healthy business report

HEALTHY BUSINESS REPORT
Ett upprop till Sveriges arbetsgivare
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING.................................................................................................................................. 2
FÖRETAGEN BEHÖVER TA ETT STÖRRE ANSVAR FÖR ETT FRISKARE SVERIGE............................................ 3
(O)HÄLSAN I SVERIGE............................................................................................................................. 4
Med ålder kommer högre ohälsa................................................................................................................................. 4
Stora skillnader mellan länen...................................................................................................................................... 4
FYSISK OCH PSYKISK (O)HÄLSA.............................................................................................................. 6
Åtta miljarder i ökade utbetalningar för Försäkringskassan...................................................................................... 6
Psykiska sjukdomar allt vanligare............................................................................................................................... 6
Psykiska diagnoser ger längre sjukfrånvaro................................................................................................................ 7
Kontaktyrken i riskzonen.............................................................................................................................................. 7
Demografi under förändring......................................................................................................................................... 8
Vem bär ansvaret?........................................................................................................................................................ 8
KOSTNADER FÖR SAMHÄLLE OCH NÄRINGSLIV.......................................................................................10
Vad betalar Försäkringskassan?................................................................................................................................ 10
Vad kostar sjukfrånvaron arbetsgivaren?.................................................................................................................. 10
Fysisk inaktivitet medför dolda kostnader................................................................................................................ 10
REKOMMENDATIONER............................................................................................................................11
Man kan och bör mäta hur medarbetarna mår........................................................................................................ 11
Att investera i hälsa ger hög avkastning – mät hälsans Return on Investment (ROI)............................................. 11
Hälsans ROI................................................................................................................................................................. 11
Vad kan företag göra för att förebygga ohälsa?........................................................................................................ 11
Konkreta tips som kan göra skillnad......................................................................................................................... 12
ORDLISTA...............................................................................................................................................13
Sjukpenningtalet......................................................................................................................................................... 13
Sjukskrivningsdag....................................................................................................................................................... 13
Aktivitetsersättning..................................................................................................................................................... 13
Sjukersättning............................................................................................................................................................. 13
Försörjningskvoten..................................................................................................................................................... 13
REFERENSER.........................................................................................................................................14
KÄLLFÖRTECKNING................................................................................................................................15
SAMMANFATTNING
december 2010 har sjukpenningtalet ökat och de senaste fyra åren
»Från
har det stigit med 23 procent på riksnivå.
Västra Götaland har sjukpenningtalet ökat mest och gått upp med 35
»Iprocent
under de senaste fyra åren. Den ”minsta” ökningen syns i Blekinge
där sjukpenningtalet endast ökat med 13 procent under samma period.
de faktiska utbetalningarna från Försäkringskassan tillkommer sam»Utöver
hällskostnader för produktionsbortfall och en ökad risk för psykisk ohälsa
bland medarbetarna som inte är sjukskrivna i och med att deras arbetsbörda riskerar att öka. Vilket i sin tur kan resultera i ytterligare sjukfrånvaro
och att allt färre bidrar till ekonomisk tillväxt.
utbetalningar av sjuk- och rehabiliteringspenning har
»Försäkringskassans
ökat med hela 33 procent, eller nästan 8 miljarder kronor, från 2010 till
2014. Från 16 till 24 miljarder kronor på tre år.
diagnos som ökat mest sedan 2009 är psykiska sjukdomar. De två
»Den
diagnoser som dominerar är förenklat uttryckt ”ångestsyndrom” respektive
”depressioner” som tillsammans stod för 93 procent av alla sjukfall inom
psykiska sjukdomar. Den åldersgrupp som ökar mest vad gäller sjukskrivningar med psykisk diagnos under senare år är 30-49 år.
ohälsa bland ungdomar ökar också vilket är oroväckande på flera
»Psykisk
sätt, dels finns det en risk att de unga inte får hjälp och att den psykiska
ohälsan följer med även högre upp i åldrarna, dels finns det en risk att finansieringsgapet för samhället ökar, det vill säga att allt färre arbetande ska
försörja allt fler icke arbetande. Samtidigt står vi inför stora demografiska
utmaningar där vår befolkning blir allt äldre, vilket även det påverkar finansieringsgapet.
diagnoser leder till längre sjukskrivningar än andra diagnosgrupper,
»Psykiska
som till exempel muskulära sjukdomar, med högre kostnader för såväl
individ, arbetsgivare och samhälle som följd.
yrkeskategorier som har störst risk att utveckla en psykisk diagnos är
»De
enligt Försäkringskassan präster och psykologer/socialsekreterare.
Försäkringskassans prognos kommer utgifterna för sjukpenning och
»Enligt
rehabilitering öka från 28 miljarder kronor år 2013 till 36 miljarder år 2018.
ohälsan kostar inte bara pengar på samhällsnivå, den kostar även före»Men
tagen miljardbelopp varje år. Baserat på en kartläggning av sjukfrånvaron i
Sveriges 100 största företag har kostnaden för ohälsa ökat med hela 19
procent, motsvarande drygt åtta miljarder kronor mellan 2011 och 2013.
finns enorma summor att spara som arbetsgivare genom att börja
»Det
arbeta förebyggande och hälsofrämjande med hälso- och arbetsmiljöfrågor
istället för att sätta in åtgärder först efter att en medarbetare har blivit sjuk.
hälsosamt ledarskap är medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö en nyckel
»Itillettproduktivitet
och därmed företagets lönsamhet.
2
FÖRETAGEN BEHÖVER TA ETT
STÖRRE ANSVAR FÖR ETT
FRISKARE SVERIGE
» Vi lever i en tid då vi blir allt äldre, samtidigt som vi mår
allt sämre. Sverige, liksom resten av västvärlden, står inför
gigantiska utmaningar med en åldrande befolkning och
ohälsotal som växer. Och det är unga och medelålders som
mår sämst, det vill säga den grupp som ska se till att vi
klarar av att möta de demografiska utmaningar vi står inför.
Parallellt med detta höjs kraven på arbetsmarknaden. Vi ska
vara tillgängliga dygnet runt och få livspusslet att gå ihop
med barn, relationer, fritid och träning.
Detta är inte bara oroväckande. Det är ohållbart. Vi har i
dag en arbetsmarknad där medarbetarna ses som en
slit-och-släng-resurs som förväntas öka sin prestation
kontinuerligt. Vi ser företag som konsumerar arbetskraft
och dränerar sina resurser. Om utvecklingen fortsätter i
samma riktning så riskerar arbetsgivarna inte bara sina
medarbetares hälsa, man riskerar även den egna lönsamheten i och med produktionsbortfall, kostnader för vikarier
och ökade sjuk- och rehabiliteringskostnader.
Denna utveckling kommer på sikt att få stora konsekvenser för hela samhället, särskilt när den yngre
generationen drabbas. Unga som blir sjuka hamnar i
utanförskap och ju fler som inte kan arbeta, desto fler
måste den grupp som faktiskt kan arbeta försörja. Detta
innebär att det inte bara är den åldrande befolkningen
som belastar försörjningsapparaten, utan även den allt
mindre välmående yngre generationen gnager av befintliga resurser i samhället.
Men vems ansvar är det att minska sjukskrivningarna?
Givetvis är det upp till varje enskild individ att göra sitt
bästa för att balansera sitt liv så gott det går. Men kan vi
kräva att den anställde ska reglera mängden arbete den
ska utföra och i vilken takt? Är det inte arbetsgivarens
ansvar att se till att medarbetaren presterar på arbetstid
och inte på övertid?
Jag vill hävda att det är arbetsgivaren som är ansvarig för
sina medarbetares arbetsmiljö och hälsa. Och det här är
frågor som företagen måste börja ta på allvar och arbeta
för att förbättra. Tyvärr är vi inte där idag. Men det är dit vi
måste ta oss. Ägare, chefer, arbetsledare och givetvis medarbetare måste bli medvetna om att vi, arbetsgivare, har
ett ansvar för att ta hand om den arbetskraft vi har. Det är
hög tid att inkludera våra medarbetare i vårt övergripande
samhällsansvar.
Vi måste utmana den existerande bilden av hur vi ser
på företagande och integrera ett hälsosamt ledarskap
som en naturlig del. Medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö
är en nyckel till företagets lönsamhet och om vi inte börjar
ta dessa utmaningar på allvar så kommer notan att bli
väldigt dyr. Inte bara för arbetsgivarna och deras medarbetare, utan för hela samhället.
Låt oss tillsammans ansvara för ett friskare Sverige.
THOMAS PETERSSON,
VD, Euro Accident
Stockholm den 24 juni 2014
3
(O)HÄLSAN I SVERIGE
Efter en kraftig ökning i slutet på 90-talet har sjukpenningtalet i Sverige minskat kraftigt under perioden 2002
till 2010, se diagram 1. Enligt Försäkringskassan beror
den stora nedgången under denna period på att ”sjukförsäkringen i allt högre grad har tillämpats enligt gällande
regler”.1 Men från december 2010 och framåt har sjukpenningtalet återigen ökat och har de senaste fyra åren
stigit med 23 procent på riksnivå. Ökningen beror till viss
del på att många gick från att vara utförsäkrade till att få
sjukpenning i samband med att den nya sjukförsäkringsreformen började gälla vid årsskiftet 2009/2010. Även
nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar ökar sedan ett
par år tillbaka. I april 2014 beviljades 3,8 sjuk- eller aktivitetsersättningar per 1000 invånare i Sverige, i april 2011
låg den siffran på 2,5 per 1000 invånare.2
Med ålder kommer högre ohälsa
Att sjukpenningtal skiljer sig åt mellan de olika ålderskategorierna, se diagram 2, beror enligt Försäkringskassan
på allmänt verkande faktorer som till exempel demografi
och arbetskraftens sammansättning, liksom folkhälso-,
konjunktur-, attityd-, regel- eller praxisförändringar.3
Stora skillnader mellan länen
Allra störst ökning på länsnivå har Västra Götalands län
där sjukpenningtalen har ökat med hela 35 procent från
mars 2010 till mars 2014, se tabell 1.4 Blekinge är det
län som står för den minsta ökningen av sjukpenningtalet
med 13 procent under motsvarande period. Det är svårt
att peka ut exakt varför det är så stora skillnader mellan
länen men Försäkringskassan har bland annat uppgett
anledningar såsom: demografi, skillnader på den regionala
arbetsmarknaden och hur lång tid det tar innan en person
får vård.5-6 Hur aktivt arbetsgivarna arbetar med anpassningar av arbetsuppgifter för att en sjukskriven anställd
ska kunna komma tillbaka till sitt arbete så snabbt som
möjligt påverkar också utvecklingen. Se tabell 1.
TABELL 1 - DET NYA SJUKPENNINGTALET
Län
Mars 2010
Mars 2014
Förändringar i nettodagar
Förändring i procent
Ranking
Blekinge län
7,0
8,1
+1,1
13,0%
1
Västernorrlands län
8,4
9,9
+1,5
15,6%
2
Skåne län
6,4
7,6
+1,2
16,1%
3
Uppsala län
7,1
8,5
+1,4
16,2%
4
Östergötlands län
6,1
7,5
+1,3
17,9%
5
Örebro län
7,7
9,5
+1,9
19,6%
6
Kronobergs län
7,0
8,7
+1,7
19,7%
7
Västmanlands län
7,0
8,9
+1,9
21,8%
8
Norrbottens län
6,8
8,8
+2,0
22,9%
9
Riksgenomsnitt
6,8
9,0
+2,1
23,6%
Jönköpings län
6,7
8,8
+2,1
24,2%
10
Hallands län
6,3
8,4
+2,0
24,4%
11
Gotlands län
6,2
8,2
+2,0
24,4%
12
Kalmar län
6,8
9,2
+2,4
25,6%
13
Västerbottens län
7,0
9,5
+2,4
25,6%
14
Stockholms län
6,4
8,6
+2,2
25,6%
15
Jämtlands län
8,6
11,7
+3,1
26,8%
16
Dalarnas län
6,9
9,4
+2,6
27,3%
17
Södermanlands län
6,6
9,2
+2,6
28,6%
18
Gävleborgs län
6,3
9,3
+2,9
31,7%
19
Värmlands län
6,0
9,1
+3,1
33,7%
20
Västra Götalands län
6,1
9,5
+3,4
35,4%
21
Tabellen avser både män och kvinnor, länsvis mars 2010 – mars 2014
Källa: Försäkringskassans datalager STORE.
4
DIAGRAM 1 – SJUKPENNINGTALET 1994 – 2013, EFTER ÅLDER, PER ÅR
35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
19
94
19
95
19
96
19
96
19
97
19
98
19
98
19
99
20
00
20
00
20
01
20
02
20
02
20
03
20
04
20
04
20
05
20
06
20
06
20
07
20
08
20
08
20
09
20
10
20
10
20
11
20
12
20
12
20
13
0,0
0-19 år
20-29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60-64 år
DIAGRAM 2 – SJUKPENNINGTALET 2010 – 2014, EFTER ÅLDER
14,0
12 ,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
de
c2
01
0
fe
b
20
11
ap
r2
01
1
ju
ni
20
11
au
g2
01
1
ok
t2
01
1
de
c2
01
1
fe
b
20
12
ap
r2
01
2
ju
n
20
12
au
g2
01
2
ok
t2
01
2
de
c2
01
2
fe
b
20
13
ap
r2
01
3
ju
n
20
13
au
g2
01
3
ok
t2
01
3
de
c2
01
3
fe
b
20
14
0,0
0-19 år
20-29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60-64 år
Källa: Försäkringskassans datalager STORE.
5
FYSISK OCH PSYKISK (O)HÄLSA
DIAGRAM 3 – ANTAL DIAGNOSER I PÅBÖRJADE SJUKFALL 2005-2012
200 000
175 000
150 000
125 000
100 000
75 000
50 000
25 000
0
Källa: Rapport Försäkringskassan:
Skador
Psykiska sjukdomar
Rörelseorganens sjukdomar
Åtta miljarder i ökade utbetalningar för
Försäkringskassan
Under 2010 betalade Försäkringskassan ut cirka 16
miljarder kronor i sjuk- och rehabiliteringspenning.7 Under
2013 var motsvarande summa knappt 24 miljarder kronor
vilket motsvarar en ökning på hela 33 procent, eller nästan
8 miljarder kronor på tre år. Det saknas nya siffror för hur
stor del som betalats ut för psykiska sjukdomar men enligt
en rapport från Försäkringskassan betalade man 2009 ut
drygt 4,4 miljarder i sjukpenning och nästan 19 miljarder
i sjuk- och aktivitetsersättning för psykiska sjukdomar.8
Utöver de faktiska utbetalningarna från Försäkringskassan
tillkommer samhällskostnader för produktionsbortfall och
en ökad risk för psykisk ohälsa bland medarbetarna som
inte är sjukskrivna i och med att deras arbetsbörda riskerar
att öka. Vilket i sin tur kan resultera i ytterligare sjukfrånvaro och att färre bidrar till den ekonomiska tillväxten,
vilket också får konsekvenser för samhället.
Enligt en rapport från Hjärnkoll (Hjärnkoll är en nationell
kampanj som drivs av Myndigheten för delaktighet), Har
företag råd att inte hantera psykisk ohälsa? konstateras
att en medarbetare med psykisk ohälsa kostar mellan
70 000 kr upp till miljonbelopp.9 Samma rapport konsta-
20
12
20
11
20
10
20
09
20
08
20
07
20
06
20
05
Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport
(svar på regeringsuppdrag)
Övriga sjukdomar
terar även att det går att undvika eller avsevärt begränsa
de negativa konsekvenserna med rätt tidiga eller förebyggande insatser.10
Psykiska sjukdomar allt vanligare
Ökningen av sjukpenningtalen i slutet av 1990-talet kunde
bland annat förklaras av en ”försämrad psykosocial arbetsmiljö och en allt högre arbetstakt samt en åldrande arbetskraft” enligt Försäkringskassan.11 Motsvarande analys
skulle kunna göras på utvecklingen från 2010 och framåt
då den diagnos som ökat mest sedan 2009 är psykiska
sjukdomar. I diagram 3 ser vi utvecklingen på diagnoser i
påbörjade sjukfall mellan 2005–2012 där psykiska sjukdomar står för den absolut största ökningen mellan 2009
och 2012. Vid en djupare analys av de psykiska sjukdomarna är det enligt Försäkringskassan två diagnosavsnitt
som är helt dominerande, Neurotiska, stressrelaterade
och somatoforma syndrom och Förstämningssyndrom.12
Förenklat uttryckt benämns diagnosgrupperna ofta
”ångestsyndrom” respektive ”depressioner”. Under 2012
stod dessa diagnosgrupper för 93 procent (55 respektive
38 procent) av sjukfallen inom psykiska sjukdomar.13
6
Enligt den tidigare nämnda rapporten från Hjärnkoll beräknas 25 procent av alla kvinnor att behöva behandling för
en depression, motsvarande siffra för män är 15 procent.14
Samma rapport hävdar också att var fjärde kvinna och
drygt var sjunde man upplever ängslan, oro eller ångest.
Enligt Hjärnkolls Så gör du som chef uppskattar Socialstyrelsen att mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning
upplever någon form av psykisk ohälsa.15
I diagram 4, visas antal påbörjade sjukfall i psykisk
diagnos mellan åren 2005 och 2012 och från 2009
ökar antalet diagnoser bland både män och kvinnor och
i samtliga ålderskategorier (16–29 år, 30–49 år samt
50 år och äldre). Den åldersgrupp som ökar mest under
senare år är 30–49 år.
Enligt OECDs rapport, Mental Health and Work: Sweden
2013, är unga hårt drabbade, vilket också stärks av diagram
5 som visar antal invånare i åldern 18–24 år som har
vårdats på sjukhus (med minst en övernattning) på grund
av psykisk sjukdom. Enligt OECD har ansökningar om aktivitetsersättning från ungdomar på grund av psykisk ohälsa i
Sverige nästan fyrdubblats sedan början av 2000-talet, den
i särklass största ökningen bland alla de länder som lämnar
uppgifter till OECD.16 Att den unga befolkningen drabbas av
psykisk ohälsa är oroväckande på flera sätt, dels finns det en
risk att de unga inte får hjälp och att den psykiska ohälsan
följer med även högre upp i åldrarna och dels finns det en
risk att finansieringsgapet för samhället ökar, det vill säga
att allt färre arbetade ska försörja allt fler icke arbetande.
Enligt Socialstyrelsens rapport Psykisk ohälsa bland
unga är det extra alarmerande när unga drabbas av
psykisk sjukdom i och med att det finns stora risker att det
medför allvarliga konsekvenser senare i livet. Dels finns
det en övergripande risk för individens personliga hälsa
(både fysisk och psykisk) som också kan leda till en högre
dödlighet, dels påverkar det vilken utbildningsnivå personen uppnår.17 Enligt rapporten var utbildningsnivån lägre
hos personer som vårdats på grund av psykisk sjukdom
i åldern 16–24 år jämfört med individer som inte vårdats
för psykisk sjukdom (när mätningen på utbildningsnivå
gjordes hade personerna hunnit bli 29 år).18
Psykiska diagnoser ger längre sjukfrånvaro
Psykiska diagnoser leder enligt Försäkringskassan till
längre genomsnittlig varaktighet än andra diagnosgrupper, som till exempel muskulära sjukdomar,19 med högre
kostnader för såväl individ, arbetsgivare och samhälle som
följd. Dagens system innebär att den anställde har rätt till
sjukpenning upp till 90 dagar om hen inte kan utföra sitt
arbete, om hen däremot inte kan arbeta efter 90 dagar får
den anställde bara sjukpenning om hen inte kan göra något
arbete alls för sin arbetsgivare. Det medför en risk att det
system som ska garantera den anställdes ekonomiska
situation blir ett stressmoment i sig. Enligt Minuskontot, en
rapport från Hjärnkoll, finns det ett tydligt samband mellan
psykisk funktionsnedsättning och svag ekonomi. Hjärnkoll
visar att personer med psykisk funktionsnedsättning har
en lägre genomsnittlig disponibel inkomst, samtidigt som
levnadsomkostnaderna är högre än för befolkningen i
övrigt.20
Kontaktyrken i riskzonen
De yrkeskategorier som har störst risk att utveckla en
psykisk diagnos är enligt Försäkringskassan präster
och psykologer/socialsekreterare.21 Yrkeskategorier där
kvinnor har störst risk att utveckla en psykisk diagnos
är präster, pastorer, psykologer, socialsekreterare och
behandlingsassistenter/fritidsledare. Motsvarande lista
för män är speciallärare, sjuksköterskor, präster, psykologer, socialsekreterare och behandlingsassistenter/
fritidsledare. Försäkringskassan menar att det finns ett
tydligt samband mellan kvinnor och män som arbetar inom
yrken med ”nära kontakt med brukare av olika typer av
välfärdstjänster eller andra personliga tjänster” och risken
att påbörja sjukfall med psykisk diagnos.22
”Vi har tagit ett beslut om att investera i hälsa, bland annat för att hålla
nere sjukfrånvaron. ”Hälsosam” är
ett av våra fyra värdeord och lägger
en bra grund för vårt förebyggande
hälsoarbete. Vi jobbar intensivt med
hälsa, friskvård och allt som gör att
våra medarbetare trivs på jobbet och
har rimliga förutsättningar för att klara
såväl arbete som fritid.”
Mikael Schmidt, HR-chef,
Rejlers AB.
7
Demografi under förändring
Kombinationen av att både unga och människor i arbetsför
ålder mår allt sämre innebär en oroväckande utveckling med
en allt mindre grupp friska människor som ska försörja en allt
äldre befolkning.
Den svenska, och även den europeiska, befolkningen blir
allt äldre och enligt Statistiska Centralbyråns prognos inför
2060 förväntas antalet äldre i Sverige att fortsätta öka.23 År
2011 var 19 procent av den svenska befolkningen 65 år eller
äldre och enligt Sveriges framtida befolkning 2012–2060
förväntas den siffran 2060 ligga på 25 procent. Samtidigt
förväntas antalet i de mest yrkesaktiva åldrarna, 20–64 år,
att minska från 58 procent 2011 till 52 procent 2060. Den
här typen av förändring inom åldersstrukturen skulle också
innebära en förändring på försörjningskvoten från 2011
års 0,71 till att år 2060 ligga på 0,92. Det innebär att varje
person mellan 20–64 år kommer behöva försörja 0,92 personer som ligger utanför det åldersspannet år 2060 istället
för 0,71 personer som försörjningskvoten låg på 2011.24 Det
motsvarar en ökning med drygt 23 procent.
Samtidigt som antalet äldre ökar blir det allt svårare för
unga att ta sig in på arbetsmarknaden. I takt med att många
jobb i dag kräver en högre utbildning och att antalet jobb
som inte kräver högre utbildning minskar, ökar antalet unga
som studerar. Enligt statistik från SCB och Högskoleverket
antogs 147 000 studenter till höstterminen 1995. Motsvarande siffra för höstterminen 2012 var 257 000 studenter25
vilket motsvarar en ökning om 57 procent.
Parallellt med denna utveckling vill vi svenskar gärna gå i
pension tidigt. Enligt en undersökning från SCB, genomförd
på uppdrag av TCO, vill 45 procent gå i pension före, eller
senast, när hen fyller 65 år.26
Även om prognosen om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och
utvandringen samt dödligheten utvecklas och kan komma
att justeras över tid står vi inför en demografisk utmaning.27
Vi blir allt äldre, unga har det tuffare att ta sig in på arbetsmarknaden och mår allt sämre och många vill gå i pension
så tidigt som möjligt.
Vem bär ansvaret?
I Kairos Future Clubs rapport Från kropp till knopp kring
kommande framtida utmaningar är ett möjligt scenario att
arbetsgivare kan komma att behöva begränsa tillgången till
både e-post, mobiltelefoner och kanske till och med datorer
för att begränsa de anställdas möjlighet att hela tiden vara
tillgängliga för arbete och på så vis minska den psykiska
ohälsan. Ett annat scenario är att vi kan komma att behöva
införa en förkortad arbetstid. Men Kairos Future Club ställer
också frågan om vem som bär ansvaret. Även om det inte
är helt självklart att arbetsgivaren ska bära ansvaret för hur
de anställda mår utanför arbetstid finns det givetvis stora
fördelar med en arbetsgivare som tar ett helhetsansvar för
sina anställdas välbefinnande. Frågan är om arbetsgivarna är
villiga att ta det ansvaret?
”Vi genomför friskvårdsinsatser men
även förebyggande hälsostrategiskt
arbete både genom HR och ute i verksamheten med fokus på ledarskap
och medarbetarskap.”
Ann-Sofie Forsmark,
Hälsostrateg, PwCs huvudkontor
”Vi har tagit fram en Hälsostrategi som
vi kallar för Hållbara Medarbetare.
Hälsostrategin utgör ett komplement
till det systematiska arbetsmiljöarbete
och arbetsmiljöprogram som finns
i dag. Hållbara medarbetare är ett
samlingsbegrepp för vår psykosociala
och fysiska förmåga att ha energi för
att nå vår fulla potential, det vill säga
en god hälsa är en förutsättning för
bra prestationer.”
Liza Radon, HR-specialist,
Swedbank.
8
DIAGRAM 4 – ANTAL PÅBÖRJADE SJUKFALL 2005-2012 I PSYKISK
DIAGNOS, EFTER ÅLDER
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
16-29 år
50 år och äldre
20
12
20
11
20
10
20
09
20
08
20
07
20
06
20
05
0,0
30-49 år
Källa: Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport (svar på regeringsuppdrag)
DIAGRAM 5 – UTVECKLING AV PSYKISK SJUKDOM HOS UNGA
VUXNA (18-24 ÅR) 1987-2011
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
19
87
19
89
19
91
19
93
19
95
19
97
19
99
20
01
20
03
20
05
20
07
20
09
20
11
0
Kvinnor
Män
Antal per 100 000 invånare i åldern 18-24 år som har vårdats på sjukhus (med minst en övernattning) på
grund av psykisk sjukdom. Kvinnor och män.
Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen (i rapporten Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och
ungas hälsa, vård och omsorg 2013).
9
KOSTNADER FÖR SAMHÄLLE
OCH NÄRINGSLIV
Vad betalar Försäkringskassan?
Om en anställd skulle bli sjuk eller skadad ska personen själv
sjukanmäla sig till sin arbetsgivare för att få sjuklön. Efter 14
dagar ska arbetsgivaren sjukanmäla personen till Försäkringskassan för att den anställde ska kunna ansöka om sjukpenning.
Om den anställde beviljas sjukpenning följer Försäkringskassan
rehabiliteringskedjan, vilket innebär att den anställde har rätt till
sjukpenning de första 90 dagarna om hen inte kan arbeta som
vanligt.
Om den anställde därefter är sjuk längre än 90 dagar har
den anställde rätt till sjukpenning om hen inte kan göra något
arbete alls för arbetsgivaren. Om den anställde är sjuk längre
än 180 dagar har den anställde rätt till ytterligare sjukpenning
om hen inte kan göra något arbete varken för arbetsgivaren
eller något annat ställe. Den anställde kan få sjukpenning även
efter 180 dagar om Försäkringskassan tror att den anställde
kommer kunna börja arbeta igen inom 366 dagar.
Enligt Försäkringskassans prognos förväntas utgifterna för
sjukpenning och rehabilitering m.m. öka från 28 miljarder kronor
år 2013 till 36 miljarder år 2018.28
Vad kostar sjukfrånvaron arbetsgivaren?
Men ohälsan kostar inte bara pengar på samhällsnivå, den
kostar även företagen miljardbelopp varje år. Baserat på en
kartläggning av sjukfrånvaron i Sveriges 100 största företag har
kostnaden för ohälsa ökat med hela 19 procent, motsvarande
drygt åtta miljarder kronor mellan 2011 och 2013.
Enligt Hjärnkoll motsvarar en korttidssjukdag en kostnad om
minst 10 procent av månadslönen.29 Med en månadslön på
20 000 kr med 9 sjukfrånvarodagar (genomsnittstalet för mars
2014) per år kostar detta arbetsgivaren 18 000 kr per år. Om
alla sysselsatta i Sverige (4 701 000 st. i mars 2014)30 skulle
vara frånvarande i 9 dagar skulle det innebära en totalkostnad
på drygt 85 miljarder kronor, baserat på en månadslön om
20 000 kr. Med en månadslön om 35 000 kr blir motsvarande
siffra drygt 148 miljarder kronor. Om vi dessutom skulle räkna
in produktivitetsbortfall i denna kalkyl skulle beloppet bli ännu
högre.
Fysisk inaktivitet medför dolda kostnader
Dålig kondition kan också medföra kostnader för arbetsgivaren.
Det är påvisat att personer med låg syreupptagningsförmåga har
sämre ork än personer med bra kondition. Att mäta konditionstal
är därför ytterligare ett sätt att mäta kostnader på arbetsgivarnivå för ohälsa på arbetsplatsen. Fysisk inaktivitet och dålig ork
sänker effektiviteten på arbetsinsatsen. En sänkning med bara
10 procent i arbetsinsats under en arbetsdag betyder för arbetsgivaren att man betalar för drygt en månads arbete varje år,
utan att något arbete blir utfört. Att på olika sätt stimulera sina
anställda att börja motionera kan därför vara oerhört lönsamt.
”Vi har en av företaget subventionerad idrottsklubb. Vi arrangerar flera
fysiska aktiviteter såsom löpning,
crossfit och en rad olika sportaktiviteter. Dessutom jobbar vi med fri
avstressande massage, kost- och
hälsorådgivning, särskilt när vi går in
i mer stressiga perioder. Vi har även
provat att anordna kurser i mindfulness som varit mycket uppskattade.”
Peter Henriksson, HR-chef, Dice.
10
REKOMMENDATIONER
Man kan och bör mäta hur medarbetarna mår
Det finns enorma summor att spara som arbetsgivare
genom att börja arbeta förebyggande och hälsofrämjande
med hälsofrågor istället för att sätta in åtgärder först efter
att medarbetaren har visat tendens till ohälsa eller har blivit
sjuk. Det första en verksamhet bör göra är att identifiera
nuläget för att ta reda på var man befinner sig i sitt hälsooch arbetsmiljöarbete. Med denna insikt som bas kan man
sedan etablera en plattform med en övergripande hälsostrategi, som inkluderar den psykiska ohälsan och riktlinjer
för hur man hanterar ohälsa. Att tydliggöra mätbara hälsooch arbetsmiljömål, kopplat till verksamhetens mål, gör
det möjligt att investera i relevanta aktiviteter och insatser
som främjar prestation och välmående.
Ett sätt att arbeta förebyggande är att genomföra årliga
hälsoprofilbedömningar31 bland de anställda. Utifrån en
hälsoprofilbedömning kan de anställda sedan delas in i
risk- respektive friskgrupp, vilket utgör ett bra underlag
för att ytterligare följa upp och utvärdera hälsoläget på
arbetsplatsen. Medarbetare som hamnar i riskgruppen är
enligt hälsoprofilbedömningen i behov/stort behov av att
göra en livsstilsförändring medan medarbetarna i friskgruppen bedöms ha en bra/mycket bra livsstil. Indelningen
visar behovet av att genomföra hälsofrämjande insatser
på organisations- och eller avdelningsnivå. Genom att
kartlägga och analysera riskgrupper och sammanställa
deras friskvårdsbehov kan friskvårdsinsatserna effektiviseras ytterligare. Det kan också fungera som ett underlag
för att motivera människor till att förändra sin livsstil.
Euro Accidents förenklade modell för
Hälsans ROI32
(X+Y)
I
> 1 = HÄLSANS
ROI
X – Sänkning av ohälsokostnader
Y – Förbättrad effektivitet/ökat produktionsvärde
I – Investering hälsofrämjande aktiveter
Så länge den totala investeringskostnaden för hälsofrämjande aktiviteter understiger summan av sänkningen av
ohälsokostnaderna och den ökade produktivitetens värde
är det motiverat att genomföra investeringen.
Företagens investeringar kan således minska både
samhällets och verksamhetens egna kostnader för
ohälsa. Givetvis varierar resultatet beroende på vilken typ
av investering som företaget väljer att göra. Ofta väljer
företag att sprida sina investeringar på olika typer av
hälso- och friskvårdåtgärder tillsammans med privata
sjukvårdsförsäkringar – ett upplägg som gör att företaget
både arbetar proaktivt mot ohälsa samtidigt som medarbetarna eller företaget inte behöver oroa sig för höga
kostnader om någon blir sjuk.
Vad kan företag göra för att förebygga ohälsa?
Att investera i hälsa ger hög avkastning – mät hälsans
Return on Investment (ROI)
För att underlätta och till och med mäta ROI på investeringar gällande hälsa på företag har Euro Accident tagit
fram en modell – Hälsans ROI.
Hälsans ROI
De företag som är beredda att investera och mäta effekten
av ett strategiskt hälso- och arbetsmiljöarbete kan räkna
med positiva ekonomiska resultat. Både forskning och
företagsexempel visar att investeringar i hälsa och arbetsmiljö ger tre till fem gånger pengarna tillbaka.
Med ett antal åtgärder, både reaktiva, förebyggande och
hälsofrämjande, på individ-, grupp- och organisationsnivå
kan ett företag sänka kostnaden för sjukfrånvaro med
minst 20 procent. En investering ska inte bara gå jämt
ut, ett företag som investerar i hälsa och sin arbetsmiljö
kan spara in belopp som motsvarar tre till fem gånger sin
investering tack vare sänkta kostnader för sjukfrånvaro
och förbättrad produktivitet.
En nyckelfaktor för att förebygga ohälsa, både fysisk och
psykisk, är att se till att arbetsgivare och chefer är förberedda. Det är arbetsgivaren som skapar förutsättningarna
för att ha hållbara medarbetare. Enligt en undersökning
från Hjärnkoll och Novus Opinion visade det sig att drygt
hälften av 400 tillfrågade chefer med personalansvar är
osäkra på hur de ska agera när en anställd får problem
med psykiska ohälsa.33
Samtidigt som förebyggande åtgärder bör finnas på
plats är det också viktigt att ha en handlingsplan om
någon skulle drabbas. Om en medarbetare till exempel
drabbas av psykisk ohälsa bör företaget omedelbart
erbjuda individuella psykoterapeutiska samtal. Alla
företag bör även ha en strukturerad rehabiliteringsprocess med både rehabiliteringsplan och rehabiliteringsprogram för psykisk och fysisk ohälsa.
11
Konkreta tips som kan göra skillnad
Utveckla en hälsostrategi: Ett första steg i ett effektivt fungerande
»hälsoarbete
är att etablera en hälsostrategi. Strategin ska fungera
som underlag för alla beslut som rör företagets arbete med hälsa
och arbetsmiljö.
Kompetensutveckla cheferna: Kompetensutveckla alla chefer så
att företaget får ett ledarskap som präglas av delaktighet, sammanhang, hanterbarhet, motivation och stöd. Skapa verktyg så
att cheferna kan identifiera tecken på psykisk ohälsa så tidigt som
möjligt.
Kompetensutveckla medarbetarna: Jobba med kompetensutveckling inom stresshantering för samtliga medarbetare med målet att
uppnå balans i livet.
Uppmärksamma beteendeförändringar: Var uppmärksam och lyhörd
på om någons beteende förändras, det kan vara små detaljer som
att någon börjar komma till jobbet senare än vanligt, är på sämre
humör eller upplevs som mer lättirriterad än tidigare.
Lyssna på medarbetarna: Se till att involvera medarbetarna i beslut
som rör friskvård, arbetsmiljö och hälsa. Olika typer av arbeten
kräver olika typer av upplägg. För vissa kan till exempel en träningstimme på arbetstid vara ovärderligt.
För en löpande dialog: Gör klart för de anställda att det är okej
att ha bra och dåliga dagar/perioder. Med en dialog i ett så tidigt
skede som möjligt kan rätt resurser sättas in, något som både den
anställde och företaget tjänar på.
Utveckla en checklista: Ta fram en checklista och ha regelbundna
hälsosamtal alternativt gör det till en del av utvecklingssamtalet
med medarbetaren. Fokusera på att alla ska ha en sund relation
mellan arbete, fritid och avkoppling. Var även uppmärksam på krav
kontra förmåga, sömn, fysiskt aktivitet och kost.
Kartlägg stressen: Arbeta kontinuerligt med stresskartläggning på
både grupp- och organisationsnivå.
Erbjud samtalsstöd: Erbjud medarbetarna samtalsstöd från psykolog, via telefon eller personligt möte oavsett om det handlar om
arbetet eller privatlivet.
Erbjud trygghetspaket: Ta fram ett trygghetspaket som arbetsgivaren och den berörda medarbetaren även kan skräddarsy vid
behov. Ett trygghetspaket kan innehålla kartläggning av livsstil,
försäkringar med rehabilitering och samtalsstöd, allt för att medarbetaren ska känna att det finns ett stöd för att komma tillbaka från
alla typer av ohälsa.
Erbjud livsstilsprogram: Erbjud olika livsstilsprogram, gärna på
arbetstid, inom till exempel kost, fysisk aktivitet, sömn, missbruk,
mental träning och yoga/mindfulness.
Ha en tydlig tillgänglighetspolicy: Redogör för alla medarbetare
redan vid anställning vad som förväntas gällande tillgänglighet.
Om en medarbetare får ett arbetsrelaterat mail sent på kvällen är
det viktigt att det inte finns några frågetecken på om hon eller han
förväntas svara samma kväll eller dagen efter. Om medarbetaren
inte är säker på vad som förväntas riskerar det att bli ett stressmoment. Var även uppmärksam på medarbetarnas livssituationer
och anpassa policyn därefter.
»
»
»
»
»
”Den ständiga uppkopplingen tror jag
är förödande för den som har svårt att
stressa ner. Sociala media kan göra
att man aldrig kan koppla av. Läs en
bok på tunnelbanan istället för mail!
Vi försöker undvika att maila på kvällar
och helger. Om det skulle vara något
som påverkar negativt påverkas den
anställde med stress när den skall
ladda batterierna.”
”Arbetstider känns på gränsen till
omodernt. Man premieras inte av att
man jobbar över många timmar hos
oss, däremot förväntas man självklart
göra sitt jobb.”
Mats Hederos, VD,
AMF Fastigheter.
»
»
»
»
»
»
”Vi tror att det är viktigt att chefer
utbildas i att hitta signaler på till
exempel stress och att man skapar
ett klimat där det är okej att be om
hjälp.”
Peter Henriksson, HR-chef, Dice.
12
ORDLISTA
Sjukpenningtalet
Det nya sjukpenningtalet är definierat som antalet nettodagar från sjuk- och
rehabiliteringspenning dividerat med antalet inskrivna försäkrade i åldrarna
16–64 år minus antal personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla
dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN
dag. Det gamla sjukpenningtalet är likadant förutom att rehabiliteringspenning
är exkluderat. Vi har i den här rapporten använt oss av det nya sjukpenningtalet.
Sjukskrivningsdag
En sjukskrivningsdag är när en anställd tvingas vara borta från jobbet på grund
av att hon eller han inte kan utföra sitt arbete på grund av sjukdom, skada eller
funktionsnedsättning.
Aktivitetsersättning
Aktivitetsersättning är en ersättning för personer som är mellan 19 och 29 år
och troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av
sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
Sjukersättning
Sjukersättning är en ersättning för personer mellan 30 och 64 år och som
troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller
funktionsnedsättning.
Försörjningskvoten
Försörjningskvoten är ett mått som beräknar relationen mellan antalet personer i de mest arbetsföra åldrarna, 20–64 år, och summan av befolkningen som
ligger utanför detta åldersintervall. År 2060 kommer det enligt prognosen att
finnas 0,92 unga och gamla på varje person i åldrarna 20–64 år.
13
REFERENSER
1. Försäkringskassan. 2011. Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen. Socialförsäkringsrapport 2011:6.
2. Antal nybeviljade av sjuk-och aktivitetsersättning per 1000 försäkrade, 1994-.
3. Försäkringskassan. Rapport: Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling (svar på regeringsuppdrag, delredovisning 1 2013).
4. Försäkringskassan: Sjukpenningtalet efter län och åldersgrupp 1994-.
5. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/vasternorrland-hogst-sjukpenningtal-i-landet.
6. http://www.op.se/allmant/jamtland/jamtland-ar-sveriges-sjukaste-lan.
7. Försäkringskassan, sjuk- och rehabiliteringspenning
8. Försäkringskassan. Socialförsäkringsrapport 2011:4. Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen?
9. Hjärnkoll. 2013. Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa?
10. Hjärnkoll. 2013. Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa?
11.Försäkringskassan. Nya mått visar förändringar snabbare.
12. Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport (svar på regeringsuppdrag).
13. Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport (svar på regeringsuppdrag).
14. Hjärnkoll. 2013. Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa?
15. Hjärnkoll. Så gör du som chef.
16. OECD, Mental Health and Work: Sweden 2013.
17. Socialstyrelsen. Rapport: Psykisk ohälsa bland unga – underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och
omsorg 2013.
18. Socialstyrelsen. Rapport: Psykisk ohälsa bland unga – underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och
omsorg 2013.
19. Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, delrapport (svar på regeringsuppdrag).
20. Hjärnkoll. Minuskontot
21. Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, slutrapport (svar på regeringsuppdrag)
22. Rapport Försäkringskassan: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, slutrapport (svar på regeringsuppdrag)
23. SCB, Sveriges framtida befolkning 2012–2060
24. SCB, Sveriges framtida befolkning 2012–2060
25. SCB & Högskoleverket, Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012
26. Pressmeddelande TCO, 2013-11-04.
27. SCB, Sveriges framtida befolkning 2012–2060.
28.Försäkringskassan. Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren
2013–2018.
29. Hjärnkoll. 2013. Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa?
30. SCB, antal sysselsatta mars 2014.
31. Hälsoprofilbedömning är en varumärkesskyddad metod från Health Profile Institute AB (HPI)
32. Modellen ovan är en förenklad version av Hälsans ROI. Med företagsspecifika siffror (investeringar, förbättrad
effektivitet/ökat produktionsvärde) kan den fullständiga modellen ge en exakt uträkning som visar om investeringen är berättigad eller ej.
33. Hjärnkoll. Så gör du som chef.
14
KÄLLFÖRTECKNING
SVT. Västernorrlands sjukpenningtal högt. Publicerad 2013-09-27. Tillgänglig: http://www.svt.se/nyheter/
»Artikel.
regionalt/mittnytt/vasternorrland-hogst-sjukpenningtal-i-landet
Östersunds-Posten. Jämtland är Sveriges sjukaste län. Publicerad 2013-12-06. Tillgänglig: http://www.
»Artikel.
op.se/allmant/jamtland/jamtland-ar-sveriges-sjukaste-lan
Antal nybeviljade av sjuk-och aktivitetsersättning per 1000 försäkrade, 1994»Försäkringskassan.
Tillgänglig: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/47e59e4b-bac8-4bac-a12d-7491f9a64259/
nybeviljade_SA.xls?MOD=AJPERES
Sjukpenningtalet efter län och åldersgrupp 1994-. Tillgänglig: https://www.forsakringskas»Försäkringskassan.
san.se/wps/wcm/connect/dac0a460-5b42-4c12-9b10-14dd0d1c8220/sjukpenningtalet.xls?MOD=AJPERES
sjuk- och rehabiliteringspenning, Tillgänglig: http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/
»Försäkringskassan,
connect/f4db67d2-f4ad-4046-9d1e-87fcd25c5420/Utbetalt_belopp_sjp_efter_lan_kon.xls?MOD=AJPERES&CACHEID=f4db67d2-f4ad-4046-9d1e-87fcd25c5420
Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde bud»Försäkringskassan.
getåren 2013–2018. Tillgänglig: http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/88bb9072-c303-499ab059-372c279540f8/janmar_rapport.pdf?MOD=AJPERES
2011. Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen. Socialförsäkringsrapport 2011:6.
»Försäkringskassan.
2011. Socialförsäkringsrapport 2011:4. Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen?
»Försäkringskassan.
2013. Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport.
»Försäkringskassan.
2013. Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Slutrapport.
»Försäkringskassan.
2013. Svar på regeringsuppdrag: Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delredovisning 1
»Försäkringskassan.
sjukfrånvarokalkyl. Tillgänglig: https://gate1.forsakringskassan.se/agetjanster/public/sjuk»Försäkringskassans
franvarokalkyl/startSjukfranvarokalkyl.do
2013. Har företag råd att inte hantera psykisk ohälsa?
»Hjärnkoll.
Minuskontot. Tillgänglig: http://www.hjarnkoll.se/PageFiles/369725/Minuskontot_3_slutversion%20
»Hjärnkoll.
formsatt.pdf
Så gör du som chef. Tillgänglig: http://www.hjarnkoll.se/Global/Tillg%C3%A4ngliga%20PDFer/sa-gor»Hjärnkoll.
du-som-chef-slutversion_tillg%C3%A4nglig.pdf
Future Club. 2014. Från kropp till knopp.
»Kairos
Mental Health and Work: Sweden 2013.
»OECD,
2013. Psykisk ohälsa bland unga – underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg.
»Socialstyrelsen.
2012. Sveriges framtida befolkning 2012–2060. Tillgänglig: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/
»SCB.
BE0401_2012I60_BR_BE51BR1202.pdf
Statistikdatabasen. Antal sysselsatta mars 2014.
»SCB
& Högskoleverket. 2012. Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå
»SCB
höstterminen 2012. Tillgänglig: http://www.scb.se/statistik/UF/UF0206/2012T02P/UF0206_2012T02P_SM_
UF46SM1201.pdf
Nya mått visar förändringar snabbare. Tillgänglig: http://www.scb.se/Statistik/LE/LE0001/2011K04/
»SCB.
LE0001_2011K04_TI_06_A05TI1104.pdf
Pressmeddelande: 45 procent vill gå i pension före eller senast på 65-årsdagen. Publicerad 2013-11-04.
»TCO.
Tillgänglig:
http://www.tco.se/Aktuellt/Pressmeddelande/pres2013/45-procent-vill-ga-i-pension-fore-eller-senast-pa-65-arsdagen/
15
Växjö
Bäckgatan 16
352 31 Växjö
Stockholm
Svärdvägen 5
182 33 Danderyd
Malmö
Djäknegatan 28
211 35 Malmö
Göteborg
Kungsportsavenyn 3
411 36 Göteborg
Örnsköldsvik
Storgatan 19, 2 tr
891 34 Örnsköldsvik
TEL: 077-440 00 10
FAX: 0470-72 97 40
E-POST: [email protected]
WEBB: www.euroaccident.com