SYMPOSIUM 2016

SYMPOSIUM 2016
Stockholm, Norra Latin 7-8 april
Tema:
Sätter tekniken individen i centrum?
Program
Tema: Sätter tekniken individen i centrum?
TORSDAG 7 APRIL
08.00-10.00 Registrering-kaffe-besök hos utställare
10.00-10.10
SFSD:s ordförande inleder
Ingela Bredenberg
Aulan
10.10-10.20
Sjuksköterskans kärnkompetenser
Janeth Leksell
Aulan
10.25-11.10
Personcentrerad vård, hur gör man?
Alex Wolf
Aulan
Gudrun Andersson
Ingela Lavin
Aulan
11.10-11.20
Pausgympa
11.20-11.30
Appar som medicintekniska produkterBritta Liljestrand
Aulan
11.30-12.00
Kan sociala medier ersätta
personliga möten?
Johan Fischier
Aulan
12.00-13.30
LUNCH- besök hos utställarna
13.30-14.00
Presentation av postrar
Janeth Leksell
Aulan
14.00-14.30
Nytt från NDR-
Hur du använder nya hemsidan
Pär Samuelsson
Aulan
14.30-15.15
KAFFE- besök hos utställarna
15.15-16.00Årsmöte
16.00 -17.00
Parallella föreläsningar:
Barn med diabetes i skolan
Fungerar diabetesvården för äldre?
19.00-
Gemensam middag
Aulan
Stefan Särnblad
Musiksalen
Ann-Sofie Neumark Aulan
FREDAG 8 APRIL
08.30-09.15
Nya läkemedel vid typ 2 diabetes
Jan W Eriksson Aulan
09.20-10.00
Nollvision för ögonskador
Therese Granström
Aulan
10.00 -10.30
Kaffe- besök hos utställarna
10.30 -11.30
Utvalda postrar presenteras
11.30 -12.30
Parallella föreläsningar
Vem skall inte ha insulinpump?
Obesitaskirurgi- och sen då?
Janeth Leksell Aulan
Fredrik Löndahl Björn Eliasson
Malin Werling Musiksalen Aulan
Aulan
12.30 -14.00
Lunch – besök hos utställare
14.00 -15.30
Hur behåller vi motivationen?
Erik Fernholm
15.30 -16.00
Vad ska vi göra på måndag?
Ingela Bredenberg Aulan
VARMT VÄLKOMNA PÅ ÅRETS SYMPOSIEDAGAR!
3
Praktisk information:
Middag den 7 april kl 19.00
I Folkets hus, Restaurang Cabaret.
Under kvällen kommer stipendier att delas ut
samt Årets Diabetessjuksköterska 2015 skall tillkännages
Föreläsningsbilder/sammanfattningar
kommer i möjligaste mån att publiseras på
www.diabetesnurse.se efter symposiet
4
SJÄLVFÖRTROENDE
KONTROLL
FRIHET
Att sköta om din diabetes måste inte
innebära att du konstant oroar dig eller
att andra saker i ditt liv kommer på andra
plats.
Vi vill att du ska ha frihet att leva.
MiniMed 640G
Insulinpumpssystem
Besök vår hemsida på www.medtronic-diabetes.se och läs mer.
MiniMed 640G är den enda insulinpumpen där den kontinuerliga glukosmätningen är godkänd för alla åldrar
och för gravida. Det fi nns heller ingen kontraindikation mot Paracetamol.
1. Raju B, Arbelaez AM, Breckenridge SM, Cryer PE. Nocturnal hypoglycemia in type 1 diabetes: an assessment of preventive bedtime treatments.
J Clin Endocrinol Metab. 2006;91(6):2087-2092. 2. Cryer PE. The barrier of hypoglycemia in diabetes. Diabetes. 2008 Dec; 57(12):3169-76 3. Fidler
C, Elmelund CT , Gillard S. Hypoglycemia: an overview of fear of hypoglycemia, quality-of-life, and impact on
costs. J Med Econ. 2011; 14(5):646-655.
För att använda Lågt Glukos Stopp som en av funktionerna måste man använda en glukossensor.
Informationen på denna sida bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med
din läkare angående diagnos och behandling.
Besök våra utställare och sponsorer!
I Marmorvalvet
Roche
A. Menarini Diagnostics
MINA Medical
Alere
Medtronic
Ascensia
I Pelarsalen
Boehringer Ingelheim
Siemens Healthcare
Sanofi
AstraZeneca
NordicInfu Care
Ypsomed
BioCool
MedCore
Eli Lilly
Abbott
Svenska Diabetesförbundet
Medcore
Rubin Medical
Diabetes Tools
NovoNordisk
Trimb Healthcare
Övre trapphallen vid registreringen
Dagens Medicin
6
Lyxumiatar greppet om måltidstoppen1
För insulinbehandlade patienter med typ 2-diabetes
Instruktionsfilm om Lyxumiapennan finns på www.medicininstruktioner.se till stöd för dig och dina patienter.
Ref 1. Lyxumia SPC.
Lyxumia® (lixisenatid) ℞, A10BX10, injektionsvätska, varje dos (0,2 ml) innehåller 10 resp. 20 mikrogram (μg) lixisenatid (50 resp. 100 mikrogram per
ml). Indikation: Lyxumia är indicerat för behandling hos vuxna med diabetes mellitus typ 2 för att uppnå glykemisk kontroll i kombination med orala
glukossänkande läkemedel och/eller basinsulin när dessa i kombination med diet och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Varning och försiktighet: Typ 1-diabetes mellitus och diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För ytterligare information se www.fass.se. Förpackningar: Startförpackning med 1 grön förfylld penna 10 mikrogram + 1 lila förfylld penna
20 mikrogram. Underhållsförpackning med 2 lila förfyllda pennor 20 mikrogram. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgift: se www.fass.se. Lyxumia
tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 10425 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@
sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumén, September 2015. Lyxumia ingår i läkemedelsförmånen i kombination med basinsulin för
patienter som först har provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när metformin eller sulfonureider inte är lämpliga.
FRÅN SKAPARNA AV LANTUS
KOMMER NU UPPFÖLJAREN
insulin glargin 100E/ml
Toujeo © (insulin glargin) ℞, F, A10AE04, 300 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling
av diabetes mellitus hos vuxna. Varning och försiktighet: Toujeo skall ej användas för behandling av diabetesketoacidos. För ytterligare
information se www.fass.se. Förpackningar: Toujeo SoloStar 5x1,5 ml. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgifter: se www.fass.se. Toujeo tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 10425 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Datum för senaste översyn av produktresumén,
juni 2015. Dosregimen för Toujeo® (dos och tidpunkt) ska anpassas individuellt. I kliniska studier har man efter initiering sett att för det med
styrkan på 300 enheter/ml krävs i genomsnitt en 10-18% högre insulindos för att uppnå motsvande glukoskontroll som med 100 enheter/ml.
Lantus © (insulin glargin) ℞, F, A10AE04, 100 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av
diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 års ålder. Varning och försiktighet: Lantus skall ej användas för behandling av diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se. Förpackningar: Lantus SoloStar 5x3 ml, cylinderampull 5x3 ml och injektionsflaska 10 ml. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgifter: se www.fass.se. Lantus tillhandahålls av Sanofi AB, Box 300 52, 10425 Stockholm,
tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Datum för senaste översyn av produktresumén, juli 2015. Lantus ingår i läkemedelsförmånerna till alla
patienter med typ 1-diabetes och till patienter med typ 2-diabetes där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på
grund av upprepade hypoglykemier. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: [email protected]. SASE.TJO.16.03.0084, Mars 2016.
Besök SFSD posteravdelning!
Nummer Namn
pos
t
er
Ti
t
elpos
t
er
1
Ker
s
t
i
nBer
nt
or
poc
h
Mer
ylBr
od
Pat
i
entandPhys
i
c
i
an
7apr
i
l
Per
c
ept
i
onsofCont
r
oli
n
13.
3013.
34
Peopl
ewi
t
hUnc
ont
r
ol
l
ed
Type2Di
abet
esUs
i
ngBas
al
I
ns
ul
i
ni
nSweden
2
AnnaLenaBr
or
s
s
on,KI
,
As
t
r
i
dLi
ndgr
ens
bar
ns
j
ukhus
Eni
nt
er
vent
i
onmedet
t
7apr
i
l
per
s
oncent
r
er
at
13.
34–13.
36
ut
bi
l
dni
ngs
pr
ogr
am,Gui
ded
Sel
fDet
er
mi
nat
i
onYoungi
gr
uppermedungdomar
s
om s
t
ar
t
ari
ns
ul
i
npump:
Enr
andomi
s
er
ads
t
udi
e
3
evel
s
eravöver
gången
Cat
ar
i
naFer
now oc
hLi
s
e- Uppl
f
r
ånbar
nkl
i
ni
kt
i
l
l
Lot
tMöl
l
er
,Skar
abor
gs
vuxenkl
i
ni
k,hosungdomar
s
j
ukhusLi
dköpi
ng
7apr
i
l
13.
36–13.
39
8apr
i
l
10.
3010.
45
J
ennyPr
i
mor
ac
,VC
Tanj
aMar
kes
t
ål
Li
ndebor
g,Mal
mö
Sar
aSaves
ka
J
ennyPr
i
mor
ac
VC Li
ndebor
g,Mal
mö
Pr
oj
ektDi
abet
esLi
ndebor
g
7apr
i
l
13.
40–13.
43
Di
abet
es
kol
amedf
okuspå
f
ys
i
s
kakt
i
vi
t
et
7apr
i
l
13.
43–13.
46
8apr
i
l
10.
4511.
00
6
NouhaSal
ehSt
at
t
i
n,Kai
j
a
Sei
j
bol
dt
,Mar
i
na
St
enbäck,Akademi
s
kt
pr
i
mär
vår
dc
ent
r
um,
St
hl
m
Teamar
bet
e,s
t
r
ukt
uroc
h
kuns
kap
Pr
i
or
i
t
er
i
ngav
f
ör
bät
t
r
i
ngs
ar
bet
ei
pr
i
mär
vår
den
7apr
i
l
13.
47–13.
50
8apr
i
l
11.
0011.
15
7
Kai
j
aSei
j
bol
dt
,
Akademi
s
kt
pr
i
mär
vår
ds
c
ent
r
um,
St
hl
m
Di
abet
es
s
ans
var
i
g
7apr
i
l
s
j
uks
köt
er
s
ka(
DAS)i
13.
51–13.
53
pr
i
mär
vår
den:
Er
f
ar
enhet
erav
yr
kes
r
ol
l
enochhurr
ol
l
en
påver
karj
äml
i
k
di
abet
es
vår
d,ef
t
er
genomgången
vi
dar
eut
bi
l
dni
ng
8
Mar
i
aSvedboEngs
t
r
öm,
Högs
kol
anDal
ar
na
Pat
i
ent
r
appor
t
er
atut
f
al
li
7apr
i
l
Nat
i
onel
l
aDi
abet
es
r
egi
s
t
r
et 13.
53–13.
56
9
AnnaLenaW edf
el
dtoc
h
Pi
aBl
omber
g,Tens
t
a
Vår
dc
ent
r
al
För
bät
t
r
addi
abet
es
vår
dpå
Tens
t
avår
dc
ent
r
al
medt
yp1di
abet
es
4
5
Ti
dpr
es
ent
at
i
on
7apr
i
l
13.
56–13.
59
8apr
i
l
11.
1511.
30
Abstracts
PERSONCENTRERAD VÅRD, HUR GÖR MAN?
Axel Wolf
Ökad patientdelaktighet och personcentrerad vård har blivit en allt större fokuspunkt i dagens samhällsdebatt. Den nya patientlagen är en tydlig markering för att ytterligare stärka patientens ställning som en
partner i sin vård och behandling.
Föreläsningens syfte är att ge en generell presentation över grundkoncepten inom personcentrerad vård
samt även belysa utmaningarna med att införa personcentrerad vård i sjukvårdsorganisationer.
Personcentrerad vård kan beskrivas som en vård som strävar efter att synliggöra hela personen och
genom ömsesidighet och överenskommelse i partnerskap optimera vårdprocessen och öka förutsättningen för god hälsa. En central del i personcentrerad vård är att respektera, bekräfta och arbeta med
personens/anhörigas upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom. Med utgångspunkt från personens
berättelse återfinns patientens symptom, resurser och hur det är att leva med en sjukdom eller ett
tillstånd för just denna person. Tillsammans skapar patienten och den professionella vårdaren en vårdplan
som innehåller en gemensam överenskommelse om vårdprocessen. Det finns idag fortfarande få kontrollerade kliniska studier som utvärderar effekten av personcentrerad vård och hälsa. Studier genomförda vid det nationella centret för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet har visat signifikanta
förbättringar på patientens upplevelse av trygghet i samband med sin sjukdom och känsla av oberoende i
det dagliga livet. Ur ett organisatoriskt perspektiv har studier visat minskad vårdtid i samband med sjukhusvård samt positiva hälsoekonomiska effekter.
Lite om mig: Universitetslektor inom omvårdnad vid institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa vid
Göteborgs Universitet samt leg. sjuksköterska vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Östra sjukhuset
Område 2 verksamhetsområde An/Op/IVA. Min forskning kretsar kring olika aspekter av implementering,
innovation och utvärdering av personcentrerad vård, då främst inom slutenvården. Ett särskilt fokusområde ligger inom mobil eHälsa. Jag har varit operativ projektledare för flera strategiska satsningar för
att utveckla hållbara plattformar för implementering av personcentrerad vård.
9
KAN EN APP (SOCIALA MEDIER) ERSÄTTA PERSONLIGA MÖTEN?
Johan Fischier
Jag heter Johan Fischier och arbetar som diabetessjuksköterska på endokrin- och diabetesmottagningen
på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Snart kan våra patienter med typ 1 diabetes ha diabetesmottagningen ”i fickan” i form av en app i mobilen – en
virtuell mottagning som vi kallar DiabetesDialog. I projektet InnoCent, ett samarbete mellan Innovation
Akademiska och diabetesmottagningen på Akademiska sjukhuset, har vi utvecklat en plattform som
möjliggör online-besök via videolänk, där patienterna själva bokar sina besök, och även kan skicka textmeddelanden. Kan ett besök via en app vara likvärdigt med ett fysiskt besök på mottagningen?
Hur fungerar säkerheten? Hur hanteras ekonomisk ersättning när vi ger vård på distans?
Att det här kan ge ett ökat värde för många av våra patienter är kanske inte så svårt att se eftersom de
slipper resor och inte behöver ta ledigt från arbete eller skola. Men kan det ge ett värde även för
personalen? Vilka är vinsterna och hur tacklar vi utmaningarna med att införa e-hälsa på mottagningen
så att det inte ger en ökad arbetsbörda? Hur gör vi det möjligt för det nya att få plats i det gamla?
10
FUNGERAR DIABETESVÅRDEN FÖR ÄLDRE?
Ann-Sofie Nilsson Neumark
Leg Distriktssjuksköterska/Diabetessjuksköterska
Primärvården Blå kustens Hälsocentral Oskarshamn
Vid en kartläggning av en kommun i Kalmar län under åren 2011-2013 av äldre över 80 år med diabetes
upptäcktes stora skillnader vid uppföljning/kontroll av långtidssocker, blodtryck, blodfetter, njurfunktion
och av fotundersökning under de senaste 12 månader. Största bristen av kontroller befanns vara hos de
boende på sjukhem/särskilt boende samt de i eget boende med hemsjukvård. Hälften av de boende på
sjukhem/särskilt boende saknade journal anteckning om genomförd fotundersökning och var fjärde äldre
hade pågående fot eller bensår. Avsaknaden av en vårdplan hos samtliga äldre vid sjukhem/särskilt boende
och de med hemsjukvård medför tveksamheter över vem som gör vad. För den äldre personen är det
därför essentiellt att landsting och kommun samverkar både på individ och organisationsnivå så
att patientsäkerhet och jämlik vård upprätthålls.
Under 2015 har Swedish Standards Institute SIS på uppdrag av Socialdepartementet, utarbetat en kvalitetsstandard för äldreomsorgen.
Här beskrivs flera nyckelfaktorer för en personcentrerad vård där det bland annat anges att vårdplanen
”ger stöd för kunskapsbaserat arbete, för planering av aktiviteter och resurser och för en effektiv
processorienterad dokumentation som underlättar registrering och datainsamling för uppföljning”.
Genom att använda vår yrkeskompetens som diabetessjuksköterskor i teamarbetet i den primärkommunala vården kan vi bidra med att stärka den personcentrerade vården vid diabetes.
11
NOLLVISION FÖR ÖGONSKADOR
Therese Granström
Therese Granström är sjuksköterska och har arbetat inom kommunal äldrevård men är nu verksam på
Högskolan Dalarna som universitetsadjunkt och arbetar med kommunal vårdutveckling i Dalarna. Är
sedan 2013 antagen vid Uppsala Universitet som doktorand och arbetar i ett projekt som handlar om
patientrelaterade utfallsmått och medicinska effekter av en ny behandlingsmetod för diabetesrelaterad
makulaödem.
Nollversion för ögonskador är ett mål att arbeta för inom diabetesvården, men hur når vi dit?
Det är viktigt att tidigt upptäcka förändringar i ögonbotten och regelbundna ögonbotten undersökningar
bör genomföras. Nationella Diabetesregistrets statistik visar dock att antalet ögonbottenundersökningar
minskar.
Sedan 1985 har laserbehandling varit standardbehandling för diabetesrelaterade synskador, som retinopati och makulaödem. Laserbehandling ges vid ett vanligt polikliniskt mottagningsbesök, behandlingen följs
upp efter 4 månader med ett nytt besök då behandlingen kan upprepas. Risken för allvarlig synnedsättning kan minskas med ca 50 %. I januari 2011 godkändes ranibizumab, ett ANTI-VEGF läkemedel
(Lucentis®) för behandling av DME. Anti-VEGF läkemedel kan minska ödemet runt gula fläcken och
förbättra synskärpan. Denna nya behandling ges som en injektion i ögats glaskropp under sterila förhållanden på operationssal. Behandlingen inleds med tre månatliga injektioner och patienterna kommer på
kontroll 1 gång/månad för undersökning och beslut om ytterligare injektioner.
Min studie avser att följa en grupp patienter som påbörjat anti-VEGF behandling. Syftet är att mäta
effekten av behandlingen på synskärpan, samt patientens erfarenhet och upplevelse av behandlingen.
Jag har använt två typer av patientrapporterat utfallsmått (generell hälsorelaterad livskvalitet, SF-36; samt
ögonspecifikt livskvalitet mått, NEI-VFQ-25). Under mitt föredrag kommer jag att närmare beskriva antiVEGF behandlingen samt berätta om huvudfynden från min studie (Granström et al., 2015).
Antalet personer som drabbas av diabetes ökar, det innebär att fler personer som får den nya behandlingen ökar. Jag kommer att genomföra intervjuer med några av dessa personer så att de själva får berätta
hur de upplever behandlingen och sin synnedsättning för att ytterligare tillföra en dimension till medicinska data och enkätresultaten.
12
Poster 1
PATIENT AND PHYSICIAN PERCEPTIONS OF CONTROL IN PEOPLE WITH
UNCONTROLLED TYPE 2 DIABETES USING BASAL INSULIN IN SWEDEN
BACKGROUND AND AIMS:
Although clinical definitions of diabetes control are well established, there is limited understanding of
how patients perceive diabetes control and whether it differs from those among physicians. The purpose
of the study was to examine how patients with uncontrolled type 2 diabetes (T2D) using basal insulin
and physicians perceive diabetes control.
MATERIALS AND METHODS:
A web survey of 240 adults with uncontrolled T2D (physician confirmed HbA1c above 64 mmol/mol)
and treated with basal insulin and 100 physicians was conducted in Sweden.
RESULTS:
Analyses revealed significant differences in Sweden between physicians and patients with uncontrolled
T2D in their perceptions of control. In defining control, physicians were significantly more likely than
patients to indicate that complications from diabetes (92% vs. 82%, p<0.05), frequency/severity of hypoglycaemia (96% vs. 77%, p<0.001), and HbA1c (88% vs. 77%, p<0.05) were very/extremely important for
deciding whether or not diabetes is well-controlled. In contrast, patients, were significantly more likely
than physicians to report that a variety of other factors were very/extremely important, including how
predictable life is (78% vs. 21%, p<0.001), number of times/day they take insulin (82% vs. 26%, p<0.001),
how much one has to think about diabetes (82% vs. 27%, p<0.001), and insulin units taken/day (77% vs.
27%, p<0.001). Additionally, the time period for thinking about control differed. Physicians were significantly more likely than patients to think about the last three months (59% vs. 21%, p<0.001) and less
likely than patients to consider the last week or more recently (6% vs. 48%, p<0.001). Also, patients saw
more obstacles making control very/extremely difficult compared to physicians, including lack of patient
support groups (80% vs. 3%, p<0.001), costs needed to spend on diabetes (84% vs. 9%, p<0,001), family
obligations (73% vs. 21%, p<0.001), other health issues (82% vs. 34%, p<0.001), stress (83% vs. 41%,
p<0.001), and medicine side effects (78% vs. 47%, p<0.001). Patients were significantly more likely than
physicians to see uncontrolled diabetes as very/extremely interfering in different aspects of their lives,
including how much one accomplishes during the day (77% vs. 13%, p<0.001), family responsibilities (74%
vs. 12%, p<0.001), completing daily chores (77% vs. 15%, p<0.001), making plans (74% vs. 14%, p<0.001),
keeping appointments/commitments (75% vs. 19%, p<0.001), energy level (72% vs. 24%, p<0.001), mood/
emotions (68% vs. 22%, p<0.001), and general health (76% vs. 38%, p<0.001).
CONCLUSION:
These results demonstrated in Sweden a significant disconnect between physicians and patients with
T2D uncontrolled on basal insulin in their perceptions of diabetes control, including how they define
control, obstacles to control, and the impact of uncontrolled T2D. While physicians generally expressed a
more focused and clinical view of diabetes control, patients had a much broader view, considering many
different factors in their perceptions of control. These findings suggest that perceptions of control differ
between patients and physicians. Physician awareness of these differences could improve patient communication and diabetes management.
AUTHORS:
Kerstin Berntorp, MD, PhD1 Lund University, Malmö, Sweden and Meryl Brod, PhD2 The Brod Group,
Mill Valley, USA
13
Poster 2
EN INTERVENTION MED ETT PERSONCENTRERAT UTBILDNINGSPROGRAM,
GUIDED SELF DETERMINATION-YOUNG I GRUPPER MED UNGDOMAR SOM
STARTAR INSULIN PUMP: EN RANDOMISERAD STUDIE
BAKGRUND
I Sverige behandlas 52 % av ungdomarna med typ 1 diabetes med insulinpumpbehandling, Continuous
Subcutaneous Insulin Infusion (CSII). Oavsett behandlingsmetod når enbart 42 % det rekommenderade
HbA1c målet < 58 mmol/mol.
Guided Self Determination-Young (GSD-Y) är en personcentrerad, empowerment baserad reflektions
och problemlösande metod som syftar till att guida ungdomen att bli självständig och utveckla livskunskap för att hantera svårigheter i diabetesegenvården.
SYFTE
Att utvärdera om en intervention med GSD-Y i grupper med ungdomar som startar CSII och deras
föräldrar ledde till förbättrat HbA1c och färre diabetesrelaterade konflikter.
METOD
Detta är resultat från en pågående prospektiv RCT-studie (Randomized Controlled Study) som inkluderat 39 ungdomar i åldern 12-18 år som startat CSII och deras föräldrar. Alla deltagare får en standardiserad pumpstartsutbildning. GSD-Y utbildningen genomfördes vid tre tillfällen i anslutning till pumpstarten
och därefter vid fyra tillfällen en gång i månaden (totalt sju tillfällen). Data som utvärderats vid start av
CSII (baseline), 6 och 12 månader är HbA1c och diabetesrelaterade konflikter (diabetes-related family
conflict scale, DFCS).
RESULTAT
Vid 6 månader hade HbA1c minskat i båda grupperna, men mer i interventionsgruppen (intervention
(n=18): 54 vs. 69 mmol/mol vid baseline, kontroll (n=19): 65 vs 74 mmol/mol vid baseline, p=0,024 mellan
grupperna).Vid 12 månader sågs ingen skillnad i någon av grupperna jämfört med baseline (intervention
(n=15): 63 mmol/mol, kontroll (n=10): 70 mmol/mol, p=0,283 mellan grupperna).
DFCS korrelerade med HbA1c. Interventionsgrupper hade en lägre grad av konflikter efter utbildningen.
SLUTSATS
Utvärdering av utbildning med metoden GSD-Y har hittills visat lovande resultat på familjekonflikter.
GSD-Y kan vara ett värdefullt komplement i utbildning av ungdomar som startar CSII.
Anna Lena Brorsson, Barndiabetesmottagningen B56 Astrid Lindgrens barnsjukhus
mail: [email protected]
14
Poster 3
UPPLEVELSER AV ÖVERGÅNGEN FRÅN BARNKLINIK TILL VUXENKLINIK,
HOS UNGDOMAR MED TYP 1-DIABETES
BAKGRUND
Att byta vårdgivare från den familjecentrerade barnkliniken till vuxenklinik blir ofta en stor förändring för
ungdomar med diabetes. Tonåren är en känslig period och det är viktigt att passa in och många har höga
krav på sig själva. Studier visar på att övergång mellan barnklinik och vuxenklinik ofta resulterar i att ungdomen tappar kontakten med sin diabetesmottagning under den tid som stödet från diabetesteamet kan
vara extra viktigt. Med ökad kunskap inom detta område kan vi som diabetessjuksköterskor skapa bättre
förutsättningar när det gäller delaktighet och bemötande i samband med byte av vårdgivare.
För att göra övergången från barnklinik till vuxenklinik så bra som möjligt krävs kunskaper om hur ungdomar upplever denna period.
SYFTE
Att ta reda på hur ungdomar med typ 1 diabetes upplever övergången från barnklinik till vuxenklinik.
METOD
Öppna frågor användes i ett strukturerat frågeformulär för att studera de unika upplevelser ungdomar
med typ 1 diabetes har av en övergång från barn -till vuxenklinik. Svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Frågeformulären skickades ut från diabetesmottagningar på tre närliggande sjukhus i Västra
Götalandsregionen. Ungdomarna söktes fram i Nationella diabetesregistret. Inklusionskriterier var: ålder
18-25 år, debut innan 18 år och överföring från barnklinik till vuxenklinik ska ha skett vid 18 års ålder.
Sammanlagt 105 st. frågeformulär skickades ut och endast 17 svar inkom. Två av dessa fick exkluderas
p.ga överföring vid 20 års ålder, kvar fanns svar från nio flickor och sex pojkar.
TIDSPLAN. Examensarbete inom omvårdnad 15 hp, hösttermin 2014.
BETYDELSE
Analysen av frågeformulären resulterade i tre huvudkategorier. Ovisshet, Oförberedd och bemötande.
Att inte veta vem som tar emot eller vad som kommer att ske på den nya kliniken skapar en oro. En
personlig relation var viktig för att skapa trygghet. Här spelade inte diabetesduration någon roll utan
otrygghet fanns oavsett om de haft sjukdomen ett eller femton år. Information Inför överföringen saknades eller var bristfällig och kom för snabbt inpå. Ungdomarna hade velat vara mer delaktiga inför överföringen. När det gällde bemötandet upplevdes personalen på vuxenklinik som trevliga och kompetenta
men tyvärr rådde en bristande kontinuitet. En skillnad mellan könen framkom i vår studie där sex av nio
flickor men inga pojkar, uppgav ett försämrat välbefinnande av att byta vårdklinik.
Resultatet ledde till att vi har förändrat vårt arbetssätt på kliniken. Ett informationsblad har tagits fram
med bilder på diabetesteamet och en text med vanliga frågor som kan uppkomma. Bladet lämnas på
barnkliniken i god tid innan överföringen. En diabetessjuksköterska från vuxenklinik kommer med på
näst sista/sista besöket på barnklinik. Hon tar med ungdomen över till diabetesmottagningen och visar
lokalerna. Denna sjuksköterska blir sedan ansvarig diabetessjuksköterska och kallar för ett första besök
inom 1 till 3 månader.
Nästa steg är att diabetessjuksköterska på barnklinik ska ringa upp ungdomen efter första besöket på
vuxenklinik för att stämma av hur det har gått.Vi upplever att vi snabbare får en personlig kontakt med
ungdomarna och att de kommer på besöken efter att vi ändrade vårt arbetssätt.
Catarina Fernow och Lise-Lotte Möller diabetesmottagning Skaraborgs sjukhus Lidköping 160219
15
Skaparna av CONTOUR® produkterna har nu ett nytt namn.
Ascensia Diabetes Care.
Poster 4
PROJEKT DIABETES VC LINDEBORG
BAKGRUND
Efter en diabeteskongress i maj 2014 började vårt diabetesprojekt planeras, vi lyssnade på en föreläsning
om ett förbättringsarbete av diabetesvård på en vårdcentral i Skåne.Vår första tanke var att vi redan
gjorde många av dessa åtgärder i vårt arbete med personer med diabetes på vårdcentralen, men vi hade
inte nedskrivit och sammanfattat.Vi behövde utforma algoritmer för behandling och titrering av HbA1c,
blodtryck, blodlipider och njurfunktion för att läkare och diabetessjuksköterskor skulle kunna ge en
professionell, enhetlig och personcentrerad diabetesvård på vår enhet.
SYFTE
Syftet med vårt diabetesprojekt är att förbättra värdena på HbA1c, blodtryck, blodlipider och mikroalbuminuri enligt Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbeta fram behandlingsalgoritmer för läkare och
diabetessjuksköterskor för att kunna ge en professionell, enhetlig och personcentrerad diabetesvård
samt att regelbundet analysera enhetens statistik utifrån Nationella diabetesregistret (NDR). Arbeta för
att utöka delegering av diabetessjuksköterskans arbetsområde gällande den multifaktoriella läkemedelsbehandlingen av personer med diabetes genom algoritmer.
METOD
Vår projektplanering startade hösten 2014. Till vår hjälp har vi ett läkemedelsföretag för vägledning och
stöd i projektet. Målformulering påbörjades, vad vill vi uppnå? Projektarbetet pågår fortlöpande med
algoritmerna. Bakgrundsfakta om den multifaktoriella behandlingen för personer med diabetes inhämtas
genom litteratur och riktlinjer för diabetesvård. Bakgrundsfakta och algoritmer har börjat sammanställas.
Diabetessjuksköterskorna informerar läkarna fortlöpande om nyheter i projektet, om VC NDR statistik,
om de Nationella riktlinjerna för diabetesvård samt om våra gemensamma behandlingsmål. Föreläsare
inom ämnet bjuds in regelbundet för att fördjupa vår kunskap om den multifaktoriella behandlingen av
personer med diabetes.
TIDSPLAN
Projektarbetet pågår fortlöpande och tanken är att alla algoritmerna ska vara färdiga för att kunna användas i sin helhet våren 2016.
BETYDELSE
Vårt projekt har betydelse för personer med diabetes på vår enhet genom att de får professionell och
personcentrerad vård från läkare och diabetessjuksköterskor som arbetar efter en enhetlig behandlingsstrategi.Vi vill öka medarbetares kompetens inom diabetesområdet genom föreläsningar. Arbeta mot
samma mål, skapa helhetssyn, delaktighet och medvetenhet inom diabetes och för de riktlinjer som vi
följer. Utöka diabetessjuksköterskors delegeringsområde av den multifaktoriella läkemedelsbehandlingen
av personer med diabetes vilket bidrar till en helhetssyn över patienternas målvärden och behandling. Kontinuitet vid uppföljning av de olika behandlingsområdena vilket bidrar till ett mer effektivt och
patientsäkert arbete. Sprida vårt diabetesarbete utanför enheten för att inspirera kollegor till förbättringsarbete på sin primärvårdsenhet och för att gemensamt fortsätta förbättra vården för personer med
diabetes.
Jenny Primorac och Tanja Markestål Diabetessjuksköterskor
VC Lindesborg februari 2016
17
Poster 5
DIABETESSKOLA MED FOKUS PÅ FYSISK AKTIVITET
BAKGRUND
Diabetes typ 2 är en sjukdom som ofta kräver omställning av levnadsvanor, egenvård och god kunskap
om sjukdomen. För att få till en beteendeförändring gällande fysisk aktivitet är motivation och ökad medvetenhet om positiva hälsoeffekter av stor vikt.
Enligt nationella riktlinjer för diabetes rekommenderas gruppbaserade utbildningsprogram till personer
med typ 2 diabetes genom stöd av kompetent personal. En anledning till start av diabetesskola är att
forskning visar att gruppbehandling kan initiera stark förändringskraft. Regelbunden träning är en viktig
del av behandlingen av typ 2 diabetes som direkt påverkar exempelvis insulinkänsligheten och med den
bakgrunden valde vi att fokusera på den fysiska aktiviteten.
SYFTE
Syftet med diabeteskolan var att undersöka om deltagarna ökade och behöll sin fysiska aktivitet, fick
sänkt HbA1c samt förståelse för träningens gynnsamma effekter.
METOD
Diabetesskolan innehåller tre utbildningstillfällen fördelat på ett tillfälle i veckan.Vår grupp består av 8-10
deltagare med nyupptäckt diabetes typ 2 i max 1 år och med prioritet på personer under 75 år.
Vid start av skolan besvarar deltagarna ett frågeformulär (enligt SKL och IPAQ) som mått på deras
kunskap inför utbildningen angående diabetes typ 2, kost och fysisk aktivitet. Deltagarna tar även kapillärt Hba1c, fasteglukos, längd, vikt och BMI inför utbildningen.Varje kurstillfälle tar 1,5 timma i anspråk.
Diabetessjuksköterska, dietist och sjukgymnast föreläser vid var sitt tillfälle inom sitt ämnesområde. Efter
avslutad utbildning erbjuds deltagarna träning på mottagningens rehabiliteringsavdelning en gång i veckan
under tre månader. Träningen består av konditions och stationsträning som vara i 45-60 minuter.Vid varje
träningstillfälle sker ett individuellt och personcentrerat motivationssamtal på ca 5 minuter om fysisk
aktivitet och vardagsmotion. Efter avslutad träningsperiod kallas deltagarna till ett nytt frågeformulär
(enligt SKL och IPAQ) och tar nytt HbA1c, fasteglukos, längd, vikt och BMI.Vid uppföljningsmötet sker en
muntlig diskussion i grupp om HbA1c, kosthållning, fysisk aktivitet och information om FaR. Deltagarna
får individuell återkoppling om deras nuvarande provresultat och möjlighet att ställa frågor till föreläsarna
inom ämnet. Fokus vid uppföljningsmötet är att motivera deltagarna att fortsätta utöva fysisk aktivitet
kontinuerligt som en viktig del i sin behandling mot diabetes.
TIDSPLAN
Diabetesskolan startade hösten 2014 och pågår fortlöpande vid ett tillfälle per term
BETYDELSE
Vår diabetesskola har betydelse för personer med typ 2 diabetes för att möjliggöra förutsättningar att
hantera sin sjukdom på ett ändamålsenligt sätt. Deltagarna får stöd genom professionell kunskap från ett
diabetesteam att öka och behålla sin fysiska kapacitet samt möjlighet till optimalt omhändertagande.
Vi vill även inspirera kollegor utanför vår enhet att arbeta med förbättringsarbete för att optimera möjligheterna för personer med diabetes typ 2 att ha ett mer fysiskt aktivt liv som en naturlig del av vardagen.
Sara Saveska, leg sjukgymnast
Jenny Primorac, diabetessjuksköterska
VC Lindeborg februari 2016
18
Poster 6
TEAMARBETE, STRUKTUR OCH KUNSKAP
– PRIORITERING AV FÖRBÄTTRINGSARBETE I PRIMÄRVÅRDEN
BAKGRUND
God glukoskontroll är avgörande för att minska risken för diabeteskomplikationer hos personer med
typ 2 -diabetes. Nationella utvärderingar visar att det finns behov att förbättra vården för patienter med
ett riskfyllt HbA1c. När diabetesvården bedrivs strukturerat och då patient och behandlare tillsammans
följer upp insatsen ökar möjligheten till goda resultat
SYFTE
Att stödja vårdcentraler med sämre måluppfyllelse för att möjliggöra en god och jämlik vård
METOD
HT 2015 skickades brev till 20 vårdcentraler i Stockholm, med hög andel patienter med HbA1c >70
mmol/mol.Vårdcentralerna erbjöds stöd att kartlägga diabetesresultaten samt analysera vilka förbättringar som behövde genomföras. Tolv vårdcentraler tackade ja. Workshops anordnades och genomfördes
av Akademiskt Primärvårdscentrum – Kunskapsteam diabetes(LUCD). NDR data presenterades och
diskuterades. Enheterna fick fylla i ett analysverktyg som speglade hur diabetesvården var organiserad
på enheten och resultaten dokumenterades. Teamet diskuterade styrkor och svagheter vilket medförde
insyn över olika förbättringsmöjligheter. Handlingsplan upprättades. Uppföljningsbesök bokades 2016 och
NDR resultat kommer att diskuteras fortlöpande.
PRELIMINÄRT RESULTAT
Förbättringsarbeten genomförs på olika områden. Ledningens prioritet och ansvarsfördelning hade mest
fokus. Några vårdcentraler ser redan förbättringar av NDR resultat och förändring av arbetsstrukturen.
En av vårdcentralerna har sedan 2013 utfört förbättringsarbete och sänkt andel patienter med HbA1c >
70mmol/mol från 23.4 % till 16.8 %, och en annan vårdcentral har förbättring på 12 månader från 27.3%
till 15.7 %. Uppföljningsbesök om 12 månader förväntas visa förändringar även för de andra vårdcentralerna.
IMPLIKATION
Resultatet från förbättringsarbetet hösten 2015 kommer att redovisas under 2016. Flera vårdcentraler
i Stockholm har visat intresse för förbättringsarbete med workshop. Akademiskt Primärvårdcentrums
uppdrag är att stödja, genomföra fortbildning och anordna nätverksträffar, vilket går i linje med förbättringsarbetet
SAMMANFATTNING
Det är viktigt att prioritera tid för utveckling och förbättringsarbete. Angeläget är också att ledningen på
enheten är involverad och stödjer förbättringsarbetet samt att det finns ett intresse och engagemang hos
medarbetarna. Extern personal med riktat stöd till vårdcentraler har skapat motivation till förbättringsarbete för patienter med HbA1c >70 mmol/mol . Enheterna menar att teamarbete är givande, lärorikt och
effektivt.
Nouha Saleh Stattin, Diabetessjuksköterska, PhD; Kaija Seijboldt, Diabetessjuksköterska, distriktssköterska MscN; Marina Stenbäck, Diabetessjuksköterska, distriktssköterska MScN; Alexandre Wajngot Endokrinolog PhD, Docent.
19
Poster 7
DIABETESSANSVARIG SJUKSKÖTERSKA (DAS) I PRIMÄRVÅRDEN:
ERFARENHETER AV YRKESROLLEN OCH HUR ROLLEN PÅVERKAR JÄMLIK
DIABETESVÅRD, EFTER GENOMGÅNGEN VIDAREUTBILDNING
BAKGRUND
Patientsäkerhet, jämlik vård och en strukturerad diabetesvård kräver kompetens hos vårdpersonalen
som innefattar fortbildning och erfarenheter. Erfarenheter inhämtas via kontinuerlig patientkontakt och
en tydlig rollbeskrivning. Diabetesansvariga sjuksköterskans (DAS) roll är otydligt definierad vilket kan
medföra osäkerhet kring patientens omvårdnadsplanering.
SYFTE
Syftet var att beskriva vilka erfarenheter en diabetesansvarig sjuksköterska i primärvården hade av yrkesrollen och hur rollen påverkar jämlik diabetesvård, efter vidareutbildning.
METOD
Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes. Sju diabetesansvariga sjuksköterskor inom
primärvården i Stockholm deltog i studien. Urvalet gjordes strategiskt. Data analyserades med kvalitativ
innehållsanalys.
RESULTAT
Två teman som reflekterade diabetesansvariga sjuksköterskans erfarenheter framkom. Första temat
var Organisation med kategorierna: Struktur, Kollegialt samarbete och Förbättringsarbete och andra
temat var DAS roll och funktion med kategorierna: Organisatoriskt perspektiv, DAS eget perspektiv och
Patientperspektiv.
KONKLUSION
Det framkom i studien att DAS såg yrkesrollen som mångfacetterad och betydelsefull. För att utvecklas
professionellt inom yrkesrollen behövs stöd från ledningen och kollegorna men också individuellt stöd
genom kunskap, engagemang och tillit till sig egen förmåga. DAS ämnes - och pedagogiska kompetens
samt möjligheter till avsatt tid har stor betydelse för att skaffa sig erfarenhet. Det var också viktigt att ha
en befattningsbeskrivning eller lokala vårdprogram som kan tydliggöra rollen som DAS i primärvården.
Ett fungerande och effektivt teamarbete mellan yrkesprofessionerna är angeläget. Utifrån patienternas
förutsättningar och behov har deltagarna föresatsen att utfärda så jämlik vård som möjligt. Teamarbete
kan underlätta jämlik vård då alla strävar mot gemensamma mål.
Implikation
Studiens resultat kan möjligen användas för framtagande av en befattningsbeskrivning för DAS och förtydligande av skillnaden på begreppet DAS och diabetessjuksköterska. Kunskapen som framkom i denna
studie kan vara av värde för att tydliggöra DAS arbetsuppgifter och ansvarsfördelning. Författarens förhoppning är att kunna vidareutveckla ett förbättringsarbete och implementera befattningsbeskrivningen
inom diabetes i primärvården. Detta kan på sikt förtydliga och lyfta fram diabetessjuksköterskans roll.
NYCKELORD
diabetessjuksköterska, erfarenhet, yrkesroll, stöd, jämlik vård
Kaija Seijboldt Akademiskt Primärvårdscentrum Kunskapsteam Diabetes (LUCD)
Magsisteruppsats VT 2015
20
Poster 8
PATIENTRAPPORTERAT UTFALL I NATIONELLA DIABETESREGISTRET
BAKGRUND
Behovet av att diabetesvården ska utgå från de individuella behov som personen vi kallar för patient
har aktualiseras allt mer. Kopplat till detta finns också ett behov av att utvärdera diabetesvården ur
patientens perspektiv, både genom forskning och genom den löpande kvalitetsuppföljningen. Nationella
Diabetesregistret (NDR) har blivit en naturlig och nödvändig del av kvalitetsuppföljning och förbättringsarbete i diabetesvården. Därtill en viktig databas för forskning för utveckling av diabetesvården. I
ett internationellt perspektiv är NDR unikt avseende täckningsgrad och möjligheter att samköra med
andra register. För att utveckla NDR som kliniskt verktyg i mötet med den enskilda patienten och för att
bredda utvärderingsperspektivet drivs sedan några år ett projekt för att införa patientrapporterat utfall.
Med patientrapporterat utfall avses just utvärdering av patientens perspektiv, vilket vanligtvis sker i form
av en enkät som besvaras av patienten själv. Denna typ av enkäter benämns PROM (Patient-Reported
Outcome Measure). På grund av avsaknad av tillgängliga enkäter lämpade att integrera i NDR över tid,
behöver en ny enkät för detta ändamål utvecklas.
SYFTE
Att utveckla och testa ett diabetes-specifik patientenkät för användning som ett kliniskt verktyg på individnivå och ett verktyg för utvärdering av patientens perspektiv på gruppnivå.
METOD
Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts. För att få grund för vilka frågor och frågegrupper
som är viktiga att ha med samt för att få grund för formuleringar som bygger på vardagligt språk snarare än akademisk och yrkesmässig jargong, genomfördes kvalitativa intervjuer med vuxna med diabetes
(n=29). Expertgrupper med vuxna med diabetes, patientorganisationer, diabetessjuksköterskor, diabetesläkare samt forskare och experter på enkätutveckling har granskat och bedömt frågornas relevans.
Enkäten har pre-testats i intervjuform med vuxna med diabetes (n=6). För analys av enkätens mätegenskaper har utskick till slumpmässigt utvalda vuxna med typ 1- eller typ 2-diabetes genomförts i två steg:
1) Västra Götaland (n=1600), 2) hela landet (n=5000). I det andra utskicket skickades också den icke
sjukdomsspecifika hälso-enkäten SF-36 med, för att möjliggöra jämförelser.
RESULTAT
Enkäten består av 33 frågor fördelat på två huvuddelar. Del 1 har 21 frågor om hur personer mår och
har det med sin diabetes. Del 2 har 12 frågor om diabetesvården. Expertgranskningen visade god relevans
(innehållsvaliditet) och pre-testningens intervjuer visade att enkäten var lätt att förstå och besvara och
upplevdes innehålla viktiga och relevanta frågor. Svarsfrekvensen var i Västra Götaland 60,6% (n=969)
och i det nationella utskicket 55,1% (n=2754). Analys av mätegenskaper visade i det första utskicket goda
resultat och indikerade inga behov av revidering inför det nationella utskicket. Analys från steg 2 pågår.
TIDSPLAN
De pågående analyserna av enkätens mätegenskaper baserat på det nationella utskicket beräknas klart i
april 2016. Implementering och testning i samarbete med kliniker har påbörjats i projektform och kommer att utökas under 2016. I detta ingår testning av en elektronisk version, återkoppling av resultat via
NDR:s hemsida samt utredning av juridiska frågeställningar.
BETYDELSE
En enkät som fokuserar på individens perspektiv har potential att tillföra det enskilda besöket i diabetesvården viktig information samt bidra till en bredare utvärdering av diabetesvårdens insatser på gruppnivå.
Enkäten möjliggör en ytterligare dimension för att kunna identifiera individer och grupper av individer
som av olika anledningar behöver särskilda insatser.
Maria Svedbo Engström, sjuksköterska, doktorand vid Göteborgs universitet och universitetsadjunkt vid
Högskolan Dalarna
Poster 9
FÖRBÄTTRAD DIABETESVÅRD PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
BAKGRUND
Vårdcentralen ligger i Tensta, ett socioekonomiskt svagt område i Stockholm med Care Need Index CNI
2,13 vilket är högt. Åttiofem procent av ca 18000 invånare har utländsk bakgrund.Vårdcentralen hade
2015 ca 13200 listade patienter och av dessa hade 710 diabetes typ 2 där 17 % av dem hade HbA1C >
73 mmol/mol år 2013. Många diabetespatienter hade inte en fast husläkare.
Diabetesansvarig sjuksköterskorna (DAS) hade för få tider, otydlig ansvarsfördelning och kommunikation mellan läkare och DAS fanns. Många patienter hade uteblivna besök, språksvårigheter, frånvaro av
tolk, felaktiga kontaktuppgifter, nya telefonnummer, samt att många flyttar/åker till sina hemländer i långa
perioder. Patienterna följde inte kostråd, tog inte sina mediciner och förstod inte varför de skulle komma
till VC.
SYFTE
Att minska antalet patienter med HbA1c över 73 mmol/mol för att förbättra deras välbefinnande samt
förebygga utveckling av diabeteskomplikationer på sikt.
METOD
Förbättringsarbetet startade 2012 genom att bilda ett diabetesteam bestående av en diabetesansvarig
läkare (DAL) och två diabetesansvariga sjuksköterskor(DAS).Verksamhetschefen var drivande och positiv
till förbättringsarbete och gav diabetesteamet mandat och tid att utveckla verksamheten enligt nationella
riktlinjer.
Diskussion i diabetesteamet och regelbundna träffar resulterade i åtgärder och en lokal vårdplan. Diabetesteamet tog fram tydliga rutiner som finns dokumenterade på hemsidan där alla på vårdcentralen
kunde hitta dem.
Uppdaterad information om resultat samt diabetesmottagningens arbete gavs regelbundet till övrig personal. God kommunikation mellan yrkeskategorierna stärkte sammarbetet i gruppen.
Ökad fokus på patienterna med sämre följsamhet till behandling genom aktiv uppföljning till DAS eller
läkare (mottagningsbesök/ alt telefon). Patientens behandling intensifierades genom insulintitrering alternativt tabletter behandling.
Samverkan med 4D (Samarbetsprojekt SLL och Karolinska Institutet) som startades 2015 samt med
Akademiskt Primärvårdscentrum/LUCD med studiebesök, diabetesronder och fortbildning.
RESULTAT
Genom att bilda ett diabetesteam som regelbundet och långsiktigt arbetat med att strukturera diabetesvården på vårdcentralen har HbA1c resultat förbättrats.
• 2013 hade 17 % av VC diabetespatienterna ett HbA1c över 73 mmol/mol och 14% 2014 samt 12%
2015 (RAVE).
• Utökade tider till DAS ledde till att alla diabeteshjälpmedel förskrevs av DAS i första hand. Patienter
som inte kom på sina årliga kontroller kunde fångas upp på det sättet.
22
• Insulinjusteringarna sker idag av DAS i samråd med behandlande läkare.
• Vårdcentralen har skapat en fungerande rutin för blodsockerkurvor i journalsystemet.
• Tydliga gemensamma rutiner på vårt intranät har gett stöd till nya läkare och sjuksköterskor.
• Gruppens medverkan i 4D workshop har stärkt gruppens kompetens och förmåga att leda förbättringsarbetet.
• Särskilda diabetesdagar (patienter med höga HbA1c), där DAS och behandlande läkare fått stöd på plats
med hjälp av DAS och endokrinolog från Akademiskt Primärvårdscentrum/LUCD.
• Regelbunden uppföljning av statistik från RAVE/NDR och DAS och DAL uppmärksammar patienter
med höga blodsockervärden/HbA1c och sämre följsamhet.
KONKLUSION
Vårdcentralen Tensta har kunnat visa att det går att minska antal patienter med HbA1c >73 mmol/mol i
ett svagt socioekonomiskt område genom att ha en ledning som prioritera diabetesvården, ger mandat
och tid till diabetesteamet som i sin tur driver förbättringsarbetet. En framgångsfaktor har varit att stärka
DAS arbete på VC.
Diabetesteamet Tensta Vårdcentral
Anna-Lena Wedfelt Diabetessjuksköterska
Pia Blomberg Diabetessjuksköterska
Helena Karlsson Distriktsläkare/Diabetsansvarig läkare
Carola Schäfer Verksamhetsansvarig
23
NU GODKÄND FÖR ÅLDRARNA 4-17 ÅR*
Välkommen till flash glukosmätning
Med FreeStyle Libre Systemet kan du och ditt barn
kontrollera glukosvärdet utan rutinmässiga fingerstick2
Varför sticka när du kan skanna?2
Läs mer på www.FreeStyleLibre.se
*Indikationen för barn (4–17 år) är begränsad för de som övervakas av en anhörigvårdare som är över 18 år. Anhörigvårdaren ansvarar för att hantera
eller hjälpa barnet att hantera FreeStyle Libre Flash glukosövervakningssystem och även för att tolka eller hjälpa barnet att tolka resultaten från
FreeStyle Libre.
1
Skanna sensorn kräver inga lansetter.
Ett fingerstickstest med en blodglukosmätare krävs under tider med snabbt ändrande glukosnivåer då glukosnivåerna i den interstitiella vätskan inte riktigt
återspeglar blodglukosnivåerna, eller om systemet rapporterar hypoglykemi eller överhängande hypoglykemi, eller när symtomen inte överensstämmer
med systemets avläsningar.
2
FreeStyle and related brand marks are trademarks of Abbott Diabetes Care, Inc. in various jurisdictions. Rev 1, SEFSLibre160032, Feb 2016
DELTAGARE
MarieAdamsson
Christina Ahlberg-Eriksson
Katarina Ahlfors
Kerstin Ahnberg
Jennie Alvén
Åsa Andersson
Anna Andersson
Gudrun Andersson
Ingvor Andersson
Mona Andersson
Violeta Armijo Del Valle
Maud Arnemyr
Monika Aronsson
Anna-Lena Arvidsson
Kristina Arvidsson
Gitte Barkman
Marianne Bengtsson
Ingrid Berglund
Eva Bergstrand
Katarina Bergstrand
Britt-Inger Bergström
Eden Behre
Christine Bernefalk
Veronica Bertilsson
Karin Bhy
Åse Blom
Pia Blomberg
Eva-Karin Borg
Catharina Bornström
Karin Boström
Ingela Brantedal
Ingela Bredenberg
Monika Brentel
Anna-Lena Brorsson
Helena Brossberg
Anita Calleberg
Ann-Louise Carlbom
Victoria Carter
Mirella Caspani
Lea Craig
Irene Damberg
Birgitta Danielsson
Srwah Darwesha
Bitte Davidsson
Nu-sjukvården
Nu-sjukvården
Läkargruppen
Närhälsan
Värnamo sjukhus
Norrbottens läns landsting
Kalmar läns landsting
SFSD
Höglandssjukhuset Eksjö
SFSD
Diabetessamordnare
Region Östergötland
Medicinmottagningen
Kalmar läns landsting
Närhälsan Kärra VC
Norrlidens hälsocentral
V-C Alvesta
Ersta sjukhus
Med.mott Östra sjukhuset
Region Skåne
Akademiska sjukhuset
Vårdcentralen centrum
Avonova vård Kronoberg
Avonova vård Kronoberg
Svea VC
VC Avestahälsan
Tensta vårdcentral
Med.mott Västmanlands Sjukhus
Barn- och ungdomsmottagningen
Svea vårdcentral
SFSD
Region Kronoberg
Astrid Lindgrens sjukhus
Avonova VC Dalarna
Landstinget Dalarna
Västmanlands sjukhus, Sala
SFSD
Länssjukhuset Ryhov
BD Medical Diabetes care
Närhälsan Västra Götaland
Aleris AB
Ljustadalens hälsocentral
Landstinget Värmland
25
Göteborg
Göteborg
Stockholm
Göteborg
Jönköping
Boden
Kalmar
Märsta
Jönköping
Örkeljunga
Uppsala
Motala
Mora
Kalmar
Göteborg
Kalmar
Alvesta
Stockholm
Göteborg
Malmö
Uppsala
Uppsala
Lidköping
Lidköping
Stockholm
Avesta
Stockholm
Ludvika
Västerås
Eskilstuna
Stockholm
Stockholm
Växjö
Stockholm
Lidköping
Östersund
Västerås
Göteborg
Jönköping
Asmundtorp
Göteborg
Stockholm
Sundsvall
Karlstad
Vicky Ann-Katrin Britt Carina Margareta Liselott Annika Åsa Lise-Lotte Carin Carina Anna-Karin Lena Madelene Carina Johan Birgitta Rosel Jörgen Eva Therese Anette Kerstin Krister Sofia Bernice Carina Chatrine Monica Margareta Ann Karin Anette Mari Inger Sandra Gunilla Anette Kajsa Emma Anette Rosita Lena Lina Lisbeth Farideh Du
Duvelid
Edlund
Edvardsson
Ek
Ekroth
Elfmark
Eliasson
Engblom
Engström
Enström
Eriksson
Fahlén
Fahlstad
Fernow
Fischier
Florin
Fröjmark
Gelotte
Georgii
Granström
Groth
Gustavsson
Gustavsson
Göransson
Hanses
Hansson
Hansson
Hedquist
Henriksson
Hillgren
Hofling
Hofstedt
Hogvall
Hollén- Gustavsson
Holtmo
Hommerberg
Hultgren
Hubinette
Hägglund
Höijer
Ilvered
Insulander
Ishav
Jakobsson
Jam
Wantanurse RN
Mälarsjukhuset
Sahlgrenska universitetssjukhuset
Primärvården södra Öland
Läkargruppen Endokrin dagvård KS
Barnmottagningen
Landstinget Dalarna
Landstinget Sörmland
Landstinget Dalarna
Hälsovalet i Sverige AB
Medicinmottagningen Landstinget Dalarna
Avesta vårdcentral
Västra Götaland regionen
Akademiska sjukhuset
SLSO
SLL
Hälsovalet Sverige AB
Skaraborgs sjukhus
Högskolan Dalarna
Landstinget Dalarna
Södra Älvsborgs sjukhus Skene
Landstinget Sörmland
Region Jönköpings län
Avesta lasarett
Landstinget Sörmland
Landstinget Värmland
Landstinget Dalarna
Barn-och ungdomskliniken
Brukshälsan
VC Koppardalen
Capio Citykliniken
Landstinget Dalarna
Ängelholms sjukhus
Hässelby vårdcentral
Capio, S:t Görans sjukhus
Ängelholms sjukhus
BD Medical Care
Barnmottagningen Ryhov
Landstinget Dalarna
Länssjukhuset Ryhov
SFSD
Landstinget Blekinge
Med.mott Östra sjukhuset
Kärra vårdcentral
26
Stockholm
Eskilstuna
Göteborg
Kalmar
Stockholm
Stockholm
Gällivare
Östersund
Eskilstuna
Avesta
Söderhamn
Mora
Östersund
Avesta
Göteborg
Uppsala
Stockholm
Stockholm
Söderhamn
Skövde
Falun
Östersund
Göteborg
Eskilstuna
Jönköping
Avesta
Eskilstuna
Karlstad
Östersund
Sollefteå
Söderfors
Avesta
Malmö
Östersund
Malmö
Stockholm
Stockholm
Malmö
Sigtuna
Jönköping
Östersund
Jönköping
Stockholm
Dalarna
Göteborg
Göteborg
Marlen Britt Karin Yvonne Carina Eva Malin Ann-Kristin Kristin Marianne Marie-Louise Chatarina Carina Marie Ingela Janeth Lena Agneta Ebba Lilian Irene Anna Karin Marie Anki Linda Marianne Lina Maria Gunilla Kerstin Kristina Camilla Elisabeth Catrin Åsa Veronica Anita Ulrica Lise-Lotte Jessica Ann-Sofie Marie Maud Riitta Rebecca Johanson
Johansson
Johansson
Johansson
Jonsson
Jonsson
Jonsson
Kalmér
Karlsson
Karlsson
Killmey
Lampe
Larsson
Larsson
Lavin
Leksell
Liljeroos
Lindberg
Linder
Linder
Lindgren
Lindholm Olinder
Lindström
Lindström
Lord
Lord
Lundberg
Lundblad
Lundin Swahn
Lundkvist
Lundquist
Magnusson
Malmberg
Malmgren
Malmquist
Martinussen
Martorell
Mehner
Mehlin
Möller
Nilsson
Nilsson Neumark
Nordström
Norin
Nyberg
Odhagen
Sahlgrenska sjukhuset
Närhälsan
Region Kronoberg
Doktorama AB
Kalmar läns landsting
Aleris AB
Region Östergötland
Capio, S:t Görans sjukhus
Värnamo sjukhus
Avonova vårdcentral
Primärvården Boden
Östra sjukhuset
LT Dalarna
Berga hälsocentral
SFSD
SFSD
Aleris Tungelsta VC
SFSD
NDR
Region Jönköpings län
Västerbottens läns landsting
Uppsala universitet
Landstinget i Kalmar län
Ersta Diakoni
Höglandssjukhuset
VGR
SFSD
Mora Lasarett
Avonova primärvård
Karolinska sjukhuset, Solna
Primärvården södra Öland
Landstinget Dalarna
Mjölby vårdcentral
Landstinget Blekinge
Aleris VC Kneippen
Södra Älvsborgs sjukhus
Vårdcentralen Medicinskt centrum
Skaraborgs sjukhus
Västra Götalandsregionen
Skaraborgs sjukhus
Norrbottens läns landsting
Landstinget Kalmar län
Kalmar läns landsting
Din hälsocentral
Landstinget Kalmar
Universitetssjukhuset
27
Göteborg
Göteborg
Växjö
Söderhamn
Kalmar
Stockholm
Linköping
Stockholm
Jönköping
Växjö
Boden
Göteborg
Östersund
Kalmar
Umeå
Falun
Stockholm
Hässleholm
Göteborg
Jönköping
Skellefteå
Uppsala
Kalmar
Stockholm
Jönköping
Göteborg
Malmö
Mora
Mariestad
Stockholm
Kalmar
Östersund
Mjölby
Karlskrona
Stockholm
Göteborg
Spånga
Falköping
Göteborg
Lidköping
Boden
Kalmar
Kalmar
Söderhamn
Västervik
Örebro
Selektiv SGLT-2 hämmare för patienter med typ 2-diabetes
FORXIGA® (dapagliflozin)
Dokumenterad effekt upp till 4 år
1
1-3
Signifikant HbA1c -sänkning
– I jämförelse med placebo 2,3
– I nivå med SU 1,2
Positiv påverkan på kardiovaskulära
riskfaktorer som t ex:
■
HbA 1c1-4
■
Vikt *1-4
■
Blodtryck *1-4
AstraZeneca AB, AstraZeneca Nordic-Baltic, 151 85 Södertälje, Tel: 08-553 260 00, www.astrazeneca.se
FOR
XIG
För
>70 skrive A
0 00
nt
värl 0 pati ill
en
de n
öve 5 ter
r.
(dapagliflozin och
metformin HCI)
Referenser: 1. Del Prato S et al., Diabetes Obes Metab 2015 Jun;17(6):581-90. 2. Forxiga produktresumé www.fass.se. 3. Bailey CJ et al. BMC Medicine 2013; 11:43.
4. Desouza CV et al. Clin Ther 2015;37:1178-1194. 5. IMS Health Total Patient Tracker, July 2015; Cegedim Strategic Data, Longitudinal Patient Databases, May 2015;
IMS NPA Market Dynamics Data, May 2014–May 2015; IMS Lifelink, May 2015)
▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Forxiga® (dapagliflozin) filmdragerade tabletter, Rx, (F), SGLT2-hämmare. Indikationer: Forxiga är avsett för vuxna från 18 år med diabetes mellitus typ 2 för att
förbättra glykemisk kontroll som 1. Monoterapi: När behandling med enbart kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll hos patienter för vilka behandling
med metformin inte anses lämplig på grund av intolerans. 2. Tilläggsbehandling: I kombination med andra glukossänkande läkemedel, inklusive insulin, när dessa
tillsammans med kost och motion, inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Forxiga finns som tabletter i styrkan 10 mg. Senaste översyn av produktresumén: 2015-01-01.
För ytterligare information och priser se www.fass.se.
Subventioneras endast som tillägg till behandling med metformin.
▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
Xigduo® 5 mg/850 mg och 5 mg/1 000 mg filmdragerade tabletter (dapagliflozin/metforminhydroklorid), Rx, F, SGLT2-hämmare/biguanid. Indikationer: Xigduo är avsett för vuxna från 18 år med diabetes mellitus typ 2 som ett tillägg till kost och motion för att förbättra glykemisk kontroll hos patienter som inte är tillräckligt
kontrollerade på sin maximalt tolererade dos av enbart metformin, i kombination med andra glukossänkande läkemedel, inklusive insulin, hos patienter som inte
är tillräckligt kontrollerade med metformin och dessa läkemedel och hos patienter som redan behandlas med kombinationen dapagliflozin och metformin som
separata tabletter. Senaste översyn av produktresumén: 2014-12-01. För ytterligare information och priser se www.fass.se.
FOR925944.01111/15SE
*Forxiga är inte indicerat för behandling av övervikt eller högt blodtryck. Viktförändring var ett sekundärt effektmått i de kliniska studierna.
Josefine Eira Inger Gun Anna-Lena Andreas Anita Eva-Karin Ingela Ella Margareta Eva Theresia Ingegerd Johanna Mats Birgitta Tuula Nouah Pär Ulrika Nahid Kaija Maria Marie Elisabeth Åsa Marina Anna Susanne Helena Anneli Kajsa Annette Maria Christina Monica Siv Inger Annika Stefan Maria Christina Elisabeth Anette Mikaela Olivestam
Olofsson
Olsen
Olsson
Pers
Petersson
Pettersson
Pettersson
Pettersson
Petz
Pihl
Prytz
Ranow
Rehnström
Richter
Ringblom
Ringborg
Saarinen
Saleh-Stattin
Samuelsson
Sandberg
Sarvari
Seijboldt
Sevón
Silvhagen
Sjöström-Fahlén
Skygebjerg
Stenbäck
Sterneld
Ström
Stuvemark
Sundberg
Sundqvist
Sundström
Svedbo Engström
Svenningsson
Svensson
Svensson
Sverin-Rosvall
Svärd
Särnblad
Söderberg
Söderström
Sörman
Thorén
Tidgren
Södersjukhuset
VLL
Landstinget Dalarna
Region Skåne
Landstinget Dalarna
Primärvården södra Öland
Sunderby sjukhus
Höglandssjukhuset
Kalmar läns landsting
Ersta diakonisällskap
Ersta sjukhus
Berga läkarhus
Södersjukhuset
Landstinget Kalmar län
Avonova vård i Jönköpings län
Medicinkliniken
Vårdcentralen Mjölby
Karolinska sjukhuset, Solna
Stockholms läns landsting
NDR
Norrbottens läns landsting
Essinge vårdcentral
Stockholm läns landsting
Närhälsan Hjällbo vårdcentral
SLSO Hässelby vårdcentral
Norrlands universitetssjukhus
Kvarnholmens hälsocentral
Stockholms läns landsting
Premicare Primärvård AB
Kalmar läns landsting
Landstinget Sörmland
Medicinkliniken
Karolinska universitetssjukhuset
Landstinget Västernorrland
Högskolan Dalarna
Landstinget Värmland
Läkarhuset Avonova
Landstinget i Kalmar län
Din Hälsocentral
Landstinget Dalarna
Barn- och ungdomskliniken
Enköpings lasarett
Landstinget Kronoberg
Diabetessamordnare
Kalmar läns landsting
Storvretens vårdcentral
29
Stockholm
Umeå
Östersund
Malmö
Östersund
Kalmar
Luleå
Eksjö
Kalmar
Stockholm
Stockholm
Helsingborg
Stockholm
Kalmar
Lidköping
Kalmar
Mjölby
Stockholm
Stockholm
Göteborg
Piteå
Stockholm
Stockholm
Göteborg
Stockholm
Umeå
Kalmar
Stockholm
Sörberge
Kalmar
Eskilstuna
Skellefteå
Huddinge
Sörberge
Falun
Karlstad
Lidköping
Kalmar
Söderhamn
Östersund
Örebro
Enköping
Växjö
Uppsala
Kalmar
Tumba
PAJ MED LÖK, SQUASH,
SVAMP OCH
MASCARPONE
”HUR KUNDE VARJE STEG
VARA SÅ JOBBIGT?”
FÖLJ OSS PÅ
FACEBOOK ELLER
LIVETOCHDIABETES.SE
TRÄNING MED DIABETES:
MED GOD PLANERING
ÄR DET MESTA
MÖJLIGT
KOM TILL VÅRT SOMMARKAFÉ PÅ SFSD!
VI BJUDER PÅ GOTT KAFFE OCH VISAR UPP
SVERIGES NYA DIABETESBLOGGFORUM.
Anneli Katarina Erika Gilda
Maribel Ann-Marie Rasia Wallin Anna-Lena Carina
Mia Kristina Marianne Sara Anja Ann-Cathrine Axel Lotta Caroline Åsa Ann-Charlott Lina Åström Anna-Lena Maria Torstensson
Travtjenko Esping
Wahlberg
Valderrama
Wallersten
Wallgren
Johansen
Wedfelt
Weidersjö
Westerlund
Westerqvist Hellgren
Westöö
Widholm
Vidmark
Wiklander
Wolf
von Unge
Ydreborg
Ågren
Åström
Holgersson
Örtbrink-Träff
Överholm Vargh
Västmanlands sjukhus
Kalmar läns landsting
Norrbottens läns landsting
Capio Ringen VC
Scania CV AB
Barn och ungdomskliniken
Stensö hälsocentral
Tensta Vårdcentral
Västmanlands sjukhus
Sollefteå sjukhus
Avonova vård Gotland AB
Storvretens vårdcentral
Barnmottagnikngen Mälarsjukhuset
Akademiska sjukhuset
Landstinget Västernorrland
Göteborgs universitet
Landstinget Sörmland
Kalmar läns landsting
Akademiska sjukhuset
Landstinget Västmanland
Region Östergötland
Hudiksvalls HC
Landstinget Sörmland
31
Sala
Kalmar
Boden
Stockholm
Södertälje
Skaraborgs sjukhus
Kalmar
Stockholm
Västerås
Sollefteå
Visby
Tumba
Eskilstuna
Uppsala
Sollefteå
Göteborg
Eskilstuna
Kalmar
Uppsala
Västerås
Linköping
Söderhamn
Eskilstuna
Hjälp dina patienter att få
det att klicka med den
injektionsklara pennan.
Trulicitys signifikanta och kvarstående effekt på HbA1c finns nu
tillgänglig genom ett tryck på den gröna knappen.1
Trulicity, en ny GLP-1 agonist, har godkänts för behandling av typ 2-diabetes. Trulicity är
en behandling som tas en gång i veckan i en förfylld och injektionsklar penna.
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Trulicity 0,75
mg, 1,5 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna
(dulaglutid).
leda till en försämrad njurfunktion. Dulaglutid har inte studerats hos patienter
med allvarlig gastrointestinal sjukdom, däribland allvarlig gastropares, och
rekommenderas därför inte till dessa patienter.
ATC-KOD: A10BX14
Användning av GLP-1-receptoragonister har satts i samband med en risk
att utveckla akut pankreatit. Patienterna ska informeras om de karakteristiska
symtomen på akut pankreatit. Om pankreatit misstänkts ska behandlingen
med dulaglutid avbrytas. Om pankreatit bekräftas ska dulaglutid inte
återinsättas. Utan andra tecken och symtom på akut pankreatit är förhöjda
pankreasenzymer inte prediktivt för akut pankreatit. Patienter som får
dulaglutid i kombination med en sulfonureid eller insulin kan löpa ökad risk
för hypoglykemi. Risken för hypoglykemi kan minskas genom att dosen av
sulfonureid eller insulin sänks.
INDIKATIONER:
Trulicity är avsett för vuxna med typ 2-diabetes mellitus för att förbättra
glykemisk kontroll som:
Monoterapi
När behandling med enbart kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk
kontroll hos patienter för vilka behandling med metformin inte anses
lämplig på grund av intolerans eller kontraindikationer.
Tilläggsbehandling
I kombination med andra glukossänkande läkemedel inklusive insulin, när
dessa tillsammans med kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk
kontroll (se avsnitt 5.1 för data gällande olika kombinationsbehandlingar).
Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot
något hjälpämne. Varning: Dulaglutid ska inte användas av patienter med
typ 1-diabetes mellitus eller för behandling av diabetesketoacidos.
Användning av GLP-1-receptoragonister kan sättas i samband med
gastrointestinala biverkningar. Detta skall tas under övervägande då patienter
med nedsatt njurfunktion behandlas eftersom dessa biverkningar, t ex
illamående, kräkningar och/eller diarré, kan orsaka dehydrering vilket kan
DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN: 2015-09-24
För ytterligare information och priser se www.fass.se. Rx, F.
Subventioneras för patienter som först har prövat metformin,
sulfonureider eller insulin, eller när metformin eller sulfonureider inte
är lämpliga. Subventioneras endast för patienter som inte behandlas i
kombination med basinsulin.
Eli Lilly Sweden AB, Box 721, 169 27 Solna. 08-737 88 00,
www.lilly.se.
REFERENS: 1. www.fass.se
SEDUA00060(2)a ©2015 LILLY, LLC. ALL RIGHTS RESERVED.
The Trulicity mark and Trulicity design mark are trademarks of Lilly, LLC.
SFSD förvaltar ett antal stipendier
som du som medlem kan söka:
• SFSD:s omvårdnadsstipendium
• Posterstipendium
• Pedagogiskt stipendium
Stipendieutdelning äger rum den 7 april under kvällens middag!
NOTERINGAR
34
SE/DIA/0116/0014 2016/01
Novo Nordisk.
Med
patienten
i fokus.
Idag är typ 2-diabetes en av sjukvårdens största
utmaningar. Novo Nordisk arbetar för en framtid där färre
ska drabbas av diabetes, där alla som har diabetes får en
diagnos, och där alla som fått diagnosen också får tillgång
till lämplig behandling och kan leva sina liv så oinskränkt
som möjligt.
För att kunna behandla typ 2-diabetes krävs mer än bara
rätt läkemedel. Därför arbetar vi tillsammans med patienter,
beslutsfattare, vårdpersonal och intresseorganisationer för
att sprida kunskap, förbättra den förebyggande vården,
verka för att patienter diagnostiseras på ett tidigare stadium
och göra vården mer tillgänglig. Det är så vi
sätter patienten i fokus.
Läs mer om vår forskning, våra produkter och våra
samarbeten på www.novonordisk.se och
www.novonordiskpro.se.
At Novo Nordisk, we are changing diabetes.
In our approach to developing treatments,
and ethically and in our search for a cure.
Novo Nordisk Scandinavia AB
Tel 040 38 89 00 www.novonordisk.com
oger (ATC-kod ej fastställd). Injektionsvätska,
ågot hjälpämne. Varningar och försiktighet:
iba® FlexTouch® 5x3 ml förfylld
injektionspenHUVUDSPONSORER
ätning**
förskrivarinformation och pris, se www.fass.se.
esultat
på 5där
sekunder
patienter
annan insulinbehandling
er.
Tel 040 38
89 00
behöver
uppmärksammas
novonordisk.se
gt eller för högt för många
till
2014-03-13 11:31:05
B, Abbott Diabetes Care
Telefon 020-190 11 11
www.abbott-diabetes.se
h blood glucose and ketones using the same monitoring system. ** Performance
15% at glucose ≥ 5.55mmol/L.
© Rev 1 Mars/2014 Doc nr. 2382
0234 www.responstryck.se 2016.03
2014-03-17 09:09:37
3041
vet enklare?
n på SFSD