Anne Alfredson
Dan Holke
Utkast 3
030915
Arbetstagarinflytande enligt olika EG-direktiv
I vilken situation uppstår
skyldigheten
Vid vilken tidpunkt uppstår
skyldigheten
Vad är det för
skyldighet
1. Kollektiva
uppsägningar
(införlivas senast
19 feb 1977)
Inför uppsägningar av minst 10
arbetstagare (vid större företag
fler) som inte är hänförliga till
berörda arbetstagare personligen
a) ”i god tid” inleda
b) ”i god tid” under
överläggningarna
a) överläggningar.
b) i god tid under
överläggningarna
förse arb tag repr
med relevant inf.
2. Överlåtelsedirektivet
(införlivas senast
16 feb 1979)
3. Europeiska
företagsråd
(införlivas senast
22 sep 1996)
Vid överlåtelse av företag, hel
eller del av verksamhet både hos
överlåtare och förvärvare
Ska ske ”i god tid” före
förändringar och åtgärder. Gäller
både överlåtaren och
förvärvaren
- Regleras enligt huvudregeln
i avtal mellan arbetstagarnas
representanter och den
centrala ledningen.
- Om avtal inte träffas finns
en stupstock som innebär
- a) rätt att träffa centrala
ledningen en gång per år
för inf och samråd
b) rätt att få inf då det
uppstår särskilda
omständigheter som i
avsevärd utsträckning
påverkar arb tag intressen.
Arb tag kan då begära att få
träffa ledningen för att få inf
och samråda i den frågan.
Informera och
samråda
Inrättas på skriftlig begäran
av minst 100 arbetstagare eller
deras representanter vid minst 2
företag eller på bolagets eget
initiativ i företag eller
företagsgrupper med minst 1000
anställda, varav minst 150 i två
länder inom EES-området
Information.
Samråd, vilket
innebär utbyte av
åsikter och
upprättande av en
dialog
Mot vem
föreligger
skyldigheten
De som är
arbetstagarnas
representanter
enligt nationell
lagstiftning
och/eller praxis
Representanterna
för de berörda
arbetstagarna
Arbetstagarnas
representanter, dvs
”representationsorganet”,
(arbetstagarrådet)
I vissa fall ”det
särskilda
utskottet”,
(arbetsutskottet).
4. Arbetstagarinflytande i
europabolag
(införlivas senast
8 okt 2004)
Så snart en plan tas fram för att
bilda eller ombilda företag till ett
Europabolag. Ett europabolag får
inte registreras förrän det finns en
ordning för arbetstagarinflytandet
om inte arbetstagarna med
kvalificerad majoritet sagt nej till
ett sådant inflytande.
Regleras enligt huvudregeln i
avtal mellan arbetstagarnas
representanter och bolaget.
Om avtal inte träffas finns en
stupstock som innebär
- rätt till styrelserepresentation (medverkan)
om det sedan tidigare finns
sådan i något av de ingående
bolagen
- rätt till inf och samråd
minst en gång per år.
Vid särskilda omständigheter
som påverkar arbetstagarnas
intressen i betydande
utsträckning har
arbetstagarna rätt till inf. Arb
tag repr har då rätt att
sammanträffa med
ledningen. Om ledningen
inte beslutar i enlighet med
arbetstagarrepr uppfattning
har arb tag rätt till ytterligare
ett möte. Inf ska lämnas vid
en tidpunkt som ger arb tag
repr möjlighet att förbereda
samråd. Samrådet ska ske vid
en tidpunkt så att arb tag repr
kan lämna synpunkter på
planerade åtgärder så att
synpunkterna kan beaktas i
bolagets beslutsprocess.
5. Arbetstagarinflytande i
Europakooperativ
(införlivas senast
?)
6. EU-MBL
(införlivas senast
23 mars 2005)
7. Takeoverdirektivet
Så snart en plan tas fram för att
bilda ett europakooperativ. Ett
Europakooperativ får inte
registreras förrän det finns en
ordning för arbetstagarinflytandet
om inte arbetstagarna med
kvalificerad majoritet sagt nej till
ett sådant inflytande. (Trösklar
finns för vissa kooperativ med
färre än 50 anställda?)
Upprättar en allmän ram med
minimikrav avseende
arbetstagarnas rätt till information
och samråd i företag med minst
50 anställda eller vid driftställen
med minst 20.
- Inf om den senaste och den
förväntade utvecklingen av
verksamhet och ekonomi
- Inf och samråd om situationen,
strukturen och den förväntade
utvecklingen avseende
sysselsättning och ev hot mot den
- Inf och samråd om beslut som
kan medföra väsentliga
förändringar i
arbetsorganisationen eller
anställningsavtalen.
Innehåller i senaste versionen
endast en erinran om att det kan
finnas nationella bestämmelser
om information och samråd med
arbetstagarrepr hos det bolag som
ev ska bli uppköpt. Hänvisar till
direktiven om europeiska
företagsråd, kollektiva
Regleras enligt huvudregeln i
avtal mellan företaget och de
anställdas representanter.
Om inget avtal träffas finns en
stupstock som är lika som för
europabolag ovan.
Information.
Samråd, se ovan
under europabolag
Arbetstagarnas
representanter,
”representationsorganet”,
(arbetstagarrådet)
eller i vissa fall
”det särskilda
utskottet”,
(arbetsutskottet).
Samråd skall äga rum
på ett sätt så att möjlighet finns
för arbetstagarrepresentanterna
att sammanträda med
arbetsgivare och få motiverade
svar och i syfte att söka nå en
överenskommelse när det gäller
de beslut som arbetsgivaren
avser att fatta
a) information –
arbetsgivarens
överlämnande av
uppgifter
b) samråd –
diskussion och
upprättande av dialog
De som är
arbetstagarnas
representanter
enligt nationell
lagstiftning
och/eller praxis
uppsägningar och EU-MBL.
Tillför m a o inget nytt.
Kommentar
Samtliga direktiv ovan innehåller regler om information och samråd (överläggning). Direktiven om arbetstagarinflytande i europabolag och
europeiska kooperativ innehåller dessutom regler om styrelserepresentation. Skyldigheterna ska genomgående fullgöras gentemot
arbetstagarnas representanter. De flesta direktiven innehåller olika slags trösklar för att reglerna ska vara tillämpliga.
Inte något direktiv innehåller regler om information och samråd som når upp till MBL:s nivå. Reglerna avser genomgående viktigare
förändringar av verksamheten. Informationen och samrådet synes i första hand ta sikte på beslut som berör flera arbetstagare men EUMBL-direktivet talar om ”väsentliga förändringar i arbetsorganisationen eller anställningsavtalen” och det kan kanske vara förändringar
som bara berör någon enskild arbetstagare.
En skillnad gentemot MBL är att det ofta är arbetstagarsidan som måste ta initiativet till samråd inför viktigare beslut på grundval av den
information som arbetsgivaren är skyldig att lämna. EU-MBL-direktivet och direktivet om kollektiva uppsägningar ålägger dock
arbetsgivaren att ta initiativet till överläggning/samråd och även överlåtelsedirektivet om arbetsgivaren planerar att vidta åtgärder i
förhållande till sina anställda. Däremot tror jag inte att det har så stor betydelse i sak att direktiven använder begreppen
samråd/överläggning istället för förhandling. Arbetsgivaren torde ha samma skyldigheter att medverka på ett konstruktivt sätt vid ett
samråd som enligt 15 § MBL.
Till skillnad mot MBL ålägger flera av direktiven arbetsgivaren att sammanställa skriftliga rapporter som ska överlämnas till
arbetstagarsidan. Där finns också ofta uttryckliga skrivningar om att samrådet ska syfta till att nå en överenskommelse, vilket i svensk rätt
anses ligga i sakens natur men normalt inte uttrycks lika tydligt.
När det gäller tidpunkten för när informationen ska lämnas och samrådet ske innehåller direktivet om europabolag och det om europeiska
kooperativ de tydligaste skrivningarna om att det ska ske i god tid före beslut så att arbetstagarnas synpunkter kan beaktas i företagets
beslutsprocess. Men av sammanhanget kan man läsa ut att så är fallet enligt samtliga direktiv även om det inte är lika tydligt uttryckt.
Sammantaget är direktiven om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativ de som har bäst skrivningar när det gäller
tidpunkten för när informationen ska lämnas och samrådet ske, men även de direktiven överlåter åt arbetstagarsidan att ta initiativet till
samråd. De direktiven är också begränsade så att de ganska tydligt bara tar sikte på beslut som påverkar arbetstagarna som kollektiv, inte på
beslut som är viktiga för enskilda anställda. Det är också oklart hur långt arbetsgivarens informationsplikt sträcker sig, men det är tveksamt
om den omfattar att på arbetstagarrepresentanternas begäran ta fram ytterligare information på det sätt som föreskrivs i 19 § MBL.
Slutligen kan nämnas att det från en kommissionsgrupp som heter Group of Experts on Company Law finns ett diskussionspapper daterat i
december 2002 som skissar på fyra olika alternativa modeller för att få till stånd ett ökat arbetstagarinflytande vid gränsöverskridande
fusioner. Dessutom finns ett förslag till en förordning för europeiska föreningar där syftet torde vara att komplettera förordningen med ett
direktiv om arbetstagarinflytande. Vi har dock motsatt oss att ideella föreningar lagregleras då vi inte vill ha en sådan reglering i Sverige .