Anne Alfredson Dan Holke Utkast 3 030915 Arbetstagarinflytande enligt olika EG-direktiv I vilken situation uppstår skyldigheten Vid vilken tidpunkt uppstår skyldigheten Vad är det för skyldighet 1. Kollektiva uppsägningar (införlivas senast 19 feb 1977) Inför uppsägningar av minst 10 arbetstagare (vid större företag fler) som inte är hänförliga till berörda arbetstagare personligen a) ”i god tid” inleda b) ”i god tid” under överläggningarna a) överläggningar. b) i god tid under överläggningarna förse arb tag repr med relevant inf. 2. Överlåtelsedirektivet (införlivas senast 16 feb 1979) 3. Europeiska företagsråd (införlivas senast 22 sep 1996) Vid överlåtelse av företag, hel eller del av verksamhet både hos överlåtare och förvärvare Ska ske ”i god tid” före förändringar och åtgärder. Gäller både överlåtaren och förvärvaren - Regleras enligt huvudregeln i avtal mellan arbetstagarnas representanter och den centrala ledningen. - Om avtal inte träffas finns en stupstock som innebär - a) rätt att träffa centrala ledningen en gång per år för inf och samråd b) rätt att få inf då det uppstår särskilda omständigheter som i avsevärd utsträckning påverkar arb tag intressen. Arb tag kan då begära att få träffa ledningen för att få inf och samråda i den frågan. Informera och samråda Inrättas på skriftlig begäran av minst 100 arbetstagare eller deras representanter vid minst 2 företag eller på bolagets eget initiativ i företag eller företagsgrupper med minst 1000 anställda, varav minst 150 i två länder inom EES-området Information. Samråd, vilket innebär utbyte av åsikter och upprättande av en dialog Mot vem föreligger skyldigheten De som är arbetstagarnas representanter enligt nationell lagstiftning och/eller praxis Representanterna för de berörda arbetstagarna Arbetstagarnas representanter, dvs ”representationsorganet”, (arbetstagarrådet) I vissa fall ”det särskilda utskottet”, (arbetsutskottet). 4. Arbetstagarinflytande i europabolag (införlivas senast 8 okt 2004) Så snart en plan tas fram för att bilda eller ombilda företag till ett Europabolag. Ett europabolag får inte registreras förrän det finns en ordning för arbetstagarinflytandet om inte arbetstagarna med kvalificerad majoritet sagt nej till ett sådant inflytande. Regleras enligt huvudregeln i avtal mellan arbetstagarnas representanter och bolaget. Om avtal inte träffas finns en stupstock som innebär - rätt till styrelserepresentation (medverkan) om det sedan tidigare finns sådan i något av de ingående bolagen - rätt till inf och samråd minst en gång per år. Vid särskilda omständigheter som påverkar arbetstagarnas intressen i betydande utsträckning har arbetstagarna rätt till inf. Arb tag repr har då rätt att sammanträffa med ledningen. Om ledningen inte beslutar i enlighet med arbetstagarrepr uppfattning har arb tag rätt till ytterligare ett möte. Inf ska lämnas vid en tidpunkt som ger arb tag repr möjlighet att förbereda samråd. Samrådet ska ske vid en tidpunkt så att arb tag repr kan lämna synpunkter på planerade åtgärder så att synpunkterna kan beaktas i bolagets beslutsprocess. 5. Arbetstagarinflytande i Europakooperativ (införlivas senast ?) 6. EU-MBL (införlivas senast 23 mars 2005) 7. Takeoverdirektivet Så snart en plan tas fram för att bilda ett europakooperativ. Ett Europakooperativ får inte registreras förrän det finns en ordning för arbetstagarinflytandet om inte arbetstagarna med kvalificerad majoritet sagt nej till ett sådant inflytande. (Trösklar finns för vissa kooperativ med färre än 50 anställda?) Upprättar en allmän ram med minimikrav avseende arbetstagarnas rätt till information och samråd i företag med minst 50 anställda eller vid driftställen med minst 20. - Inf om den senaste och den förväntade utvecklingen av verksamhet och ekonomi - Inf och samråd om situationen, strukturen och den förväntade utvecklingen avseende sysselsättning och ev hot mot den - Inf och samråd om beslut som kan medföra väsentliga förändringar i arbetsorganisationen eller anställningsavtalen. Innehåller i senaste versionen endast en erinran om att det kan finnas nationella bestämmelser om information och samråd med arbetstagarrepr hos det bolag som ev ska bli uppköpt. Hänvisar till direktiven om europeiska företagsråd, kollektiva Regleras enligt huvudregeln i avtal mellan företaget och de anställdas representanter. Om inget avtal träffas finns en stupstock som är lika som för europabolag ovan. Information. Samråd, se ovan under europabolag Arbetstagarnas representanter, ”representationsorganet”, (arbetstagarrådet) eller i vissa fall ”det särskilda utskottet”, (arbetsutskottet). Samråd skall äga rum på ett sätt så att möjlighet finns för arbetstagarrepresentanterna att sammanträda med arbetsgivare och få motiverade svar och i syfte att söka nå en överenskommelse när det gäller de beslut som arbetsgivaren avser att fatta a) information – arbetsgivarens överlämnande av uppgifter b) samråd – diskussion och upprättande av dialog De som är arbetstagarnas representanter enligt nationell lagstiftning och/eller praxis uppsägningar och EU-MBL. Tillför m a o inget nytt. Kommentar Samtliga direktiv ovan innehåller regler om information och samråd (överläggning). Direktiven om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativ innehåller dessutom regler om styrelserepresentation. Skyldigheterna ska genomgående fullgöras gentemot arbetstagarnas representanter. De flesta direktiven innehåller olika slags trösklar för att reglerna ska vara tillämpliga. Inte något direktiv innehåller regler om information och samråd som når upp till MBL:s nivå. Reglerna avser genomgående viktigare förändringar av verksamheten. Informationen och samrådet synes i första hand ta sikte på beslut som berör flera arbetstagare men EUMBL-direktivet talar om ”väsentliga förändringar i arbetsorganisationen eller anställningsavtalen” och det kan kanske vara förändringar som bara berör någon enskild arbetstagare. En skillnad gentemot MBL är att det ofta är arbetstagarsidan som måste ta initiativet till samråd inför viktigare beslut på grundval av den information som arbetsgivaren är skyldig att lämna. EU-MBL-direktivet och direktivet om kollektiva uppsägningar ålägger dock arbetsgivaren att ta initiativet till överläggning/samråd och även överlåtelsedirektivet om arbetsgivaren planerar att vidta åtgärder i förhållande till sina anställda. Däremot tror jag inte att det har så stor betydelse i sak att direktiven använder begreppen samråd/överläggning istället för förhandling. Arbetsgivaren torde ha samma skyldigheter att medverka på ett konstruktivt sätt vid ett samråd som enligt 15 § MBL. Till skillnad mot MBL ålägger flera av direktiven arbetsgivaren att sammanställa skriftliga rapporter som ska överlämnas till arbetstagarsidan. Där finns också ofta uttryckliga skrivningar om att samrådet ska syfta till att nå en överenskommelse, vilket i svensk rätt anses ligga i sakens natur men normalt inte uttrycks lika tydligt. När det gäller tidpunkten för när informationen ska lämnas och samrådet ske innehåller direktivet om europabolag och det om europeiska kooperativ de tydligaste skrivningarna om att det ska ske i god tid före beslut så att arbetstagarnas synpunkter kan beaktas i företagets beslutsprocess. Men av sammanhanget kan man läsa ut att så är fallet enligt samtliga direktiv även om det inte är lika tydligt uttryckt. Sammantaget är direktiven om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativ de som har bäst skrivningar när det gäller tidpunkten för när informationen ska lämnas och samrådet ske, men även de direktiven överlåter åt arbetstagarsidan att ta initiativet till samråd. De direktiven är också begränsade så att de ganska tydligt bara tar sikte på beslut som påverkar arbetstagarna som kollektiv, inte på beslut som är viktiga för enskilda anställda. Det är också oklart hur långt arbetsgivarens informationsplikt sträcker sig, men det är tveksamt om den omfattar att på arbetstagarrepresentanternas begäran ta fram ytterligare information på det sätt som föreskrivs i 19 § MBL. Slutligen kan nämnas att det från en kommissionsgrupp som heter Group of Experts on Company Law finns ett diskussionspapper daterat i december 2002 som skissar på fyra olika alternativa modeller för att få till stånd ett ökat arbetstagarinflytande vid gränsöverskridande fusioner. Dessutom finns ett förslag till en förordning för europeiska föreningar där syftet torde vara att komplettera förordningen med ett direktiv om arbetstagarinflytande. Vi har dock motsatt oss att ideella föreningar lagregleras då vi inte vill ha en sådan reglering i Sverige .