Information - Integrerad sluttentamen 2017
Björn Meister (kursansvarig)
Organsystemens Organisation och Funktion
Spärrtentamen
Sluttentamen i Organsystemens struktur och
funktion är spärrtentamen enligt beslut från
oktober 1996 i Kurskommitté 2, dvs. studenter
som ej uppnått godkänd kurs eller som
underkänts på OSOF-tentamen (använt 3
tentamenstillfällen) blir inte uppflyttade till
termin 3.
Kom ihåg:
• OBLIGATORISK ANMÄLAN TILL TENTAMEN via
kursens hemsida i PingPong senast EN VECKA
före examinationstillfället.
• Medtag alltid legitimationshandling till
delförhör och tentamen.
Tentamen
• 6 olika tema (15 poäng per tema) = 90 poäng totalt
• Varje tema indelat i 3 delar – 5 poäng per del
A = anatomi/neuroanatomi (5 p)
B = histologi/neurohistologi (5 p)
C = fysiologi/neurofysiologi (5 p)
• Gräns för godkänt - > 2/3 av 90 poäng = 60 poäng
Moment 4 – Integrerad skriftlig sluttentamen (6 hp)
Tid: 18 maj, 2017
Kl. 09.00 – 12.00 (Tema 1, 2, 3)
Kl. 13.00 – 16.00 (Tema 4, 5, 6)
Plats: STORA SKRIVSALEN
Studera
lärandemålen
Misstanke om fusk
anmäles till
disciplinnämnden
vid Karolinska
Institutet
6 st. olika teman:
Allmän Ingress:
– Allmänt om organsystem
– Sjukdom kopplad till organsystem
Frågor (separata ark):
A = anatomi/neuroanatomi (ev. underingress)
B = histologi/neurohistologi (ev. underingress)
C = fysiologi/neurofysiologi (ev. underingress)
Exempel (från ordinarie tentamen 2014):
Tema 1 – Urinorgan
Njurarna är kroppens ”reningsverk” och försämrad
njurfunktion ger upphov till en rad effekter på bl.a.
blodtryck, elektrolytbalans och syra‐bas balans. Många
systemsjukdomar som bl.a. drabbar njurfunktion ger
även förändringar i munhålan och kan även vara
vägledande för diagnos.
Tema 1 ‐ Del A. (5 p)
I figuren nedan, från den
rekommenderade läroboken, är ett
antal strukturer i njuren markerade.
Markera med respektive bokstav den
linje i figuren som markerar/visar
följande strukturer: A – cortex
renalis; B – medulla renalis; C –
ureter; D – calyx minor. Ange
slutligen kortfattat vilka delar av
nefronet som är belägna i
njurbarken respektive njurmärgen.
A ‐ njurbarken: cortex renalis; består av samtliga njurkroppar, proximala och distala tubuli
samt kortikala delen av samlingsrören, kärl (aa. och vv. intralobularis, vas afferens och vas
efferens, peritubulära kapillärer).
B – njurmärgen: medulla renalis; Henles slynga, medullära delen av samlingsrören, kärl
(aa. och vv. interlobares, vasa recta).
Tema 1 ‐ Del B. (5 p)
Klargör med figur för njurkroppens och närliggande
strukturers mikroskopiska utseende. Av figuren skall
framgå följande strukturers utseende och läge:
1. Bowmans kapsel, 2. Bowmans spatium,
3. Basalmembran, 4. Glomeruluskapillärer, 5. Podocyter,
6. Proximala tubuli och 7. Distala tubuli (hur kan man se
skillnad på 6 och 7?), 8. Vas afferens, 9. Vas efferens, och
10. Juxtaglomerulära apparaten (inkl. macula densa).
Tema 1 ‐ Del C. (5 p)
Vid den glomerulära filtrationen bildas ett ultrafiltrat av
blodplasman. Denna vätska rinner från Bowmans kapsel
genom övriga delar av nefronet (definierat i vid
bemärkelse, d.v.s. samlingsrören ingår).
Redogör översiktligt för hur filtratet (bl.a. vatten, glukos,
Na+) hanteras i nefronets olika delar. Rita gärna en
schematisk bild av ett nefron, med namngivande av dess
olika delar, och beskriv processerna som sker i de olika
delarna.
OBS! I frågan ingår inte en redogörelse för den glomerulära filtrationen.
Tema 5 – Örat
(rest-tentamen 2015)
Örat är det sinnesorgan som fångar upp och uppfattar
ljud genom hörsel och innehåller balansorganet.
Människans öron är inte särskilt utvecklade jämfört med
många andra arter, till exempel fladdermöss. ’Sudden
deafness’, eller plötslig dövhet, är en mycket ovanlig
hörselskada som kan drabba alla personer i alla olika
åldrar. Vid plötslig dövhet är det vanligt att man till
exempel vaknar en morgon och märker att det ena örat
inte fungerar. I vissa fall medföljer även svår yrsel och det
är även vanligt att man får ersättningsljud på det skadade
örat, s.k. tinnitus. Ca 50-60% av alla som drabbas av
sudden deafness återfår delar av hörseln, men hos vissa
blir hörselnedsättningen permanent.
Tema 5 – Örat
(rest-tentamen 2015)
Tema 5 - Del A. (5 p)
a) Namnge det ben och i vilken del av detta ben som mellanoch innerörat är lokaliserade.
b) Namnge de tre hörselbenen. Nämn dem i ordningen från
trumhinnan och i riktning till innerörat.
c) Det finns två muskler i mellanörat som har som uppgift att
dämpa starka ljud och skyddar därmed innerörat – vad
heter dessa muskler?
d) Vilken kranialnerv skickar impulser från innerörat och
vidare till hjärnan?
e) Vad heter förbindelsen mellan mellanörat och svalget?
Svar:
a) Os temporale. Pars petrosa.
b) 1. Malleus (hammaren); 2. Incus (städet); 3.
Stapedius (stigbygeln).
c) M. stapedius. M. tensor tympani.
d) N. vestibulocochlearis (N. VIII).
e) Tuba auditiva.
Tema 5 – Örat
(rest-tentamen 2015)
Tema 5 – Del B. (5 p)
Innerörat består av två delar – båggångarna och
cochlea, som är avgörande för vår balans
respektive hörsel. I de två figurerna nedan skall
du namnge de olika strukturerna numrerade 110.
Svar:
1. Ductus semicircularis (semicircular ducts; båggångar).
2. Ramus vestibularis av N. VIII (N. vestibulocochlearis).
3. Sacculus (hinnsäck).
4. Maculae.
5. Ampulla med crista ampullaris.
6. Yttre hårcell.
7. Tectorialmembran.
8. Spiralganglion.
9. Scala tympani.
10. Membrana vestibularis (Reissner’s membran).
Tema 5 – Örat
(rest-tentamen 2015)
Tema 5 – Del C. (5 p)
Mellanörats funktioner kan sägas vara att förbättra
hörtröskeln, kontrollera ljudstyrkan och skydda mot
infektioner. Mellanörat förbättrar hörtröskeln genom så kallad
impedans-anpassning. Ljudet måste passeras från mellanörat
(luft) till innerörat (vätska). Vätskan har en mycket större
impedans jämfört med luft vilket gör att ungefär 99% av den
ljudenergi som riktas mot innerörats vätska studsar tillbaka.
Rita ett diagram av mellanörat samt beskriv hur mellanörat
löser detta problem med hänvisning till diagrammet. Redogör
även för hur variationer i basilarmembranets mekaniska
egenskaper bildar förutsättningar för den vandrande vågen.
Tema 5 – Del C. (5 p)
Svar:
När ljudet överförs från trumhinnans stora yta till den 20
gånger mindre ytan hos ovala fönstret erhålls en
tryckförstärkning. En mindre förstärkning sker genom att
hörselbenen fungerar som hävstänger (samt ett diagram).
Basilarmembranet är smalt och styvt mot basen (högre
frekvenser) och brett och mindre styvt mot apex (lägre
frekvenser).
Tema 2 – Thyroidea
(rest-rest-tentamen 2015)
Det är relativt vanligt med sköldkörtelsjukdomar
och de drabbar cirka fem procent av
befolkningen. Om den förstoras orsakar den
svullnad på halsen, vilket kallas struma (eng.
’goiter’). Det finns även andra typer av
sköldkörtelsjukdomar som inte ger synlig struma.
Kvinnor löper sex till åtta gånger högre risk än
män att drabbas av en sköldkörtelsjukdom.
Tema 2 – Del A. (5 p)
För att klargöra dina kunskaper rörande
anatomin i halsområdet kring thyroideakörteln
skall du namnge de olika strukturer som är
markerade med siffrorna 1-10 i nedanstående
figur.
1: Os hyoideum
2: Cartilago thyroidea
3: Cartilago cricoidea
4: Arteria carotis communis
5: Isthmus glandula thyroidea
6: Vena jugularis interna
7: Trachea
8: Ligamentum cricothyroidea
9: Arcus aortae
10: Vena cava superior
Tema 2 - Del B. (5 p)
Beskriv med text och figur den histologiska
uppbyggnaden av thyroidea. Ange vilka celler
man hittar i thyroideakörteln, hur de ser ut, var i
vävnaden man påträffar dessa och vilka deras
respektive sekretionsprodukter är.
Svar:
Thyroidea består av två lober förenade med en sträng – isthmus.
En lob, pyramidloben, går ofta rakt uppåt från isthmus.
Thyroidea omges av bindvävskapsel. Cystliknande folliklar, ytterst
bestående av epitel, som innehåller en gel-liknande massa som
kallas kolloid. Follikelepitelet består av follikelceller (huvudceller) i
ett enkelt kubiskt epitel till lågt cylindriskt epitel. Höjden på
epitelcellerna är proportionell till aktiviteten. Kolloid består
huvudsakligen av thyroglobulin (joderat glykoprotein), en inaktiv
upplagringsform av thyroideahormon. Mellan folliklarna finns
stora bleka parafollikulära celler (C-celler) med granula, som
producerar hormonet calcitonin. Thyroideakörteln är rikligt
vaskulariserad, varför man hittar rikligt med kärl mellan
folliklarna. Hormonerna insöndras till kärlen och transporteras
vidare till kroppens olika celler som har mottagarreceptorer för
respektive hormon.
Tema 2 - Del C. (5 p)
Hur regleras bildningen och frisättningen av
thyroideahormoner (T3 och T4)? Ange
produktionsorgan, reglerande hormon och feedback mekanismer. Utifrån dina kunskaper om
hormonernas normala effekter, vad förväntar du
dig för symptom och funktionsstörningar vid
underfunktion i thyroidea?
Svar:
Neuroendokrina (neurosekretoriska) celler i hypothalamus,
ett litet område i hjärnan, producerar och frisätter via
nervändslut i eminentia mediana tripeptiden thyrotropinreleasing hormone (TRH), som via fenestrerade kärl i
portakretsloppet når endokrina celler (basofila) i hypofysens
framlob. Cellerna i hypofysen bildar thyroidea-stimulerande
hormon (TSH), som via membranbundna TSH receptorer i sin
tur stimulerar bildning och frisättning av
thyroideahormonerna trijodthyronin (T3) och thyroxin (T4)
från thyroidea. Koncentrationen T3 i blodet reglerar
hypofysens produktion av TSH (negativ feedback).
Hypothyreos (underfunktion): Nedsatt ämnesfunktion,
slöhet, frusenhet.
Kunskapskällor - lärandemål:
•
•
•
•
•
•
Lärandemål (core curriculum).
Läroböcker.
Föreläsningar.
Instuderingsfrågor med svar.
Resurser på kursens hemsida.
Tidigare tentamen.
Råd vid tentamensskrivning:
• Rita detaljerad figur.
• Besvara frågan utförligt och detaljerat.
• Det handlar om att få så många poäng som
möjligt, varför du behöver visa alla dina
kunskaper, inte bara delar därav.
• Skriv inte om saker som inte har med frågan
att göra (visar ofta på bristfälliga kunskaper).
• Vid oklarhet kring frågeställning – fråga lärare.
Lycka till!
