Det goda mötet
Person:
En gammal bekant
Farmor
Arbetskamrat
Vän
Klasskompis
Syskon
Kompis
Handläggare
En gammal lärare
Syster
En gammal dam
Barndomsvän
Mentor
Studievägledare
Okänd person
Sammanhang:
Arbetsförmedlingen
Anställningsintervju
På en busshållplats
I Kassan
På en fest
Födelsedag
På en konsert
Värdfamilj
Utvecklingssamtal
På en resa
Arbetsplats
I skolan
Det goda mötet
Kännetecknades av:
• Empati
• Lyhördhet
• Tillmötesgående
• Glädje
• Intresse
• Villkorslös kärlek
• Ögonkontakt
• Nyfikenhet
• Leenden
• Vänlighet
• Välkomnande
• Öppenhet
• Beröring
• Igenkännande
• Lugn
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hjälpsamhet
•
Personligt
•
Positivt kroppsspråk •
Skratt
•
Ömsesidighet
•
Lyssnande
•
Trygghet
•
Förståelse
•
Jämlikt
Energi
Engagemang
Samförstånd
Medmänsklighet
Respekt
Professionalitet
Avslappnat
Hjärtligt
Spontanitet
Glädje och sorg
Gemenskap
Lättsamhet
Lycka
Värme
Etik
Socialt arbete ett etiskt projekt
• Humanitet
• Solidaritet
• Mänskliga rättigheter
Risker med etiska projekt
Uppkomsten av självutnämnda moraliska eliter:
• Paternalism
• Moralism
Etikens grundfrågor - en given del av livet
•
•
•
•
•
•
Vad har värde ?
Hur bör vi leva ?
Vad har vi för ansvar för ?
Vad är ett gott liv ?
Vad är ett bra samhälle ?
Vilka karaktärsegenskaper är tilltalande ?
Etikens centrala frågeställningar
• Människovärdesprincipen
• Vad gör en handlig rätt eller fel
• Vad är livskvalitet
• Vilka slags personer bör vi vara från etisk synpunkt
Människovärdesprincipen
Grundtolkningen är att det är högt, lika och
överordnat djurens värde, är obetingat och givet
och inte beroende av prestation, upplevelser
eller livsvillkor
Vad gör en handling rätt eller fel ?
En möjlig ståndpunkt är att handlingen blir rätt
eller fel beroende på den samlade nyttan, dvs
vilka konsekvenser den leder till. Frågan uppstår
då för vem, eller vilka ?
Olika synsätt
• Utilitarismen - en handling är rätt om den
sammantaget sannolikt ger de bästa eller minst
dåliga konsekvenserna med hänsyn till samtliga
personer som berörs.
• Partikularism - omfånget av personer som man bör
ta hänsyn till begränsas när vi gör vår bedömning.
• Rationell egoism -den extrema formen som endast
kalkylerar med konsekvenser för det egna livet.
Vad är livskvalitet ?
• Många egenvärden – som uttryck för livskvalitet -kärlek,
frihet, erfarenhet och förmåga, kunskap, adekvat bild av
verkligheten, existentiell identitet sammanhang,
meningsskapande
• Hedonism - lust eller lyckomoral - att se livsglädje som
enda egenvärde. Alla värdefulla tillstånd i världen
bedöms utifrån livsglädje eller euforiskt välbefinnande
• Preferensutilitarism - önskeuppfyllelse som enda
egenvärde i livet, ståndpunkten innebär att livskvalitet
bestäms av vars och ens individuella smak.
Vilka slags personer bör vi vara från etisk
synpunkt
Besitta etisk kompetens – i kombination med
moralisk integritet
En förmåga att analysera och bedöma etiska problem
samtidigt som man besitter vishet, medkänsla,
Vänlighet, ödmjukhet, mod, tolerans och generositet
Bemötandets etik
•
•
•
•
•
•
•
•
Respekt
Vänlighet
Tillit
Jämlikhet
Empati
Stöd uppmuntran, tröst
Konfrontation och kritik
Humor och lätthet
Medan etik till viss del kan beskrivas som ett förhållningssätt vi har i vår
professionella roll, är bemötande inte främst en roll utan närmast något som
vi är.
Fem etiska värden om varför vi bör bedriva
socialt arbete
• Välfärd- ge ökad välfärd för människor som är i en
utsatt situation,
• Värdighet – ge ett värdigt liv med respekt för
människors integritet.
• Frihet – möjlighet till självbestämmande.
• Social rättvisa – inte bara dela lika utan efter
människors behov.
• Jämlikhet - Oavsett kön etnicitet läggning etc.
Makt
Max Webers definition av makt
”Möjligheten att få igenom sin vilja i en social
relation, också i händelse av motstånd, oavsett
vad denna möjlighet beror på.”
Mellan synlig och osynlig makt
• Makten är inte bara ett redskap som socialarbetarna
kan ta till i vissa situationer, utan det finns inbyggt i
systemet.
• Mötet mellan klienter och hjälpare sker ofta i slutna
rum och är inte öppet för insyn eller kontroll.
Makt dilemmat
• Å ena sidan respektera människors
självbestämmande
• Å andra sidan slå larm eller ingripa med maktmedel
mot missförhållanden
• När skall man ingripa mot en missbrukare som
sannolikt håller på att supa ihjäl sig men som inte vill
ha någon hjälp.
• När skall man konstatera att föräldrars
omsorgsförmåga inte är tillräcklig.
• Hur gör man med en åldring som inte vill ha
hemtjänst men som inte klarar sitt dagliga liv
Paternalism - Underlåtenhetsmakt
• Paternalism innebär att individens valmöjligheter
eller handlingar begränsas med motivet att det är för
individens eget bästa utan dennes uttryckliga
medgivande.
• Underlåtenhetsmakt kan beskrivas som makten att
inte vidta åtgärder men kan ha en rad andra orsaker,
dels att man inte vill utöva makt över klienter, men
också man kanske inte vidtar åtgärder av ekonomiska
skäl
Makt och kränkning
Definition av kränkning:
• ”en förödmjukelse, att få en människa att känna sig
mindervärdig, eller att åstadkomma repor i hennes
självbild. (Skau)
Hinder i kampen mot kränkningar (Skau)
• Rätten till otillräcklighet-professionella hjälpare är inte
mer än människor-jag hade en dålig dag.
• Realism -klienten måste få möta verklighetstrogna
reaktioner så att man kan lära sig att anpassa sig till
samhällets krav och till den krassa verkligheten.
• Bagatellisering – det var väl inte så farligt tänk på hur det
var förr eller i jämförelser med andra kulturer
• Konflikträdsla - gentemot framförallt kollegor som begår
kränkande handlingar avfärdar klienters upplevelser som
lögn eller fantasier
Härskartekniker (Berit Åhs)
• Osynliggörande - att tysta eller marginalisera personer
genom att ignorera dem.
• Förlöjligande - att använda slående men ovidkommande
liknelser. Eller att anmärka på persons yttre
• Undanhållande av information - att utestänga någon eller
marginalisera dennes roll genom att undanhålla den väsentlig
information.
• Dubbelbestraffning nedvärderas och bestraffas oavsett vilket
handlingsalternativ den väljer.
• Påförande av skuld och skam eller att antyda att något de
utsätts för är deras eget fel.
Kön
Manliga egenskaper - Kvinnliga egenskaper
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Sympatisk,
Självsäker,
Stark personlighet,
Omsorgsfull
Kraftfull,
Riskvillig,
Varm personlighet
Dominant,
Har medkänsla
•
•
•
•
Aggressiv,
Hjälpsam
Enväldig,
Uppmuntrar
delaktighet
• Tävlingsinriktad
• Förstående
• Uppmärksam på andras
behov
Män intar olika positioner i förhållande till varandra till
kvinnor och till makten (Conell)
• Hegemoni(grek. hēgemoni´a 'ledning', 'överbefäl', 'ledarskap’)
• Över och underordning
• Medlöperi
Hegemoni
Dominans i samhället som helhet.
Gestaltning av könsmässig praktik som
garanterar mäns dominerande ställning i
förhållande till kvinnor. Topparna inom
näringslivet, militären, regeringen tillhör den
grupp som på det mest övertygande sättet
förkroppsligar den hegemoniska positionen.
Över och underordning
Hegemoni avser dominans i samhället som
helhet. Inom denna ram finns
över - och underordning tex en rangordning
mellan män, mellan heterosexuella –
homosexuella, män-kvinnor, över – underklass
etc.
Medlöperi
De flesta män lever i ett slags tyst samförstånd
med den patriarkaliska makten. Medlöperi
innebär helt enkelt att spela med i ett system
som gynnar en själv på någon annans
bekostnad.
Likaväl som det inte finns ett enda
mansperspektiv finns det inte heller ett enda
kvinnoperspektiv som förenar alla kvinnor.
En del kvinnor drar fördelar av att ibland tycka sig
vara utsatt för ett manligt förtyck …… om det inte
vore för mäns förtryck skulle mitt liv karriär
möjligheter etc. se annorlunda ut.
Kulturella perspektiv
• Evolutionistisk kulturförståelse
• Relativistisk kulturförståelse
• Kontextuell kulturförståelse.
Evolutionistisk kulturförståelse
• Synsätt om en linjär utveckling från enkla samhällen
till komplexa sådana.Beskriver hur
samhällsutvecklingen betraktas som en entydig
utveckling där den når sin höjdpunkt i dagens
västländer. I denna utvecklingshierarki enligt den
evolutionistiska kulturförståelsen har människor i
västvärlden nått ett högre stadium än människor från
andra kulturer som alltså befinner sig lägre på denna
utvecklingsstege.
Relativistisk kulturförståelse
• I den relativistiska kulturförståelsen ser man på
skillnaden i kultur som någonting unikt med en egen
historia och en egen inre logik och inte som
någonting lägre. De påpekar också att på många av
livets mer grundläggande problem finns likvärdiga
lösningar oavsett etnisk tillhörighet.
Kontextuell kulturförståelse.
• Ser etnicitet som en social konstruktion där
människor skapar, tolkar och förändrar sin
kulturella identifikation under påverkan av
historiska, politiska och andra sociala
omständigheter. Den kulturella
identifikationen finns i ett samspel med andra
och är i ständig förändring. Det handlar om
subjektiva upplevelser och inte objektiva
faktum.
Socialt arbete som kunskapsområde
1970- talets reformering
Kunskap på vetenskaplig grund, bidra till att
• Lösa sociala problem
• mildra sociala problem
• förebygga sociala problem.
Ett ämne två uppfattningar
• Ett ämne som tillämpar andra ämnens teorier och
metoder för att öka kunskap om relevans inom
ämnet socialt arbete (psykologi, sociologi,
pedagogik m.fl.)
• Ett ämne med en egen teoretisk kärna - bygger på
föreställningen att det finns en för socialt arbete
en gemensam, unik och central domän (eget
område) till vilken begrepp om samband och
kausalitet kan kopplas.
”Ämnets företrädare skall medverka i
genomförandet av samhälleligt
förändringsarbete, de skulle vara aktörer och
inte åskådare”. (Swedner)
Trender – Praktiken/fältet
• Specialisering,
• Effektivitet - samhällelig disciplinering
• Högstatus – lågstatus
• Avprofessionalisering
Forskningen
• Inspiration från olika ämnesområden
• Öppna gränser
• Nytänkande – disciplinär upplösning ?
Utbildningen
• Trendkänsligt ?
• Specialisering – differentiering
• Generalist
Första fasen Samhällsintervention med
moralisk underton ( 50-talet)
• Interventionerna mer distinkta
• Regelstyrning - kontroll
• Moralisk hållning
• Barn och ungdomar var vanartiga (pojkar stal och flickor var
sexuellt lösaktiga)
– Föräldrar var försumliga.
– De som tog emot ekonomiskt bistånd låg samhället till last
– Missbrukarna saknade karaktär
Andra fasen Socialtjänstlagens betydelse
(60,70, 80-talet)
• Paradigmskifte (undersåten blev medborgare).
• Klienten sågs nu som expert på sina egna problem.
• Ramlag
• Kontrollerande uppgifterna starkt nedtonade.
• Helhetssyn
Tredje fasen Kunskaps och
kompetensutveckling (nutid)
• Stark betoning på kunskap och kompetensutveckling.
• Socialarbetarnas tystnad i samhällsdebatten
• Ny sorts legitimitet ?
• Den mest positiva insatsen
• Medskapare i kunskapsutveckling
