Tre historiska brytpunkter

advertisement
Tor Larsson
jan 2014
20

”Systematiskt stabiliserade handlingskomplex för socialt organiserade
grupper”

”Enheter som, inom ramen för den sociala utvecklingsprocessen,
differentieras* både som system och som livsvärld”
Jürgen Habermas The Theory of Communicative Action Vol II 1987, sid 152
*Av latinets differe (=skilja sig). En utvecklingsprocess varigenom ett särskiljande, ett isärgående, en uppdelning eller en olikhet uppstår inom något som
förut varit sammanhållet eller enhetligt.
Habermas förhåller sig kritisk till såväl ensidig ”förståelsesociologi” som teorier som uppfattar samhället som ett komplex av
självreglerande system
Den samhällsvetenskapliga analysen måste arbeta med begrepp som analytiskt förbinder systemteori
med handlingsteori.
Tor Larsson
20 jan 2014

Grunden för vår personlighetsmässiga och sociala identitet och
trygghet
”Så här kan jag göra!”
”Detta kan jag förlita mig på!”

Individen har ofta en intuitiv, förmedveten vetskap om
livsvärldsinnehållet (en känsla av absolut visshet)

Livsvärlden finns ”liksom i en ryggsäck” som vi hela tiden bär
med oss

Livsvärldsinnehållet grundas på kulturellt och språkligt
överförda föreställningar, försanthållanden, tolkningsmönster
etc
Tor Larsson
20 jan 2014

Begreppsligt svårfångat fenomen

En formell maktmässig överbyggnad på livsvärldssammanhangen
”Systemet” grundas på och förutsätter ”livsvärlden”
(medborgarnas värderingar och handlingsmönster)
Tor Larsson
20 jan 2014
Tor Larsson
20 jan 2014



Sociala handlingar och sociala relationer kan styras av aktörernas
föreställningar om att en rådande ordning är legitim.
Sannolikheten för att så är fallet betecknar Weber ifrågavarande
ordnings ”giltighet”.
Individer kan uppfatta en samhällsordning som giltig på grund av:

Tradition ( … ”så har det alltid varit”)

Tro på absoluta värden eller religiös tro (t ex tron att frälsning är beroende av
att man följer ordningen)

Föreställningar om legalitet (myndighetsutövning som aktörerna betraktar
som legitim då den utförts på ett formellt korrekt sätt i enlighet med
gällande rätt)
Tor Larsson
20 jan 2014
”Den absoluta staten”
Från 1600-talet fram till sekelskiftet 1800
Legitimitetsgrund:
Tro på absoluta värden, religiös tro
”den suveräna statsmakten”
Historiska aktörer:
Av suveränen (kungen) privilegierade personer
Tor Larsson
20 jan 2014
Tre illustrationer:
Morden på Gustav III och von Fersen
Geijers ”avfall”
Teaterdirektören Lindebergs högmålsbrott
Legitimitetsgrund:
Statsmakten symboliskt vilande på folkviljan
Folkets vördnad framställd via konsten
Historiska aktörer:
Från privilegierade näringsidkare och husbönder
till aktiebolag med begränsat ekonomiskt ansvar
Tor Larsson
20 jan 2014
”Det moderna samhället”
ung. 1900-talet
Historiska aktörer från 1895:
Associerade juridiska personer (t ex aktiebolag)
Legitimitetsgrund:
Statsmakten vilande på folkviljan
fastställd via parlamentariska val m. allmän rösträtt (från 1920)
Socialförsäkringar
inkomsttrygghet vid arbetsoförmåga
Tor Larsson
20 jan 2014
Nya historiska aktörer
1.
•
Transnationellt verksamma koncerner och nätverksföretag
•
Statligt överstyrda kommuner och tendenser till en ny regional europeisk
förvaltningsorganisation
Den sociala frågan blir åter problematisk
2.





Den sociala ansvarsrätten ”träffar” inte längre dessa nya historiska aktörer
Staten tar tillbaka inkomsttrygghetslöftet till arbetsskadade, äldre och sjuka
”Det demokratiska underskottet”
Massarbetslöshet
Återkommande finanskriser och statsfinansiella saneringsprogram
Tor Larsson
20 jan 2014
”Historien upprepar sig inte i något mekaniskt förlopp. Men det finns
tydliga tecken på att vi har cykliska svängningar på 40-45 år mellan de
genomgripande kriserna – de som ger taktslag i världsekonomin. De föregås
av en finansiell kris. Efter 1850-talets kris följde kriser på 1890-talet, 1930talet och 1970-talet. Och nu ser det ut att bli riktigt tungt igen runt 2010.
Det är svårt att ställas inför alla dem som förlorar sina jobb. Men den här
typen av djupa kriser är också en vändpunkt, något nytt är på väg. Det är
inte samma sak som en lågkonjunktur. Strukturella kriser tvingar fram
innovationer, nya företag och tillväxtområden och kräver också att vi ändrar
på politik, lagstiftning och vårt sätt att tänka.
Många ser kriser som resultat av missgrepp, jag ser dem som ett inslag i
hur tillväxtekonomier löser grundläggande problem. Avgörande är hur de
hanteras politiskt. Den katastrofala utvecklingen på 1930-talet var inte
resultatet av krisen i sig, den berodde på de protektionistiska åtgärderna och
reaktionerna i många länder.”
(Lennart Schön i Veckans affärer 2 dec 2008)
Tor Larsson
20 jan 2014
Strukturkriser, politisk turbulens & ekonomisk-politiska
doktrinskiften:
1840- [”borgerlig revolution”, första förslaget till modern aktiebolagslag]
1890- [socialistisk agitation, fackföreningsrörelsen, strejker, ”den sociala frågan”]
1930- [liberalismens fall, massarbetslöshet/Ådalen 1931, socialliberal hegemoni]
1970- [”ny vänster”, strejkrörelsen, transnationella företag, nyliberal hegemoni]
2015- ?
Efter några decennier genomförs genomgripande reformer:
1860-talet
1910-talet
1950-talet
1990-talet
2030-talet
”Det moderna genombrottet”
”Det demokratiska genombrottet”
”Välfärdstatens genombrott”
”Det postnationella tillståndet”
?
Tor Larsson
[riksdags- & kommunreformen]
[allmän rösträtt, 8-timmarsdagen]
[utbildn./vård/omsorg/inkomsttrygghet]
[”den starka statens fall”]
[ett europeiskt/globalt välfärdsbygge?]
20 jan 2014
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards