USA och Sovjet - Historia A

Kalla kriget del 2
Cold War
”Холо́дная война́”, Kholodnaya voyna
Bakgrunden till a) diverse komplicerade krig/konflikter
b) att vi idag är i ”Globalization of liberalism/End of political
history”!
Varför är vi där idag?
Först - tre sätt att se på ”skuldfrågor” och historia.
Drivkrafter bakom det kalla kriget
> De 3 teorierna <
Traditionalistisk teori: Sovjet = den drivande parten, medan USA
till en början förhöll sig passivt. Först '47 (med Trumandoktrinen
& Marshallplanen) blev USA mer aktivt, p.g.a. den sovjetiska
expansiva politiken i Östeuropa 1945-47 då kommunistiska
regimer installerades där (gm ek stöd, politisk förföljelse etc).
Några fria val hölls ju ej i t ex Polen, tvärtemot vad som utlovats
i Potsdammötet i juli 1945.
Revisionistisk teori [=motsatt teori]: Sovjet = defensiva parten.
Med tanke på deras krigserfarenheter. Hade rätt att bygga upp
försvar i Östeuropa Som stöd för denna tolkning anför man
bl.a. atombomben som - mer riktad mot Sovjet, som en
varningssignal. Den amerikanska ekonomiska hjälpen =
propagandakrig.
Den postrevisionistiska riktningen [=mellanställning]: Betonar
ländernas gemensamma ansvar, och frågorna om skuld och
ansvar lämnas därhän (bygger ju på värderingar, och hör inte till
Drivkrafterna – forts.
Maktpolitiska, ekonomiska och ideologiska motiv .
Sammanvävda med varandra...
Att få kontroll över områden och länder har såväl
maktpolitiska som ekonomiska fördelar. Men också led i
spridandet av ideologin!
USA: ”Vi är Guds utvalda folk”, och demokrati=förbundet med
marknadsekonomi.
I Sovjet: marxist-leninistiska ideologin m världsrevolutionen
som grundprincip (Marx - och Lenins modell). Hela världen
gick i riktning mot det kommunistiska samhället.
Ofrånkomlig lag: att utvecklingen gick mot ett klasslöst
samhälle.
Berlinmuren - 1961

Grundproblem: Många från Östtyskland flyr till Västtyskland 200'/år lämnade Östtyskland.
Under ett par aprildagar 1961 kan så berlinborna se hur östtyska
grävskopor börjar riva hus längs med gränsen. I augusti står
muren klar. I Östberlin kallade man muren för ”den
antifascistiska skyddsmuren”.
Premiärminister Stoph (tal till ”DDR-Riksdagen”):
”Vi är inte längre beredda att stillatigande iaktta hur
människor lockas ut ur DDR . . . denna slavhandel, som
innebär att människor lockas ur landet under falska
förespeglingar”
Muren kom att stå där som en symbol och påminnelse ända fram
till 1989. Under denna tid lyckas 5000 fly, varav 500 vakter.
Några hundra skjuts ihjäl.
Vietnamkriget 65 - 73
Kommunistiske ledaren i Nordvietnam Ho Chi Minh startade
uppror/en kupp i Sydvietnam för att störta deras ledare (en
del i Sydvietnam stöttade kuppen – inte heller någon
öppensinnad demokrati i Sydvietnam.)
USA skickade soldater. Blev steg för steg till ett krig.
Nordvietnam försvarade sig väl. USA använde
avlövningsmedel, Napalm.
USA förlorade kriget: mycket beroende på att man kunde se
krigets fasor direkt hemma i sina vardagsrum med teven.
(Hippie/flowerpower-rörelsen växer, vid främst västvärldens
universitet/storstäder. Medborgarrättsrörelsen får en skjuts).
Sovjet – stark position
I slutet av 1960-talet såg det ut som om Sovjetunionen
hade övertaget:
USA och västvärlden splittrades och demoraliserades av
Vietnamkriget.
Under ytan brottades dock Sovjetunionen med allvarliga
problem.


Planstyrda ekonomin: svårhanterlig.
Dessutom Kina bröt öppet med Sovjet och '71 fick
Kina USA:s erkännande och vann inträde i FN.
Détente: 1960-70 -talen
(ung ”avkoppling”, på fra)
Grundidé: ”nog med vapen att förgöra varandra” + otroligt ngn viker sig

68: inte stötta andra länder till att få kärnvapen
(Nuclear Non-Proliferation Treaty)
72: SALT1 - långdistansmissiler och bomber begränsas
”Strategic Arms Limitation Talks” (hölls dock ej)
75: Helsingforsöverenskommelsen: a) USA erkände
Sovjets ställning i Östeuropa, b) man slöt avtal om handel
c) Sovjet lovade (hrm…) att respektera mänskliga rättigheter.
USA låter Kina få veto i FN =rel bra för Sovjet. (Även av symbolisk
betydelse för avspänningen: USA:s pingislandslag åker till Kina, liksom Nixon. Sovjet och
USA dockar i rymden.)
1969 års händelser

Relationen Sovjet och Kina var nu långtifrån stabil.
Chrustjov gick mot samförstånd - lovade att inte stödja
Kina (mot Indien, m kärnvapen), & lämnade stalinismen.
= ”infiltrerats av kapitalism”, enligt Mao.
1969 går brytningen mellan Sovjet och Kina t.o.m. över i
mindre regelrätta gränsstrider.

Kina ses inte som en stor supermakt – såsom Sovjet. Men
ändå viss oro...
Pragvåren 1968
Reformrörelse i Tjeckoslovakien som ville skapa en
"socialism med mänskligt ansikte".
Likt Ungern 1956 försökte alltså Tjeckoslovakien bryta sig
loss ifrån Sovjetimperiet. Men även denna gång: sovjetledd
invasion - 1968.
Genom den s.k. Brezjnevdoktrinen, förklarades strax därefter
beslutsamheten om att behålla kontroll över Östeuropa.
Greppet hårdnade. Den stelbenta styrningen visade sig också i
ekonomin.
Ekonomin: Efter Stalin (-53) kom Chrustjovs reformer. Avgick
'64, då missnöjet växt inom partiledningen. Brezjnev tillsattes,
och satt t.o.m. sin död '82. Han ökade Sovjets globala militära
inflytande. Satsade mindre på ekonomin, som stagnerade
(särskilt fr 70-talets mitt) – färre reformer och reformer i
jordbruk. Det saknades arbetare i vissa områden. Varor
Sovjets intervention i Afghanistan 1979
Var tänkt att vara en snabb affär, men utvecklades
till ett sovjetiskt Vietnam.
1978 inleddes ett folkligt uppror mot den sovjetstödda
regimen, som tagit makten. Sovjet gick in 79.
Gerillan (Mujaheddin) var svårbesegrad. (visade än en
gång stormakters svårigheter mot välorganiserade
gerillor – bristande stöd + kunnande i gerillakrigföring).
Man fick också mycket stöd från USA – talibanerna och
Al-Quaida har härigenom byggts upp av USA:s hjälp..
(Kuriosa: USA hade redan 1980 valt att bojkotta sommar-OS i Moskva i
protest mot invasionen i Afghanistan. Sovjetunionen "hämnades" i sin
tur genom att fyra32 år senare bojkotta sommar-OS i LA.)
Lech Walesa – tanken om absolut makt
hade starkt ifrågasatts
1980-talets upprustning - Sovjet
börjar få problem
Efter år av nedrustning – Reagan
1980 väljs Ronald Reagan till president i USA. Hans strategi är att
”rusta ihjäl” Sovjetunionen. Star Wars (eller SDI) = ska slå ut de
sovjetiska kärnvapnen innan de hinner landa i USA.
Sovjet tvingades rusta. Kapprustningen tar ökad fart igen. Dyrt för
Sovjet.
Solidaritet (Solidarność)




Polsk oavhängig fackförening som startades 1980. En strejk
inleddes på Leninvarvet i Gdansk, man stängde in sig där –
under ledning av Lech Walesa. Spred sig blixtsnabbt.
Krävde bättre arbetsvillkor, rätt att strejka, att censuren
avskaffas, att politiska fångar släpps. Regeringen godtog överraskande, även för de strejkande – de flesta krav!
Sovjet var oroliga att motståndet skulle sprida sig – och slog
tillbaka (Breshnevdoktrinen), 1981. Tiotusentals
Solidaritetsmedlemmar fängslades.
Rörelsen fortsatte dock – underjordisk nyhetspress, genom
maskning etc. Hade avgörande betydelse för murens fall.
Gorbatjov 1985 – 1991.
1985 utses Gorbatjov till ledare för Sovjetunionen. Hans politik går
ut på Glasnost (öppenhet) och Perestrojka (förändring,
förnyelse).
Nedrustningarna tar fart. Gorbatjov ville anpassa Sovjet lite mer
efter den västerländska demokratin, stegvis. Det blev lite mer än
han tänkt...
Började släppa den inhemska politiska kontrollen. När de andra
öststaterna märkte detta: väldiga (!) problem för makten.
De sovjetiska tanksen skulle nog inte komma till undsättning? Mer
krav på frihet och medborgerliga rättigheter.
Till slut: diktaturerna och muren faller.
Murens fall
Det började med att Ungern öppnade sina gränser mot Österrike
- september '89. Det formligen strömmade östeuropéer (främst
östtyskar) över till Österrike, som från västtyska ambassaden fick
automatiskt medborgarskap.
Den 2 oktober startar demokratirörelser runt om i DDR. Med tända
ljus sitter befolkningen i hundratusentals ute på gator och torg och
begär sin frihet. Den 9 november 1989 öppnas gränsöverfarten vid
Checkpoint Charlie i Berlin. Den förhatliga muren blir sittplats för
hundratusentals glädjerusiga berlinare.
Innan nyåret 1989 har diktaturerna i Polen, Ungern, Tjeckoslovakien
och Rumänien fallit. Den 18 mars 1990 hålls de första fria valen i
Östtyskland. Den 3 oktober 1990 återförenas Tyskland.
Krav på självständighet reses i de baltiska länderna.
Sovjetunionen begravs 1991.
Utvecklingen i östeuropa hade gått mycket fort och det blev allt mer
omöjligt för Gorbatjov att styra den långsamma utveckling som han
ville att Sovjet skulle ta emot demokrati.
1991 de baltiska staterna bryter sig ur sovjetimperiet och förklarar sig
självständiga. Försök till statskupp fr kommunistiska generaler för
att störta Gorbatjov. Han vill ha kvar Sovjetunionen, men
demokratiskt.
Boris Jeltsin glider upp på scenen: förespråkar upplösning av Sovjet.
Stöder Gorbatjev, men genomför sedan på juldagen 1991 en
oblodig kupp.
1993 hålls det första fria valet i Ryssland. Sovjetunionen och det kalla
kriget är ett minne blott.
Varför föll östblocket?
Många förklaringar – däribland:



Ekonomi – kanoner före matvaror, hushållens
standard. Uppenbar brist på ek reformer.
Krav på mänskliga rättigheter och spridande av
information.
Mer...?
Viktiga begrepp - 1962-89

Berlinmuren 1961 (med på denna ppt, p.g.a. fokus på
kommunismens utveckling)

Kubakrisen 1962

Deténte - 1960-70-talen

Pragvåren 1968

Vietnamkriget 1950-60-70-talet

Afghanistan 1979-1988

”Solidaritet” - 1980 fackförening i Polen
”Alla” begrepp...
Förstås alldeles alldeles för många för er – och ofta äv för mig... – att behöva kunna.
Men för den som vill: ev något enstaka begrepp att kolla upp, och delge klassen vid
våra diskussioner.
1940-talet Jaltakonferensen · Operation Unthinkable · Potsdamkonferensen · Gouzenkoaffären · Irankrisen 1946 · Kinesiska
inbördeskriget · Inbördeskriget i Grekland · Omvärdering av Tysklandsfrågan · Morgenthauplanen · Trumandoktrinen ·
Marshallplanen · Pragkuppen · Jugoslav-sovjetiska beytningen · Berlinblockaden · Västmakternas svek · Järnridån · Östblocket
1950-talet Koreakriget · Indokinakriget · Operation Ajax · Folkupproret i Östtyskland 17 juni 1953 · Militärkuppen i Guatemala 1954 ·
Första taiwanesiska sundkrisen · Genèvekonferensen · Poznańrevolten · Ungernrevolten · Suezkrisen · Sputnikkrisen · Andra
taiwanesiska sundkrisen · Kubanska revolutionen · Köksdebatten · Bandungkonferensen · Bricker Amendment · McCarthyism ·
Operation Gladio · Hallsteindoktrinen
1960-talet Kongokrisen · Kinesisk-sovjetiska brytningen · U-2-affären · Invasionen av Grisbukten · Kubakrisen · Berlinmuren ·
Vietnamkriget · Militärkuppen i Brasilien 1964 · USA:s invasion av Dominikanska republiken · Sydafrikanska gränskriget ·
Statskuppen i Indonesien 1965 · Dominoteorin · Bangkokdeklarationen · Inbördeskriget i Laos · Den grekiska militärjuntan 19671974 · Kulturrevolutionen · Sino-indiska kriget 1962 · Pragvåren · Gulaschkommunism · Sino-sovjetiska gränskonflikten
1970-talet Avspänningspolitik · Ickespridningsavtalet · Svarta september · Inbördeskriget i Kambodja · Pingpongdiplomati ·
Fyrmaktsavtalet · Nixons besök i Kina 1972 · Militärkuppen i Chile 1973 · Oktoberkriget · SALT-avtalen · Inbördeskriget i Angola
· Inbördeskriget i Moçambique · Ogadenkriget · Kambodjansk-vietnamesiska kriget · Kinesisk-vietnamesiska kriget · Iranska
revolutionen · Operation Condor · Bangladeshs befrielsekrig · Korean Air Lines Flight 902
1980-talet Afghansk-sovjetiska kriget · Olympiska bojkotten · Solidaritet · Contras · Centralamerikanska krisen · RYAN · Korean Air
Lines Flight 007 · Able Archer 83 · Strategic Defense Initiative · Invasionen av Grenada · Protesterna på Himmelska fridens torg
1989 · Den sjungande revolutionen · Invasionen av Panama · Berlinmurens fall · Revolutionerna i Östeuropa 1989 · Glasnost ·
Perestrojka
1990-talet Jugoslaviens fall · Sovjetunionens fall · Tjeckoslovakiens fall
Norden under det kalla kriget
Danmark och Norge anslöt sig till NATO.
Finland blev militärt och utrikespolitiskt beroende av
Sovjet, men lyckades bevara sin självständighet.
Sverige förklarade sig neutralt, men knöt i praktiken
starka band med NATO.
Hur såg då svenskar på kalla kriget?
SIFO 1957: ”Vilken inställning har du till följande stater?”
67 % gillade eller gillade i hög grad USA.
England. 49 %,
Tyskland. 34 %,
Frankrike 32 %,
Ryssland. 2 %. I undersökningen ingick även Israel 23 % och
Egypten 11 %.
(källa: www.tidsanda.se/kommentar.pdf )
Sverige under kalla kriget, forts
Vilken sida stod folket på?
I värnplikt: genom övningar framgick klart vem som var fienden.
Det kommunistiska partiet, som hade omkring 5 %, önskade inte
heller under en stor del av kalla kriget att Sverige skulle
sovjetiseras.http://www.tidsanda.se/kommentar.pdf
Ändå i hela västvärlden: rädsla för kommunism – hård kontroll
(t.ex. IB/SÄPO). Men i praktiken – rel stor politisk enighet.
Skillnaderna gällde mera hur välfärdsreformerna skulle styras
och finansieras. Arbetarna gavs goda villkor, delvis p.g.a. rädsla
för kommunism. Där kommunismen var stark kunde stor partier
nästan helt klara sig från politisk granskning (t.ex. Italien – där Kd
och S efter kalla kriget föll ihop i korruptionsskandaler.)
Konflikter i tredje världen



Sovjet stöttade – ekonomiskt m vapen etc –
bl.a. Cuba, men även ett antal socialistiska
rörelser (t.ex. Etiopien, Somalia, Angola,
Östtimor etc etc). Kina stöttade bl.a. Nordkorea.
USA - gick bl.a. in i Dominikanska republiken,
Indonesien (störtade kommunist), Chile
(folkvald socialist, S. Allende)
Mer eller mindre fördolda insatser - i bl.a. Sydamerika – USA
stöttade Operation Condor, som leddes av diktatorer i Argentina,
Brasilien, Bolivia, Chile, Uruguay och Paraguay. Motverkade bl.a. äv
ledningen i Jamaica som börjat samarbeta m Cuba. Och senare –
1980-talet – stödde aktivt Nicaraguas brutala militärmilis (Contras)
Israel-Palestina
Bakgrund: Den 15 maj 1948 upphörde det brittiska mandatet
Palestina. Dagen innan, den 14 maj, utropade judarna staten
Israel. Den 15 maj övertog arabiska styrkor från de
kringliggande arabländerna de delar av Palestina som skulle
tillfalla den arabiska staten. Sovjet och USA fördömer – på
samma sida!
Under Suezkrisen: USA och Sovjet på Egyptens sida denna
gång – FN-trupp ska övervaka, kanalen ska tillhöra Egypten.
Orsak: '49 hade Egypten blivit dominerande arabstat, med mål
att ena araberna -mycket viktigt land för stormakterna. USA
inser nu också mellanösterns vikt - fylla vakuumet efter
Storbritannien och Frankrike. Eisenhower-doktrinen:
Kommunismen = hotet i mellanöstern. Israel blir stegvis starkt
allierad, en bricka i kalla kriget. (Stark pro-israelisk lobby i USA)
(Bakgrund Suez=1956 nationaliserade Nasser Suezkanalen, Britter och Fransmän:
”avtalsbrott!”. Britterna och fransmännen övertalar Israel att starta krig i syfte att ta
tillbaka kanalen. Israel ockuperar hela Sinai framtill Suez. Britterna och fransmännen:
”båda parter ska förflytta sig 15 km från kanalen”. Egypten vägrar - egyptiska
Israel-Palestina
Relationer under kalla kriget i korthet:
USA stödde aktivt Israel,
Sovjetunionen stödde arabstaterna.
Överkurs:
Se särskild karta över utveckling av landområden...
Suezkrisen
1948_______1956________1960-64_______1967___________1973_____1979____1987
Israel bildas
1.a Palestina kriget
PLO
6 dagars kriget
Okt kriget
Fred Intifadan
Konflikten idag – för den nyfikne
Konfliktpunkter: Palestinska befrielseorganisationen PLO erkänner Israel
(’88) men hävdar alla flyktingars rätt att återvända.
Israel säger nej men har i princip accepterat en tvåstatslösning. Båda sidor vill
ha Jerusalem som sin huvudstad - Israeler hänvisar till hur det var före
sexdagarskriget 1967, då östra Jerusalem löd under Jordanien: då judar
hindrades från att besöka sin viktigaste vallfartsort, klagomuren. Islamistiska
motståndsrörelsen Hamas, som vann det palestinska valet 2006, vägrar att
erkänna Israels rätt att existera. Hamas godtar inte heller avtal som ingåtts
mellan Israel och PLO. Den palestinska staten som Israel och PLO förhandlat
om skulle omfatta Västbanken och Gaza, två områden som Israel
ockuperade i sexdagarskriget 1967 – på en framtida förbindelse däremellan
ligger Israel. Israel vill behålla de största bosättningarna på Västbanken.
Dagsläget: Israel lämnade Gaza 2005 men Gaza är avspärrat och
beskjutning sker. Runt nyåret 2009 genomförde Israel massiva militära
angrepp i Gaza.
Hamas styr i Gaza, medan PLO:s huvudfraktion Fatah dominerar på
Västbanken.
2010: Då Israel vägrar frysa utbyggnaden av bosättningar vägrar palestinierna
på Västbanken (PLO) att förhandla. USA påbörjar fredsarbete. En
fartygskonvoj bordas, och nio besättningsmän dödas, varefter Israel lättar på
blockaden mot Gaza.
Study collections