DIABETESVÅRD

DIABETESVÅRD
Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
www.diabetesnurse.se
NR 1 2016
Årsmöte 7 april 2016
Anmälan till Symposiet 7-8 april 2016
via www.diabetesnurse.se!
Foto: Victoria Hermansson-Carter
Nu lanseras ABASAGLAR®
ETT NYTT
INSULIN GLARGIN
en biosimilar till Lantus®1
Likvärdig effekt1
Likvärdig
säkerhetsprofil1
Samma dosering1
ABASAGLAR®
Lantus®
ü
ü
ü
ü
ü
ü
12 % LÄGRE PRIS
(jämfört med Lantus®)2
ABASAGLAR® är en biosimilar till insulinet Lantus. En biosimilar är ett läkemedel som liknar ett
redan godkänt biologiskt läkemedel, utan någon kliniskt betydelsefull skillnad i effekt eller säkerhet.1
Indikationen för ABASAGLAR är: behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 års ålder.3
ABASAGLAR är subventionerat vid typ 1-diabetes samt vid typ 2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå
behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.2
Ref: 1. Abasaglar Assessment Report EMA 2014 2. www.tlv.se 3. Abasaglar Produktresumé
Eli Lilly Sweden AB, Box 721, 169 27 Solna
Tel 08-737 88 00, Fax 08-618 21 50, www.lilly.se
SEABA00015 | 2015-10-13
ABASAGLAR 100 enheter/ml injektionsvätska, lösning (insulin glargin)Cylinderampull, förfylld injektionspenna (KwikPen)
‚ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning
ATC-kod: A10AE04. Läkemedel vid diabetes. Insuliner och analoger för injektion, långverkande. Indikationer: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar
och barn från 2 års ålder. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar: : ABASAGLAR ska inte användas för
behandling av diabetesketoacidos. Behandling med vanligt snabbverkande insulin, som ges intravenöst, rekommenderas vid detta tillstånd.Vid otillräcklig blodsockerkontroll eller vid benägenhet för hyperglykemiska eller hypoglykemiskaepisoder måste en kontroll av patientens efterlevnad av den föreskrivna behandlingsregimen,
val avinjektionsställen och injektionsteknik och alla andra relevanta faktorer göras innan en dosjustering övervägs.Om en patient sätts över till en annan typ av insulin
eller till ett annat insulinmärke bör detta ske under noggrann medicinsk övervakning. Ändring av styrka, märke (tillverkare), typ (regular, NPH, Lente, långverkande,
osv), ursprung (animaliskt, humant, humana insulinanaloger) och/eller tillverkningsmetod kan göra att dosen behöver ändras. Administrering av insulin kan leda till
att antikroppar mot insulinet bildas. I sällsynta fall kan förekomsten av antikroppar mot insulinet kräva justering av insulindosen för att förhindra uppkomst av hypereller hypoglykemi. Datum för översyn av produktresumén: 2015-05-21 Rx, F. Subventioneras vid typ 2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte
räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.
För ytterligare information och priser se www.fass.se
DIABETESVÅRD NR 1 2016
3
Ordföranden har ordet
God fortsättning på det nya året. Hoppas att detta skall
föra med sig mycket gott för vår arbetssituation och för
våra patienter. I möte mellan gruppen Analyskvalité och diabetes och diagnostikaindustrin ser vi över dokumenten för
Vägledning vid upphandling, detta dokument har varit väl
använt och industrin uppskattar att skall och bör krav är
klara innan förhandlingarna. Att tänka på är att detta bara är
en vägledning och att respektive landsting självklart tar fram
det som de tycker är viktigast vid sina upphandlingar.
Vi diskuterade även rutiner när mätarna
inte håller måttet och här måste vi nog
hjälpas åt för att få bra rutiner. Viktigt att
ha en dialog med produktspecialister på
besök och kollegor så det finns bra rutiner
för detta.
Vi har också fått förfrågan om vi kan sammanställa blodsockermätarna och vilken
grupp de hör till: guld silver eller brons.
Tyvärr så är det för få av oss diabetessjuksköterskor som är med och rapporterar i Egenmätarprojektet för att det skall
finnas tillräckligt stor underlag för att göra
detta. Gör därför ett nytt upprop till er
alla i hela landet. Försök att en gång per år
kontrollera era patienters mätare mot en
referensmätare. Läs mer på : http://www.
equalis.se/sv/vaar-verksamhet/projekt/
egenmaetarprojektet-sfsd-2012/egenmaetarprojektet-sfsd/ och rapportera
era resultat. Vi skulle få mycket tillbaka om
vi fick till dessa kontroller. Hinner ni inte
alla så gör vad ni mäktar med allt som ni
rapporterar är bättre än inget.
Hoppas att se er alla på årsmötet den 7
april klockan 15:15 på Norra Latin i
Stockholm. En litet tips ni som har långt
att åka se till att boka hotell snarast.
Mässa i Älvsjö har lockat fler än oss till
storstan. Motioner skall vara styrelsen
tillhanda 6 veckor innan årsmötet dessa
kan skickas till mig på [email protected] eller
någon annan i styrelsen se lista på sista
sidan i tidningen.
Under 2016 kommer styrelsen fortsätta
att arbeta med samma fokusområden
som 2015 då dess inte är slutförda. Led-
talen har vi kontrollerat inom primärvården och insett att de är bra om de följs.
Håller nu på att sammanställa ledtal på
sjukhus och fullständig rapport kommer
under året i tidningen.
Ingela Bredenberg
T
Andra
hormoners påverkan s.
INNEHÅLL
44-45
NDR nyhetsbrev
4
Vi väntar också på fortsatta diskussioner
kring förskrivningsrätten där vi har olika
dialoger som pågår.
Ung diabetes
5
I samarbete med SSF ska vi ha ett första
möte för att vara förberedda om pengar
kommer för ett projekt där vi ska leda ett
arbete om kroniska sjukdomar. Det handlar om mer patientcentrerad vård, om att
ta fram kunskapsstöd och riktlinjer och att
se till att de som finns används samt ett
ökat fokus på primärvårdens arbete. Antar att vi kommer att återkomma med
mer information hur det fortlöper.
NDR 20 år 10-11
Rapport från IDF
12-15
Distansvård och virtuell
mottagning 22-23
Andra terminen börjar för våra blivande
specialistsjuksköterskor i diabetesvård i
Uppsala. Vi önskar att alla högskolor informerar oss om när de ska starta kurser så
vi kan lägga ut det på hemsidan. Lättare
att söka för alla.
Bättre än allmänt välmenande
pekpinnar28
Nya rön om långtidseffekten
av diabetesläkemedel 30
Vi har också varit synliga med artikel i
Dalademokraten. Hoppas att kunna synas
mer i hela landet under året.
Farfars livsstil spåras i
barnbarnens gener 32
Väl mött på Symposiedagarna ser fram
mot intressanta föreläsningar, postrar,
fantastiska kollegors arbete och spännande stipendieutdelningar och vem blir
årets diabetessjuksköterska? Se hemsidan
för stipendieansökan, poster och nomineringar.
NDR KAS/Kordinationsmöte
21-22 januari 2016
34-36
Ingela Bredenberg
Årets diabetessjuksköterska Fysisk aktivitet minskar risken
för metabolt syndrom
Ramadan patientråd
Andra hormoners påverkan
6-7
24
40
44-45
Nyhetsbrev
Nya hemsidan
NDR:s patientenkät testas just nu.
Registrering av insulinpumpar
Forskning
Excess Mortality
among Persons with Type 2 Diabetes
DIABETESVÅRD NR 1 2016
5
Vill du följa med på
ungdomsläger?
Ung diabetes anordnar varje år läger för ungdomar med
diabetes i ålder 15-18 år. För att genomföra dessa uppskattade läger är vi beroende av att en sjuksköterska finns på
plats. Det är samtidigt en fantastisk möjlighet för den sjuksköterska som följer med att lära känna unga människor
med diabetes och få en ökad insikt i hur vardagen kan vara
att leva med sjukdomen.
Nora Gyllström har tidigare deltagit som
sjuksköterska och säger så här:
"Att få vara med som sjuksköterska på
Ung Diabetes läger ger verkligen en inblick i hur många unga lever med sin diabetes. Man är med dem dygnet runt,
stöttar och bollar tankar. Det är otroligt
lärorikt och det bästa är att se hur ungdomarna hittar varandra! Det är en stor
energikick att få vara en del av detta"
Vi söker nu dig som kan vara intresserad
av att följa med på kommande ungdomsläger. Denna förfrågan riktar sig inte för ett
specifikt läger utan vår förhoppning är att
vi ska kunna skapa en lista med sjuksköterskor som visat intresse. Det är först vid
planeringen av ett tonårsläger som vi
kontaktar dig och du väljer om du vill
följa med eller inte.
På plats på lägren kommer det finnas flera
ledare som sköter alla praktiska delar. Vi
behöver en sjuksköterska som kan vara
med utifall något skulle hända, en extra
säkerhet helt enkelt. Självklart ges arvode
för dagarna och resa, boende och mat
betalas av Ung Diabetes. Är du intresserad eller vill du veta mer? Ta då kontakt
med [email protected]. TVÅ NYA RÅDSMEDLEMMAR SÖKES! Vet du någon som vill engagera sig för diabetesfrågor och
som vill jobba med andra som också brinner för detta?
Ung diabetes söker nu två nya rådsmedlemmar:
• Rådsmedlem som jobbar med lokalt engagemang
(Ung diabetes lokalt).
• Rådsmedlem som jobbar med sociala medier.
Mer information om tjänsterna finns att läsa på
Ung diabetes hemsida.
RÅDSMÖTE NR. 4
2015 års sista rådsmöte ägde rum i december i Stockholm.
På mötet deltog rådets nyaste medlem, Robin Åhrling, som huvudsakligen
arbetar med läger tillsammans med Joanna Olsson.
Mycket fokus ligger nu på 2016 års aktiviteter. 15-17 april anordnas en
utbildningshelg i Sigtuna för personer mellan som vill engagera sig
i olika diabetesfrågor.
Ett ungdomsläger för personer mellan 15-18 år äger rum i Boda Borg i
Torpshammar 7-10 juli och en skärgårdshelg anordnas i Stockholms skärgård 4-7 aug för personer mellan 18-30 år.
Mer information om dessa aktiviteter kommer i nästa nyhetsbrev
och självklart på hemsidan.
www.diabetes/ungdiabetes
6
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Årets diabetessjuksköterska
2015
Jag känner mig hedrad och tacksam för att ha blivit utvald
till årets diabetessköterska 2014.
Gunilla Thelin
Jag arbetar i diabetesteamet på barn och
ungdomsmedicin i Helsingborg.
Dessa veckor är ”favoritveckor” både för
mig och barnen.
1979 blev jag färdig sjuksköterska och
strax därefter började jag arbeta på Sankt
Görans barnklinik i Stockholm. Fyra år
senare var jag tillbaka på barnkliniken i
Helsingborg och fokus var redan då barn
och ungdomar med diabetes. Efter några
år inom yrkeslivet visste jag att jag hamnat
rätt!
Som diabetessköterska gläds jag åt att se
den utveckling som sker hos barnen under lägerveckorna. De blir starka och
duktiga, många kommer igen år efter år.
Ett viktigt syfte är att de ska lära sig mer
om sig själva och hur de ska ta hand om
sin diabetes i vardagen i t.ex. en fritidsaktivitet de tycker är rolig.
1992 fick jag tjänst som barndiabetessköterska i Helsingborg.
Barnen och ungdomarna träffar andra
som kanske har bättre blodsockerkontroll. Detta kan smitta av sig så de blir mer
och mer intresserade av att ändra doser
och testa blodsocker. Tillsammans försöker vi finna motiv att vara nyfiken, ta reda
på och förstå sitt insulinbehov i olika
dagliga situationer.
Varför just barn med diabetes?
Den frågan har jag ställt mig flera gånger.
När jag var liten såg jag min farmor ge sig
insulin med stora hemska sprutor. Mina
föräldrar berättade att det var troligt att
jag också skulle få diabetes för det brukar
hoppa över en generation. Kanske kan
denna upplevelse ha haft betydelse för
mitt val.
Jag kan inte minnas någon dag utan att det
känts roligt och utmanande att gå till mitt
arbete på barnmottagningen.
Årets ”favoritveckor”
både för barnen och mig!
I början på 1980-talet startade diabetesläger i Skåne. 1984 var min första lägersommar.
Sedan dess har många sommarveckor
tillbringats vid sjön Immeln.
På läger har jag tillfällen att lära från barnen. Och det gör jag också.
Jag får massor med bra tips.
Den bästa kurs jag gått!
Tack vare stipendiepengarna i samband
med utmärkelsen som årets diabetessköterska fick jag möjligt att åka på kurs till ett
andligt utbildningscentrum utanför Chennai, Indien.
En kurs för både intellekt, själ och hjärta.
Det känns som om jag tidigare varit på
jakt efter den ”bästa” av samtalskursen. Jag
kan nu känna att jag hittat den och haft
möjlighet att gå den.
Genom åren har kurs i lösningsfokuserat
tänkesätt, EQ (Emotionell intelligens) utbildning, S:t Lukas psykoterapeut utbildning med flera varit bra, men det har ändå
känts som om någonting har saknats.
Kursen i Indien gav svar på frågor och
funderingar som hängt i luften år efter år.
Den har bland annat lärt mig att det jag
trodde var är en ”kamp” är en gåva.
En tuff kurs i tystnad
Kursen var tre veckor lång.
Vi bodde i sovsalar. I min sal sov vi 24
personer. Boende var enkelt, en säng och
ett nattduksbord med plats för lite personliga saker. Kläderna hade vi i våra resväskor vid fotändan. Toalett och duschutrymmet var vi många som delade på.
Vi serveras tre enkla vegetariska mål mat
om dagen.
I den stora matsalen satt vi vid långbord
på var sin pall.
Stora delar av kursen var vi i tystnad. Tystad för att i lugn och ro få vara i de känslor och tankar som startas upp. Det är
annars lätt att störa varandras processer.
Dagarna började tidigt med yoga och
morgonövningar av olika slag. Efter frukost vid 8 tiden samlas vi för dagens första
föreläsning. Dagarna var sedan varvade
med yoga, föreläsningar och övningar. Vid
21-tiden var de gemensamma aktiviteter
slut och den härliga sängen väntade.
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Kursen förespråkade ingen särskild tro,
religion, livsstil, andlig väg eller lära. Det
grundläggande konceptet för alla aktiviteter på universitetet är att låta varje individ
komma i kontakt med sin egen sanning
genom personliga upplevelser.
I övningarna jobbade vi med känslomässiga sår och omedvetna mönster och
präglingar. Mönster som kan hindra och
begränsa i vardagen. Vi jobbade också
med arr träna sin uthållighet och sitt tålamod.
Föreläsningarna handlade bl.a. om att bli
medveten om sina kvalitéer och förstärka
dem t ex genom fysiska yogaövningar.
Det känns bra
Det jag så här efteråt känner att kursen
gett mig är:
• ett lugn och en större förmåga att vara
närvarande i mötet med familjerna. Jag
blir inte orolig när de är oroliga. Eller stressad av deras stress.
7
Det innebär att jag kan fokusera på det
som händer i mötet och lyssna på ett för
mig nytt sätt. Tidigare har jag lätt kunnat
störa mig själv med egna ”idéer” om hur
jag skulle lösa andras situationer.
• Mitt minne och min inlärningsförmåga
fungerar bättre. Kanske för att jag har
lättare att fokusera djupare i mig själv. Det
stannar liksom kvar.
• Det ”mentala tjattret” har minskat.
• det känns som om en del av mina egna
inre sår, min känslighet i olika situationer
delvis läks ut.
• Jag har fått insikt i hur vi kan påverkar
varandra utan att veta om det. Patienter
och andra personer kring mig kan t.ex.
säga: du har visat mig, du har gett mig eller
du ger mig tillåtelse att… något har jag
förmedlat som jag inte vet om själv.
kvalitén på ditt liv. Lite svårt att formulera
i ord men upplevelsen är tydlig för mig.
Jag har blivit mera medveten om mina
egna kvalitéer och egenskaper. Det ger en
behaglig lätthetskänsla inombords.
Det har påverkat mitt sätt att kommunicera och skapa bättre förutsättningar för
framgångsrik och läkande kommunikation
med barn och familjer som strular.
Vi var 235 deltagare från 34 olika länder. I
samband med diskussionerna under och
efter föreläsningarna hade gruppen möjlighet att berätta för varandra om det
som hände och berörde oss under dagarna. Så intressant och berikande med
olika människors berättelser om sina
tankar och känslor.
Gunilla Thelin
Diabetessköterska
• Den största vinsten av kursen är ökad
medvetenheten. Någon har sagt mig att
kvalitén på din medvetenhet bestämmer
Kursen Chennai 2015 deltagare från 32 länder
GC 2 campus området som vi bodde på
8
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Nominera
Årets Diabetessjuksköterska
"Årets diabetessköterska är en utmärkelse
som går till en sjuksköterska som under en
längre tid bidragit till ökad kvalitet inom
diabetesvården genom sitt kunnande, sitt
engagemang och agerande."
När priset delades ut första gången 1987 gav Bayer sin motivering till varför priset
instiftades: "Bayer vill uppmärksamma den yrkesgrupp som har den mesta patientkontakten och som ur patientens synpunkt är själva fundamentet
inom diabetesteamet"
Vem är då en värdig vinnare, vem ska jag nominera?
I jubileumsskriften som gavs ut 2007 står följande att läsa:
"Årets diabetessköterska är en utmärkelse som går till en sjuksköterska
som under en längre tid bidragit till ökad kvalitet inom diabetesvården
genom sitt kunnande, sitt engagemang och agerande."
Möjligheten att nominera en kollega är öppen från nu till
och med den 7 mars 2016
Därefter kommer en nomineringskommitté besående av styrelsen
från SFSD (Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård) välja ut den
lyckliga vinnaren. Priset delas ut av Ascensia Diabetes Care Sweden AB.
Den du nominerar ska vara medlem i SFSD.
Här hittar du mer information och anmälnings länk:
http://www.swenurse.se/diabetesnurse/
SEJAN2016DIAB01. Foto: Johan Willner/Johnér. Lindoff Communications.
DEXCOM G5. FÖLJ DITT BARNS
GLUKOSVÄRDEN I DIN MOBIL.
Med Dexcom G5 kan du följa ditt barns glukosvärden på
din mobil (se www.dexcom.com/compability för detaljer),
oavsett var hon eller han befinner sig. I skolan eller
förskolan, på ridlägret, fotbollsresan, vid övernattning hos
kompisar ... Tryggt – och du kan enkelt hjälpa till med råd
och tips.
Enda mobila CGM-systemet
Dexcom G5 Mobile är det enda fullt mobila systemet
för kontinuerlig glukosmätning (CGM) godkänt av FDA
och har CE-märkning för vuxna och barn från 2 år.
Den trådlösa Bluetooth-tekniken finns nu i sändaren
istället för i mottagaren, vilket gör att glukosvärden och
trender visas direkt i användarens och/eller följarens
smartenhet. Kontakta ditt/ert diabetesteam om du är
intresserad av att bära CGM från Dexcom. Se också
www.infucare.se, 08-601 24 40.
NordicInfu Care AB, Box 1225,
131 28 Nacka Strand www.infucare.se
NordicInfu Care is an activity of Air Liquide Healthcare
10
DIABETESVÅRD NR 1 2016
NDR 20 år
Ursprunget till Nationella diabetesregistret var St Vincentdeklaration, 1989 i Italien då en konferens om diabetes ägde
rum. Ledande personer inom diabetesvården samt patientorganisationerna och sjukvårdsmyndigheter från olika länder deltog. Syftet var mål för förbättringar och minska komplikationsutvecklingen för personer med diabetes. En av de
viktigaste rekommendationerna var att upprätta kontrollsystem för kvalitetssäkring av diabetesvården. Idén till NDR
föddes och 1996 startades registret av SDR.
Ursprunget till
Nationella Diabetesregistret
(NDR)
I S:t Vincent i Italien möttes år 1989 en
stor grupp ledande diabetologer, såväl
från specialiserad diabetesvård som primärvård tillsammans med patientorganisationer och representanter för sjukvårdsmyndigheter från flertalet länder i
Europa. Syftet med konferensen var att
sätta upp mål för omfattande förbättringar av diabetesvården i Europa och
identifiera olika sätt att minska uppkomsten av diabeteskomplikationer. En av de
viktigaste rekommendationerna var att
upprätta kontrollsystem för kvalitetssäkring av diabetesvården. S:t Vincentdeklarationen utövade en stark påverkan på
diabetesprofessionen i Sverige och som
ett led i detta startade Svensk Förening
för Diabetologi det Nationella Diabetesregistret år 1996. NDR utformades för
att möjliggöra jämförelser av vården på
alla enheter där diabetespatienter vårdas
och ta fram nationella genomsnitt för ett
flertal kliniska variabler.
Det tog några år att komma igång. I början var det främst specialistmottagningar
som rapporterade patienter med typ 1
diabetes. Sedan år 2000 har dock inrapporteringen från primärvården stått för
huvuddelen av ökningen och 2006 var ca
hälften av alla diabetespatienter med i
registret. Online-rapportering, tillsammans med direktöverföring från patientjournalen har under de senaste åren
starkt bidragit till att öka inrapporteringen som nu uppgår till ca 90 %.
Varför behövs
ett diabetesregister?
Den största utmaningen i början var
bortsett från att se till att registret fungerade, att övertyga alla aktörer i vården
om nyttan med registret och dess potential att höja nivån på diabetesvården.
Det var viktigt för NDR att se till att registreringsprocessen var så smidig som
möjligt så att det inte skulle bli en extra
arbetsbelastning för sjukvårdspersonalen. Dessutom var det från början viktigt
med fortlöpande dialog med alla de som
har intresse och engagemang att förbättra diabetesvården, eftersom det bidrar till att registret utvecklas. Mycket
arbete lades ner på att visa att NDR inte
bara skulle vara ett register där uppgifter
matas in utan att det är en resurs som
kan användas och nås av alla. Detta har
verkligen varit en utmaning och när registrering och återkoppling av data kom
online 2002 var det till stor hjälp i det
arbetet.
Den öppna diskussion om resultat som
registret bidragit till ger mer medvetenhet om vad vi gör i vården, hur vi gör det
och vad som återstår att göra. Allt detta
för ett slutmål; att göra saker på ett
bättre sätt, för att förbättra diabetesvården. Alla diabetesmottagningar kan göra
det genom att förstå dina egna data och
förstå variationerna.
Registret gör det också möjligt för alla
människor, till exempel de som har barn
med diabetes att se skillnader mellan
regioner och kliniker när det gäller diabetesvården. Detta hjälper oss att arbeta
för en mer jämlik vård.
Registret och forskning
Registret var från början inte avsett att
vara en forskningsdatabas. Huvudmålet
var och är fortfarande att stödja utvecklingen för bättre diabetesvård. Men eftersom registret nu har blivit nästan
heltäckande och med god kvalitet vore
det oetiskt att inte ta vara på denna
kunskap.
Forskningen började långsamt. Det började med flera beskrivande artiklar som
syftade till att visa skillnaderna mellan
verkligheten och riktlinjer. Eftersom registret har blivit allt stabilare har vi nu
möjlighet att göra avancerade observationsstudier. Genom att länka till andra
databaser och få information från många
andra register bidrar forskningen till ännu bättre förståelse för diabetes i ett
brett sammanhang.
Flera viktiga vetenskapliga publikationer
har ursprung ur registret, såsom till exempel en artikel i New England Journal
of Medicine (NEJM) om överdödlighet i
typ 1-diabetes, liksom en annan i British
Medical Journal (BMJ) om den positiva
effekten i samband med insulinpumpbehandling. Dessa artiklar är bara två
exempel på viktiga vetenskapliga publikationer som har lett till en hel del diskussion, inte bara i Sverige och som i sin
tur kommer att leda till förbättrad diabetesvård.
DIABETESVÅRD NR 1 2016
NDR - framtid
Ett mål är att ha automatisk dataöverföring från journaler direkt in i registret. I
nuläget sker ca 65% av alla registreringar
till NDR via automatisk överföring men
det långsiktiga målet är att öka detta till
100%. Här är registret beroende av de
olika aktörerna i landstingen.
Ett annat mycket viktigt mål för registret
är att få in patientrapporterade uppgifter som handlar om hur personen men
diabetes mår och har det med sin diabetes (Patient Reported Outcome Measures, PROM) samt hur patienterna tycker
att diabetesvården fungerar (Patient
Reported Experience Measures, PREM).
NDR är inne i slutfasen av att ta fram en
enkät för att få svar på dessa frågor. Syftet med enkäten är att bättre kunna ut-
11
värdera och förbättra diabetesvården så
att den blir så bra som möjligt för varje
individ samt att öka patienternas delaktighet i vården.
Personen med diabetes behöver vara
välinformerad för att kunna delta aktivt i
beslut om sin vård och behandling. För
närvarande kan patienter be sin klinik
om en kopia av sina uppgifter, något som
NDR rekommenderar. Nästa steg blir att
NDR kommer att göra det möjligt för
personer med diabetes att på egen
hand, via websidan få tillgång till sina egna
uppgifter.
Till sist
NDR har blivit en stark resurs för Svensk
diabetesvård och främjar patientnytta på
flera olika sätt. Resultatredovisning i real-
tid för jämförelse nationellt och regionalt
är fortfarande registrets viktigaste funktion. Öppenhet är nyckeln till framgång,
vården måste känna till sina egna data
och kunna svara på frågor om det. Detta
kommer även fortsättningsvis att hjälpa
enskilda vårdenheter att identifiera problem både på individnivå och kliniknivå
så att varje enskild patient kan få bästa
möjliga diabetesvård.
Vi på NDR vill tacka alla som bidrar på
olika sätt i registerarbetet och önskar er
alla lycka till i ert viktiga arbete!
Soffia Gudbjörnsdottir
Registerhållare
Nationella Diabetesregistret
Professor Naveed Sattar från University of Glasgow.
Mona Landin-Olsson, Anders Nilsson, Soffia Gudbjörnsdottir och Johan
Jendle.
Glada personer, landet runt.
Soffia Gudbjörnsdottir, Annelie Carlsson och Anders Nilsson.
12
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Rapport från IDF, Vancouver
2015
Den internationella konferensen International Diabetes
Conference (nr 24 i ordningen sedan starten 1952) samlar
experter från hela världen för att utbyta erfarenheter från
forskning och klinisk praxis.
Läkare, forskare, sjuksköterskor, lärare
och annan vårdpersonal ansluter. Det
som också är viktigt att regeringstjänstemän, politiker och framförallt medlemmar från alla olika diabetesförbund
runtom i världen finns med. Flera personer med diabetes fanns med som föreläsare. Young Leaders inom IDF hade
haft 10 dagars utbildning innan konferensen vilket hade varit ett lyckat engagemang. ”The Young Leaders in Diabetes
Programme” är nyckeln till att förbättra
livet med diabetes för de unga. De är
också engagerade i prevention, utbildning och kvalitetsarbete samt att engagera flera att bli medlemmar i IDF och på
detta sätt kunna påverka vården. Många
olika aktiviteter pågår inom IDF Young
Leaders.
Därför kanske det krävs att det inte bara
är vårdgivare som får en fortlöpande
utbildning utan både patienter och kanske personer som kan vara till hjälp för
patienterna. I många länder finns idag
Diabetes Educators som finns till hands
som utbildare för personerna med diabetes.
Det vetenskapliga programmet bestod
av 220 timmars sessioner som delades
upp i sex olika avdelningar. Över 1000
posters var representerade, vilket gör att
World Diabetes Congress är en lärande
upplevelse. Vi (Kaija, Nouha och Marina)
hade mest fokus på utbildning och integrerad vård samt typ 2- diabetes, vilket
gjorde att vi inte lyssnade på cellforskning eller behandlingar.
På IDF´s hemsida finns en Verktygslåda:
Take Action To Prevent Diabetes (2010)
https://www.idf.org/sites/default/files/IMAGEToolkit.pdf
Omfattning diabetes
Det finns idag 415 miljoner människor i
världen idag som har diabetes. Uppskattningsvis tror man att år 2040 Kommer
det vara 642 miljoner. För att kunna bemöta den växande anatalet måste vi se
över hur vi kan möta dessa personer.
IDF uppskattar att 10 procent av kanadensarna har diabetes.
Fokus på hela konferensen
Många sessioner hade fokus på livet med
diabetes, prevention, hälsosam livsstil,
teamarbete och utbildning.
Prevention
Diabetes Prevention Score
Flera länder har använt sig av FINriskenkäten, men flera talar också om att den
kanske bör modifieras beroende på vilket land som ska använda den. Patienter
med normalt blodsocker men höga Finriskpoäng kanske i större grad behöver
genomföra OGTT än tex kaukasier (
som FINrisk baseras på) . De föreläsare
vi lyssnade på kom från Indien och Colombia och de hade likande resultat som
Tuomilehto hade angående riskreduktion av diabetes vid tidig upptäckt och
livsstilsförändringar.
Etniska och infödda grupper och diabetes:
Det var många presentationer från olika
delar av världen bl.a. Pakistan, Hawaii,
USA, Kannada, Indian, Ny Zealand, Sydamerika.
De flesta presentationer hade gemensamt fokus att prevelansen av typ 2 diabetes i de grupperna ökar och det beror
på övervikt, fysisk inaktivitet och dåliga
matvanor. Att man ska ha kultur och resurser anpassade till primära och sekundära preventionsstrategier. Men i vissa
länder diskuterade man andra orsaker
till ökat antal diabetesfall och mer bland
kvinnor än män. Som exempel i Indien,
många kvinnor är lågutbildade, det betyder att de har svårt att ha ett jobb och
blir beroende av deras män eller manliga
släktingarna, till och med om de ska besöka vårdcentralen. De är fysisk inaktiva
och är generellt överviktiga. IDF har ett
projekt som heter ”Women in India with
Gestational Diabetes Strategy (WINGS)”
som pilot i Indien, men ska implementeras senare i andra länder med mindre
resurser.
I Pakistan diskuterade man att säkerheten, där kan vara stort problem och att
man ska flytta vården/eller patientutbildning där patienterna befinner sig. Många
är rädda för att bli skjutna, liknande vad
som hände med de som jobbade med
Poliovaccinationer.
I några länder diskuterar man koloniseringen och effekten på ändrade matvanor som har varit hälsosamma till ohäl-
DIABETESVÅRD NR 1 2016
13
Konferensanläggningen vid vattnet
sosamma. Känslor av rasism kan leda till
stress och kanske kan det ha effekt på
insulinresistensen.
Om personerna flyttar från små städer
till stora städer påverkar det matvanor
och fysisk aktivitet, men det beror också
hur stadsplaneringen ser ut. En av presentationerna var en arkitekt som visade
hur stadplanering påverka diabetes;
parker, skolor, kommunal transport, cykelvägar, skatt på läsk eller socker och
innehållsföreteckning på matvaror. Tillgång till mat, handla på torget eller i
stora mataffärer, kostnaden på ”fast
food” och hälsosam mat. En mycket intressant presentation som fick oss att
reflektera på saker som man glömmer
bort, hur mycket det påverkar patienternas diabetes när vi fokuserar på andra
detaljer som kanske är inte lika viktiga
som vad patienterna tycker. Hur kan vi
påverka politiker och stadsplanerera?
Teamarbete
Effektiva team får man genom att:
- det finns strukturerat mentorskap
- alla ska ha fortbildning regelbundet
- det är viktigt att presentera sitt arbete
för varandra
- delta och genomföra ronder
- gemensamt gå igenom dokumentatio-
nen och diskutera patientfall eller artiklar.
– lita på personalen dvs frihet under
ansvar
- det finns engagemang
- det inte finns en negativ kommunikation
Det är inte antalet teammedlemmar
som avgör utan hur det fungerar mellan
medlemmarna. Man måste veta vem
som är ledaren, ledaren behöver inte
vara chefen för enheten, ledaren ska
kunna se allas styrkor och svagheter. Alla
måste eftersträva till samma mål. Det
finns mer att läsa på: www.effectivediabetesmanagament.com
Olika professioner beskrev sin roll inom det
multidisciplinära teamet
Först ut var en läkare som själv har diabetes sedan många år tillbaka.
I Canada finns en policy vad som är ett
team. Det står också vilken utbildning
som alla ska ha för att kalla sig ett team.
Föreläsaren säger att rollerna är väldefinierade men är de verkligen det eftersom det finns otydlighet om vad man ska
göra. Alla läkare kring patienten ska
kommunicera med varandra för att det
ska bli bäst för patienterna t.ex. om en
patient ska genomgå en operation eller
insatt på kortison pga. artrit. Alla bör
vara insatta i diabetessjukdomens svårigheter vid annan behandling. Se www.guideline.diabetes.ca En modell för proaktiv
utbildning/omhändertagande för patienter med kronisk sjukdom finns i dessa
guidelines.
Diabeteseducators = finns i flera länder
men som vi inte har i Sverige. Skulle det
kunna vara något för Sverige? Man kan
vara sjuksköterska, farmaceut, dietist, läkare, fysioterapeut eller socialarbetare
för att bli en diabeteseducator. Dom ska
ha minst 2 års utbildning. CDE= certified
diabetes educator. Diabeteseducators
har två års utbildning inom pedagogik.
De utför en test och detta följs sedan
upp regelbundet. Vår fundering var att är
det bra att patienten ska gå på olika ställen när man får utbildning om diabetes?
Unn-Britt Johansson pratade om sjuksköterskans roll inom personcentrerad
omvårdnad och hur vi jobbar i Sverige
med denna typ av vård. Europas enda
forskningscentrum för personcentrerad
vård vid långvariga sjukdomstillstånd
finns i Göteborg. En bra hemsida att inspiration och vägledning ifrån. Se www.
gpcc.gu.se
Hon lyfte fram Kompetensbeskrivning
för sjuksköterskor i diabetesvård(SSF,
2015) och Specialistsjuksköterska inom
diabetes som nu har finns i Uppsala.
14
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Patienter som ligger högt i Hba1C kan
ha stor hjälp med att ha någon person
att dela sina erfarenheter med samt
komma överens med vården hur ofta de
ska ha kontakt. Via mail telefonsamtal eller personliga besök kan en effektiv behandlingsstrategi genomföras.
Sex olika delar behövs för individen för
att komma vidare i sitt liv med en kronisk
sjukdom
- välbefinnande och engagemang
- involvera familjen
Kaija och Marina. Nouha var på annan
föreläsning
- egenvård
- utbildning och support
- kvalitet i vården, personcentrerad kvalitet
I Stockholm finns det nu en teamutbildning som är webbaserad. Den pågår nu
vilket gör att utvärdering och uppföljning
kommer kunna redovisas senare efter
kursavslutning i mars (www.ki.se/uppdragsutbildning. Kontaktperson [email protected]). Hur ska utbildningarna
utformas i framtiden, fler utbildningar i
team bör utformas eftersom vi bör arbeta i team på enheterna?
” IDF international standards for education of Health Professionals” beskriver
en standardutbildning som alla professioner bör genomgå och följas upp på
liknande sätt. Vi ska jobba för att vården
jobbar mer i team. Det finns information
om detta i dokumentet. Här finns struktur, process och resultat samt indikatorer
som man kan använda då man utformar
en utbildning. Finns online på www.idf.org.
De som skrivit denna standard kommer
från olika länder och olika professioner,
vilket ger en styrka. Det finns användbar
information som kanske kan användas då
landstingen i Sverige ska certifiera vårdcentraler i framtiden.
Peer leading/Peer support
Peer support handlar mycket om olika
sätt att få hjälp via media eller personliga
kontakter. Både läkare och patienter föreläste om vikten om att ta hjälp av andra, en föreläsare var både patient och
läkare och kunde berätta om sina erfarenheter på olika nivåer. Det kunde
handla om fysiska träffar som grupputbildning eller bloggar, facebook eller andra media, för både patienter och familjemedlemmar. Det är viktigt att förklara
vad grupputbildning är, hur det går till
och vad man förväntas göra enligt en
patient. Se mer på www.peerforprogress.
org
- bygga en stödjande miljö som tillåter
support på olika sätt. Lyssna till patientens historia!
- engagemang från politiker
Munhälsa
Diabetes påverkar munhälsa men även
prediabetes. Det finns siffror som pekar
att 7 procent av personer > 65 år med
prediabetes har problem med sin munhälsa och problemen är större hos rökare. Problemen är desamma som vid
diabetes med inflammation och parodontit. Hos de med insulinresistens finns
fler fall av parodontit. Tandköttsinflammation kan påverka utvecklingen av
komplikationer vid typ 2 diabetes. Studier har visat att det hos diabetiker finns
en ökad risk för njursvikt och död.
Referenser:
Saremi A, Tulloch-Reid M, Hanson RL,
Taylor GW, Bennett PH, Knowler WC.
Periodontal disease and mortality in type
2 diabetes. Diabetes Care. 2005;28:2732.
Fötter
Primärvården har en nyckelroll för att
förebygga fotkomplikationer det vet vi ju
sedan tidigare. Alla länder har inte den
strukturen särskilt i de fattigaste länderna. Fotterapeuter eller podiatriker finns
inte heller alltid i dessa länder.
Step-by –step programme var ett projekt som genomfördes i Indien, Banglades, Sri lanka och Tanzania. Målet var att
ge utbildning till personalen (läkare,
sjuksköterskor och fotterapeuter) i området om fotproblem. Utbildningen var
viktig att kombinera med praktiska övningar. Multidisiplinära teamet på sjukhu-
set var viktigt att lyfta fram. Material för
fotvården erhölls via projektet. Amputationsrisken minskade signifikant. Fortsatt
implementering av programmet kommer att genomföras i flera länder.
Ref: Bakker,K., Abbas,ZG, Pendsey,P.
(2006). Step by Step, improving diabetic
foot care
in the developing world/A pilot study for
India, Bangladesh, Sri Lanka and Tanzania.
www.IDF.org.
Personer med intellektuell
funktionsnedsättning
(Utvecklingsstörning) och
diabetes
Lawrence Taggart från Ulster University,
Storbritannien, pratade om dessa patienter med utvecklingsstörning som får
diabetes. En bortglömd grupp som behöver anpassad vård och omsorg.
Finns det guidelines för dem? Hur tar vi
hand om dessa patienter? Svårare att
screena? Diabetesutbildningen måste
vara anpassad. Grupputbildning eller individuell utbildning till dessa patienter?
De är ofta överviktiga och har kanske
flera psykmediciner som påverkar metabol kontroll och insulinresistens. Hur ska
man ta blodsocker och hur ska de hålla
kontroll på metabola kontrollen? Finns
anhöriga till hjälp eller klarar personen
det själv? Hur ska vi arbeta tillsammans
med dessa patienter mellan olika professioner och enheter? Det finns inget
strukturerat utbildningsprogram för
dessa patienter för tillfället.
DESMOND = Diabetes Education and
Self-Management for Ongoing and
Newly Diagnosed. Här finns fyra olika
strategier och ett femte är på väg under
året 2016 för de funktionshindrade.
DESMOND program finns att ladda ner
på: http://www.desmond-project.org.uk/index.php
En kartläggning på förekomsten av diabetes med samtidig diagnos utvecklingsstörning pågår i Stockholms läns landsting. Preliminära resultat visar på att förekomsten är högre än hos befolkningen
generellt. Hur ser omhändertagandet ut
av dessa personer i Sverige?
Psykologiska aspekter
av diabetes
Här diskuterades comorbilitet då man
har både diabetes och depression. Oftast finns det osäkerhet vem som är ansvarig för vilken sjukdom. Det finns
DIABETESVÅRD NR 1 2016
15
tom så att de överlappar varandra.
Kaija Seijboldt
Preliminära resultaten visade stark korrelation mellan depression och diabetes
relaterad distress och att depression
också har ökat för de med odiagnostiserade diabetes.Man kan också se att kardiovaskulära komplikationer är 40-46%
högre när co-morbiditet existerar.
Diabetessansvarig sjuksköterska (DAS) i
primärvården: Erfarenheter av yrkesrollen och hur rollen påverkar jämlik diabetesvård, efter genomgången vidareutbildning
” The African Nurse Training program on
Mangement of Comorbidity: Diabetes and
Depression”.
Målet med det programmet är att:
Öka medvetenhet, förbättra identifieringen och behandlingen av comorbiliteten, främja personcentrerad helhetssyn
genom begreppet ”två sjukdomar en
patient”. Sjuksköterskorna jobbar i primärvården och i kommunen i detta
program.
Hängbron i Capilano.
fortfarande ett stigma runt psykiska
sjukdomar. Traditionellt har man separerat mental sjukdom från andra fysiska
sjukdomar som diabetes.
Mortaliteten är 2 gånger högre om patienten har både en mental och en fysisk
sjukdom. Det talas om att man har 10 år
kortare livslängd. Kostnader ökar också
med 4 gånger.
Men det är lätt att diagnostisera båda
diabetes och depression och idag är det
mindre stigma och mer effektivt behandling. Äldre med diabetes som är ensamma har högre risk för depression, därför
bör man genomföra tex skattningsskalor
regelbundet på dessa patienter.
DDD: Dialogue on Depression och Diabetes är ett projekt för att öka medvetenhet genom workshops/utbildningsmaterial, forskning och möten där 14 olika
länder deltar i det projektet. Tidigare
fanns inga studier om det därför har man
startat denna studie. Ett annat projekt
som presenteras från Storbritannien DD
(Diabetes and Depression), där målet är
att kartlägga börda av depression och
diabetesrelaterad stress. Här finns också
en plattform som kan användas alla professioner. www.diabetergestemd.nl
Varför är det svårt att upptäcka depression? Man prioriterar ofta de fysiska
symtomen och diabetes-relaterad distress och depression kan ha lite lika sym-
Diabetesansvariga sjuksköterskans (DAS)
roll är otydligt definierad vilket kan medföra osäkerhet kring patientens omvårdnadsplanering.
Syfte: att beskriva vilka erfarenheter en
DAS i primärvården hade av yrkesrollen
och hur rollen påverkar jämlik diabetesvård, efter vidareutbildning.
Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.
Sjuksköterskornas förståelse av diabetes
och depression är begränsad ansåg man.
Utbildning om diabetes och depression
bör ingå i sjuksköterskeutbildningen och
följas upp på arbetsplatsen.
Diskussion: Det behövs stöd från ledningen och kollegorna men också ett individuellt stöd genom kunskap, engagemang
och tillit till sin egen förmåga, för att utvecklas. DAS ämnes – och pedagogiska
kompetens samt möjligheter till avsatt tid
för diabetesmottagning, har stor betydelse
för att skaffa sig erfarenhet.
Posters
Diabetesförbundet
Sammanfattning på posters från svenska
delegater:
Representanter från Svenska diabetesförbundet fanns med som delegater på
kongressen. De fick inspiration från andra länders förbund på vilket sätt de ska
fortsätta sitt arbete.
Jenny Rossen, Sophiahemmet
Syfte: att beskriva preliminära data från
en grupp i Sophia Step Study – en RCT
studie.
Metod: Använda stegräknare för att registrera dagliga steg hos patienter med
pre- och typ-2 diabetes.
Många länder hade information om förbundet i en speciell del av kongressen. Vi
hade möjlighet att höra hur de jobbar
och få inspiration till kulturanpassat material.
Resultat: Patienterna nådde den rekommenderade antal steg/dag (>7000/dag)
första månaden och behöll det efter 6
månader. En stegräknare är bra verktyg
för att behålla motivationen att vara aktiv och minska risken för cardiovaskulära
riskfaktorer.
Det är inspirerande att komma på kongresser dels för att lära sig nya kunskaper
och förstå vilken kunskap vi har i Sverige.
Samt att träffa andra vårdgivare från olika
länder som är lärorikt att samtala med.
Terese Anderbro
Från Vancuover:
Syftet: Att undersöka rädslan för hypoglykemi hos patienter med typ1 diabetes.
Kaija Seijboldt, MscN, Vårdutvecklingsledare och diabetessjuksköterska.
[email protected]
Metod: använda den svenska versionen
av Hypoglycemia Fear Survey(HSF) ett
frågeformulär som skickades till patienter 2010 och 2014.
Resultat: Rädslan finns kvar efter 4 år
enligt studien. Studien visar att rädsla för
hypoglykemi är stabil över tid för de
flesta patienter även om ett antal patienter visar ökad eller sänkta nivåer.
Avslutningsvis
Marina Stenbäck, MscN, Vårdutvecklingsledare och diabetessjuksköterska.
[email protected]
Nouha Saleh- Stattin, PhD, Vårdutvecklingsledare och diabetessjuksköterska.
[email protected]
Akademiskt primärvårdcentrum/Kunskapsteamet Diabetes (LUCD) Alfred
Nobels allé 12. Huddinge
16
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Vårdens karta håller på att
ritas om
Antar ni politiker utmaningen?
Hur arbetar vården med den nya Patientlagstiftningen som
i dagarna fyller ett år?
En relevant fråga inte minst för vården av
personer som lever med livslång sjukdom. Diabetes är ett konkret exempel.
Uppenbarligen är inte patienter med
diabetes helt nöjda! Under 2015 har
bärare av sjukdomen fört en kamp för
sin rätt till god och jämlik diabetesvård.
Detta understöds av den nya lagstiftningen då syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja
patientens integritet, självbestämmande
och delaktighet. Vårdanalys konstaterar
dock i sin rapport: "Att åstadkomma ett
ökat genomslag (nya patientlagen) framstår därför som en utmaning för samtliga
aktörer med ansvar i sektorn" http://
www.vardanalys.se/Rapporter/2015/Patientlagen-i-praktiken---en-baslinjematning-/
Sammanfattningsvis finns en hel del kvar
att göra. Det bör betonas att Sveriges
kommuner och landsting (SKL) har på
sin hemsida arbetat fram bra material för
regionala politiker.
Frågan som vi från SFSD ställer oss är hur
vårdens företrädare tänker konkretisera
lagens intentioner för personer med diabetes. Det är en utmaning för oss som
sjuksköterskor liksom för hela teamet,
men också för ansvariga politiker. Det är
också en utmaning att leva med en livshotande sjukdom som kräver närvaro
24 timmar om dygnet. Den tekniska utvecklingen inom diabetesvården är en
realitet som underlättar vardagen för
den enskilde patienten. Nya modeller för
patientbesök, enklare lösningar för att
kontrollera blodsockret, appar och kontinuerlig utbildning på nätet är några
konkreta exempel. Det är bra, mycket
bra! Dessa innovativa modeller har i
många fall utarbetats av innovativa patienter och professionen helt på egen
hand. Om innovation finns hos patienter
och profession så måste ju även politiker
finna innovativa lösningar på hur intentionerna i lagen ska bli till en verklighet.
Vi ställer oss därför frågan hur tänker
minister Gabriel Wikström agera för att
säkerställa att intentionerna i lagen kommer patienter med diabetes till godo?
Den sammantagna bilden av baslinjemätningen är att många av de skyldigheter
som gällt sedan tidigare enligt andra författningar, i många fall i mer än 30 år, inte
följs fullt ut. Att åstadkomma ett ökat genomslag framstår därför som en utmaning
för samtliga aktörer med ansvar i sektorn.
Styrelsen SFSD
Xultophy® (insulin degludek/liraglutid) – en gång dagligen.1
Jämfört med glargin visade
Xultophy
®
• Signifikant bättre sänkning av HbA1c
(med -19 mmol/mol mot -13 mmol/mol).1,2
HbA1c
• Viktminskning med en signifikant
skillnad på 3,2 kg (-1,4 kg mot +1,8 kg).1,2
Vikt
Hypoglykemier
• Signifikant lägre förekomst av
hypoglykemier - 57 % (2,2 mot
5,1 per patientår).1,2
Visat hos vuxna med typ 2-diabetes som
är otillräckligt kontrollerad på glargin.1,2
För första gången – basinsulin och
GLP-1-analog i samma penna.1
Xultophy® (insulin degludek/liraglutid) Rx, (F), ATC kod: A10AE56
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Injektionsvätska, lösning. Varje förfylld injektionspenna innehåller 3 ml som motsvarar 300 enheter insulin degludek och 10,8 mg liraglutid.
Indikation: Xultophy® är avsett för behandling av vuxna med typ 2-diabetes mellitus för att förbättra den glykemiska kontrollen i kombination med
perorala glukossänkande läkemedel när dessa enbart eller i kombination med en GLP-1 receptoragonist eller basinsulin inte ger tillräcklig glykemisk
kontroll. Kontraindikationer: Överkänslighet mot någon av de aktiva substanserna eller något hjälpämne. Varningar och begränsningar:
Xultophy® ska inte användas till patienter med typ 1-diabetes mellitus eller vid behandling av diabetesketoacidos. Xultophy® har inte studerats i
kombination med DPP-4-hämmare, glinider eller måltidsinsulin. Förpackningar: 3x3 ml förfylld injektionspenna. För fullständig förskrivarinformation
och pris, se www.fass.se. SPC oktober 2015.
Xultophy® subventioneras för patienter som först har provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när metformin eller
sulfonureider inte är lämpliga. Subventioneras endast för patienter där annan långverkande insulinbehandling inte räcker till
för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.
At Novo Nordisk, we are changing diabetes.
In our approach to developing treatments,
in our commitment to operate profitably
and ethically and in our search for a cure.
Novo Nordisk Scandinavia AB Tel 040-38 89 00 www.novonordisk.se
SE/XT/1215/0413 2016/01
Referenser: 1. Xultophy® Produktresumé 10/2015. 2. Buse J, Pérez Manghi F, García‐Hernandez P, et al.Insulin degludec/liraglutide (IDegLira) is
superior to insulin glargine (IG) in A1c reduction, risk of hypoglycemia and weight change: DUAL V study. Diabetes. 2015;64(suppl 1):A43-A44.
Abstract 166-OR.
18
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Omvårdnadsstipendium
För projekt eller fortbildning inom diabetesvården
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
utlyser stipendium för projekt eller fortbildning
inom diabetesvård. Stipendiet är avsett att delas ut
till en eller flera medlemmar för enskilt projekt eller fortbildning inom diabetesvård.
Beträffande ansökan för projekt gäller följande:
• Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av det tänkta
eller genomförda projektet.
• Följande rubriker ska användas: bakgrund, syfte, metod, tidsplan, betydelse.
• Uppgifter om ansvarig diabetessjuksköterska samt annan
personal i teamet ska anges.
• Kostnadsbeskrivning
Beträffande ansökan för fortbildning gäller följande:
• Gäller inte högskoleutbildning.
• Beskrivning av vilken konferens som avses.
• Kostnadsbeskrivning
• Vid deltagande i nationella/internationella kongresser prioriteras personer
som deltar med egen poster.
Övrig information:
• Stipendiat måste ha varit medlem i SFSD i minst tre år.
• Den summa som fördelas utgörs av 40 000 SEK
Sista anmälningsdag är 7 mars 2016
Se även www.swenurse.se/diabetesnurse/
Välkommen med din ansökan!
Kontaktperson: Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD; [email protected]
DIABETESVÅRD NR 1 2016
19
Pedagogikstipendium
Patienter med diabetes fattar dagligen beslut om
hanteringen av sin sjukdom. I syfte att stödja och
motivera patientens egen förmåga att ta ansvar för
sin sjukdom och sina beslut, har olika modeller för
patientutbildning utvecklats och utvärderats. Vårdteamets pedagogiska kompetens är därför viktigt
att uppmärksamma.
För att stimulera till nya pedagogiska grepp inom Diabetesvården utlyser
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, med stöd av Lilly diabetes,
ett pedagogiskt stipendium på 30 000 SEK.
Stipendiet är avsett för en mottagning/vårdcentral som på ett strukturerat
och motiverande sätt arbetar med patientutbildning.
Vem kan söka?
Berättigad att söka är en eller flera diabetessjuksköterskor som arbetar inom
diabetesvården (primärvård, sjukhus, barn, kommun och vårdutbildningar).
Minst en av de sökande måste vara medlem i SFSD.
Ansökan ska innehålla:
1. Beskrivning av hur enheten arbetar med att utveckla och utvärdera patientutbildning.
2. Rapporten ska innehålla en kort bakgrund, syfte, tillvägagångssätt
(metod och resultat) samt avslutande diskussion.
3. Uppgifter om ansvarig diabetessjuksköterska samt annan personal i teamet ska anges.
Sista anmälningsdag är 7 mars 2016
Se även www.swenurse.se/diabetesnurse/
Välkommen med din ansökan!
Kontaktperson: Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD, [email protected]
20
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Posterstipendium
Sjuksköterskor i diabetesvård genomför spännande
projekt för att förbättra diabetesvården. Det kan ske
som förbättringsarbete på den egna arbetsplatsen,
inom ramen för en uppsats eller som ett forskningsprojekt. Diabetessjuksköterskans kreativitet och
kompetens är därför viktigt att uppmärksamma.
För att stimulera projekt i Diabetesvården utlyser
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, med stöd av Novo Nordisk,
ett stipendium för Forskning på 20 000 SEK och
ett stipendium för Utveckling/Förbättring på 10 000 SEK.
Stipendiet är avsett för en eller flera diabetessjuksköterska/diabetessjuksköterskor.
Vem kan söka?
Berättigad att söka är en eller flera diabetessjuksköterskor som
arbetar inom diabetesvården (primärvård, sjukhus, barn, kommun och vårdutbildningar).
Minst en av de sökande måste vara medlem i SFSD.
Ansökan ska innehålla:
En sammanfattning (abstract) kort bakgrund, syfte, tillvägagångssätt
(metod och resultat) samt avslutande diskussion och eller kliniska implikationer.
Namn på författare och arbetsplats.
Sista anmälningsdag är 7 mars 2016
Se även www.swenurse.se/diabetesnurse/
Välkommen med din ansökan!
Kontaktperson: Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD; [email protected]
KALENDARIET 2016
SFSD
7 – 8 April 2016
Norra Latin, Stockholm
www.diabeticnurse.se
Skandinaviskt Diabetesmöte
22 – 24 April 2016
Reykjavik, Island
www.sssd2016.se
SFD
Vårmöte,
19-20 maj 2016
Östersund
www.sfdmoten.se
ADA
10 – 14 Juni 2016
New Orleans, USA
EASD
12 – 16 september 2016
München, Tyskland
SFD
Höstmöte
13 – 14 Oktober 2016
Göteborg
ISPAD
26 – 29 Oktober 2016
Valencia, Spanien
Nyheter om
Nyheter om
diabetesforskning
diabetesforskning
diabetesportalen.se är en ny hemsida
diabetesportalen.se
en ny hemsida
från
Lunds universitetsär
Diabetescentrum.
från Lunds universitets Diabetescentrum.
diabetesportalen.se vänder sig till alla
diabetesportalen.se
sig till alla
som
är intresserade av vänder
diabetesforskning.
som är intresserade av diabetesforskning.
Tonvikten ligger på populärvetenskapliga
Tonvikten
på populärvetenskapliga
artiklar
frånligger
forskningsfronten
och aktuartiklar från forskningsfronten och aktuella fördjupningsartiklar.
ella fördjupningsartiklar.
Du kan prenumerera
Du kan prenumerera
på nyheter.
på nyheter.
Du kan fråga om
Du kan fråga om
diabetesforskning.
diabetesforskning.
Välkommen
Välkommen till
till
www.diabetesportalen.se
www.diabetesportalen.se
Den lättanvända
svensktalande
blodsockermätaren
för synskadade
SensoCard Plus är avsedd för gravt synskadade och de som har svårt att läsa texten på sin vanliga mätare.
Mätaren får mycket positiva omdömen och används idag i samtliga landsting i Sverige.
Teststickorna har apotekets varunummer 204410.
Representeras i norden av Meditech Systems Scandinavia AB
tel: 08 - 660 71 60 www.meditechsystems.com
22
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Distansvård och virtuell
mottagning
– ett utvecklingsprojekt inom diabetesvården i Uppsala.
I Uppsala pågår ett projekt med distansvård med hjälp av en
virtuell mottagning. Projektet InnoCent är ett samarbete
mellan Innovation Akademiska och diabetesmottagningen
på Akademiska sjukhuset.
Det här projektet blottlägger ett antal
problemområden inom diabetesvården.
Ett innefattar skillnaden mellan traditionella mottagningsbesök och distansvård.
Ett annat berör ersättningssystemet. Ytterligare ett problemområde handlar
om implementeringen av nya arbetsformer, i det här fallet distansvården.
Kommunikationstekniken utökar
sina domäner – jämmer och
elände!?
Lugn kära läsare, det är inte något ytterligare hot om knepiga datorprogram.
Den teknik som kan användas inom
distansvården består för närvarande av
ett antal befintliga mobilappar och weblösningar, t ex Diasend, med vilka man
kan dela data med sjukvården.
Nya diabetes- och hälsoappar tillkommer hela tiden. Med hjälp av dessa tekniker skapar man en så kallad virtuell
mottagning. Det innebär att vi skapar en
plattform, en app eller webportal, genom vilken vi på ett strukturerat, enkelt
och effektivt sätt för en dialog med patienten, på det sätt som lämpar sig bäst
för tillfället, telefon, chat eller video.
Patienten delar vid behov blodsockervärden och annan väsentlig information
kring kost och motion, och kan få råd
och stöd utan att göra ett stort avbrott
i vardagen genom att behöva ta ledigt
från jobb eller skola och slippa transporter till mottagningen.
Distansvården är givetvis inte tänkt att
ersätta mottagningsbesöken utan ska
kunna tillföra ett mervärde och stöd för
de som går på vår mottagning. Speciellt
unga personer vill kunna nå oss när de
själva vill och behöver det. Om vi lyckas
sänka tröskeln så lågt det går för att ta en
kontakt så tror vi att vi har vunnit mycket. Målet är också att detta ska främja ett
personcentrerat synsätt med två jämställda parter.
Många unga patienter ställer krav på
enkelhet, funktionalitet och ett tilltalande
utseende på t ex appar i smarta mobiler.
Den tänkta användarvänligheten i appar
och webbportaler kan även utvecklas
och användas på den ordinarie mottagningen. Det kan röra sig om att det ska
vara lätt att förstå vart man ska ta vägen
på mottagningen, att få ett varmt och
vänligt bemötande från sjukhusets personal och att bli sedd som människa och
inte som en diagnos.
Även den fysiska miljön på mottagningen
behöver utvecklas så att den virtuella
och den fysiska mottagningen liknar varandra. Patienten ska känna igen sig i båda
och därför utförs ett parallellt arbete på
diabetesmottagningen med att utforma
ett nytt väntrum.
Vilka riktar vi oss till?
Vår målgrupp är unga vuxna med typ 1
diabetes, som just håller på att upptäcka
vilka de är som individer och som börjar
skapa sin egen framtid. Låt oss ta tre
exempel:
Erik är 21 år och pluggar till sjukgymnast.
Han har diabetes sedan 2 år tillbaka. Han
har ett grundmurat självförtroende och
lever ett aktivt liv. Han vill verkligen inte
låta sig hindras av sin sjukdom. Han lägger mycket tid på sina studier, men tränar
också väldigt mycket, mest styrketräning
på gymmet. Han vill ha mycket coachning
kring hur han ska sköta sin diabetes med
tanke på träningen. Han har aktiv kontakt
med mottagningen, kommer alltid på
besöken, men söker också mycket information själv på nätet. Han förväntar sig
snabb respons. Han är otålig till sin natur
och ”gör först och frågar efteråt”. Det
går oftast bra, eftersom han är intresserad av sin hälsa, och regelbundet mäter
sitt blodsocker. Han använder insulinpump.
Hedvig har nyss fyllt 18 år har haft diabetes i mer än tio år. Skolan började gå lite
knackigt på högstadiet, och efter två år
på gymnasiet hoppade hon av. Nu jobbar
hon istället extra i en klädbutik. Hon trivs
inte jättebra med det, men vet inte riktigt
vad hon skulle göra istället. Hedvig är
nog en ganska osäker och vilsen ung
person. Hon lägger mycket tid, och det
mesta av sina pengar, på smink och kläder. Hon tränar inte, eller har några andra specifika fritidsintressen, utan träffar
kompisar och festar ganska mycket.
Hedvig sköter inte om sin diabetes särskilt bra. Hon kommer visserligen på
DIABETESVÅRD NR 1 2016
mottagningsbesöken, men ligger alltid
högt i HbA1c, och hon mäter sällan sitt
blodsocker hemma. Insulinet doserar
hon med penna, men hon glömmer ofta
bort att ta det.
Klara är 25 år och nyutexaminerad lärare. Hon har haft diabetes sedan hon var
fem år gammal. Klara är väldigt ambitiös
i sitt arbete, och väldigt plikttrogen. Hon
är mån om att räcka till för alla sina
elever. Men hon drivs också av en stark
vilja att utvecklas i sin yrkesroll. Hon är
ofta stressad. Hon kommer aldrig på de
bokade besöken på diabetesmottagningen. Hon tänker nog att hon ska, för
hon har inget egentligt motstånd mot
sjukvården, men så dyker det upp något
akut som gör att hon inte hinner. Eller så
glömmer hon bort, för hon har ju så
mycket i huvudet hela tiden.
Om hon skulle mäta sitt HbA1c, så
skulle hon se att det ligger alldeles för
högt. Hon har börjat få tidiga tecken på
senkomplikationer. Hon har förmodligen
en del problem med undantryckt ångest
för sin sjukdom och hur hon lever, vilket
kanske är en bidragande orsak till att hon
inte dyker upp på besöken. Skulle man
fråga henne vet hon antagligen inte riktigt själv. Hon använder insulinpenna,
men mäter sällan blodsocker, så doseringen blir lite på måfå.
Skulle vård på distans och en framtida
virtuell mottagning kunna bidra till ett
ökat värde för dessa personer?
I Eriks fall så är det nog tydligt. Han använder idag kanske mail och har i perioder
många frågor kring träning och sitt blodsocker som kräver genomtänkta svar. I
distansvården kan han sätta upp egna mål
och följa upp dem kontinuerligt med sin
diabetessjuksköterska, som är förberedd
på vad de ska prata om. Kanske gör han
det direkt efter ett träningspass då han
samtidigt delar data från sin mobil.
Hedvig vill förmodligen kunna vara precis som sina kompisar. Det blir för långt
mellan besöken och hon tappar snabbt
motivationen som ändå finns då hon väl
är på diabetesmottagningen. Här skulle
distanskontakter kunna tjäna som påminnelse och uppmuntran; en trygghet i
relationen med vården som bättre kan
stötta henne i att ta eget ansvar för sin
behandling.
Vi ska inte glömma att relationer alltid är
överordnade tekniken. Goda relationer
är A och O i diabetesvården, eller hur? I
fallet med distansvård kan tekniken befrämja relationer.
23
Till slut har vi Klara som inte dyker upp
på mottagningen mer än undantagsvis
och det är ett bekymmer. Här handlar
det nog främst om att etablera en kontakt och bibehålla kontinuitet i den kontakten. Att hemifrån kunna ”chata” med
sin diabetesläkare eller diabetessjuksköterska skulle kunna vara ett sätt att
börja en sådan kontakt som förhoppningsvis leder till att hon även kommer
på sina besök.
Distansvård pågår redan, men utan ekonomisk ersättning.
Ett hinder vi identifierat är just hur arbete
mäts och ersätts från sjukhus eller landsting. I dagsläget mäts diabetesmottagningens arbete i antal besök och då krävs att
patienten är på plats på sjukhuset.
Istället behövs ersättningssystem som
belönar uppnått värde med patientens
behov i fokus och som stimulerar och
underlättar införande av nya innovationer i sjukvården.
För att främja nya metoder och arbetssätt testas därför en ny ersättningsmodell från USA, Health Impact Bonds. Ersättning utgår först när vissa resultat
uppnåtts, utifrån patientnytta och inte
som i dagens system per mottagningsbesök och åtgärd. I arbetet med impact
bond definieras mål utifrån det värdebaserade arbetssätt som diabetesmottagningen har utvecklat.
Målet med den virtuella mottagningen är
att förbättra hur patienten skattar sin
hälsa kombinerat med mer traditionella
kvalitetsmått, som till exempel HbA1c.
En hel del distansvård utförs i det fördolda sedan länge av engagerade läkare
och diabetessköterskor i form av mailkontakt och telefonrådgivning.
Detta distansarbete räknas inte i vårdproduktionen och ingen ersättning är
kopplad till dessa insatser, som utgör en
central del för arbetet på en diabetesmottagning.
En viktig del i att öka motivationen internt att införa mer e-hälsa och vård på
distans är att synliggöra det goda arbete
som redan görs idag vilket vi försöker
göra i detta projekt.
Vi har skapat en ny produktkod i journalsystemet där besök registreras så att
mottagningen kan få ersättning även för
virtuella besök. Som utgångspunkt har vi
bestämt att samma ersättningsnivå ska
gälla för ett virtuellt besök som för ett
”standardbesök” hos diabetessköterska.
Det här gör dels att mer av verksamhetens arbete syns som produktion och
dels att det inte straffar sig ekonomiskt
att erbjuda virtuell mottagning.
Däremot finns inte hela finessen med en
HIB implementerad ännu. Tanken är att
ett ökat värde ska betala sig som avkastning på investeringen. En sådan värdeökning kan vara ökad kvalitet i form av
bättre upplevd hälsa hos patienten eller
sänkt HBA1c, eller vara i form av en
kostnadsbesparing. Tanken är att på sikt
lansera ersättning som premierar värdeökning genom att införa de kliniska mål
som identifierats i projektet som mål i
vårdöverenskommelsen mellan landstinget och Akademiska sjukhuset. Resultatet mäts och ersätts för verksamheten
som helhet och inte per besök och patient. Dessutom kan de mål som finns i
överenskommelsen riktas mot särskilda
grupper, exempelvis unga vuxna.
Implementering –
inte alltid så lätt.
Vår erfarenhet är att projektets stora
nytta är att vi angriper frågan om ersättning utifrån flera perspektiv samtidigt
och inte bara utifrån ekonomi. Vi har
också lärt oss att det inte går att införa
e-hälsa utan att också förändra arbetssätten på kliniken och att arbeta utifrån
ett personcentrerat perspektiv. Det är
en granlaga uppgift att införa nya system
i vården och det kräver en positiv inställning från alla inblandade för att slutresultatet ska bli bra. Implementering tar tid
och vi försöker vara uppmärksamma på
de problem som kan uppstå. Det här
arbetet pågår.
Trots att vi i ett par decennier talat om
patientens ”empowerment”, så har det
haft svårt att få riktigt genomslag. Diabetesvården utgör en bra utgångspunkt för
den personcentrerade vården och vi
hoppas vi kan stärka patientens ställning
genom att införa distansvård. Och för att
det ska bli en realitet så måste vi också
förändra de strukturer som står i vägen
för ett personcentrerat arbetssätt så att
vårdtagaren och vårdgivaren kan bli två
jämställda parter.
Christina Wass,
Innovation Akademiska
Johan Fischier,
diab.ssk, Akademiska sjukhuset
24
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Fysisk aktivitet minskar risk
för metabola syndromet
Enbart en minuts träning per dag kan faktiskt räcka för att
minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det visar en studie av forskare vid Sahlgrenska akademin och GIH som
undersökt hur risken sjunker i takt med hur mycket stillasittande som byts ut mot fysisk aktivitet, beroende på intensitetsnivå.
En stillasittande livsstil ökar risken för det
så kallade metabola syndromet (MetS),
ett samlingsbegrepp för ett antal faktorer som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Faktorerna ökar risken var för
sig, men i kombination ökar den sammanlagda risken.
Kortfattat handlar det metabola syndromet om bukfetma i kombination med
riskfaktorer gällande blodfetter, kolesterol, högt blodtryck och nedsatt glukostolerans eller diabetes typ 2.
Byt ut stillasittandet
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har tillsammans med
GIH (Gymnastik- och idrottshögskolan)
studerat hur risken för det metabola
syndromet påverkas av att stillasittande
byts ut mot fysisk aktivitet i tre olika intensitetsnivåer.
– Resultatet visar att det räcker med att
byta ut stillasittandet mot tio minuters
lågintensiv fysisk aktivitet, oftast motsvarande en promenad, per dag för att få en
betydande minskad risk för det metabola syndromet. Om den fysiska aktiviteten utförs på medel- eller högintensiv
nivå, som vid motion/träning, minskar
risken ytterligare, säger Mats Börjesson,
professor vid Sahlgrenska akademin. 836
deltagare.
Mellan 50 och 64 år
I studien, som publiceras i European
Journal of Preventive Cardiology, deltog
836 män och kvinnor mellan 50 och 64
år, som ingår i den stora och pågående
SCAPIS-studien som finansieras av
Hjärt-Lungfonden.
Deltagarna genomgick ett stort antal
tester och deras fysiska aktivitet mättes
med en accelerometer under drygt 14
timmar per dag. Nästan 8 timmar i snitt
per dag var de helt stillasittande.
I studien undersöktes hur risken för det
metabola syndromet minskade med fysisk aktivitet på låg, mellan eller hög intensitetsnivå, från att stillasittandet byttes
ut mot rörelse i en minut och upp till 120
minuter per dag.
Tio minuter halverar risken
Kurvan som visar resultaten vid högintensiv fysisk aktivitet sjunker mest drastiskt. Vid 10 minuters högintensiv träning
per dag har risken redan mer än halverats och den är helt eliminerad vid träning en timme per dag.
– Det har att göra med att människor
som rör på sig så mycket inte längre har
de riskfaktorerna som ingår i det metabola syndromet, säger Göran Bergström,
professor vid Sahlgrenska akademin och
huvudansvarig för hela SCAPIS-studien.
Tabellen som visar hur mycket fysisk aktivitet/rörelse som krävs, och på vilken
nivå, för att minska risken för hjärt- och
kärlsjukdomar kan komma till stor användning för läkare som på ett enkelt
sätt kan förklara vikten av fysisk aktivitet
för patienterna.
FAKTA
SCAPIS står för Swedish CArdioPulmonary bioImage Study och är ett världsunikt forskningsprojekt inom hjärta, kärl
och lungor. Studien leds av en nationell
forskargrupp, genomförs av sex olika
universitetssjukhus i Sverige och samordnas från Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Göteborgs universitet.
Projektet finansieras av Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär samt med betydande bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet och universitetssjukhusen själva.
Inom ramen för SCAPIS-studien görs
omfattande undersökningar av hjärtoch lungstatus på 30 000 svenskar i åldern 50-64 år.
2012 genomfördes en pilotstudie i Göteborg där drygt 1100 personer undersöktes och nu medverkar ytterligare
5000 män och kvinnor som väljs ut
slumpmässigt. Forskningen som ligger till
grund för den här publicerade studien
har gjorts inom ramen för pilotstudien i
Göteborg.
Text: Johanna Hillgren
Källa: Sahlgrenska Akademin
S E - LIX-15- 03- 05
Lyxumia tar greppet om
1
måltidstoppen
För insulinbehandlade patienter
med typ 2-diabetes
Instruktionsfilm om Lyxumiapennan finns på www.medicininstruktioner.se till stöd för dig och dina patienter.
Ref 1. Lyxumia SPC.
Lyxumia® (lixisenatid) ℞, A10BX10, injektionsvätska, varje dos (0,2 ml) innehåller 10 resp. 20 mikrogram (μg) lixisenatid (50 resp. 100 mikrogram per ml). Indikation: Lyxumia är indicerat för behandling hos vuxna med diabetes mellitus typ 2 för att uppnå glykemisk kontroll i kombination med orala glukossänkande läkemedel och/eller basinsulin när dessa i kombination med diet och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Varning och försiktighet: Typ 1-diabetes melDetta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För ytterligare information se
litus och diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se.
www.fass.se. Förpackningar: Startförpackning med 1 grön förfylld penna 10 mikrogram + 1 lila förfylld penna 20 mikrogram. Underhållsförpackning med 2 lila
förfyllda pennor 20 mikrogram. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgift se www.fass.se. Kontaktuppgifter: Lyxumia tillhandahålls av Sanofi AB, Box 30052, 104
25 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: [email protected]. Datum för senaste översynen Okt 2014.
Lyxumia ingår i läkemedelsförmånen i kombination med basinsulin för patienter som först har provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när metformin
eller sulfonureider inte är lämpliga.
Sanofi AB, Tel: 08 - 634 50 00. www.sanofi.com
Vid frågor om våra läkemedel kontakta: [email protected]
MAR S 2 015
t!
era
n
o
nti
e
v
ub
s
Nu
26
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Välkommen till SFSD´s
Symposium 2016!
Två dagar med många intressanta föreläsningar, företagspresentationer, mingel och
nätverkande.
Årsmöte
SFSD´s årsmöte kommer att äga rum 7 april
2016 kl 15:15-16:00 på Norra Latin i Stockholm
Alla medlemmar har motionsrätt.
Ordinarie pris för deltagande är 4 400:-,
men som medlem i SFSD (medlemskap
senast 20151231) betalar du endast 2 900:I priset ingår symposiet, lunch och fika båda
dagarna samt symposiemiddagen.
Motioner skall vara styrelsen tillhanda sex
veckor innan årsmötet.
Tid: 7 april 09:30 - 8 april 15:00
Dagordning, valberedningens förslag, motioner
och styrelsens förslag kommer att finnas tillgängliga för medlemmarna senast två veckor
före årsmötet på hemsidan:
Plats: Norra Latin Stockholm
www.diabetesnurse.se
Anmälan via hemsidan: www.swenurse.se
Britt-Marie Carlssons Stipendiefond
Britt-Marie Carlssons stipendiefond inom Svensk Förening för Sjuksköterskor i
Diabetesvård, SFSD.
Britt-Marie Carlsson, diabetessjuksköterska från Västra Götaland, arbetade under
många år för en bättre vård för personer med diabetes både lokalt och nationellt.
Sedan början av 2000-talet var hon aktiv inom SFSDs styrelse och de sista åren som
dess ordförande fram till hennes bortgång.
ied
n
e
p
i
St
fond
En av Britt-Marie Carlssons sista önskningar var att det efter hennes död skulle instiftas en minnesfond till stöd för barn, ungdomar och unga vuxna upp till en ålder av
25 år, med diabetes.
Syftet med fonden är att stötta personer med diabetes och diabetesvården genom att
bidra till olika former av aktiviteter, såsom lägerverksamhet, kurser och grupputbildningar kopplade till diabetes.
Ansökningar kan göras av enskilda individer med diabetes och diabetesteam på klinik.
Ansökan görs elektroniskt på SFSDs hemsida, diabetesnurse.se
Ge en gåva. Alla gåvor är viktiga, stora som små. Bankgiro: 516-3837.
SVENSK FÖRENING
FÖR SJUKSKÖTERSKOR
I DIABETESVÅRD
Symposium 2016
2016
Symposium
Sätter tekniken
Sätter tekniken
individen i centrum?
individen i centrum?
Symposium 2016
Sätter tekniken individen i centrum?
Torsdag 7 april
Torsdag
08.00-10.007 april
08.00-10.00
10.00–10.15
10.00–10.15
10.15–10.30
10.15–10.30
10.35–11.20
10.35–11.20
11.20–11.30
11.20–11.30
11.30–12.00
11.30–12.00
12.00–13.30
12.00–13.30
13.30–14.00
13.30–14.00
14.00–14.30
14.00–14.30
14.30–15.15
14.30–15.15
15.15–16.00
15.15–16.00
16.00–17.00
16.00–17.00
Registrering – kaffe - besök hos utställare
Registrering – kaffeIngela
- besök
hos utställare
Bredenberg
SFSD:s ordförande inleder
SFSD:s ordförande inleder
Sjuksköterskans kärnkompetenser
Sjuksköterskans kärnkompetenser
Personcentrerad vård – hur gör man?
Personcentrerad vård – hur gör man?
Pausgympa
Pausgympa
Kan en app (sociala medier) ersätta personliga
Kan
en app (sociala medier) ersätta personliga
möten?
möten?
Ingela Bredenberg
Janeth Leksell
Janeth Leksell
Axel Wolf
Axel Wolf
Gudrun Andersson
Gudrun
Andersson
Ingela Lavin
Ingela
Johan Lavin
Fischier
Johan Fischier
LUNCH – besök hos utställare
LUNCH – besök hos utställare
Presentation av postrar
Janeth Leksell
Presentation av postrar
Janeth Leksell
Nytt från NDR – hur använder du nya hemsidan
Pär Samuelsson
Nytt från NDR – hur använder du nya hemsidan
Pär Samuelsson
Kaffe – besök hos utställarna
Kaffe – besök hos utställarna
Årsmöte
Årsmöte
Parallella föreläsningar
Parallella
föreläsningar
Aulan/Musiksalen
Aulan/Musiksalen Fungerar
Barn i skolan
Stefan Särnblad
Barn i skolan
Stefan Särnblad
Fungerar för
diabetesvården
diabetesvården
äldre? för
äldre?
Gemensam middag, startar med mingel klockan 19.00, vi sätter oss till bords 19.30
Gemensam middag, startar med mingel klockan 19.00, vi sätter oss till bords 19.30
Aulan
Aulan
Aulan
Aulan
Aulan
Aulan
Ann-Sofie Neumark
Ann-Sofie Neumark
Fredag 8 april
08.30-09.15
Nya läkemedel vid typ 2 diabetes
Jan W Eriksson
09.20-10.00
Nollvision för ögonskador
Therese Granström
Aulan
10.00–10.30
10.30–11.30
Kaffe – besök hos utställare
Janeth Leksell
Utvalda postrar presenteras
11.30–12.30
Vem skall inte ha
insulinpump?
Parallella föreläsningar
Aulan/ Musiksalen
Fredrik Löndahl
Obesitaskirurgi- och sen
Björn Eliasson
då?
Aulan
Malin Werling
12.30–14.00
LUNCH – besök hos utställare
14.00–15.30
Hur behåller vi motivationen?
Erik Fernholm
15.30–16.00
Vad skall vi göra på måndag?
Ingela Bredenberg
Aulan
28
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Bättre än allmänt
välmenande pekpinnar
- Den tid är förbi när jag som läkare kan tala om för patienterna hur de ska äta och träna och ta för givet att det ska
fungera. Goda råd om livsstil måste vara individanpassade, i
linje med den enskildes önskemål och förutsättningar.
Så motiverar diabetesläkaren Anders Rosengren det nya
internetbaserade projektet, PriusHealth som ligger i startgroparna.
Anders Rosengren
PriusHealth är ett verktyg som gör det
möjligt för patienten att använda sjukvården i vardagen, som möjliggör individanpassade lösningar för hälsa och livsstil
och som ökar patientens inflytande.
- En viktig skillnad mot många andra av
de tusentals hemsidor och appar på nätet som söker påverka livsstil är att i
PriusHealth är patienten med och utvecklar verktyget från början, säger Anders Rosengren.
Därför ska han och hans grupp i ett
första skede, under december 2015,
bjuda in tusen diabetespatienter. I nästa
steg, våren 2016, 10 000 deltagare.
Många känner sig ensamma
De flesta har inte mer kontakt med vården är ett par timmar per år. Resten, mer
än 8 000 timmar, ska patienten själv
sköta sin diabetessjukdom. Och många
känner sig ensamma med det arbetet.
- Vi vet att livsstil är en avgörande faktor
för en bra sjukdomskontroll vid diabetes
men tidigare studier vi har gjort visar att
många upplever att det stöd till livsstilsförändringar som vården ger inte är i
linje med patientens egna önskemål.
Vården saknar tyvärr resurser för individuellt livsstilsstöd, säger Anders Rosengren och tillägger.
- Och är det så är det svårt att genomföra en varaktig förändring.
Omvärdera sin livsinställning
Själv bäst lämpad ta kontroll
Plattformen PriusHealth.org. har övningar och information som hjälper deltagaren att förstå, och kanske omvärdera, sin livsinställning och sina prioriteringar för att nå en mer hälsosam livsstil.
Plattformen PriusHealth.org. har övningar och information som inspirerar
deltagaren att förstå, och kanske omvärdera, sin livsinställning och sina prioriteringar för att nå en mer hälsosam livsstil.
Det kan handla om hitta ett nytt sätt att
vara fysiskt aktiv som bygger på den enskildes fallenhet och intressen. Det kan
vara att förstå, och kanske omvärdera,
sin livsinställning, att prioritera sin tid annorlunda. Det kan var en ny syn på vad
man äter. Det kan vara att försöka att
minska stressen.
- Hela idéen bygger på att det är patienten själv med ökad förståelse om hur
viktig livsstilen är vid diabetes som är
bäst lämpad att ta kontroll över sin sjukdom, säger Ander Rosengren.
Mer personliga än generella
De råd teamet bakom PriusHelth, diabetesläkare, psykologer och diabetessjuksköterskor, ger ska vara mer personliga
än de generella råd vården i regel kan ge.
- Som det ser ut idag får färre än tio
procent av diabetespatienterna en
strukturerad utbildning i att hantera sin
sjukdom vilket inte alls är bra. Ett internetbaserat verktyg gör det möjligt att nå
så många fler, konstaterar Anders Rosengren och fortsätter.
- På sikt kommer deltagarna kunna dela
med sig av sina egna erfarenheter, tipsa
och motivera andra att försöka förbättra
livsstilen. Vi vet att det upplevs positivt
att stötta andra och att det även ökar
den egna motivationen, berättar Anders
Rosengren.
Inom ramen för PriusHealth kommer
det även att bedrivas forskning.
- Det kommer att bli ett fantastiskt verktyg för att ta reda på vad som i olika situationer fungerar bäst.
Text: Tord Ajanki
Bild: Roger Lundholm
(Anders Rosengren)
och Photos.com
SJÄLVFÖRTROENDE
KONTROLL
FRIHET
Att sköta om din diabetes måste inte
innebära att du konstant oroar dig eller
att andra saker i ditt liv kommer på andra
plats.
Vi vill att du ska ha frihet att leva.
MiniMed 640G
Insulinpumpssystem
Besök vår hemsida på www.medtronic-diabetes.se och läs mer.
MiniMed 640G är den enda insulinpumpen där den kontinuerliga glukosmätningen är godkänd för alla åldrar
och för gravida. Det fi nns heller ingen kontraindikation mot Paracetamol.
1. Raju B, Arbelaez AM, Breckenridge SM, Cryer PE. Nocturnal hypoglycemia in type 1 diabetes: an assessment of preventive bedtime treatments.
J Clin Endocrinol Metab. 2006;91(6):2087-2092. 2. Cryer PE. The barrier of hypoglycemia in diabetes. Diabetes. 2008 Dec; 57(12):3169-76 3. Fidler
C, Elmelund CT , Gillard S. Hypoglycemia: an overview of fear of hypoglycemia, quality-of-life, and impact on
costs. J Med Econ. 2011; 14(5):646-655.
För att använda Lågt Glukos Stopp som en av funktionerna måste man använda en glukossensor.
Informationen på denna sida bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med
din läkare angående diagnos och behandling.
30
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Nya rön om långtidseffekten
av diabetesläkemedel
Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom som förvärras med
tiden på grund av åldrande och konsekvenserna av höga
blodsockernivåer. Medicinering med bland annat SGLT2-inhibitorer syftar till att sänka blodsockernivåerna. Ny forskning tyder på att SGLT2-inhibitorer inte har någon skyddande effekt över tid.
Petter Vikman
Läkemedel med SGLT2-inhibitorer har
bara funnits på marknaden sedan 2011
och det finns ännu inga långtidsstudier
som visar på effekten av det.
i njurarna från att ta upp sockret igen
under reningsprocessen.
- Det är viktigt att ta reda på eftersom
tiden för ett läkemedel att godkännas är
relativt kort jämfört med behandlingstiden för en kronisk sjukdom. Vår studie
ger en indikation av effekten vid långtidsanvändning av SGLT2 inhibitorer och
hur det påverkar kroppen, säger Petter
Vikman som är ansvarig för studien.
- Genom att studera personer som haft
glykosuri under så lång tid, och kunnat
jämföra friska med dem som fått diabetes, kan vi se att glykosurin inte har någon inverkan på risken att utveckla diabetes. Därför tror vi att läkemedel med
SGLT2-inhibitorer inte heller skyddar
mot typ 2-diabetes, säger Emilia Ottosson Laakso.
Resultaten publicerades nyligen i tidskriften PLOS One.
Kissar ut sockret
En filtreringsprocess i njurarna renar
urinet innan man kissar ut det.
Under processen går glukoset från blodet ut i urinen för att sedan återtas och
användas som näring.
Personer med en mutation i en gen som
styr återupptaget kissar istället ut en del
av glukosen. Detta kallas renal glykosuri
och är ett ovanligt tillstånd men kräver
inte någon behandling.
Även om man vid diabetes också kissar
glukos om blodsockerhalten är för hög,
har glykosuri inget samband med diabetes. Mekanismerna bakom den blodsockersänkande effekten av glykosuri har
emellertid lett fram till det nya läkemedlet med SGLT2-inhibitorer eftersom det
förhindrar de sk sockertransportörerna
Många i familjen bär således på den
defekta genen, några har under tiden
hunnit utvecklat typ 2-diabetes, andra
inte.
Text och bilder: Sara Liedholm
Emilia Ottosson Laakso
Mutationer hämmar upptaget
Genom att använda sig av exomsekvensering har forskarna studerat mutationerna i den specifika genen (SLC5A2)
som hämmar glukosupptaget hos ett
20-tal individer i en släkt med en ärftlig
form av glykosuri.
Släkten ingår i den sk Botniastudien som
startades på 1990-talet där man samlat
in prover och information om levnadsförhållanden från familjer i Finland och
Sverige.
- Den äldsta deltagaren lever inte längre,
men tack vara proverna har vi kunnat
studera sjukdomsutvecklingen långt tillbaka, säger doktoranden Emilia Ottosson Laakso som utfört arbetet.
32
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Farfars livsstil spåras i
barnbarnens gener
Psykisk stress hos barn kan påverka hur deras gener uttrycks i cellerna – om de är ”på” eller ”av”. Nu går forskare
vid LiU vidare för att undersöka om sådana förändringar,
orsakade av miljöfaktorer, kan ärvas från generation till generation.
I tidigare studier har Linköpingsforskarna
visat att barn som utsätts för allvarliga
livshändelser löper ökad risk för sjukdomar som typ 1-diabetes. Man har också
visat att höga halter av stresshormonet
kortisol leder till förändringar i DNAmetyleringen, en kemisk process som
styr vilka proteiner som ska byggas i cellerna.
– Detta område, epigenetik, är högaktuellt för uppkomsten av många sjukdomar.
En fråga som behöver belysas är om sådana epigenetiska förändringar kan ärvas
från en generation till en annan, säger
Johnny Ludvigsson, senior professor i
pediatrik som i många år forskat om
barndiabetes.
Som många gånger tidigare är det de
17 000 barnen (födda i sydöstra Sverige
1997–1999) i projektet ABIS som utgör
underlaget till den nya studien, som
spänner över tre generationer. Föräldrar
och mor/farföräldrar ombeds nu att
besvara enkäter och lämna prov på blod
och hår.
Enastående möjligheter
Förhoppningen är att flera hundra personer vill delta i studien. Det kommer att
ge enastående möjligheter att belysa hur
miljö och livsstil för flera decennier sedan påverkat gener i flera led, slutligen till
de ABIS-barn vars uppväxt och sjukdomsutveckling finns registrerad.
– Genom att vi får data från tre generationer kommer vi att kunna se om epigenetiska förändringar hos mor- och
farföräldrar kan bestå hos deras barn
och barnbarn, säger Johnny Ludvigsson.
I tidigare försök har forskare vid Linköpings universitet visat att epigenetiska
förändringar på höns och bananfluga
förts vidare i flera generationer. Frågan är
om miljö- och livsstilsfaktorer kan leda till
bestående förändringar även hos människor.
Övriga medverkande forskare i projektet är bland andra Tomas Faresjö, Daniel
Nätt och Annika Thorsell.
Bild: MedRF
1
Sänker HbA1c.1
6
ÅR
I SVERIGE
Kan ge viktminskning.*1,2
Låg risk för hypoglykemier
i kombination med metformin.1,2
* Victoza® är inte avsett för behandling av övervikt. Viktförändring var ett sekundärt effektmått i de kliniska studierna.
Referenser: 1. Victoza® SPC 09/15. 2. Pratley R, Nauck M, Bailey T, et al; for the 1860-LIRA-DPP-4 Study Group. One year of liraglutide treatment offers sustained
and more effective glycaemic control and weight reduction compared with sitagliptin, both incombination with metformin, in patients with type 2 diabetes:
a randomised, parallelgroup, open-label trial. Int J Clin Pract. 2011;65(4):397-407.
Victoza® (liraglutid), Rx, (F), ATC-kod: A10BX07 Injektionsvätska, 6 mg/ml. Indikation: Behandling av vuxna med typ 2-diabetes mellitus för att uppnå glykemisk
kontroll i kombination med orala blodglukossänkande läkemedel och/eller basinsulin när dessa tillsammans med diet och motion inte ger tillräcklig glykemisk
kontroll. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Victoza® ska inte användas till
patienter med typ 1-diabetes mellitus eller vid behandling av diabetesketoacidos. Victoza® är ingen ersättning för insulin. Förpackningar: Victoza® 3x3 ml förfylld
injektionspenna. SPC uppdaterad 09/15. För fullständig förskrivarinformation och pris, se www.fass.se.
Subventioneras endast för patienter som först provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när dessa inte är lämpliga.
Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö
Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 www.novonordisk.se
SE/VT/1215/0638 12/2015
Victoza® (liraglutid) – mer
än bara sänkt blodsocker.
34
DIABETESVÅRD NR 1 2016
NDR KAS/Kordinatormöte
21-22 januari 2016
Soffia Gudbjörnsdottir registerhållare för NDR, hälsade alla
välkomna till detta jubileumsmöte. NDR är unikt då det är
ett register där vem som helst kan genom att använda
”knappen”, följa utvecklingen av diabetesvården nationellt,
regionalt och lokalt på varje enskild enhet i primärvården
som på sjukhusen.
Karin Johansson och Annelie Carlsson.
Det finns en söklista anpassad till förbättringsarbete där varje enskild enhet kan
söka ut sina förbättringspotentialer. Täckningsgraden i registret är ca 90 %. Under
dessa 20 år som registret funnits kan
man se att fler äldre idag lever med typ
1 diabetes. Fler yngre ses också som ett
resultat av en ökad incidens i början av
2000 talet.
En minskning av antalet patienter med
HbA1c >70 mmol/mol, syns under sista
året och det är tydligt att mycket arbete
pågår med denna grupp. Pump bärs av
var fjärde kvinna med diabetes och totalt
av var tredje person med diabetes. Vanligaste orsaken till pump är svängande
blodsocker, högt Hba1c och eget önskemål. Andelen överviktiga har fördubblats.
Lipidbehandling har 60-70 % av personerna med typ 2 diabetes.
Viktigt med screening av ögonbotten! Ca
70 % av personerna med typ 1 och 30
% av personerna med typ 2 har retinopati. Överrisken för mortalitet för äldre
med typ 2 diabetes har minskat drastiskt.
Viktigt att fortsätta med statinbehandling
vid typ 2 samt optimera blodtryckskontrollen. Totalt har andelen som inte har
någon riskfaktor fördubblas på dessa år
och antalet med fyra till fem riskfaktorer
har halverats.
En återblick i NDR 20 år gjordes av fd.
rikshandläggare Anders Nilsson (registrets första registerhållare). Befintliga register vände sig till en liten grupp specialister. DCCT studien visade på orsaks-
samband mellan behandling och resultat.
S:t Vincentdeklarationen satte mål att
minska komplikationerna. Socialstyrelsen
granskade tre landsting och såg stora
skillnader i behandling och resultat. Vårdprogram gjordes och de beredde möjligheten att upprätta ett register. Varför?
För att kvalitetssäkra, oavsett vårdform
jämlik vård, möjlighet att jämföra sig med
andra. Det handplockades 27 landstingskoordinatorer. En diskett skickades ut för
att registrera och ge möjlighet att se
data (bara sitt eget). Primärvårdsföreträdare var mycket kritiska till detta, barnläkare bekymrade, enstaka diabetologer
angelägna av jämförelse av ojämlika insatser. Resultatet blev ett sekretesskyddat register.
Idag är > 100 artiklar publicerade efter
arbete med registerdata. Redovisas förtjänstfullt på hemsidan.
Doktoranderna Araz Rawshani, Maria
Svedbo Engström, Sixten Borg och Isabell Steineck berättade om sina arbeten
med NDR som forskningsdatabas. Vad
ger det patienten?
Araz visade att socioekonomiskt så är
Sverige bäst i värden, med lägst andel
personer som inte söker vård pga kostnaden. I Sverige är den nydebuterade
personen med typ 2 diabetes(svenskt
ursprung) i genomsnitt 64 år och gör 1,6
besök/ år relaterade till diabetes. Hos
nydebuterad från Sydostasien är medelåldern 47 år och antal besök 2,7/år.
HbA1c vid debut med svenskt ursprung
är ca 52 mmol/mol och i snitt klarar man
sex år under medelvärdet. De som har
sitt ursprung i mellanöstern och bortåt
har sämst värden. De har en dubbel
ökad risk att inte nå målen. Att vara gift,
ha bra med pengar och högutbildad
minskar risken för död.
Isabelle redovisade en observationsstudie av pumpbehandlade i NDR under
6,8 år som visade att det är en signifikant
skillnad i risk för död hos personer med
insulinpump, 45 % minskad risk, jämfört
med injektionsbehandling.
Maria pratade om PROM/PREM som
syftar till att bidra till ett bättre besök
med bred kvalitetsuppföljning. Kan ge
stöd utifrån personen med diabetes egna förmåga. Formalia kring enkäten är
inte klart ännu. Enkäten består av 33
frågor. Ett annat framgångsrikt register
som använt PROM/PREM är Reuma registret, där fyller patienterna i enkäten via
pekskärm i väntrummet innan besöket.
På besök från University of Glasgow
kom professor Naveed Sattar och pratade om ”Vad är viktigt-vad skulle han
göra om han hade NDR data?” Viktigt är
prevention av CVD(hjärt-kärl sjukdom)
där användandet av statiner, sänkt blodtryck, rökstopp och lägre blodsockernivåer har betydelse. Osäkra faktorer där
det är svårt att se om det påverkar är
livsstilsförändringar, användandet av fibrater och aspirin. Tidig upptäckt av
sjukdomen med bättre behandling minskar risken för CVD med hälften. Perso-
DIABETESVÅRD NR 1 2016
35
Annelie Carlsson och Mona Landin-Olsson.
ner med typ 2 diabetes som insjuknar
samtidigt, och har samma duration som
en person med typ 1 diabetes, har
sämre överlevnad.
Män har lägre BMI än kvinnor vid insjuknandet. Statinbehandling tidigt viktigt.
En solskenshistoria är Swediabkids resa
som Karin Åkesson registerhållare berättade om. I Sverige insjuknar 700 barn/år
och 700 övergår till vuxenvården/år.
Registret har 100 % täckning av data från
landets 43 barnmottagningar. År 2010
var medel HbA1c 63 mmol/mol nationellt mål <57 mmol/mol. Inget samband
mellan pump och HbA1c kunde påvisas.
Enheter som hade lägst, högst och störst
förbättring av HbA1c fick frågor om sin
verksamhet. De mottagningarna med
höga HbA1c hade resursbrister. Mottagningarna med låga HbA1c, där hade
teamen kortare yrkeserfarenhet, de
följde riktlinjerna, hade bra teamsamarbete, lägre målvärden, tydligare budskap
och ett starkt engagemang än de med
höga HbA1c. De mottagningar som hade höga HbA1c fick delta i förbättringsprojekt via Qulturum i Jönköping. De
ungdomar som har högt HbA1c vid
övergång till vuxen har en tendens att
tidigt utveckla komplikationer.
För förbättringsarbete är det viktigt att
involvera så många som möjligt på arbetsplatsen. Identifiera problem och
förbättringsområden. Göra handlingsplan. Testa förändringar och följa upp
resultat. Krävs en testledare och en
coach. Återkopplingar regelbundet.
HbA1c - medelvärdet på landets barnmottagningar var år 2011 62,6 mmol/
mol. Det har sänkts till 57,7 mmol/mol år
2014. Ingen ökning av allvarliga hypoglykemier ses, antalet allvarliga hypoglykemier är oförändrade, alla åldersgrupper
har förbättrat HbA1c.
Vad har gjorts? Tydliga mål för HbA1c
och plasmaglukos, kolhydraträkning för
alla och korrigeringsdoser, endast dextro-energy
vid
hypoglykemi.
CGM(Kontinuerlig mätning av vävnadsglukos) har idag 85 % av alla barn med
insulinpump.
Lärdom: Samsyn om gemensamt arbetssätt, teamarbete viktigt, samma budskap
från alla, patienten delaktig, följa resultaten, använda och ta lärdom av dem.
Förändring tar tid, chefens stöd nödvändigt, frekvent användning av CGM/
FGM(mätning av vävnadsglukos genom
scanning)och börja redan vid sjukdomsdebut.
Den något tunga titeln: Hur överlever
kvalitetsregister? Fick Göran Garellick,
registerhållare för Höftprotesregistret.
Avtalen mellan SKL och kvalitetsregistren upphör att gälla 1 januari 2017, vad
som händer sedan vet ingen idag. Höftregistret är det äldsta registret(70-talet)
och har bidragit till strukturerad uppföljning och är roten till evidensbaseringen
vi har idag. Fördelar med registerstudier
är att det blir ett stort material, ovanliga
komplikationer ses snabbt, ovanliga diag-
noser kan snabbt sammanställas, ovanliga
tekniker kan följas upp och möjlighet att
undvika pay for performans bias.
Framgångsfaktorer i kvalitetsregister är:
personnummer, samkörning av olika register, statlig finansiering, professionell
styrning, kräver inget skriftligt samtycke.
Det har bildas en registerhållarklubb där
alla registren samarbetar nationellt.
Katarina Eeg-Olofsson rapporterade
om Sahlgrenskas satsning på patienter
med HbA1c > 70 mmol/mol. Beslut i
VGR att arbeta aktivt med dessa patienter. NDR data analyserades och 120
personer i åldrarna 19-76 år med typ 1
diabetes identifierades. Medel HbA1c
vid start var 87 mmol/mol.
Åtgärdsplan upprättades med intensifierad behandling under 6 månader med
täta besök. Utvärdering och optimering
av den farmakologiska behandlingen
gjordes. FGM prioriterades i dessa grupper och start gjordes strukturerat i små
och stora grupper. Första sensorn sattes
på mottagningen uppföljning efter två
veckor hos diabetessjuksköterska med
nedladdning i Diasend. Patienterna uppmuntrades till att lägga in insulindoser
och ny kontakt bokades efter ytterligare
4-6 veckor samt efter 3 månader. Uppföljningen var individuell.
Förbättring av HbA1c ses med 15
mmol/mol i genomsnitt. Det har gett
patienterna ökad förståelse för matens
påverkan på blodsockret.
36
Hudproblem har gjort att ca 1 % fått
sluta med FGM, 10 % har haft lättare
problem. För att undvika detta uppmanas patienterna att smörja med mjukgörande i förebyggande syfte, ta loss sensorn försiktigt och i vissa fall använda
barriär produkter.
Framgångsfaktorer: Struktur på omhändertagandet, identifiering av problem,
målvärden sattes, kartläggning av patientens styrkor och svagheter(SWOT-analys), åtgärdsplan upprättades, ny teknik
användes med startstruktur och strukturerad uppföljning.
Prioritering för FGM
1. Allvarlig hypoglykemi där CGM inte
fungerar
Hba1c > 80 mmol/mol
Graviditet
2. Hba1c > 70 mmol/mol
Frekvent testande
Arbetssituation eller social situation som
kan underlättas
Lågt Hba1c kartläggning av hypoglykemier
3. Individ som vill testa
Strukturerad utbildning, uppföljning och
utvärdering gjordes. Viktigt att reklamera
sensor som inte sitter 14 dagar och monitor som inte håller två år. Vara observant på hudproblem.
Som pilotprojekt användes PROM/
PREM enkäten från NDR med 33 frågor.
Där livskvalitet och stöd från vården utvärderades.
Andelen patienter med Hba1c >70
mmol/mol har minskat till 15 % och
nästa steg i förbättrings-arbetet är blodtryck och blodfetter, insättning av statiner till fler samt införa PROM enkäten.
Syfte med PROM är att bidra till bättre
patientbesök med ökat värde för patient
och vårdgivare. Kvalitetsuppföljning på
gruppnivå.
Valideringsarbete pågår utav enkäten.
Digital enkät utformas, visualisering av
resultat, juridiska övervägande. Resultatet måste finnas i journalen hur detta ska
fungera inte klart idag.
Kirurgisk behandling av fetma vid diabe-
DIABETESVÅRD NR 1 2016
tes: NDR&SOReg berättade Björn Eliasson om. Det har skett en utveckling av
fetmakirurgi vilket lett till minskad hjärtinfarktrisk efter operationen. Indikation
för operation BMI > 40 eller > 35 och
okontrollerad diabetes, sömnapné.
band av sällan skådat slag, sångaren påminde om en äldre version av Axl Rose
i Guns and Roses! Hörde senare på kvällen att denne man var professor i urologi! De flesta var uppe och stuffade vilt
till detta band!
Opererade patienter jämfördes mot
kontrollgrupp matchade i avseende kön,
ålder, BMI, operationstid. Grupperna var
jämförbara. Resultat: BMI minskat med
11 enheter, HDL mycket bättre, gynnsamt bättre glukosvärde, minskat HbA1c
och risken för hjärtinfarkt sjönk med 50
%. NNT(number needed to treat) 76,6
operationer krävs för att rädda ett liv
(kostnad 6,5 miljoner). Summering gastric by pass stödjer användandet enligt de
rutiner vi har.
Tack NDR för ett oförglömligt 20 års
jubileum, ser fram emot 40 års-jubileet!
Staffan Björk gjorde en mycket intressant
presentation om blodtrycket och hypertoni, vad är målet egentligen, vet vi det?
Medelblodtryck i primärvården i Sverige
är 134/76. Det finns en tydlig trend på
stigande blodtryck. Målet för blodtryck
har de senaste åren gått från 130/80 till
< 140/85. Viktigt att ha standardiserad
metod för blodtrycksmätning och vara
aktiv med behandling. Systoliskt blodtryck på 120 minskar risk för död med
¼ och 1/3 för risk för CVL.
Lander runt: Flera regioner/landsting redovisade att KAS/Koordinatorer varit
runt på vårdcentralerna och visat användning av NDR och hur egna data kan
användas. Implementering av framgångsfaktorer, aktivt arbete med patienter
med HbA1c >70 mmol/mol, utbildningar så alla ska göra lika, gemensamt
vårdprogram i länet, satsningar på hemsjukvård och kommunal vård.
Tyvärr talar både Östergötland och Gotland om diabetessjukskötersketjänster
som utannonseras men inga sökande.
Avslutade gjorde Cajsa Lindberg Ordförande från Ung diabetes och Ordförande i IDF:s Young Leaders in Diabetes.
Hon berättade med inlevelse sin upplevelse av att få och leva med typ 1 diabetes.
Den 21 januari på kvällen slog NDR på
stort och bjöd på en riktig galamiddag
med 3 rätters meny, drinkbiljetter fick
man köpa själv, vi är ju inga fackpampar!
Kvällen avslutades med ett rockcover
Ingela Bredenberg, Agneta Lindberg,
Victoria Carter, Marianne Lundberg,
Insulinpumpen Animas® Vibe®
– med Dexcom G4® PLATINUM
Vad händer när man kombinerar marknadens
mest användarvänliga insulinpump1
med det bästa CGM*-systemet?2,3
Du får trygghet och
diabetesbehandling
i världsklass2,3
Se värden,
justera i pumpen.
Enkelt, effektivt
och tryggt!
Läs mer på
rubinmedical.se
* Kontinuerlig glukosmätning
1. Barnard et al. J Diabetes Sci Technol March 2015 9: 231-236.
2. Matuleviciene et al. Diabetes Technology & Therapeutics 16(11): 759-767, 2014.
3. Damiano et al. Journal of Diabetes Science and Technology, OnlineFirst published April 21, 2014.
38
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Vill din patient med typ 2-diabetes
jämföra Paleolitisk kost med diabeteskost i en studie?
Vi söker personer till en studie där vi ska studera effekten av Paleolitisk kost (även kallad stenålderskost
eller jägare-samlar kost) jämfört med diabeteskost hos patienter med typ 2-diabetes.
Studien är godkänd av Regional etikprövningsnämnd.
Din patient kommer att äta vardera kosten i sex månader med sex månaders mellanrum.
Patienten informeras och undersöks av dig före och efter dessa sexmånadersperioder.
De blod- och urinprover och mätningar som då görs är samma som vid en årlig rutinkontroll av
typ 2 diabetes.
Vid dessa fyra tillfällen får patienten också under fyra dagar registrera sin kost samt svara på en enkät
om hälsorelaterad livskvalitet. Efter arton månader kommer patientens fortsatta hälsa följas via register
i ytterligare fem år (Nationella Diabetes-, Sjukhus- och Dödsorsaksregistret).
För mer information gå in på www.swepad.info
Medlemskap i SFSD
Tänk på att ditt medlemskap är personligt.
Om du ändrar mailadress är vi mycket tacksamma om du meddelar detta till styrelsen
då vi gör flera utskick med information via mail varje år.
Med vänliga hälsningar,
Styrelsen
Har du något att berätta?
Händer det något hos dig som du vill förmedla till oss andra
så är du välkommen att skriva om det i tidningen.
Vi tar gärna emot reportage från er medlemmar.
Har du något projekt på gång? Provat något nytt arbetssätt?
Fått positiv eller negativ respons på något du gjort som kan hjälpa oss kollegor
att utveckla en bättre vård för våra patienter med diabetes.
Skrivit uppsats, skicka en sammanfattning eller abstrakt.
Berätta stort som smått med få eller många ord.
Du bestämmer. Vill du ha med en bild skicka den separat.
Eventuell artikel skickas till: [email protected]
FRÅN SKAPARNA AV LANTUS
KOMMER NU UPPFÖLJAREN
TOUJEO (insulin glargin) Rx, F, A10AE04, 300 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog.
Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna. Varning och försiktighet: Toujeo skall ej användas för behandling av
diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se. Förpackningar: Toujeo SoloStar 5 x 1,5 ml. Prisuppgift se
www.fass.se. Toujeo tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 104 25 Stockholm, Tel: + 46 8 634 50 00, www.sanofi.se.
Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd @ sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumén juni 2015.
SE-GLR-15-05-02
®
40
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Ramadan patientråd
Huruvida Du bör fasta eller avstå från att fasta är Ditt eget
beslut. För vissa patienter är fastan ofarlig och för vissa innebär fasta en avsevärd risk. För att få underlag för Ditt beslut
är det lämpligt att diskutera med din läkare eller sjuksköterska för att få reda på vilka risker just Du utsätter dig för, hur
Du ska kunna förebygga riskerna och vad Du ska göra om
du får problem.
Allmänna kostråd
Hur göra med tabletter?
Repaglinide (NovoNorm)
Kosten ska vara samma som alltid. Ät
inte mer än Du brukar. Om det serveras
många rätter, ät lite av varje för att undvika för högt blodsocker eller viktuppgång. Undvik för mycket söta saker och
torkad frukt. Obs! Dadlar är väldigt söta
Metformin (Glucophage), Pioglitazone,
Januvia, Galvus, Onglyza, Trajenta, Byetta,
Bydureon, Trulicity, Lyxumia, Victoza,
Forxiga, Invokana, Jardiance
Dessa tabletter är kortverkande och ska
tas direkt före en måltid. Eftersom Du
inte äter på dagen skall du inte heller ta
någon tablett på dagen. Ta tabletten till
kvällsmaten och till frukost.
Det är viktigt att dricka mycket före och
efter fastan. Som tumregel bör Du dricka
minst 3 glas vatten (½ liter) innan fastan
börjar.
Ät direkt efter solens nedgång och en
måltid före solens uppgång. Däremellan
bör du om möjligt äta ett till två mellanmål.
Motion
Promenader går bra. Men om du har
insulinbehandlad diabetes (särskilt typ
1-diabetes) bör Du undvika alltför ansträngande motion på dagen. Risk finns
för både lågt och högt blodsocker och
vätskebrist. Motionera eller träna helst
efter kvällsmåltiden istället.
Blodsockerkontroll
Det är viktigt att kontrollera Ditt blodsocker mitt på dagen, speciellt i början av
Ramadan för att se om det fungerar.
Avbryt fastan om blodglukos är under 4
eller över 16 mmol/l! Se nedan: "När
måste jag bryta fastan och vad ska jag
göra då"
Dessa mediciner kan inte ge upphov till
hypoglykemier (farligt låga blodsocker)
och äter du ungefär samma mängd mat
som vanligt under dygnet behöver du
inte ändra dosen. Om Du tar någon tablett mitt på dagen kan du utan problem
ta den på morgonen eller kvällen istället.
Däremot måste du sluta ta Metformin
och Glucophage om du är illamående,
kräks, har diarréer eller hög feber men
då bör Du också tillfälligt avbryta fastan.
SU-preparat: Glibenklamid,
Glimepiride, Amaryl, Glipizid,
Daonil, Mindiab mfl.
Dessa mediciner kan ge upphov till farliga hypoglykemier (låga blodsocker).
Det är lämpligt att flytta hela dosen eller
större delen av dosen till kvällen. Det är
viktigt att du kontrollerar blodsocker
dagtid i början av Ramadan för att se hur
du ligger till. Om blodsockret dagtid ligger under 4 mmol/l bör du tillfälligt bryta
fastan, äta något sött och en kolhydratrik
måltid (bröd, potatis, ris, spagetti). Minska
sedan dosen. Kontakta gärna din läkare
eller sköterska för råd.
Hur göra med insulin?
Basinsulin (Insuman basal, Humulin NPH,
Insulatard, Lantus, Levemir, Tresiba):
Dessa ska Du aldrig sluta med. Oftast
kan Du fortsätta att ta det på de tider
Du brukar och i samma dos. Om Du tar
en stor del av dosen på morgonen är det
viktigt att mäta blodsocker på dagen.
Om Du får problem med låga värden
dagtid får Du flytta hela eller delar av
dosen till kvällen och lämpligtvis ta det
när fastan bryts.
Måltidsinsulinet (Apidra,
Novorapid, Actrapid)
Humalog,
Ges morgon och kväll till måltid. Ta bort
vid lunchen, då du inte äter och ta istället
extra doser i samband med mellanmål.
Mixinsulin (Hunalog mix, Novomix, Insuman Comb)
• Om du tar det 1 gång/dag på kvällen:
Fortsätt som vanligt.
• Om du tar det 1 gång/dag på morgonen: Fytta dosen till kvällen.
• Om du tar det två gånger om dagen (t
ex 30+0+20): Flytta en del av dosen till
kvällen (t ex 20+0+30).
Fortsättning sid 42
Öka din kompetens
om äldre med diabetes
med en kostnadsfri
webbutbildning!
Du som arbetar inom kommunal vård
och omsorg kan enkelt öka din kompetens
om äldre med diabetes, genom en
kostnadsfri webbutbildning.
medicinsk behandling, omvårdnad och
komplikationer. De olika delarna kan
göras i ett svep eller delas upp på flera
olika tillfällen.
Webbutbildningen Äldre med diabetes
har tagits fram av Nationella programrådet för diabetes. Den är helt kostnadsfri och tar mindre än två timmar att göra.
Utbildningen består av flera delar som
bland annat diabetessjukdomen,
Välkommen att börja redan idag!
Du hittar utbildningen på
aldremeddiabetes.se
www.skl.se
42
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Diabetes, graviditet och fasta
Att fasta vid graviditet och diabetes är
absolut olämpligt och innebär stora ris-
ker inte bara för mamman utan även för
det ofödda barnet. Om du ändå avser att
fasta är det viktigt med täta blodsocker-
tester och regelbunden kontakt med din
läkare, sköterska eller barnmorska.
När måste jag bryta fastan och vad ska jag göra då
P-Glukos < 4• Ät något kolhydratrikt (lite juice, mjölk, en smörgås, lagad mat med ris, potatis, spagetti eller bröd).
• Om du använder SU-preparat kanske dosen måste flyttas eller ändras.
• Om du tar insulin kanske basdosen eller morgondosen snabbinsulin eller mixinsulin måste
flyttas eller minskas.
P-Glukos > 16 • Om du är insulinberoende har du troligen för lite insulin eftersom det höga värdet inte beror
på att du ätit för mycket sött. Avbryt fastan och drick ½-1 l vatten.
• Ta lite extra snabbinsulin och ät en mindre måltid.
• Kontrollera blodsockret igen efter 3 timmar och ta eventuellt mer insulin.
Magsjuka• Se framförallt till att tillgodose ditt vätskebehov med ½-1 liter vatten.
feber• Om du inte kan äta bör du dricka hälften som söt dryck (juice, mjölk, Coca Cola).
yrsel• Kontrollera ditt blodsocker var 3.e timme och om du är insulinbehandlad kan du
matthet • Behöva ta extra insulin. Om du använder Metformin, Glucophage, blodtrycksmediciner och
illamående
kräkningar
diarréer urindrivande ska du göra uppehåll med dom tills du mår bättre.
Får du inte i dig tillräckligt med vätska pga illamående, kräkningar och diarréer eller känner dig yr och allmänpåverkad ska du uppsöka sjukvården akut.
DU KAN
GÖRA DET
NÄR SOM HELST
VAR SOM HELST
DU KAN
GÖRA DET
UTAN LANSETTER*1
*=Skanning av sensorn kräver inte lansetter
DU
KAN
Välkommen till
GÖRA DET
flash glukosmätning
BLAND FOLK
• Inget besvär med glukosmätningar
• En smärtfri skanning istället för återkommande fingerstick som gör ont1, 2
• Ger en komplett glykemisk bild3 till stöd för behandlingsbeslut
Läs mer på www.FreeStyleLibre.se
Varför sticka när du kan skanna?1
1
Skanning av sensorn kräver inte lansetter
Ett fingersticktest med en blodglukosmätare krävs när glukosnivåerna ändras snabbt då glukosnivåerna i interstitialvätskan kanske inte återspeglar
blodglukosnivåerna korrekt eller om systemet rapporterar lågt eller sjunkande
glukosvärde eller när symtomen inte stämmer med systemavläsningarna.
2
3
För att få en komplett glykemisk bild måste sensorn bytas ut var 14:e dag
och sensorn måste läsas av minst en gång var 8:e timme.
FreeStyle and related brand marks are trademarks of Abbott Diabetes Care, Inc. in various jurisdictions. © Rev 1. SEFSLibre150063 april 2015
44
DIABETESVÅRD NR 1 2016
Andra hormoners påverkan
på insulinutsöndringen
Doktorsavhandling: När vi äter socker frisätter kroppen
hormonet insulin från specifika betaceller i bukspottskörteln
för att förmå muskelceller och fettceller att ta upp sockret
från blodet och därmed återställa blodets sockerbalans.
Linda Ahlkvist
Vid övervikt blir dessa vävnader resistenta mot insulinets verkan vilket leder till att sockret stannar kvar i blodet.
Detta vill kroppen undvika då en förhöjd
blodsockerhalt, så kallad hyperglykemi,
med tiden kan skada nerver och kärl
och leda till följdsjukdomar.
De flesta individer med insulinresistens
kan kompensera för detta genom att
öka frisättning av insulin ytterligare och
därmed förmå dessa vävnader att ta
upp mer socker. En del kan dock inte
bibehålla en ökad insulinfrisättning och
utvecklar stegvis glukosintolerans, det
vill säga kroniskt hyperglykemi. När
blodsockret når en viss nivå ställs diagnosen typ 2 diabetes. Det är alltså inte
insulinresistensen i sig som orsakar typ
2 diabetes utan snarare betacellernas
oförmåga att frisätta insulin.
Blodsockerhöjande glukagon
Det är inte helt känt vad det är som orsakar betacellsvikt. Vi vet dock att det i
ett tidigt skede finns kroniskt förhöjda
nivåer av hormonet glukagon i blodet,
så kallad hyperglukagonemi. Långtidseffekterna av hyperglukagonemi förknippas ofta med en ökad produktion och
frisättning av kroppseget socker från
levern vilket leder till ytterligare försämringar av blodets sockerbalans.
Det är dock okänt huruvida kronisk hyperglukagonemi även påverkar betacellernas förmåga att frisätta insulin.
För att undersöka detta skapade vi en
modell där en stabil glukagonanalog
(ZP-GA-1) användes för att orsaka hyperglukagonemi under 2 veckor i insulinresistenta möss. ZP-GA-1 är, till skillnad
från kroppseget glukagon, mycket stabilt
i lösning vilket möjliggör långtidsstudier.
Med denna modell såg vi att hyperglukagonemi gav upphov till en försämrad
frisättning av insulin. Förhöjda nivåer av
glukagon i blodet kan alltså vara en orsak till en försämrad betacellsfunktion
vid insulinresistens och kan för framtiden vara ett viktigt mål i behandlingen
av typ 2 diabetes.
För att besvara denna frågeställning utvecklade vi ett måltidstest där vi jämförde effekterna av intag av en blandad
måltid (0,285 kcal, bestående av glukos,
protein och fett), jämfört med endast
glukos (0,285 kcal), på GLP-1 och insulinnivåerna i blodet.
Hormon ökar insulinutsöndringen
Aktivera receptor på tarmceller
En viktig behandlingsstrategi för att öka
beta-cellernas förmåga att frisätta insulin
är baserad på effekterna av inkretinhormonet GLP-1. GLP-1 frisätts från tarmen i samband med en måltid och ger
en markant ökad frisättning av insulin.
Vid typ 2 diabetes är effekten av GLP1 försämrad och behöver förstärkas.
GLP-1 baserad behandling utgörs idag
av GLP-1 receptor agonister samt hämmare av DPP-4, enzymet som inaktiverar GLP-1. Ett nytt koncept inom GLP-1
baserad behandling vore att även öka
frisättningen av GLP-1 från tarmen. Med
detta som bakgrund har vi undersökt
huruvida sammansättningen av makronutrienter i en måltid har betydelse för
frisättningen av GLP-1 i friska möss.
Vi har även undersökt huruvida det är
möjligt att öka GLP-1 och insulinnivåerna
ytterligare efter intag av en blandad måltid
genom att aktivera receptorn GPR119,
vilken finns på de tarmceller som frisätter GLP-1. Detta gjordes i både friska
och insulinresistenta möss. Vid aktivering
av GPR119 såg vi en markant ökning av
både GLP-1 och insulin i blodet efter intag av blandad måltid, dock endast i de
insulinresistenta mössen.
Vid intag av den blandade måltiden såg
vi en klar förbättring av den tidiga frisättningen av insulin, vilket var förknippat
med ökade nivåer av GLP-1. Det finns
alltså potential att öka GLP-1 svaret på
en måltid beroende på sammansättning
av makronutrienter.
Vi såg även att GLP-1 receptorerna på
beta-cellerna var ökade vid insulinresistens. Våra fynd tyder därför på att GLP-1
signaleringen är förstärkt i ett tidigt skede av glukosintolerans och att detta kan
utnyttjas genom att aktivera GPR119 till
att öka frisättningen av insulin.
DIABETESVÅRD NR 1 2016
45
Vagusnervens betydelse för
insulinutsöndring
Efter att GLP-1 frisatts från tarmen sker
en snabb och omfattande inaktivering
av GLP-1 av DPP-4 vilket leder till att
endast en liten del aktivt GLP-1 når betacellerna med blodbanan. Därför har
det spekulerats i huruvida effekterna av
GLP-1 på frisättningen av insulin kan ske
via andra vägar än genom blodet.
Det finns bevis för att GLP-1 kan aktivera vagusnerven vilket i teorin skulle kunna leda till frisättning av insulin. Detta är
dock relativt outforskat. För att utforska
betydelsen av vagusnerven för effekten
av GLP-1 efter en måltid i friska möss
använde vi oss av atropin, vilket hindrar
vagusnervens aktivering av beta-cellen.
Eftersom atropin även påverkar magsäcktömningen utvecklade vi en metod
för att ge glukos direkt i tunntarmen
istället för i magsäcken. Vi höjde även
upp de endogena nivåerna av inkretinhormon med en DPP-4 hämmare för
att tydligare kunna urskilja en eventuell
nervsignal. Med detta upplägg såg vi att
effekterna av DPP-4 på frisättningen av
insulin var 35% lägre i närvaro av atropin
vilket tyder på att vagusnerven har en
betydande roll för effekten av GLP-1 på
beta-cellerna.
Med dessa studier har vi visat på nya vägar, baserade på kost och farmakologi,
att öka GLP-1 och därmed förbättra beta-cellsfunktionen. Vi har ökat kunskapen
om nervernas betydelse för effekten av
Till dig som är diabetessjuksköterska och medlem i SFSD
Du betyder mycket för våra medlemmar,
därför vill vi ge dig något tillbaka!
DPP-4 hämning. Vi har även identifierat
att förhöjda glukagonnivåer kan vara en
potentiell faktor som bidrar till betacellsvikt. Denna nya kunskap hoppas jag
kan ha betydelse för utvecklingen av nya
inkretinbaserade och glukagonsänkande
strategier för att behandla typ 2 diabetes.
Text: Linda Ahlkvist
Linda Ahlkvists doktorsavhandling heter
Novel insights into the regulation of insulin secretion by GLP-1, GIP and glucagon
Till dig som är diabetessjuksköterska och medlem i SFSD
Exempel på hur Svenska Diabetesförbundets nya tidning ”Allt om
Diabetes” kommer att se ut:
- gratis prenumeration på nya tidningen “Allt om diabetes” från
Svenska Diabetesförbundet
Under hösten 2015 har vi på Svenska Diabetesförbundet genomfört en större
undersökning bland våra medlemmar, som bekräftar något vi haft på känn.
Diabetessjuksköterskorna fyller inte bara en mycket viktig funktion för våra medlemmar,
det är också genom dig som de får vetskap om att Svenska Diabetesförbundet finns.
Som ett led i att öka kunskapen om oss som medlemsförbund vill vi erbjuda dig en gratis
prenumeration på vår nya medlemstidning – Allt om Diabetes. Detta gör vi för att stötta
våra gemensamma mål, att underlätta för personer med diabetes att få ökad kunskap
om sin sjukdom, goda förutsättningar för egenvård och möjlighet att leva ett så gott liv
som möjligt med sjukdomen. Det är även en chans för dig att hålla dig uppdaterad om
vad som händer i diabetesvärlden, samtidigt som du får ta del av inspirerande
berättelser från människor berörda av diabetes.
Det första numret av tidningen utkommer redan i februari 2016. Vi vill samtidigt öppna
för möjligheten att erbjuda dig nyheter från oss på Diabetesförbundet via e-post.
Anmäl ditt intresse via bifogad länk senast den 31 januari 2016 så att du får första
numret om tidningen “Allt om diabetes”: www.diabetes.se/alltomdiabetesgratis.
Om du missar att anmäla dig innan detta datum kommer vi självklart att fortsätta
erbjuda dig en gratis prenumeration på efterföljande tidningsutgåvor.
Hälsningar,
Cecilia Gomez
Förbundsdirektör Svenska Diabetesförbundet
Diabetesförbundet, Box 1107, 172 22 Sundbyberg, Telefon: 08-564 821 00, Fax: 08-564 821 39
[email protected], www.diabetes.se
1
Diabetesförbundet, Box 1107, 172 22 Sundbyberg, Telefon: 08-564 821 00, Fax: 08-564 821 39
[email protected], www.diabetes.se
2
46
DIABETESVÅRD NR 1 2016
SFSD:S STYRELSE:
Ordförande
Ingela Bredenberg
Endokrinmottagningen C2:84
Karolinska
Universitetssjukhuset
Huddinge
14186 Stockholm
[email protected]
Vice ordförande
Lena Insulander
Svenska Diabetesförbundet
172 22 Sundbyberg
[email protected]
Sekreterare
Marianne Lundberg
Diabetesmottagningen
Vårdenhet Endokrinologi
Skånes universitetssjukhus
Jan Waldenströms gata 15, plan 5
205 02 Malmö
[email protected]
Kassör
Gudrun Andersson
Endokrinologidagvården
Karolinska universitetssjukhuset, Solna
171 76 Stockholm
[email protected]
Vetenskaplig sekreterare
Janeth Leksell
Högskolan Dalarna
791 88 Falun
[email protected]
Agneta Lindberg
Diabetesmottagningen, Ingång H
Esplanadgatan,
Hässleholms sjukhus
281 25 Hässleholm
[email protected]
Victoria Hermansson Carter
Diabetesmottagningen
Alingsås Lasarett
441 85 Alingsås
[email protected]
Ingela Lavin
Barn och Ungdoms kliniken
NUS
901 85 Umeå
[email protected]
Diabetesvård ges ut av Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD).
SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor
som i sin yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes.
SFSD:s uppgift är
• att verka för sjuksköterskans professionella utveckling inom diabetesvården
• att stimulera och medverka till vidareutveckling av den medicinska och omvårdnadsvetenskapliga forskningen inom diabetesvården
• att medverka till en likvärdig och kunskapsbaserad diabetesvård i alla delar av landet
• att utgöra ett forum för remisser av utredningar avseende
diabetesvården i Sverige
• att utveckla samverkan med andra organisationer, nationellt och internationellt,
vilka har betydelse för diabetesvårdens utveckling
Utgivare:
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, SFSD
Adress:
c/o SSF, Baldersgatan 1, 114 27 Stockholm
Prenumerationer:
Pris 200 SEK per år.
Gör din beställning genom att kontakta
redaktören via e-mail: [email protected]
Adressändring:
Medlemmar i SFSD kontaktar medlemsansvarig:
Agneta Lindberg
[email protected]
Övriga kontaktar redaktören, se ovan.
Ansvarig utgivare:
Ingela Bredenberg
[email protected]
Chefredaktör:
Victoria Hermansson Carter
[email protected]
Redaktion:
Victoria Hermansson Carter
[email protected]
Annonsering:
Annonsstopp för Diabetesvård
Nr 1 2016 är 12 jan med utgivning i februari
Nr 2-3 2016 är 9 maj med utgivning i juni
Nr 4, 2016 är 5 september med utgivning i oktober
Annonsutrymme bokas hos
[email protected]
eller [email protected]
033-480 712
Tryckeri:
Responstryck AB, Box 414, 501 13 Borås
033-480 700
www.responstryck.se
ISSN-nummer:
1652-697X
Hjälp dina patienter att
få det att klicka med
den injektionsklara
pennan.
Trulicitys signifikanta och kvarstående effekt på HbA1c finns nu tillgänglig
genom ett tryck på den gröna knappen.1
Trulicity, en ny GLP-1 agonist, har godkänts för behandling av typ 2-diabetes. Trulicity är en
behandling som tas en gång i veckan i en förfylld och injektionsklar penna.
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Trulicity 0,75 mg, 1,5
mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna (dulaglutid).
ATC-KOD: A10BX14
INDIKATIONER:
Trulicity är avsett för vuxna med typ 2-diabetes mellitus för att förbättra glykemisk
kontroll som:
Monoterapi
När behandling med enbart kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll
hos patienter för vilka behandling med metformin inte anses lämplig på grund av
intolerans eller kontraindikationer.
Tilläggsbehandling
I kombination med andra glukossänkande läkemedel inklusive insulin, när dessa
tillsammans med kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll (se avsnitt
5.1 för data gällande olika kombinationsbehandlingar). Kontraindikationer:
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varning:
Dulaglutid ska inte användas av patienter med typ 1-diabetes mellitus eller för
behandling av diabetesketoacidos. Användning av GLP-1-receptoragonister kan
sättas i samband med gastrointestinala biverkningar. Detta skall tas under övervägande
då patienter med nedsatt njurfunktion behandlas eftersom dessa biverkningar, t ex
SEDUA00060 ©2015 LILLY, LLC. ALL RIGHTS RESERVED.
The Trulicity mark and Trulicity design mark are trademarks of Lilly, LLC.
illamående, kräkningar och/eller diarré, kan orsaka dehydrering vilket kan leda till
en försämrad njurfunktion. Dulaglutid har inte studerats hos patienter med allvarlig
gastrointestinal sjukdom, däribland allvarlig gastropares, och rekommenderas därför
inte till dessa patienter.
Användning av GLP-1-receptoragonister har satts i samband med en risk att utveckla
akut pankreatit. Patienterna ska informeras om de karakteristiska symtomen på akut
pankreatit. Om pankreatit misstänkts ska behandlingen med dulaglutid avbrytas.
Om pankreatit bekräftas ska dulaglutid inte återinsättas. Utan andra tecken och
symtom på akut pankreatit är förhöjda pankreasenzymer inte prediktivt för akut
pankreatit. Patienter som får dulaglutid i kombination med en sulfonureid eller
insulin kan löpa ökad risk för hypoglykemi. Risken för hypoglykemi kan minskas
genom att dosen av sulfonureid eller insulin sänks.
DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN: 2014-11-21För ytterligare
information och priser se www.fass.se. Rx, F.
Subventioneras för patienter som först har prövat metformin, sulfonureider
eller insulin, eller när metformin eller sulfonureider inte är lämpliga. Subventioneras
endast för patienter som inte behandlas i kombination med basinsulin.
Eli Lilly Sweden AB, Box 721, 169 27 Solna. 08-737 88 00, www.lilly.se.
REFERENS: 1. www.fass.se
TRESIBA
®
(insulin degludek)
En gång dagligen
Duration i över
42 timmar.1,2
Tresiba® - ett basinsulin för personer
med typ 1- och typ 2-diabetes
SE/TB/0614/0137(1)
SÄNKER
BLODSOCKRET.
JÄMNT, STABILT
OCH MED
FLEXIBILITET.1
Referenser: 1. Tresiba® SPC 07/2015 2. Kurtzhals, P et al., Diabetes
2011;60(Suppl.1):LB12 (Abstract 42-LB). 3. Rodbard, H.W., et al., Diabet
Med, 2013. 30(11): p. 1298-304. 4. Bode, B.W., et al., Diabet.Med., 2013.
30(11): p. 1293-1297.
Tresiba® (insulin degludek), Rx, (F), ATC- kod: A10AE06.
Injektionsvätska, lösning 100E/ml. Injektionsvätska, lösning 200E/ml.
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar
och barn från 1 års ålder. Kontraindikationer: Överkänslighet
mot den aktiva substansen eller något hjälpämne. Varningar och
försiktighet: Samtidig användning av pioglitazon. Byte från andra
insulinpreparat. Förpackningar: Tresiba® FlexTouch® 100E/ml 5x3 ml
förfylld injektionspenna, Tresiba® FlexTouch® 200E/ml 3x3 ml förfylld
injektionspenna Tresiba® Penfill® 100E/ml 5x3 ml cylinderampull.
SPC uppdaterad 07/2015. För fullständig förskrivarinformation och
pris, se www.fass.se.
Subventioneras vid typ 1-diabetes. Subventioneras vid typ
2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling
inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av
upprepade hypoglykemier.
At Novo Nordisk, we are changing diabetes.
In our approach to developing treatments,
in our commitment to operate profitably
and ethically and in our search for a cure.
1. Sänkning av HbA1c.3,4
2. Lägre risk för nattliga hypoglykemier
jämfört med glargin.3,4
3. Injiceras en gång om dagen
– vid flexibel tidpunkt när det behövs.1
insulin degludek
Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 www.tresiba.se www.novonordisk.com