt för
konsumenterna att hitta information om ursprung och mervärden i
köpsituationen.
Detta gäller inte minst i processade livsmedel där det i dag är
svårt att hitta information om ursprung. De mervärden som skapas
i produktionen av råvaran måste i
större utsträckning följa med och
kommuniceras genom hela kedjan. Mervärdet måste också generera en merbetalning som gör det
möjligt för primärproducenterna
att konkurrera, trots nackdelen av
en del högre kostnader som inte
kan påverkas i det egna företaget.
För ekologisk produktion är det
viktigt att det är marknadens betalningsvilja som driver utvecklingen
så att det inte via politisk styrning
uppstår en konstlad obalans mel-
Inom den offentliga upphandlingen har svenska råvaror i många
år valts bort till förmån för billigare
importerade produkter som produceras med lägre krav på miljö och
djuromsorg. Att det ställs samma
krav på de offentliga upphandlingarna som krävs för att uppfylla
svensk lagstiftning borde vara en
självklarhet.
För att Sverige ska lyckas på exportmarknaderna är det avgörande att
samverkan ökar mellan alla led i
värdekedjan och att satsningarna
har ett kraftfullt och långsiktigt
understöd från staten. En möjlig
förebild är de danska så kallade
växtteamen där många olika intressenter arbetar tillsammans för
att öka produktion och export av
livsmedel.
3.2 Politik
MÖJLIGHETER!
Utvecklingen av den svenska
livsmedelsproduktionen måste vara
marknadsdriven om den ska vara
långsiktigt hållbar. Trots det har
politiken stor påverkan eftersom
de politiska beslutens innehåll och
långsiktighet sänder signaler som
har en betydelse långt utöver själva
politikens innehåll.
Stabila spelregler och en förvissning om att statsmakten står
bakom en satsning på svenska
livsmedel ökar de olika aktörernas
vilja och möjlighet att ta egna risker och bygga för framtiden. Det
är i det perspektivet som en brett
förankrad nationell livsmedelsstrategi är så viktig.
I Sverige finns regelverk, liksom initiativ från lantbrukarna själva, som
har bidragit till en produktion med
mindre miljöpåverkan och en hög
nivå på djuromsorgen vilket skapar
möjligheter på marknaden, men
också merkostnader som bidragit
till en tillbakagång av den svenska
produktionen. På några områden
är ändringar på gång inom EU som
på sikt tar övriga länder i unionen
upp till Sveriges nivå.
Därmed kan några av de merkostnader i svensk produktion som
har berott på våra särregler reduceras vilket förbättrar den svenska
produktionens konkurrenskraft.
36 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN
Ett annat område som är direkt
påverkat av politiska beslut är den
digitala infrastrukturen. Trots att
Sverige är ett glest befolkat land
är utbyggnaden av mobilnät och
bredband relativt långt kommen
jämfört med i många konkurrentländer. I detta ligger en möjlighet
eftersom kombinationen av bra
mobil- och bredbandstäckning
och billiga lokaler och bostäder på
landsbygden kan utgöra en konkurrensfördel. Företag inom de gröna
näringarna är precis lika beroende
av ett bra bredband som andra
företag. Mjölkrobotar, tillgång till
spotpriser, webbaserade skogsbruksplaner, precisionskörning och
kommunikation med kunder är
bara några exempel där ett snabbt
och stabilt bredband är nödvändigt.
Men även om vi ligger relativt bra
till i en internationell jämförelse är
det viktigt med en fortsatt statsstödd utbyggnad om den fördelen
ska bestå eller öka.
senaste decennierna.
Det behövs därför en översyn
av det svenska regelverket kring
livsmedelsproduktion. Syftet är
inte att sänka nivån på djuromsorg eller miljöhänsyn, utan att få
en modern och konkurrenskraftig
lagstiftning.
Många lagar som rör jordbruksproduktion kommer från en tid då
förutsättningarna såg annorlunda
ut än idag, till exempel då de flesta
mjölkkor stod uppbundna medan
det idag är lösdrift som gäller för
de flesta och många kor mjölkas
med mjölkrobot. Det var också en
tid då merkostnader i form av djurskydd kunde kompenseras på ett
sätt som inte alls är möjligt idag då
det svenska jordbruket konkurrerar
på en fri marknad. Det är viktigt
att lagstiftningen anpassas till dessa
nya förhållanden vad gäller såväl
den biologiska produktionen som
konkurrensförhållandena.
harmoniseringen på EU-nivå tar
tid. Detta gäller bland annat regler
kring djur- och växtskydd och avgifter på insatsvaror.
Då det är svårt att få betalt för
mervärden som är lagstiftade finns
det också skäl att se över om det
finns marknadslösningar som ger
en minst lika hög omsorg om djur
och miljö samtidigt som producenten också kan få mer betalt.
Produktionsmedelsskatter och
avgifter ska vara i samma nivå som
i konkurrentländerna. I de fall där
de överstiger dessa ska de vara väl
motiverade, och kompenseras för,
om de leder till sämre konkurrenskraft.
UTMANINGAR!
Sverige har som tidigare nämnts
ett strängare regelverk än våra
konkurrentländer vad gäller till
exempel växtskydd, djurskydd och
produktionsmedelsskatter. Detta är
en viktig förklaring till den svenska
livsmedelsproduktionens högre
kostnadsläge och därmed sämre
konkurrenskraft. Ur ett tillväxtperspektiv är dessa särregler en betydande utmaning för den svenska
livsmedelsproduktionen. Vissa regler ger mervärden på marknaden,
men det har visat sig svårt att fullt
ut omsätta dessa i högre priser till
den svenska bonden.
Resultatet blir försämrad lönsamhet, jämfört med konkurrentländerna, och förlorade marknadsandelar för svensk produktion. Detta
har varit ett tydligt mönster de
Även om Sverige ligger relativt väl
framme vad gäller utbyggnad av
fast bredband på landsbygden är
mycket ännu ogjort. I dagsläget
har 8 till 9 procent av hushållen på
landsbygden tillgång till fast bredband via fiber medan motsvarande
siffra i staden är 55 till 60 procent.
En fortsatt snabb utbyggnad av fast
bredband är en utmaning som är
viktig att möta för att nå önskad
tillväxt i den svenska livsmedelssektorn.
VAD BEHÖVS?
Den svenska livsmedelsproduktionen hämmas av kombinationen av
strängare regler än i konkurrerande länder samtidigt som gränserna
är helt öppna för import. Dessa
nackdelar kan minskas eller undanröjas på flera olika sätt.
Ett är att jobba för att alla EUländer ska efterleva de EU-regler
som redan finns när det gäller
djuromsorg och miljö. Ett annat
är att påverka lagstiftningen inom
EU så att den i ökad utsträckning
harmoniseras på samma nivå, vilket
bör leda till justeringar på EU-nivå.
Dock måste åtgärder kortsiktigt
även vidtas i Sverige eftersom
Ett tredje område att arbeta inom
på kort sikt är därför att modernisera och förenkla regelverket i
Sverige med utgångspunkt i hur
det svenska jordbruket ser ut i dag.
De lagar som finns måste vara relevanta och välmotiverade och det
ska vara möjligt att få ersättning för
de krav som gör den svenska produktionen dyrare i de fall där det
inte går att ta ett mervärde direkt
av konsumenterna.
Som för alla småföretagare är
frågan om regelförenklingar viktig
37 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN
för lantbruksföretag och därmed
också ett nödvändigt inslag i en
livsmedelsstrategi. Förutom de
regler som gäller för alla företagare
omfattas lantbruksföretagarna av
ett stort antal regleringar kopplade
till miljö- och djurskydd.
En viktig fråga som lantbruksföretagare delar med andra mindre
och medelstora företag är den om
företagens ansvar för sjuklönekostnader. Att göra företagen mindre
utsatta för ekonomiska risker i samband med sjukskrivningar skulle
underlätta för många att nyanställa
eller behålla sin nuvarande personal. Sociala avgifter för egenföretagare och småföretag med anställda
bör även sänkas för att motivera
företagare att utveckla sin verksamhet.
En viktig möjlighet med en växande svensk livsmedelsproduktion
är att den kan skapa nya jobb
över hela landet. Till skillnad från
många andra branscher är den
bunden till platsen, vilket gör att
arbetstillfällena av nödvändighet
sprids ut geografiskt. Dessutom
använder jordbruket i stor utsträckning lokala och regionala resurser.
Det gör att en tillväxt i jordbrukssektorn skapar förhållandevis
många jobb i andra sektorer.
vindkraft och solenergi. Rest- och
biprodukter från jordbruket kan
dessutom användas i produktion
av nya hållbara material som kan
ersätta fossil olja i exempelvis plast
och kemikalier.
Också inom jordbrukstekniksektorn finns exempel på världsledande svenska exportföretag. Dessutom har Sverige haft starka och
framstående kompetenser inom
livsmedelsvetenskap, nutritionsvetenskap och lantbruksvetenskap
och svensk livsmedelsforskning är
internationellt gångbar.
Produktionen av biomassa från
åkermark kan med rätt prioriteringar och omställning av mark,
främst från träda och obrukat skick
samt förändrade betesvanor, hjälpa
oss att ersätta en tredjedel av vårt
nuvarande oljebehov till transporter.
3.3 Samhälle
MÖJLIGHETER!
Aktivt brukad mark ger ett värdefullt kulturlandskap, både för
lokalt boende och för besökare och
resenärer som passerar. Det finns
studier som visar att öppna landskap bidrar till biologisk mångfald
liksom till kulturhistoriska, upplevelse- och samhällsekonomiska
värden samt till rekreation och
tillgänglighet.
En levande landsbygd som håller
ihop en by eller en socken påverkar också intresset för samverkan
mellan lantbrukarna i området. En
ökad samverkan kan ge stordriftsfördelar, men också skapa ökade
möjligheter att utveckla det lokala
näringslivet.
Närheten och tillgängligheten till
friluftsliv är också en betydelsefull
del av kulturlandskapet. Människor
som bor nära attraktiva naturområden vistas oftare i naturen än de
som bor längre ifrån.
En möjlighet att bygga vidare på
är tidigare svenska framgångar vad
gäller nytänkande och innovation
inom förnybar energi och jordbruksproduktion. I Sverige finns ett
antal framgångsrika, innovativa och
mogna företag, som säljer produkter och tjänster med koppling till
förnybar energi från jord och skog,
avfallshantering, vattenhantering,
38 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN
UTMANINGAR!
Den svenska livsmedelssektorn står
inför ett antal svåra utmaningar
på samhällsnivå. En sådan är att
branschens attraktionskraft behöver stärkas. Medelåldern bland
lantbruksföretagare ökar och nya
företagare och personal måste
in för att branschen ska kunna
hantera de naturliga pensionsavgångarna och samtidigt växa. Det
är en ödesfråga att unga blir mer
intresserade av att utbilda sig för
att driva företag eller ta anställning
inom de gröna näringarna. För närvarande drar SLU ned på antalet
utbildningsplatser samtidigt som
antalet sökande till yrkesskolor och
naturbruksgymnasier minskar. De
flesta ungdomar vill bo i större samhällen eller i städer. Bilden av svag
lönsamhet inom delar av jordbruket bidrar till att minska attraktionskraften och det faktum att
det finns en hel del landsbygdsföretag med god lönsamhet hamnar
i skymundan. Attraktionskraften
påverkas också av vilka signaler som
sänds ut från politiker och myndigheter. Det är viktigt att satsningar
sker på en fungerande infrastruktur och service i hela landet. Ett
exempel på hur samhällets signaler
påverkar är hur tillämpning och
kontroll av olika regler går till.
En annan utmaning på samhällsnivå är exploateringen av jordbruksmark för andra ändamål än livsmedelsproduktion. Trots reglerna i
miljöbalken exploateras åkermark i
en allt högre takt. Det finns initiativ
för ett starkare skydd av åkermark
i samband med att kommunerna
tar fram översikts- och detaljplaner.
Nyckeln till ett större hänsynstagande till jordbruksmarken och
dess värde som långsiktig resurs är
att det på kommunal nivå skapas
starkare incitament än idag att
skydda den.
Som en följd av att många stora
livsmedelsföretag blir allt mer
globala och flyttar huvudkontor
och forskning och utveckling
utomlands, minskar kontaktytorna
och grunden för genuint samarbete
mellan primärproduktion och industri. Det medför också att att de
svenska företagens behov och den
verksamhet som bedrivs riskerar att
utvecklas åt olika håll. En utmaning som näringen upplever är att
det uppstått ett ökande avstånd
mellan SLU:s allt mer teoretiska
utbildningar och naturbruksgymnasiernas allt mera yrkesinriktade
och praktiska yrkesutbildningar.
Utexaminerade från SLU ofta saknar tillräcklig praktisk erfarenhet
och anställningsbarhet och saknar
ofta tillräcklig affärsförståelse,
marknadskunskap och kunskap om
företagsledningsfrågor. Samtidigt
är det problematiskt att det på flertalet skolor är svårt för eleverna att
skaffa sig högskolebehörighet om
de väljer naturbruksprogrammet.
VAD BEHÖVS?
Det måste kännas mer attraktivt
att bli företagare inom de gröna
näringarna. Det finns företag i
olika delar av livsmedelsproduktionen som har god lönsamhet och
ett meningsfullt, fritt och roligt
arbetsinnehåll. Dessa måste i högre
grad lyftas fram som inspirerande
exempel för unga människor som
ska välja yrkesbana.
Också på naturbruksgymnasierna
krävs ett ökat fokus på företagande.
Dessutom måste SLUs yrkesutbildningar synas mera och anpassas så
att de matchar de utmaningar som
livsmedelsbranschen står inför.
Forskning med koppling till
livsmedelssektorn behöver samordnas bättre och det behövs ökade
investeringar i innovationsdriven
forskning. Detta gäller både den
offentligt och den privat finansierade forskningen. Samordningen
mellan livsmedelskedjans olika led
och aktörer behöver förbättras, till
exempel genom innovationsnätverk. Sverige behöver också i större
utsträckning delta i internationella
innovationsprocesser. Implementering av ny kunskap och nya produkter och tjänster är minst lika
viktig som forskningen i sig. Både
Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF,
och Jordbrukstekniska institutet,
JTI, finansierar tillämpad forskning
genom både privata och statliga
medel. Båda dessa stiftelser har
dock var och en för sig begränsat
inflytande men skulle tillsammans
kunna effektivisera samverkan och
implementering.
För att staten på ett tydligare sätt
ska bidra till en växande svensk
livsmedelsproduktion behöver regleringsbreven för en rad myndigheter kompletteras. I myndigheternas
uppdrag ska större tyngd ligga på
ett ansvar att bidra till en växande
svensk livsmedelsproduktion. En
del i detta är att myndighetsutövandet i samband med olika kontroller genom hela livsmedelskedjan
bedrivs med en högre grad av rättssäkerhet, tydlighet och service. En
kultur där dialog och vilja att hjälpa
företagaren att göra rätt borde
gynnas framför att enbart tillämpa
sanktioner. Det borde också gå att
samordna kontroller för att minska
antalet besök på varje företag. Ett
bra exempel på hur det går att
jobba med kontroller är den så kal�lade Rättviksmodellen där kommunen bland annat bara tar ut avgift
för kontroller som verkligen utförs.
Jordbruksmarkens långsiktiga
skydd behöver stärkas i lagstiftningen. Det behöver också skapas större
incitament på kommunal nivå för
att skydda den.
39 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN
3.4 Företagande
MÖJLIGHETER!
Svensk livsmedelsproduktion
rymmer många möjligheter, både
naturgivna och sådana som är knutna till de människor som arbetar i
branschen. Svenska lantbrukare
är välutbildade och når i många
fall mycket goda produktionsresultat på sina gårdar. Sedan länge
jämställer det svenska skattesystemet lantbruk med andra företagarkategorier vilket stimulerat fram
rationaliseringar, en kultur vi delar
med länder som Danmark och Holland, även om dessa länder ligger
långt före Sverige i detta avseende.
Sverige ligger också väl till vad
gäller långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion. Den svenska livsmedelsproduktionen är miljövänlig,
hälsomässigt säker och har en
världsunik omsorg om djurens
välbefinnande. Det här kan ge
möjligheter att ta ut ett merpris
från konsumenterna, även om det
hittills inte har varit alldeles enkelt
i praktiken.
Det svenska klimatet är i många
avseenden gynnsamt för matproduktion. Trycket från växt- och
djursjukdomar är lägre än på kontinenten liksom risken för angrepp
av svamp och mögel.
Internationella jämförelser visar
också att den svenska matproduktionen har lägre klimatpåverkan än
den i andra länder. Vi har därtill en
god och jämn tillgång till vatten,
vilket är en allt mer betydelsefull
konkurrensfördel i en värld där
tillgång och kvalitet på vatten är ett
växande problem. Dessutom finns
runt 800 000 hektar mark som
nyligen har tagits ur produktion eller som odlas synnerligen extensivt
och som skulle kunna bli en del av
underlaget för en växande svensk
livsmedelssektor.
Det svenska jordbruket har redan
gjort sig mindre beroende av fossil
energi då en tredjedel av oljan har
fasats ut mellan 2002 och nu. Till
detta kan läggas att det är biobränsle från den svenska landsbygden
som till stor del ligger bakom att
Sverige lyckats minska sitt oljeberoende kraftigt de senaste decennierna.
UTMANINGAR!
Även om svensk livsmedelsproduktion har många uppenbara fördelar
så är också utmaningarna många.
Ett övergripande bevis för detta är
att stora delar av den svenska djurbaserade produktionen utvecklas
svagare än i länder med jämförbara förutsättningar. Högre foderkostnader i mjölk- och nötköttsproduktionen kompenseras inte av hög
mjölkproduktion per ko och god
tillväxt. I grisproduktionen ger våra
inhysningssystem och regler också
nackdelar. Ett exempel är att kostnaderna för grisningsboxarna är
högre och att spädgrisdödligheten
är högre än i jämförbara EU-länder.
Det finns också strukturella hinder för effektiviseringen i lantbruksföretagen. Ett sådant är att
markvärdet till stor del avgör hur
mycket företaget är värt, snarare än
lönsamheten. Det gör att motivatio-
nen att utveckla företaget till dess
fulla ekonomiska potential saknas.
Många företag är också deltidsföretag som skulle vara olönsamma
utan stöd och ersättningar från
staten. Dessa företag drar ned
branschens genomsnittliga lönsamhet och låser in mark som inte kan
utnyttjas av mera offensiva brukare.
Till utmaningarna hör också att
handelns och industrins sätt att
fungera har gjort att böndernas
priser har pressats. Samtidigt är
kostnaderna för att producera mat
högre i Sverige. Nationella särregler, höga lönekostnader och långa
transportavstånd bidrar till en hög
kostnadsnivå. Detta gör att det
krävs en högre effektivitet och produktivitet i Sverige för att klara den
internationella konkurrensen.
Den dåliga lönsamheten har gjort
att investeringar har uteblivit. Bara
inom djurproduktionen finns
ogjorda investeringar på närmare
tre miljarder kronor mellan 2004
och 2013. Detta gäller investeringar
enbart för att produktionen ska
ligga kvar på samma nivå som idag.
För en tillväxt krävs ännu mer.
Många producenter står dessutom
inför pension och höga fastighetspriser gör det svårt för nya kandidater att komma in i branschen.
Svenskt jordbruk har goda möjligheter att ställa om till en mer fossiloberoende produktion. Samtidigt
är livsmedelssektorn beroende av
transporter. Därför är det viktigt
att styrmedlen mot mer förnybar
energi inte utformas så att landsbygdsföretag på kort sikt slås ut
och inte kan bidra i den långsiktiga
omställningen.
40 EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SVERIGE MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN SVENSKA MATEN
VAD BEHÖVS?
Det finns en potential att utveckla
affärsmannaskapet i svensk livsmedelsproduktion. Det handlar om
att bli bättre på affärsutveckling,
målstyrning, ledarskap, omvärldsbevakning, ekonomistyrning och
resurseffektivisering. På samma sätt
behöver den svenska lantbruksrådgivningens innehåll och metoder
utvecklas i takt med att omvärlden
förändras och lantbruksföretagen
skiljer sig åt allt mer i storlek och
strategival. Dessutom måste SLUs
yrkesutbildningar synas mera och
anpassas så att de matchar de utmaningar som den svenska livsmedelsbranschen står inför. Ett stödsystem
som gynnar aktivt brukande bidrar
till att marken utnyttjas mer effektivt och öppnar upp möjligheter
för etablerade företag att utöka
och nya företag att lättare ta sig in i
branschen.
Med regionala kompetenscentrum
för jordbruk och trädgård är det
lättare att tillhandahålla en för området relevant spetskompetens och
en miljö som stimulerar samarbete
och erfarenhetsutbyte.
För att underlätta för nyföretagare
med begränsad tillgång till kapital
att komma in i livsmedelsbranschen
behöver företagar- och överlåtandeformer som möjliggör ett successivt
övertagande utvecklas.
Den svenska livsmedelproduktionen befinner sig på en internationell marknad med många gånger
snabba och kraftiga prissvängningar. Flera system för att hantera
denna risk på företagsnivå behöver
utvecklas, till exempel möjligheter att prissäkra fler produkter än
spannmål och oljeväxter. Kontraktsmodeller inom djurproduktionen
behöver även vidareutvecklas.
Billigare byggnadslösningar för
svensk djurproduktion behöver
utvecklas.
Lantbrukarnas Riksförbund, 105 33 Stockholm. Telefon 0771 - 573 573. www.lrf.se