stadskansliets förslag

GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-09-13
Förslag till organisation för kommunens introduktion av flyktingar och invandrare
FÖRSLAG TILL BESLUT
I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige
1.
Ansvaret för kommunens introduktion av flyktingar och invandrare vilar på
samtliga stadsdelsnämnder i enlighet med vad som anges i stadskansliets
tjänsteutlåtande
2.
De lokala flyktingenheterna avvecklas
3. Reglemente för Göteborgs stads stadsdelsnämnder ändras enligt vad
som framgår av stadskansliets tjänsteutlåtande, bilaga 2
4. Målgruppen för kommunens introduktion är flyktingar enligt
den statliga ersättningen för flyktingmottagande m m, SFS 1990:927 samt
nyanlända invandrare utom nordiska medborgare och EU-medborgare
5. Vuxenutbildningsnämnden ges ansvar för att erbjuda grundläggande
samhällsinformation till målgruppen för kommunens introduktion
6. Introduktionsersättning kan utgå under förutsättning att personen deltar i ett
introduktionsprogram
I kommunstyrelsen
7. Efter fördelningsprinciper som kommunstyrelsen fastställer delegeras till
stadskansliet att fördela statlig ersättning för flyktingmottagandet till berörda
nämnder
8. Stadskansliets uppdrag förklaras slutfört
SAMMANFATTNING
Kommunstyrelsen uppdrog till stadskansliet 2004-12-08 att utreda flyktingmottagandets
fortsatta organisering. Enligt KS uppdrag har utredningen avgränsats till de lokala
flyktingenheterna. Uppdraget ska genomföras med beaktande av KF/KS tidigare beslut om
införande av arbetsinriktad introduktion till både flyktingar och invandare. Ärendet bordlades
vid kommunstyrelsens sammanträde 2006-02-08.
Bilaga 1
Sammandrag av remissinstansernas synpunkter
Bilaga 2
Förslag till ändring av reglemente för Göteborgs stads stadsdelsnämnder
Vid sammanträde 2006-03-01 beslutade kommunstyrelsen att återremittera ärendet och sända
stadskansliets förslag till samtliga stadsdelsnämnder, SDN för synpunkter. Samtliga SDN har
besvarat remissen. Nämndernas svar finns i sammandrag i bilaga 1. Samtliga svar finns
tillgängliga på stadskansliet.
Av remissyttrandena framgår att samtliga nämnder delar utredningens bild av mottagandet samt
analys av de problem som finns med introduktionen. Samtliga nämnder tillstyrker att
målgruppen breddas till att också omfatta nyanlända invandrare. SDN i centrum och väster samt
på Hisingen tillstyrker förslaget i sin helhet medan SDN i de nordöstra stadsdelarna inte anser
att förslaget leder till tydligare styrning. Nämnderna i de nordöstra stadsdelarna är tveksamma
till införande av regionala mottagningsenheter genom s k samverkanslösning. SDN Gunnared,
Kortedala och Lärjedalen anser även att utredningsuppdraget varit alltför avgränsat och menar
att vuxenutbildningsnämnden, som är en viktig aktör i introduktionsarbetet, inte berörs av
utredningens förslag. SDN Bergsjön och Kortedala pekar även på att kommunens
bostadskoncern AB Framtiden har stora möjligheter och en viktig roll att påverka
boendesegregationen i staden. Flera SDN tar upp att de ekonomiska konsekvenserna
m a a utredningens förslag ytterligare behöver beredas och analyseras.
Stadskansliet har tagit del av remissinstansernas synpunkter och har efter övervägande kommit
fram till att stå fast vid ursprungsförslaget, att ansvaret för introduktion av nyanlända flyktingar
och invandrare bör åvila samtliga stadsdelsnämnder. Skälen för stadskansliets ställningstagande
utvecklas närmare under punkten överväganden i detta tjänsteutlåtande (s.16 ff). Stadskansliet
rekommenderar nämnderna att samarbeta regionvis och föreslår införande av regionala
mottagningsenheter. Genomförandeperioden beräknas till ca sex månader från den tidpunkt
beslut fattats av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Målgruppen för kommunens
introduktion föreslås vara flyktingar enligt den statliga ersättningen för flyktingmottagande m
m, SFS 1990:927, samt nyanlända invandrare utom nordiska medborgare och EU-medborgare.
Introduktion förslås erbjudas efter individuell bedömning, och när personen beviljats uppehållstillstånd och är folkbokförd i kommunen.
Ett stort antal aktörer har roller och ansvar i introduktionen. Det ställer stora krav på samtliga
verksamheter att skapa samsyn så att samarbetet kan fördjupas och utvecklas. Nuvarande
organisation för introduktion till nyanlända är inte tillräckligt samordnad. För närvarande är det
socialtjänst i respektive stadsdel som ska ta initiativ till insatser när det gäller nyanlända
invandrare som uppbär försörjningsstöd, och de lokala flyktingenheterna ska svara för
introduktion av flyktingar. En sådan ordning försvårar samordning, planering, och samarbete.
Det behövs perspektivförskjutning i introduktionsarbetet. Ett flertal både nationella och
kommunala uppföljningar visar att det är allt för få flyktingar som efter avslutad introduktion är
i egen försörjning. Det finns flera orsaker till nyanländas svårigheter att etablera sig i arbetslivet
och som kommunen i många fall primärt inte råder över. Likväl kan kommunen i samarbete
med ansvariga myndigheter förbättra introduktionens innehåll och samordning av insatserna.
Arbetet behöver ännu mer präglas av ett möjliggörande perspektiv som utgår ifrån individens
kunskaper, erfarenheter och intresse,
och som innebär att individen själv har större möjlighet att påverka innehållet i introduktionen.
Ett sådant förhållningssätt bör prägla samtliga verksamheter, såväl kommunala som statliga
myndigheter.
Stadskansliets bedömning är att en samordnad introduktionsverksamhet för både flyktingar och
invandrare även organisatoriskt, innebär bättre resursutnyttjande och bättre förutsättningar att
utveckla samarbetet mellan stadsdelsförvaltningar, vuxenutbildning, arbetsförmedling och
hälso- och sjukvård. För att kommunens introduktionsarbete ska vara framgångsrikt behöver
även lokala mål utvecklas och uppföljningen behöver förbättras.
Ansvaret för kommunens introduktion av flyktingar vilar idag på tre resursnämnder.
Stadskansliet anser att ansvaret för introduktionen behöver renodlas, vilket enligt vår
bedömning innebär att ansvaret bör åvila samtliga stadsdelsnämnder. Det är SDN som svarar för
merparten av servicen till invånarna, vilket är ytterligare ett skäl för att det bör vara SDN som
också ansvarar för introduktion av nyanlända. Introduktion av nyanlända flyktingar och
invandrare är en strategisk styrnings- och ledningsfråga som bör vara en del av det reguljära
arbetet.
Det finns skillnader i volymer avseende målgruppen mellan stadsdelarna, och därför
rekommenderar stadskansliet samordning regionvis. Vi föreslår att tre alternativt fyra regionala
mottagningsenheter införs. Frågan om mottagningsenheternas regionala upptagningsområde får
slutligt avgöras av SDN.
Stadskansliet ser två alternativ för styrning och ledning av de föreslagna regionala
mottagningsenheterna:
a) att SDN i respektive region i samverkan avgör vilken nämnd som har att hantera den
regionala mottagningsenheten, eller
b) att ansvaret för regionala mottagningsenheter formuleras som resursnämndsuppdrag.
Oavsett styrmodell behövs ett närmare kommuninternt samarbete mellan bl a stadsdelsnämnderna. Stadskansliet förordar en samverkanslösning. Förslaget förutsätter förändringar i
stadsdelsnämndernas reglemente i enlighet med de förslag till ändringar som framgår av bilaga
2 i detta tjänsteutlåtande.
Vuxenutbildningsnämnden föreslås få ett fortsatt ansvar för att erbjuda grundläggande
samhällsinformation till målgruppen för kommunens introduktion. Anledningen till förslaget
ovan är att riksdagen nyligen beslutat om vissa förändringar av svenska för invandare, sfi med
införande fr o m 1 juli 2006. Förändringarna medför att det fortsatta ansvaret för
samhällsinformation inom kommunens introduktion behöver fastställas.
Merparten av de statliga medlen för flyktingmottagande de s k schablonbidragsmedlen fördelas
idag till försörjning och svenskutbildning och utbetalas av stadskansliet till berörda nämnder,
enligt kommunstyrelsens fastställda fördelningsprinciper. Stadskansliet har funnit att det är
principiella frågor om de statliga medlens användning som bör vara föremål för
kommunstyrelsens behandling och ställningstagande. För en enhetlig hanteringsordning kan
kommunstyrelsen även delegera ansvaret för att fördela medel till extra specifika insatser till
stadskansliet. Stadskansliet föreslår att en sådan ordning införs och avser att återkomma till
kommunstyrelsen med ett samlat förslag till reviderade fördelningsprinciper för schablonbidragsmedlens användning. Hanteringsordning för schablonbidragsmedlens fördelning tas upp
i denna översyn då frågan uppmärksammats vid kommunstyrelsens årliga fördelning av medel
till extra specifika insatser för flyktingar.
Sammanfattningsvis innebär stadskansliets förslag:








Ansvar för kommunens introduktion av flyktingar och invandrare vilar på samtliga
stadsdelsnämnder i enlighet med vad som anges i detta tjänsteutlåtande
De lokala flyktingenheterna avvecklas
Lokal styrning i regional samverkan
Att stadsdelsnämnderna träffar överenskommelser om införande av regionala
mottagningsenheter för samordning av kommunens introduktion till nyanlända
flyktingar och invandrare
Målgrupp för kommunens introduktion är flyktingar enligt den statliga
ersättningsförordningen SFS 1990:927 samt nyanlända invandrare utom nordiska
medborgare och EU-medborgare.
Ansvar för vuxenutbildningsnämnden att erbjuda grundläggande samhällsinformation
till målgruppen för kommunens introduktion
Introduktionsersättning kan utgå till målgruppen under förutsättning att personen deltar
i ett introduktionsprogram.
Kommunstyrelsen beslutar om fördelningsprinciper och delegerar till stadskansliet att
fördela den statliga ersättningen för flyktingmottagandet till berörda nämnder utifrån
kommunstyrelsens fastställda principer.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Ersättningsmodellen för introduktionens målgrupp enligt förslaget är dels, statlig ersättning för
flyktingar och deras anhöriga enligt SFS 1990:927 dels, resursfördelning på generella
befolkningskriterier i den årliga kommuncentrala budgetprocessen. För nyanlända invandrare
utgår ingen särskild statlig ersättning.
Stadskansliets förslag innebär förtydligande av ansvar för SDN när det gäller
introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare. Vår bedömning är att förslaget som rör
styrning och organisering inte innebär ytterligare kommunala kostnader,
utifrån de utgångspunkter och den ambitionsnivå som anges i detta förslag. Förslaget
att introduktionsersättning ska kunna utgå till både flyktingar och invandrare innebär en ökad
kommunal kostnad. Introduktionsersättning utgår idag ifrån socialbidragsnormen med ett
schabloniserat tillägg för vuxna om 500 kronor per månad. Ekonomiska och administrativa
konsekvenser av att tillämpa att introduktionsersättning utgår även till nyanlända invandrare
behöver ytterligare analyseras. Vidare innebär förslaget om att vuxenutbildningsnämnden ges
ett ansvar för att erbjuda grundläggande samhällsinformation till målgruppen för kommunens
introduktion, en ökad kommunal kostnad som beräknas till ca 4 mkr per år. Tidigare har
vuxenutbildningsnämnden finansierat insatsen genom dels, statlig ersättning för flyktingar dels,
andra öronmärkta stats-bidragsresurser. Den senare finansieringsmöjligheten upphör fr o m
årsskiftet 2006/2007.
Stadskansliet avser att återkomma i budgetunderlaget om de merkostnader som
förslagen medför.
ÄRENDET
Kommunstyrelsen uppdrog till stadskansliet 2004-12-08 att utreda flyktingmottagandets
fortsatta organisering. Enligt KS uppdrag har utredningen avgränsats till de lokala
flyktingenheterna. Uppdraget ska genomföras med beaktande av KF/KS tidigare beslut om
införande av arbetsinriktad introduktion för både flyktingar och invandrare. I ärendet
uppmärksammas även kommunstyrelsens hantering av den statliga ersättningen för
flyktingmottagandet de s k schablonbidragsmedlen. Ärendet bordlades vid kommunstyrelsens
sammanträde 2006-02-08. Vid sammanträde 2006-03-01 beslutade kommunstyrelsen att
återremittera ärendet och sända stadskansliets förslag till samtliga stadsdelsnämnder för
synpunkter. Samtliga SDN har besvarat remissen. Nämndernas svar finns i sammandrag i bilaga
1. Samtliga svar finns tillgängliga på stadskansliet.
Utredningsarbetet har bedrivits i dialog med berörda verksamheter: resursstadsdelarna för
flyktingmottagandet, socialtjänsten och vuxenutbildningen. Synpunkter har även lämnats av
samverkande parter som arbetsförmedlingen, migrationsverket och integrationsverket.
Styrgruppen för projekt ”Raka rör” samt kommuncentrala samverkansgruppen för nyanländas
introduktion har utgjort referensgrupper. Frågan har samverkats i CSG 2006-02-07, och
information har lämnats i stadsdelschefsgruppen.
Föreliggande tjänsteutlåtande innehåller förslag till åtgärder för att åstadkomma:
 Individanpassad introduktion för både nyanlända flyktingar och invandrare
 Tidig kartläggning av utbildning, arbetserfarenhet, yrkesbedömning/validering
 Precisering av målgrupp
 Tydligare styrning
 Renodling av ansvar
 En organisation anpassad till nya förutsättningar
 Bättre uppföljning
BAKGRUND
Antalet mottagna flyktingar har minskat betydligt under senare år. På senare tid har skett en
halvering av mottagandenivån, jämfört med slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. De
volymmässiga förändringarna i flyktingmottagandet föranledde kommunstyrelsen att ge
stadskansliet i uppdrag att utreda flyktingmottagandets fortsatta organisering. Ytterligare skäl
för en organisationsöversyn är att analysera konsekvenser av införande av arbetsinriktad
introduktion för både flyktingar och invandrare, i enlighet med kommunfullmäktiges budget.
INVANDRING
Antalet mottagna flyktingar har under en följd av år uppgått till ungefär 1 200 personer per år.
Den senaste tiden har flyktingmottagandet minskat som en följd av minskad asylinvandring och
att färre personer beviljas uppehållstillstånd. För 2004 och 2005 har flyktingmottagandet
omfattat knappt 500 personer. För år 2006 förväntas flyktingmottagandet öka med anledning av
riksdagens införande av tillfällig lagstiftning för ny prövning av avvisnings- och
verkställighetsbeslut. Prognosen för 2006 är att flyktingmottagandet kan komma att uppgå till ca
2 500 personer. För de närmaste åren finns dock inget som tyder på att antalet asylsökande
kommer att öka vare sig i Europa eller till Sverige.
Mellan åren 2000-2003 har inflyttning av nyanlända utrikes födda uppgått till ca 3 500 personer
per år. Totalt för hela perioden uppgår antalet nyanlända utrikes födda d v s både flyktingar och
andra invandrare till 13 943 personer. Gruppen flyktingar har under den angivna perioden i
genomsnitt utgjort ca 30 procent. I åldersgruppen 20-64 år har flyktingar utgjort ca 25 procent.
Störst inflyttning av totala antalet nyanlända har skett till centrum/västerstadsdelarna följt av de
nordöstra stadsdelarna. I de nordöstra stadsdelarna utgör flyktingar en betydligt större del än för
övriga delar av staden. Inflyttningen är i stort sett av samma omfattning till stadsdelarna
Bergsjön, Gunnared och Lärjedalen och något lägre för stadsdelen Kortedala. I
centrum/västerstadsdelarna finns en tyngd i Frölunda och Tynnered och på Hisingen är
inflyttningen störst till Backa, Biskopsgården och Lundby.
Inflyttningen för 2004 är i stort sett på samma nivå som tidigare år. Skillnaden är att flyktingar
utgör en mindre del. När det gäller inflyttning till olika stadsdelsområden är trenden densamma
som tidigare.
NYANLÄNDAS BEHOV, SYSSELSÄTTNING OCH FÖRSÖRJNING
Nyanlända flyktingar och invandrare är en heterogen grupp med olika bakgrund och
livserfarenheter. Introduktionen behöver därför vara individuellt anpassad och utgå ifrån
individens behov och förutsättningar. En grov indelning av målgruppen ger följande kategorier:
a) personer som har ett yrke från sitt hemland och har förutsättningar att snabbt komma in på
arbetsmarknaden, är studiebenägna och snabbt lär sig svenska,
b) personer som har yrkeserfarenhet från tidigare hemländer och som på sikt bedöms ha goda
möjligheter att få arbete, men som behöver betydligt längre tid för att lära svenska, c) personer
där egen försörjning inte bedöms möjligt att uppnå under introduktionsperioden. För flera rör
det sig om psykisk ohälsa eller social problematik.
Sysselsättning bland nyanlända utrikes födda (utom norden) med vistelsetid 0-4 år, 2002 visar
att totala antalet sysselsatta var i Göteborg ca 24 procent. Därtill kommer personer som är
studerande. Närmare uppgifter om studerandegruppen har inte gått att få fram. Det finns stora
skillnader mellan stadsdelarna. Högst andel sysselsatta var i Kärra-Rödbo med drygt 53 procent
och lägst andel i Bergsjön med ca 14 procent.
Behovet av försörjningsstöd/introduktionsersättning hos nyanlända flyktingar och invandrare är
en spegelbild av variationerna i sysselsättningsnivån bland målgruppen. En betydligt större
andel av nyanlända i de nordöstra stadsdelarna är i behov av
försörjningsstöd/introduktionsersättning jämfört med nyanlända i t ex centrumstadsdelar.
Individernas utbildning har stor betydelse för deras situation på arbetsmarknaden. Uppgifter om
nyanländas utbildningsnivå 2002, för personer i arbetsför ålder visar att 31 procent i
åldersgruppen 18-29 år hade eftergymnasial utbildning, 41 procent i åldersgruppen 30-54 år och
28 procent i åldersgruppen i 55-64 år. Det förekommer skillnader mellan stadsdelar. Det är t ex
en betydligt större andel av inflyttade nyanlända invandrare/flyktingar till stadsdelar i centrum
och väster som har eftergymnasial utbildning jämfört med inflyttade till de nordöstra
stadsdelarna. Siffrorna måste tolkas med försiktighet då det för en stor del av personerna saknas
uppgifter om utbildning.
INTRODUKTIONSUPPDRAGET
Introduktion innebär ett extra tidsbegränsat stöd som det svenska samhället erbjuder nyanlända
flyktingar och invandrare under deras första tid i Sverige. Introduktions-perioden omfattar i
normalfallet två år med möjlighet till förlängning upp till ett år. Introduktion till flyktingar
regleras av förordning om statlig ersättning för flyktingmottagande m m (SFS 1990:927) medan
erbjudande om introduktion till andra nyanlända invandrare rekommenderas av staten men
avgörs av kommunerna.
Det nationella målet är att ge den enskilde möjligheter att försörja sig själv och bli delaktig i det
svenska samhället. För den introduktion som kommunerna är skyldiga att erbjuda
kommunmottagna flyktingar m fl är målet att individen efter avslutad introduktion kan ta del av
det generella utbudet inom svenskt arbets- och samhällsliv. Det förutsätter att personen har
kunskaper om det svenska samhället, arbetsliv och arbetsmarknad samt kunskaper i svenska
språket. Introduktionsinsatserna ska relatera till individens kompetens, livssituation och
förutsättningar för egen försörjning. För barn och unga är målet att ge förutsättningar för dem att
delta i ordinarie förskole- eller skolverksamhet.
Introduktionsprogram för vuxna ska enligt nationella och kommunala riktlinjer innehålla:
 Svenska för invandrare (SFI)
 Grundläggande samhällsinformation
 Yrkesbedömning alternativt validering
 Matchning mot arbetsmarknaden, praktik eller andra arbetsorienterande insatser
 Personlig vägledning
 Hälsofrågor ska uppmärksammas och initiativ tas till rehabiliterande insatser
Kommunen är skyldig att erbjuda introduktion och upprätta en introduktionsplan för alla
nyanlända barn som fått uppehållstillstånd av flykting- eller flyktingliknande skäl. De nationella
målen som rör introduktion för barn och unga är:
 Barn och ungas uppväxtvillkor är uppmärksammade och deras behov tillgodosedda.
 Ungdomar som fyllt 16 men inte 20 år deltar i och tillgodogör sig svensk
gymnasieutbildning.
 Förskolebarn och skolbarn deltar i och tillgodogör sig förskole- och skolverksamhet.
Föräldrarna har en etablerad kontakt med förskolan och skolan.
 Barn som kommit till Sverige utan legal vårdnadshavare får sina särskilda behov
tillgodosedda.
FLYKTINGMOTTAGANDETS NUVARANDE ORGANISATION OCH
AKTUELLA FÖRHÅLLANDEN
Kommunfullmäktige beslutade 1996 om ett lokalt förläggande av flyktingmottagandet samt
införande av introduktionsersättning. För samordning av introduktionsinsatser och hantering av
introduktionsersättning ansvarar tre lokala flyktingenheter SDN Biskopsgården, SDN Gunnared
och SDN Frölunda. Kommunfullmäktige angav som skäl för ett lokalt flyktingmottagande att
stadsdelsnämnderna utifrån befolkningsansvaret, ansvarar för en stor del av den kommunala
servicen till de flyktingar som bor i stadsdelen. De lokala flyktingenheterna samordnar
introduktionsinsatser för individen, ger personlig vägledning och ansvarar för att upprätta och
följa upp introduktionsplanen för både barn och vuxna. Flyktingenheterna beslutar om
individens rätt till introduktionsersättning.
För ett förbättrat flyktingmottagande framhåller flyktingenheterna vikten av att
utforma lokala mål, att introduktion för både flyktingar och andra invandrare behöver
samordnas, och att samarbetet kommuninternt och med externa parter som arbetsförmedling och
hälso- och sjukvård behöver fördjupas. Flyktingenheterna anser att en svårighet i
samordningsuppdraget har varit att man inte haft mandat och resurser att kunna beställa insatser
av andra aktörer.
Det minskade flyktingmottagandet har inneburit att verksamheterna genomfört en
personalmässig anpassning vid årsskiftet 2004/05. Flyktingenheternas nuvarande grundbemanning uppgår till 17 tjänster vid flyktingenheten i Gunnared, 2,5 tjänster vid
flyktingenheten i Biskopsgården och två tjänster vid flyktingenheten i Frölunda.
Finansiering sker dels genom kommunstyrelsens årliga fördelning av statliga medel till s k extra
specifika insatser för flyktingar till SDN Biskopsgården, Frölunda och Gunnared, dels ersättning
för utbetalning av introduktionsersättning till nämnda SDN inom SOTIS-IFO systemet. De
berörda SDN erhåller full kostnadstäckning för flyktingens försörjning under den tid
introduktionen pågår.
Anslaget för flyktingenheternas verksamhet år 2006 uppgår totalt till 12 912 tkr varav
9 000 tkr till SDN Gunnared, 2 340 tkr till SDN Biskopsgården och 1 572 tkr till
SDN Frölunda. Därutöver tillkommer ersättning för utbetald introduktionsersättning.
Samtliga flyktingenheter har under 2006 gjort tillfälliga personalförstärkningar p g a
det ökade flyktingmottagande, som den tillfälliga lagstiftningen om ny prövning av avvisningsoch utvisningsbeslut medfört. Kommunstyrelsen har avsatt 8 mkr av
den statliga ersättningen för att tillgodose behovet av extra insatser under året.
Projekt ”RAKA RÖR”
Kommunstyrelsen beslutande 2003-05-21 om införande av arbetsinriktad introduktion för både
nyanlända flyktingar och invandrare. I kommunfullmäktiges budget för 2006 framhålls att en
arbetsinriktad introduktion ska erbjudas nyanlända flyktingar och invandrare.
Som stöd för införande av arbetsinriktad introduktion har en överenskommelse tecknats 200401-21 mellan Göteborgs stad, Arbetsförmedlingen Göteborg och Migrationsverket. En
styrgrupp har tillsatts, med deltagare från stadsdelsförvaltningarna, vuxenutbildningsförvaltningen, arbetsförmedlingen, migrationsverket och stadskansliet. Styrgruppen
har i sitt arbete med att förankra överenskommelsen haft tillgång till en projektledare som
gemensamt finansierats av kommunen, arbetsförmedlingen och migrationsverket.
Styrgruppens bedömning är att samarbetet mellan vuxenutbildningen och arbetsförmedlingen
utvecklats positivt. Arbete pågår med att utveckla en arbetsorienterad svenskutbildning, där
arbetsförmedlingen svarar för en hel del av de arbetsorienterande inslagen. Flera utbildningsspår
med olika yrkesinriktning har startats under året inom
t ex handel och service samt industri. Däremot har arbetet med samordnad planering och tidig
kartläggning utifrån individens behov varit trögare att genomföra. Lokalt har man kommit olika
långt i samverkan. Någon gemensam planering som bygger på individens deltagande sker inte
regelmässigt.
Inom ramen för överenskommelsen har vuxenutbildningsförvaltningen tagit initiativ till en
webbaserad individuell introduktions-/studieplan. Syftet är att skapa ett verktyg som underlättar
individens kontakter med ansvariga myndigheter, och som ger möjligheter för samverkande
parter att lättare åstadkomma en gemensam introduktionsplan. För närvarande undersöks
möjligheten att integrera webbplanen i Göteborgs stads IT-system för välfärdssektorn.
Styrgruppen för projekt ”Raka rör” bedömer att överenskommelsen är väl känd i berörda
verksamheter både i kommunen och hos samverkande parter. Men, det krävs att
verksamhetsansvariga vidtar ytterligare åtgärder för att överenskommelsens intentioner ska få
fullt genomslag i det dagliga arbetet.
INTRODUKTION I MALMÖ OCH STOCKHOLM
Malmö och Stockholms stad har under år 2004/2005 infört ny organisation för kommunernas
introduktion. I båda kommunerna erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare introduktion, och
ansvaret för introduktionsverksamheten vilar på stadsdelsnämnderna. I Malmö stad finns dels
som ett resursnämndsuppdrag en samlad mottagningsenhet för alla nyanlända med ansvar för
samordning och kartläggning under introduktionens två första månader, dels lokala
mottagningsenheter på sex av stadens tio stadsdelsnämnder. De lokala mottagningsenheterna
svarar för fortsatt samordning och uppföljning av introduktionen. I Stockholms stad har
samtliga stadsdelsnämnder ansvaret för introduktionen. Eventuell samordning av
introduktionsverksamheten får initieras av stadsdelsnämnderna. Så har också skett i flera
stadsdelar.
ANDRA FRÅGOR SOM AKTUALISERAS I SAMBAND MED ÖVERSYNEN
Vissa ändringar av svenska för invandrare, sfi
Riksdagen har nyligen beslutat om förändringar av utbildningen i svenska för invandrare, sfi
med införande fr o m 1 juli 2006. Enligt propositionen skall individens språkinlärning vara det
centrala i sfi. Den grundläggande samhällsinformation som hittills getts inom sfi är ett fortsatt
kommunalt ansvar, men ingår inte som del av sfi. I samband med denna översyn finns därför
behov av att fastställa det fortsatta ansvaret för samhällsinformation inom ramen för
kommunens introduktion.
Kring hälsa och första tiden i Sverige
Nyanländas hälsa har uppmärksammats både nationellt och i kommunen. I dagsläget saknas
samlad kunskap om hälsoläget bland dem som är nya i Sverige. Ett flertal rapporter pekar på att
utlandsfödda, vare sig de kommit som flyktingar eller som andra invandrare, har ökad risk för
fysisk och psykisk ohälsa jämfört med infödda svenskar. Många av de nyanlända barnen har
under långa tidsperioder utsatts för svåra psykiska och sociala påfrestningar, såväl före som
efter ankomsten till Sverige.
På nationell nivå har under 2004 Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen,
Folkhälsoinstitutet, Myndigheten för skolutveckling, Integrationsverket, Migrationsverket m fl
undertecknat principer för samsyn kring hälsa och den första tiden i Sverige. Bland annat nämns
som ett angeläget förbättringsområde behovet av att identifiera och åtgärda fysiska,
psykologiska och sociala riskfaktorer för hälsa.
Frågorna har också aktualiserats i Göteborg av bl a stadsdelarnas flyktingenheter. De bedömer
att hälsotillståndet bland nyanlända flyktingar är sämre idag jämfört med tidigare, vilket
försvårar deras deltagande i en arbetsinriktad introduktion. För dessa personer behövs insatser
från framförallt primärvård och psykiatri.
STADSKANSLIETS FÖRSLAG
Ett stort antal aktörer har roller och ansvar i introduktionen. Det ställer stora krav på samtliga
verksamheter att skapa samsyn så att samarbetet kan fördjupas och utvecklas. För kommunens
del är det främst SDN, vuxenutbildningsnämnden och utbildningsnämnden som har ansvar för
olika delar i introduktionsarbetet. Nuvarande organisation för introduktionen är inte tillräckligt
samordnad. För närvarande är det socialtjänsten
i respektive stadsdel som ska ta initiativ till insatser när det gäller nyanlända invandrare som har
försörjningsstöd, och de lokala flyktingenheterna ansvarar för introduktion av flyktingar. En
sådan ordning försvårar samordning, planering och samarbete.
Det behövs perspektivförskjutning i introduktionsarbetet. Ett flertal både nationella och
kommunala uppföljningar visar att det är allt för få flyktingar som efter avslutad introduktion är
i egen försörjning. Det finns flera orsaker till nyanländas svårigheter att etablera sig i arbetslivet
och som kommunen i många fall primärt inte råder över. Det handlar bl a om generella
förhållanden som rör utlandsföddas svårigheter på arbetsmarknaden och som delvis kan
förklaras av strukturella förändringar på arbetsmarknaden och diskriminerande attityder i
arbetslivet. Likväl kan kommunen i samarbete med ansvariga myndigheter förbättra
introduktionens innehåll och samordning av insatserna. Arbetet behöver ännu mer präglas av ett
möjliggörande perspektiv som utgår från individens kunskaper, erfarenheter och intresse, och
som innebär att individen själv har större möjlighet att påverka innehållet. Ett sådant
förhållningssätt bör prägla samtliga verksamheter, såväl kommunala som statliga myndigheter.
Nedan ges en schematisk bild av en tänkt modell för en sammanhållen introduktion.
Nyanlända
Flyktingar och invandrare
Individen i fokus
Gemensam kartläggning
En introduktionsplan
uppföljning
Stadsdelsförvaltning
Vuxenutbildning/SFI
Arbetsförmedling-arbetsgivare
m fl
Efter individens
behov t ex
hälso-sjukvård
SFI parallellt
med arbetsinriktade
insatser
Yrkesbedömning
Validering
Fortsatt utbildning
eller
Arbete
Stadskansliet föreslår att nuvarande lokala flyktingenheter avvecklas och att tre alternativt fyra
regionala mottagningsenheter inrättas för att samordna kommunens introduktion av både
nyanlända flyktingar och invandrare. Vår bedömning är att en samordnad
introduktionsverksamhet även organisatoriskt, innebär bättre resursutnyttjande och bättre
förutsättningar att utveckla samarbete mellan stadsdelsförvaltningar, vuxenutbildning,
arbetsförmedling och hälso- och sjukvård. För att kommunens introduktionsarbete ska vara
framgångsrikt behöver även lokala mål utvecklas och uppföljningen behöver förbättras.
Rätt till introduktion
Introduktion föreslås erbjudas nyanlända flyktingar och invandrare efter individuell bedömning
när personen beviljats uppehållstillstånd och är folkbokförd i kommunen.
Kommunen har en skyldighet att erbjuda flyktingar och deras anhöriga introduktion,
medan erbjudande om introduktion till andra nyanlända invandrare rekommenderas av staten
men avgörs av kommunerna.
I kommunfullmäktiges budget för 2006 anges att arbetsinriktad introduktion ska erbjudas
nyanlända flyktingar och invandrare. Vidare sägs i kommunstyrelsens beslut 2003-05-21, att för
nyanlända invandrare som har försörjningsstöd, är introduktion ett led i ett aktivt arbete för att
människor inte ska riskera att låsas in i ett långvarigt socialbidragsberoende.
Stadskansliet föreslår att målgrupp för kommunens introduktion är:
 Flyktingar och deras anhöriga enligt förordningen om statlig ersättning för
flyktingmottagande m m (SFS 1990:927) samt
 Nyanlända invandrare utom nordiska medborgare och EU-medborgare
Stadskansliet anser att nordiska medborgare inte ska omfattas av kommunens särskilda
introduktionsinsatser. För andra nordiska medborgare gäller särskilda nordiska konventioner
som i princip likställer nordiska medborgare med landets egna medborgare. När det gäller EUmedborgare anser stadskansliet att de i normalfallet inte bör omfattas av kommunens
introduktion. Enligt det s k frirörlighetsdirektivet omfattas alla EU-medborgare av rätten till fri
rörlighet och bedöms kunna ta arbete och bosätta sig i vilket annat EU-land som helst. Det bör
dock finnas möjlighet, att efter individuell bedömning kunna göra undantag från huvudregeln
för EU-medborgare, om särskilda skäl föreligger.
EU-medborgare har laglig rätt till svenska för invandrare, SFI. Undantagna från rätt till SFI är
personer som har sådana kunskaper i danska eller norska språket att grundläggande
svenskundervisning inte kan anses nödvändigt.
Introduktionsersättning
Under förutsättning att personen deltar i ett introduktionsprogram kan introduktionsersättning
utgå. Nuvarande föreskrifter medger att nyanlända invandrare, där det bedöms finnas skäl för
introduktion och introduktionsersättning, aktualiseras genom ett remissförfarande från
socialtjänsten till aktuell flyktingenhet. Således finns ett aktuellt regelverk som är tillämpbart
för den föreslagna målgruppen.
Introduktionsersättning utgår idag ifrån socialbidragsnormen med ett schabloniserat tillägg för
vuxna om 500 kronor per månad. Tillägget ska täcka kostnader för lägre utgifter utöver
försörjningsstödsdelen av introduktionsersättningen. Ekonomiska och administrativa
konsekvenser av att tillämpa att introduktionsersättning utgår även till nyanlända invandrare
behöver ytterligare analyseras.
Styrning/ledning
Ansvaret för kommunens introduktion av flyktingar vilar idag på tre resursnämnder.
Stadskansliet anser att ansvaret för introduktion av nyanlända behöver renodlas, vilket enligt vår
bedömning innebär att ansvaret bör åvila samtliga stadsdelsnämnder. Det är SDN som svarar för
merparten av servicen till invånarna vilket är ytterligare ett skäl för att det bör vara SDN som
också ansvarar för introduktionen.
Det finns skillnader i volymer avseende målgruppen mellan stadsdelarna, och därför
rekommenderar stadskansliet samverkan regionvis. Vi föreslår att tre alternativt fyra regionala
mottagningsenheter införs.
Stadskansliet ser två alternativ för styrning och ledning av de föreslagna regionala
mottagningsenheterna:
a) att SDN i respektive region i samverkan avgör vilken nämnd som har att hantera
den regionala mottagningsenheten, eller
b) att ansvaret för regionala mottagningsenheter formuleras som resursnämndsuppdrag.
Oavsett styrmodell behövs ett närmare kommuninternt samarbete mellan bl a stadsdelsnämnderna. Stadskansliet förordar en samverkanslösning. Förslaget förutsätter förändringar i
stadsdelsnämndernas reglemente. Det kan ske genom att § 21 tas bort, och istället införs i § 8 de
kompletteringar som det här beslutet föranleder (bilaga 2).
Regionala mottagningsenheter
Stadskansliet föreslår att regionala mottagningsenheter införs för kommunens
introduktionsverksamhet enligt följande: en för centrum/västerstadsdelarna som omfattar
Härlanda, Örgryte, Centrum, Linnéstaden, Majorna, Högsbo, Älvsborg, Frölunda, Askim,
Tynnered, Styrsö, en för stadsdelarna på Hisingen som omfattar Torslanda, Biskopsgården,
Lundby, Tuve-Säve, Backa, Kärra-Rödbo, en alternativt två för de nordöstra stadsdelarna, som
omfattar Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen.
Den föreslagna indelningen utgår ifrån en bedömning av dels, inflyttning av flyktingar och
andra nyanlända invandrare till stadsdelarna dels, behov av försörjningsstöd/
introduktionsersättning både kortvarigt och långvarigt under de tre-fyra första åren i Sverige.
Stadskansliets skäl för att föreslå en samlad mottagningsenhet för centrum/
västerstadsdelarna är att en uppdelning i centrum och väster var för sig innebär för liten volym
för ett samordnat arbete. Tyngdpunkten, i vad som bedöms vara den primära målgruppen för
introduktionsinsatserna, finns i stadsdelarna Frölunda och Tynnered. För Hisingen finns större
delen av den aktuella målgruppen i Backa, Biskopsgården och Lundby och för de nordöstra
stadsdelarna finns totalt sett en majoritet av de personer som är aktuella för introduktion.
Fördelningen mellan stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Lärjedalen är i stort sett lika, något lägre
för Kortedala.
Det betydligt större antalet personer som är aktuella i de nordöstra stadsdelarna kan tala för två
mottagningsenheter, en för Lärjedalen/Gunnared och en för Bergsjön/Kortedala, istället för en
samlad mottagningsenhet för nordöstra stadsdelarna. Det är inte givet att en stor
mottagningsenhet underlättar samverkan med andra aktörer.
Frågan om mottagningsenheternas regionala upptagningsområde får slutligt avgöras av SDN.
Beräkning av målgrupp
Det är svårt att närmare bedöma hur många personer som kommer att vara föremål för
introduktion. En grov uppskattning av genomsnittligt antal personer beräknas till omkring 2 000
personer per år. Fördelning till olika stadsdelsområden uppskattas till i genomsnitt 300-400
personer för stadsdelar i centrum/väster och samma nivå även för Hisingen samt 1 000 – 1 200
personer per år i de nordöstra stadsdelarna. Närmare bedömning av målgruppens omfattning och
de regionala mottagningsenheternas personalvolym får ske i kommande
planeringsförberedelser.
Mottagningsenheternas uppdrag
Mottagningsenheternas huvuduppdrag är att upprätta, samordna och följa upp individens
introduktionsprogram. Utgångspunkter för uppdraget är en sammanhållen introduktion som
innehåller tidig kartläggning av individens utbildningsförutsättningar och mål när det gäller yrke
och arbete, utbildning i svenska, grundläggande samhällsinformation och arbetsförberedande
åtgärder, samt att efter individens behov stödja och ta initiativ till andra insatser som bedöms
underlätta personens etablering och självförsörjning. Uppdraget ska utföras i nära samverkan
med bl a vuxenutbildning, arbetsförmedling, förskola/skola och vid behov socialtjänst samt
hälso- och sjukvård. Mottagningsenheterna ska vara samlingspunkten för
introduktionsplaneringen. Det innebär att ansvariga verksamheter bidrar med sin specifika
kompetens till individens introduktionsplanering, och erbjuder insatser utifrån verksamheternas
respektive uppdrag. De regionala mottagningsenheternas uppdrag omfattar även myndighetsutövning. Det juridiska ansvaret kvarstår dock på respektive nämnd.
Uppdraget innebär att:
 Besluta om rätt till introduktion
 Bistå individen med att upprätta en introduktionsplan som har långsiktiga mål och
delmål
 Anmäla till SFI
 Tillsammans med individen och i samverkan med vuxenutbildningsförvaltningen,
arbetsförmedlingen eller annan berörd part kontinuerligt följa upp introduktionsplanen
 Ansvara för att introduktionsplan för barn och unga som omfattas av lagen om
mottagande av flyktingar m fl (SFS 1990:927) upprättas med långsiktiga mål och
delmål
 Hantera och besluta om rätt till introduktionsersättning
 Handläggning av hemutrustningslån
 Ge personligt stöd och samhällsvägledning
Ansvar för samhällsinformation
Riksdagens beslut om förändringar av sfi innebär ett behov av att fastsälla det fortsatta ansvaret
för grundläggande samhällsinformation till målgruppen för kommunens introduktion. Vuxenutbildningsnämnden har inom nuvarande introduktion gett samhällsinformation till en
omfattning av 100 timmar per person som läser sfi. Vad gäller kommande roller och ansvar i
introduktionsarbetet ställer sig vuxenutbildningen positiv till ett fortsatt ansvar för
samhällsinformationen.
Stadskansliet ser att ansvaret för samhällsinformation kan vara ett fortsatt ansvar för
vuxenutbildningsnämnden, alternativt att ansvaret övergår till SDN som del av stadsdelarnas
föreslagna introduktionsansvar. Ett fortsatt ansvar för vuxenutbildningsnämnden underlättar för
individen att delta, om samhällsinformation ges i anslutning till sfi, och det ger möjligheter att
använda upparbetade kontakter med anordnare. Alternativet, att ansvaret övergår till SDN, ger
ökade möjligheter till att göra lokala anpassningar utifrån målgruppens behov. För stadsdelarna
innebär det ett nytt uppdrag som man ska bygga upp kompetens kring.
Stadskansliet bedömning är att det mest funktionella är, om samhällsinformationen för
introduktionens föreslagna målgrupp kan erbjudas i anslutning till sfi-studierna, och föreslår att
vuxenutbildningsnämnden ges ett sådant fortsatt ansvar. I vuxenutbildningsnämndens uppdrag
bör ingå att i dialog med bl a de föreslagna regionala mottagningsenheterna se över hur
samhällsinformationen kan utvecklas.
Lagförslag om förändringar av sfi har presenterats först efter att kommunstyrelsen beslutat om
att remittera stadskansliets förslag till samtliga SDN för synpunkter. SDN har därför i samband
med remissomgången, inte getts tillfälle att lämna synpunkter på frågan.
Nyanländas hälsa
Flera indikationer på både nationell och lokal nivå pekar på att nyanländas hälsa behöver
uppmärksammas mer i introduktionen. Kommunen kommer under 2006, att inleda en dialog
med hälso- och sjukvården, om hur kunskap om nyanländas hälsa kan förbättras och hur insatser
inom introduktionen kan utvecklas.
Samverkan
Introduktionsverksamheten förutsätter samarbete mellan ansvariga parter. Det bör finnas som en
röd tråd på alla nivåer. Stadskansliet anser att införande av regionala mottagningsenheter med
uppdrag att samordna introduktion av både nyanlända flyktingar och invandrare underlättar för
verksamheterna att länka samverkan i introduktionsarbetet till befintliga lokala
samverkansstrukturer.
Den antagna överenskommelsen om arbetsinriktad introduktion är ett verktyg för att utveckla
samverkan på olika nivåer. Stadskansliets bedömning är att, förutom utvecklad lokal samverkan,
kan också finnas behov av ett samlat forum för samråd, mellan ansvariga kommunala och
statliga aktörer i gemensamma frågor, när projekt ”Raka rör” avslutas. Införande av ett sådant
forum får bestämmas av ansvariga verksamheter.
Introduktion av flyktingbarn förutsätter en utvecklad samverkan mellan framförallt
mottagningsenheterna och förskola/skola. Dessutom finns som ett kommungemensamt stöd till
verksamheterna, introduktionsenheten för flyktingbarn i SDN Gunnared.
Ekonomisk hantering
Ersättningsmodellen för introduktionens målgrupp är dels statlig ersättning för flyktingar och
deras anhöriga enligt SFS 1990:927 dels, resursfördelning på generella befolkningskriterier i
den årliga kommuncentrala budgetprocessen. När det gäller nyanlända invandrare utgår ingen
särskild statlig ersättning.
Vilka former den ekonomiska hanteringen av den statliga ersättningen för flyktingmottagandet
ska ha fortsättningsvis beror på valet av styrningsform. Om regionala mottagningsenheter
införs, ser stadskansliet fördelar med att respektive SDN erhåller resurser för mottagande av
flyktingar i sin stadsdel. Det förefaller rimligt att nämnderna utifrån fördelningsprinciper som
kommunstyrelsen beslutar, förfogar över de resurser som utgör en del av samordningsresurserna
i de regionala mottagningsenheterna.
Förslaget om att introduktionsersättning ska kunna utgå till både flyktingar och invandrare
innebär en ökad kostnad. De ekonomiska och administrativa konsekvenserna av förslaget
behöver ytterligare analyseras. Vidare innebär förslaget om att vuxenutbildningsnämnden ges
ett ansvar för att erbjuda grundläggande samhällsinformation till den föreslagna målgruppen för
kommunens introduktion, en ökad kommunal kostnad som beräknas till ca 4 mkr per år.
Tidigare har vuxenutbildningsnämnden finansierat insatsen genom dels, statlig ersättning för
flyktingar dels, andra öronmärkta statsbidragsresurser. Den senare finansieringsmöjligheten
upphör fr o m årsskiftet 2006/2007.
Stadskansliet avser att i budgetunderlaget återkomma om de merkostnader som förslagen
medför.
Genomförande
Genomförandeperioden beräknas till ca sex månader från den tidpunkt som beslut fattas av
kommunfullmäktige och kommunstyrelsen.
Hanteringsordning av schablonbidragsmedel för flyktingmottagande
De statliga medlen för flyktingmottagandet hanteras nu efter fördelningsprinciper som antogs av
kommunstyrelsen 1991 och SDN-delegationen 1995. Merparten av medlen går idag till
försörjning och svenskutbildning och utbetalas till berörda nämnder genom stadskansliet. En
mindre del av medlen fördelas av kommunstyrelsen i särskild ordning till s k extra specifika
insatser för flyktingar en gång per år. Den statliga ersättningen omfattar i genomsnitt totalt ca
100 mkr årligen.
Stadskansliet har funnit att det är principiella frågor om de statliga medlens användning som bör
vara föremål för kommunstyrelsens behandling och ställningstagande. För en enhetlig
hanteringsordning kan kommunstyrelsen även delegera ansvaret att fördela medel för extra
specifika insatser till stadskansliet. Stadskansliet föreslår att en sådan ordning införs, och avser
att återkomma till kommunstyrelsen med ett samlat förslag till reviderade fördelningsprinciper
för de statliga medlens användning.
REMISSINSTANSERNAS SYNPUNKTER
Samtliga SDN delar utredningens bild av mottagandet, samt analys av de problem som finns
med introduktionen. Samtliga nämnder tillstyrker att målgruppen breddas till att också omfatta
nyanlända invandrare. SDN i centrum och väster samt på Hisingen tillstyrker förslaget i sin
helhet medan SDN i de nordöstra stadsdelarna inte anser att förslaget leder till tydligare styrning. Nämnderna i de nordöstra stadsdelarna är tveksamma till införande av regionala
mottagningsenheter genom s k samverkanslösning. SDN Gunnared, Kortedala och Lärjedalen
anser även att utredningsuppdraget varit alltför avgränsat och menar att
vuxenutbildningsnämnden, som är en viktig aktör i introduktionsarbetet, inte berörs av
utredningens förslag. SDN Bergsjön och Kortedala pekar även på att kommunens
bostadskoncern AB Framtiden har stora möjligheter och en viktig roll att påverka
boendesegregationen i staden.
Nedan redovisas ytterligare synpunkter från stadsdelsnämnderna utifrån följande
rubriker: styrning/ledning, mål, målgrupp, samverkan samt ekonomiska konsekvenser.
Sammandrag av stadsdelsnämndernas synpunkter finns i bilaga 1.
Styrning/ledning
En majoritet av SDN är positiva till att ansvaret för introduktionen utgör del av
stadsdelsnämndernas befolkningsansvar. Flera av de SDN som tillstyrkt stadskansliets förslag
kan även tänka sig uppdraget formulerat som ett resursnämndsuppdrag.
SDN Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen är tveksamma till förslaget, att
mottagningsenheter införs genom regional samverkan. Nämnderna anser att avtal mellan
nämnder är en bräcklig grund för de nya regionala mottagningsenheterna.
Mål
SDN i nordost och på Hisingen anser att KF/KS tydligare bör ange ambitionsnivån för
introduktionen. SDN på Hisingen framför även att lokala mål för introduktionen behöver
samordnas för att undvika skillnader mellan stadsdelar.
Målgrupp
Samtliga SDN tillstyrker att målgruppen utvidgas till att även omfatta nyanlända invandrare.
SDN Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen anser att det bör förtydligas att det enbart
är nyanlända som är försörjda av kommunen som skall omfattas av kommunens
introduktionsinsatser och erbjudas introduktionsersättning.
Samverkan
SDN Gunnared, Kortedala och Lärjedalen pekar på att flera av de aktörer som har roller och
ansvar för introduktion till nyanlända flyktingar och invandrare finns inom samordningsförbunden. Nämnderna föreslår att det bör undersökas hur introduktionsarbetet kan
kopplas till samordningsförbundens organisation.
Ekonomiska konsekvenser
Flera SDN tar upp att de ekonomiska konsekvenserna av förslaget ytterligare behöver beredas
och analyseras. Bland annat nämns behovet av att analysera vilka eventuella förändringar som
behöver göras i resursfördelningen till stadsdelarna för att kompensera för ökade kostnader.
Nämnderna delar stadskansliets bedömning att det bör ytterligare analyseras vilka ekonomiska
konsekvenser det medför, att nyanlända in-vandrare erbjuds introduktionsersättning.
SDN Högsbo och Frölunda påpekar att det är viktigt att det finns ekonomisk säkerhet inom den
regionala mottagningsenheten. Det kan garanteras genom att avtal tecknas mellan stadsdelarna.
Avtalen bör omfatta en treårsperiod för att ge planeringsunderlag för personalbemanning och för
att ge stabilitet i en myndighetsutövande verksamhet.
SDN på Hisingen framför att regionala mottagningsenheter som ett resursnämndsuppdrag kan
finansieras dels genom en central del, dels genom en stadsdelsfinansierad del. På så sätt ökar
stadsdelarnas insyn och påverkansmöjligheter i utförande av uppdraget. SDN Lundby framför
dessutom att det är en brist i utredningen att det saknas redogörelse över hur förslaget ska
finansieras. För att kunna ta slutlig ställning förutsätter nämnden att kommunstyrelsen
återkommer, när förslag till finansiering är utredd.
ÖVERVÄGANDEN
Stadskansliet har tagit del av stadsdelsnämndernas synpunkter och vill med anledning därav ge
följande kommentarer:
Styrning/ledning
De skäl som redovisas i utredningen för att ansvaret för introduktionen bör utgöra del av
stadsdelsnämndernas befolkningsansvar, är behovet av att renodla ansvaret och att det är SDN
som i övrigt svarar för merparten av servicen till invånarna.
Stadskansliet vill tillägga att erfarenheterna av resursnämndsuppdrag generellt och för
flyktingmottagandet specifikt visar på tydliga problem med styrning och ledning.
Resursnämndsuppdrag riskerar att försvinna i mängden och ges som oftast inte den
uppmärksamhet uppdraget kräver.
Stadskansliets bedömning är att introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare är en
strategisk styrnings- och ledningsfråga som bör vara en del av det reguljära arbetet.
SDN i de nordöstra stadsdelarna menar att utredningsuppdraget varit alltför avgränsat och anser
att vuxenutbildningsnämnden, som är en viktig aktör i introduktionsarbetet, inte berörs av
utredningens förslag. Stadskansliet håller med om att vuxenutbildningsnämnden har en viktig
roll i introduktionen, men delar inte bilden av att vuxenutbildningsnämnden inte berörs av
utredningens förslag. Stadskansliets förslag förutsätter en aktiv medverkan av
vuxenutbildningsnämnden och ett nära samarbete med de föreslagna mottagningsenheterna.
Här kan också nämnas att kommunstyrelsen 2006-06-21, gett stadskansliet i uppdrag att i dialog
med berörda aktörer arbeta fram ett gemensamt styrdokument som ska innehålla mål och
genomförande av en ny struktur för sfi-utbildning i Göteborg. Målet är att samtliga nyanlända
invandrare ska erbjudas sfi med arbets- och yrkespraktik.
Stadskansliets förslag innebär att de regionala mottagningsenheternas uppdrag även omfattar
myndighetsutövning. Det juridiska ansvaret kvarstår dock på respektive nämnd. Några nämnder
har efterlyst förtydligande på denna punkt.
Mål
Nämnderna på Hisingen och i de nordöstra stadsdelarna anser att KF/KS tydligare bör ange
ambitionsnivån för introduktionen. Vad stadskansliet kan se finns mål för introduktionsarbetet
angivet på såväl nationell som kommunal nivå. De nationella målen finns fastställda i ett särskilt
dokument, och som integrationsverket tagit fram i samråd med berörda statliga myndigheter.
Stadskansliets bedömning är att det framförallt är lokala mål som nu behöver utvecklas, med
utgångspunkt ifrån de nationella och kommunala målen.
Målgrupp
SDN i de nordöstra stadsdelarna framför att det bör förtydligas att det enbart är nyanlända som
är försörjda av kommunen som ska erbjudas kommunens introduktion och
introduktionsersättning. Stadskansliet kan förstå synpunkten utifrån den vidgade målgruppen,
men det innebär inte någon justering av vårt förslag. Vi menar att den föreslagna personkretsen
är väl avvägd och inte bör begränsas ytterligare. Som förslaget är utformat ska dessutom en
individuell bedömning av personens behov av introduktion göras i varje enskilt fall.
Samverkan
Stadskansliet delar uppfattningen att inom samordningsförbunden finns flera av de aktörer som
också har roller och ansvar i introduktionsarbetet. I utredningen anges att införande av regionala
mottagningsenheter underlättar att länka samverkan i introduktionsarbetet till befintliga lokala
samverkansstrukturer. Hur det kan ske i förhållande
till samordningsförbundens uppdrag är en fråga som får behandlas av samordningsförbundens
styrelser.
Ekonomiska konsekvenser
Flera av nämnderna tar upp att de ekonomiska konsekvenserna av utredningens förslag
ytterligare behöver beredas.
Stadskansliets förslag innebär förtydligande av ansvar för SDN när det gäller
introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare. Vår bedömning är att förslaget som rör
styrning och organisering inte innebär ytterligare kommunala kostnader,
utifrån de utgångspunkter och den ambitionsnivå som anges i detta förslag. Förslaget att
introduktionsersättning ska kunna utgå till både flyktingar och invandrare innebär en ökad
kostnad. De ekonomiska och administrativa konsekvenserna av förslaget behöver ytterligare
analyseras. Vidare innebär förslaget om att vuxenutbildningsnämnden ges ansvar för att erbjuda
grundläggande samhällsinformation till den föreslagna målgruppen för kommunens
introduktion, en ökad kommunal kostnad som beräknas till
ca 4 mkr per år. Tidigare har vuxenutbildningsnämnden finansierat insatsen genom dels, statlig
ersättning för flyktingar dels, andra öronmärkta statsbidragsresurser. Den senare
finansieringsmöjligheten upphör fr o m årsskiftet 2006/2007.
Stadskansliet avser att i budgetunderlaget återkomma om de merkostnader som förslagen
medför.
Slutlig bedömning
Stadskansliet har tagit del av remissinstansernas synpunkter och efter övervägande kommit fram
till att stå fast vid ursprungsförslaget, att ansvaret för introduktion av flyktingar och invandrare
bör åvila samtliga stadsdelsnämnder. Stadskansliet rekommenderar därutöver nämnderna att
samarbeta regionvis och föreslår införande av regionala mottagningsenheter.
Sammanfattningsvis innebär stadskansliets förslag:






Ansvar för kommunens introduktion av flyktingar och invandrare vilar på samtliga
stadsdelsnämnder i enlighet med vad som anges i detta tjänsteutlåtande
De lokala flyktingenheterna avvecklas
Lokal styrning i regional samverkan
Att stadsdelsnämnderna träffar överenskommelser om införande av regionala
mottagningsenheter för samordning av kommunens introduktion till nyanlända
flyktingar och invandrare
Målgrupp för kommunens introduktion är flyktingar enligt den statliga
ersättningsförordningen SFS 1990:927, samt nyanlända invandrare utom nordiska
medborgare och EU-medborgare
Ansvar för vuxenutbildningsnämnden att erbjuda grundläggande samhällsinformation
till målgruppen för kommunens introduktion


Introduktionsersättning kan utgå till målgruppen under förutsättning att personen deltar
i ett introduktionsprogram
Kommunstyrelsen beslutar om fördelningsprinciper och delegerar till stadskansliet att
fördela den statliga ersättningen för flyktingmottagandet till berörda nämnder utifrån
kommunstyrelsens fastställda principer
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Välfärdsgruppen
Pia Borg
Inger Sahlin
Bilaga 1
Sammandrag av remissinstansernas synpunkter
Nämnd
Beslut
Styrning/ledning
SDN Gunnared
Som eget yttrande
översänds förvaltningens tjänsteutlåtande.
Nämnd
Beslut
SDN Gunnared
Ekonomiska
konsekvenser
Stadskansliets
Det saknas
Nämnden ställer Flera samhällsDet är nödvändigt att
utredning innehåller
kommunöversig bakom att
aktörer har roller analysera vilka ekoen bild av mottagandet gripande riktpersonkretsen
och ansvar för
nomiska konsekvenser
och dess problem som linjer för intro- utvidgas till att introduktionen.
det medför, att nynämnden i stort sett
duktionens inne- omfatta även
Inom samordanlända invandrare
ställer sig bakom.
håll.
nyanlända inningsförbunden
skulle erbjudas introNämnden anser dock
vandrare. Det
finns tillgång till
duktionsersättning.
att förslaget inte leder
bör förtydligas flera av dessa
Det är också nödtill tydligare styrning.
att det enbart är viktiga aktörer.
vändigt att analysera
nyanlända som Därför bör under- vilka eventuella
Problemet med att
är försörjda av
sökas hur introförändringar som
styra introduktionen
kommunen som duktionsarbetet
behöver göras i resursförändras inte med
skall omfattas
kan kopplas till
fördelningen till stadsstadskansliets förslag.
av kommunens organisationen för delarna för att komintroduktionssamordningspensera för dessa
Nämnden anser att
insatser och er- förbunden.
ökade kostnader.
grundförslaget som är
bjudas introatt ansvaret överförs
duktionsersätttill SDN och att
ning.
nämnderna i sin tur
rekommenderas att
avtala om gemensamma mottagningsenheter är en bräcklig
grund för de nya
regionala mottagningsenheterna, då
avtal mellan stadsdelar
lätt kan sägas upp.
Övriga
kommentarer
Nämnden noterar att
vuxenutbildningsnämnden, som den
kanske största kommunala aktören för
nyanländas introduktion, inte omfattas av utredningens förslag.
Styrning/ledning
Övriga
kommentarer
Helhetssyn och
Mål
Målgrupp
Samverkan
Mål
Målgrupp
Samverkan
Ekonomiska
konsekvenser
forts.
SDN Lärjedalen Som eget yttrande
översänds förvaltningens tjänsteutlåtande.
SDN Kortedala Som eget yttrande
översänds förvaltningens tjänsteutlåtande.
SDN Bergsjön
Nämnd
SDN Härlanda
aktörers gemen
samma ansvar för att
flyktingar och nyanlända invandrare
kommer in i det
svenska samhället
behöver lyftas fram
och styras.
Framför samma syn- Framför samma Framför samma Framför samma
punkter som SDN
synpunkter som synpunkter som synpunkter som
Gunnared.
SDN Gunnared. SDN Gunnared. SDN Gunnared.
Framför samma
synpunkter som SDN
Gunnared.
Framför samma synpunkter som SDN
Gunnared.
Framför samma
synpunkter som SDN
Gunnared.
Framför samma Framför samma Framför samma
synpunkter som synpunkter som synpunkter som
SDN Gunnared. SDN Gunnared. SDN Gunnared.
Framför samma
synpunkter som
SDN Gunnared.
Dessutom, framför
nämnden att en stor
aktör i sammanhanget är AB
Framtiden, som
genom sitt stora
inflytande på
bostadsmarknaden i
Göteborg, bör ha
stora möjligheter att
påverka den boendesegregation som
finns i staden.
Som eget yttrande
Framför samma syn- Framför samma Framför samma
Framför samma
Framför samma
översänds förvaltpunkter som SDN
synpunkter som synpunkter som
synpunkter som SDN synpunkter som
ningens tjänsteGunnared.
SDN Gunnared. SDN Gunnared.
Gunnared.
SDN Gunnared och
utlåtande.
Kortedala.
Beslut
Styrning/ledning
Mål
Målgrupp
Samverkan
Övriga
Ekonomiska
kommentarer
konsekvenser
Tillstyrker stadsTillstyrker alternativ B
Det finns inget i
Det finns ingen
Mångfaldsperspekti
kansliets förslag och i förslaget, vilket inneutredningen som information om vad
vet i
översänder förvalt- bär att ansvaret för
beskriver på vilket översynen kan innecentrumstadsdelarna
ningens tjänsteregionala mottagsätt organisationen bära i resursökning för bör beaktas särskilt.
utlåtande som eget
yttrande.
ningsenheter formuleras som resursnämndsuppdrag.
Det bör tydligare
anges om uppdraget
för de nya mottagningsenheterna enbart
omfattar introduktion
eller om också
myndighetsutövning
ingår.
SDN Örgryte
Tillstyrker stadskansliets förslag
med de synpunkter
och överväganden
som framgår av
förvaltningens
tjänsteutlåtande.
Det är viktigt att de
nya regionala mottagningsenheterna
ingår i befolkningsansvaret och inte utgör
något resursnämndsuppdrag.
förbättrar samvarje stadsdel.
arbetet och påskyndar att flyktingar och invandrare kommer ut i
egen försörjning.
En jämnare
fördelning av
nyanlända till alla
stadsdelar motverkar
ett segregerat
samhälle och bidrar
till utveckling av
Göteborg som en
faktisk mångfaldsstad.
Framför samma
synpunkter som
SDN Härlanda.
Framför samma
synpunkter som
SDN Härlanda.
Framför samma
synpunkter som SDN
Härlanda.
Nämnd
SDN Örgryte
forts.
SDN Centrum
SDN
Linnéstaden
Nämnd
SDN
Linnéstaden
forts.
Beslut
Styrning/ledning
Mål
Målgrupp
Samverkan
Ekonomiska
konsekvenser
Övriga kommentarer
Framför samma
synpunkter som
SDN Härlanda.
Framför samma
Ur ett barnperspektiv bedöms
synpunkter
förslaget
som innebära att barn och
SDN Härlanda.
ungdomars sociala, ekonomiska
och kulturella rättigheter beaktas
på bästa sätt samt att förslaget
medför en förstärkning av barns
och ungdomars möjligheter till god
utveckling och hälsa.
Samverkan
Ekonomiska
konsekvenser
Nämnden förordar
samverkanslösning för
införande av regionala
mottagningsenheter.
Det bör tydligare anges om uppdraget för
de nya mottagningsenheterna enbart omfattar introduktion
eller om också
myndighetsutövning
ingår.
Tillstyrker stadsDet bör tydligare
kansliets förslag och anges om uppdraget
översänder förvalt- för de nya mottagningens tjänsteningsenheterna enbart
utlåtande som eget
omfattar introduktion
yttrande.
eller om också
myndighetsutövning
ingår.
Tillstyrker stadsNämnden anser att ett
kansliets förslag och tydligt befolkningsöversänder förvalt- ansvar bäst främjar en
ningens tjänstesnabb och god
utlåtande som eget
introduktion i det
yttrande.
svenska samhället.
Beslut
Styrning/ledning
Mål
Det ger SDN ansvaret
för uppföljning av
introduktionens mål
och resultat och möjlighet till samordning
av övrig samhälls-
Målgrupp
Övriga kommentarer
service till nyanlända
flyktingar och invandrare.
Nämnden anser att
stadskansliets förslag
att organisera mottagandet regionvis är att
rekommendera.
SDN Majorna
Nämnd
För Linnéstaden
förordar nämnden
att västra och
centrala Göteborg
ges i uppdrag att i
samverkan skapa en
mottagningsenhet för
de två regionerna.
Tillstyrker stadsNämnden ställer sig
kansliets förslag och positiv till att samöversänder förvalt- ordna mottagandet av
ningens tjänsteflyktingar och nyutlåtande som eget
anlända invandare.
yttrande
Det ger ett bättre
resursutnyttjande och
ett bättre mottagande
även för de nyanlända
Beslut
Styrning/ledning
Mål
Framför samma synpunkter som SDN
Centrum.
Målgrupp
Samverkan
Ekonomiska
konsekvenser
Övriga kommentarer
invandrare som idag
handläggs på de olika
socialkontoren.
SDN Majorna
SDN Högsbo
Nämnden förordar
alternativ A, ”att SDN
i respektive region
avgör vilken nämnd
som har att hantera
den regionala mottagningsenheten”.
Tillstyrker stadsNämnden anser att
kansliets förslag och regionala mottagöversänder förvalt- ningsenheter skulle
ningens tjänstebidra till en effekutlåtande som eget
tivare, arbetsinriktad
yttrande
introduktion.
Nämnd
Beslut
SDN Älvsborg
Tillstyrker stadskansliets förslag och
översänder förvaltningens tjänste-
Nämnden ser också
svårigheter med samverkanslösning. För
centrum/västerstadsdelar är det elva stadsdelar som ska komma
överens och skapa
gemensamma mål.
Dessa stadsdelar har
betydande skillnader i
volymer och erfarenheter av arbete med de
aktuella målgrupperna.
Styrning/ledning
Mål
Det är viktigt att det
finns ekonomisk
säkerhet inom den
regionala mottagningsenheten. Det
kan garanteras genom att avtal tecknas mellan stadsdelarna. Dessa avtal
bör omfatta en
treårsperiod för att
ge planeringsunderlag för personalbemanning och för
att ge stabilitet i en
myndighetsutövande
verksamhet.
Målgrupp
Samverkan
Ekonomiska
konsekvenser
För att tillgodose Införande av
de olika behov
regionala mottagnyanlända har och ningsenheter bör
kunna ge adekvata vara ekonomiskt
Övriga kommentarer
En effektivare mottagning av nyanlända
kommer också att
gynna barnen. Föräl-
utlåtande som eget
yttrande.
insatser behöver
de nyanlända
möta professionella inom olika
myndigheter. Ett
sådant arbetssätt
motverkar att personerna fastnar i
ett långvarigt biståndsberoende.
gynnande på både
kort och lång siktom organisationen
lyckas fokusera på
att individualisera
introduktionen, och
att det finns krav på
arbetslivsanknytning.
drar som kan komma
ut i arbetslivet och bli
självförsörjande får en
positiv inverkan även
på barnen.
Det är viktigt att
introduktionen uppmärksammar såväl
kvinnors som mäns
behov. Tillgång till
barnomsorg är en
viktig faktor för såväl
kvinnors som mäns
möjlighet att kunna
delta i introduktion.
Om fler personer med
utländsk bakgrund
kommer ut i arbetslivet ökar mångfalden
på våra arbetsplatser.
Nämnd
Beslut
Styrning/ledning
SDN Frölunda
Tillstyrker stadskansliets förslag och
översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget
yttrande.
Nämnden anser att
införande av regionala mottagningsenheter skulle bidra
till en effektivare,
introduktion.
Mål
Målgrupp
Samverkan
Framför samma
synpunkter som
SDN Älvsborg
Övriga kommentarer
Ekonomiska
konsekvenser
Det är viktigt att det
finns ekonomisk
säkerhet inom den
regionala mottagningsenheten. Det
kan garanteras genom att avtal tecknas mellan stadsdelarna. Dessa avtal
bör omfatta en
treårsperiod för att
ge planeringsunderlag för personalbemanning och för
att ge stabilitet i en
myndighetsutövande
verksamhet.
Införande av regionala mottagningsenheter bör vara
ekonomiskt gynnande på både kort
och lång sikt, om
organisationen
lyckas fokusera på
att individualisera
introduktionen, och
att krav ställs på
arbetslivsanknytning.
Nämnd
Beslut
SDN Askim
Tillstyrker stadskansliets förslag.
och översänder
förvaltningens
tjänsteutlåtande som
eget yttrande. Inga
ytterligare kommentarer lämnas.
Tillstyrker stadskansliets förslag.
och översänder
förvaltningens
tjänsteutlåtande som
eget yttrande. Inga
ytterligare kommentarer lämnas.
Tillstyrker stadskansliets förslag.
och översänder
förvaltningens
tjänsteutlåtande som
eget yttrande. Inga
ytterligare kommentarer lämnas.
Tillstyrker stadskansliets förslag.
och översänder
förvaltningens
tjänsteutlåtande som
eget yttrande.
SDN Tynnered
SDN Styrsö
SDN Torslanda
Nämnd
SDN Torslanda
Beslut
Styrning/ledning
Mål
Målgrupp
Samverkan
Ekonomiska
konsekvenser
Nämnden är positivt
inställd till förslaget
att formulera uppdraget som resursnämndsuppdrag.
Det är även
viktigt att kommunen centralt
tydliggör ambitionsnivån.
Oavsett styrmodell
är det viktigt att den
Styrning/ledning
Utöver samverkan
mellan stadsdelar
regionvis, krävs
även samarbete
mellan de regionala mottagningsenheterna.
Nämnden anser att
regionala mottagningsenheter som ett
resursnämndsuppdrag ska finansieras
dels genom en
central del,
Mål
Nämnden betonar
vikten av särskilt
mottagande för
barn och att särskilda introduktionsplaner upprättas för barn och
ungdomar även
Målgrupp
Samverkan
föreslagna organisa-
Nämnden anser
för den vidgade
Ska arbetet med
Ekonomiska
konsekvenser
dels genom en
Övriga kommentarer
Övriga kommentarer
forts.
tionen är lämpad att
klara förändringar i
arbetsbelastning på
både kort och lång
sikt.
att de lokala
målen för introduktionen bör
samordnas för
att undvika
skillnader
Gränsdragning mellan mellan stadsregionala mottagdelarna.
ningsenheter och SDN
behöver utredas vidare
både vad avser ekonomi och myndighetsutövning.
målgruppen.
stadsdelsfinansierad
del. På så sätt ökar
stadsdelarnas insyn
och påverkansmöjligheter i utförande av uppdraget.
SDN
Biskopsgården
Tillstyrker stadsFramför samma
kansliets förslag och synpunkter som SDN
översänder förvalt- Torslanda.
ningens tjänsteutlåtande som eget
yttrande.
Framför samma Framför samma
synpunkter som synpunkter som
SDN Torslanda. SDN Torslanda.
introduktion fungera är det
viktigt att de
regionala
mottagningsenheterna
beaktar
överenskommelsen mellan
Göteborgs stad,
Arbetsförmedlingen och
Migrationsverket,
om sammanhållen
arbetsinriktad
introduktion för
nyanlända flyktingar och invandrare.
Framför samma
synpunkter som
SDN Torslanda.
SDN Lundby
Framför samma
synpunkter som SDN
Torslanda.
Framför samma Framför samma
synpunkter som synpunkter som
SDN Torslanda. SDN Torslanda.
Framför samma
synpunkter som
SDN Torslanda.
Framför samma
synpunkter som
SDN Torslanda.
Nämnd
Tillstyrker stadskansliets förslag och
översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget
yttrande. Dessutom
Beslut
Styrning/ledning
Mål
Samverkan
SDN Lundby
forts.
särskilt yttrande från
(s), (v), (mp), (m)
Ekonomiska
konsekvenser
Dessutom, anser
nämnden att det är
Målgrupp
Framför samma
synpunkter som
SDN Torslanda.
Övriga kommentarer
och (fp)
SDN
Tuve - Säve
Tillstyrker stadsFramför samma
kansliets förslag och synpunkter som
översänder förvalt- SDN Torslanda.
ningens tjänsteutlåtande som eget
yttrande.
Framför samma Framför samma
synpunkter som synpunkter som
SDN Torslanda. SDN Torslanda.
Framför samma
synpunkter som
SDN Torslanda.
en brist i utredningen att det saknas
redogörelse över hur
förslaget ska finansieras. För att kunna
ta slutlig ställning
till förslaget förutsätter nämnden att
kommunstyrelsen
återkommer när
förslag till
finansiering är
utredd.
Framför samma
synpunkter som
SDN Torslanda.
SDN Backa
Tillstyrker stadsFramför samma synkansliets förslag och punkter som SDN
översänder förvalt- Torslanda.
ningens tjänsteutlåtande som eget
yttrande.
Framför samma Framför samma
synpunkter som synpunkter som
SDN Torslanda. SDN Torslanda.
Framför samma
synpunkter som
SDN Torslanda.
Framför samma
synpunkter som
SDN Torslanda.
Nämn
Beslut
Styrning/ledning
SDN
Kärra - Rödbo
Tillstyrker stadsFramför samma synkansliets förslag och punkter som SDN
översänder förvalt- Torslanda.
ningens tjänsteutlåtande som eget
yttrande.
Mål
Målgrupp
Framför samma Framför samma
synpunkter som synpunkter som
SDN Torslanda. SDN Torslanda.
Samverkan
Framför samma
synpunkter som
SDN Torslanda.
Ekonomiska
konsekvenser
Framför samma
synpunkter som
SDN Torslanda.
Övriga kommentarer
Bilaga 2
Förslag till ändring av Göteborgs stads reglemente för stadsdelsnämnder
Nuvarande lydelse
§ 21 SDN Gunnared, SDN Biskopsgården och SDN Frölunda skall inom sina
respektive regioner svara för det lokala flyktingmottagandet samt handlägga ärenden enligt lagen om
introduktionsersättning
Föreslagen lydelse
Socialtjänst m m
§ 8 Tillkommande punkt:
6
Envar stadsdelsnämnd ansvarar inom sitt geografiska område för introduktion
av flyktingar och invandrare som omfattas av reglerna enligt förordningen 1990:927 om statlig ersättning
för flyktingmottagande m m och nyanlända invandrare utom nordiska medborgare och EU-medborgare,
samt för handläggning av ärenden enligt lag 1992:1068 om introduktionsersättning för flyktingar och vissa
andra utlänningar.
§ 21 Utgår