2011-11-21
Barn och Familj
Sammanställning av UIM - Underlag för Iakttagelser i Matematik
i förskoleklass höstterminen 2011
UIM i förskoleklass har genomförts under höstterminens första hälft (v.36-39). Underlaget som
används för kartläggningen har varit detsamma tidigare år (del av KAIF). Syftet med att tidigt inhämta
iakttagelser i matematik i förskoleklass är för att synliggöra och fånga upp de matematiska
kunskaper/erfarenheter som barn har erövrat under sin tid i förskolan, kunskaper som är viktiga för
den fortsatta matematikutvecklingen. Resultatet ger både förskoleklassens och förskolans personal
en fingervisning om hur matematiken i verksamheten framöver kan utvecklas både generellt och
individuellt. Underlaget som genomförs i form av en intervju, består av 8 moment inom
taluppfattning, sortering, mönster, språkliga begrepp samt läge och riktning. I en del av momenten
har eleven stöd av konkret material eller bilder.
Resultat:
Resultat på UIM
Antal barn som deltagit
Antal barn som ej deltagit
Deluppgift
1
Ramsräkna till 20
2
Räkna baklänges från 5
3a
Uppfatta ett antal
3b
Uppfatta ett antal utan att räkna
4a
Räkneordens ordning
4b
Antalsprincipen
5a
Cirkel
5b
Kvadrat
5c
Triangel
5d
Rektangel
5e
Form
5f
Färg
6
Upprepa mönster
7a
Först
7b
Sist
7c
I mitten
7d
Före
7e
Efter
7f
Näst sist
7g
Flest
8a
Läge i rummet
8b
Läge i rummet
1
Totalt
359
2
Lösningsfrekvens
295
311
343
316
352
345
339
226
309
233
342
347
277
355
349
333
308
291
277
331
326
315
82,2%
86,6%
95,5%
88,0%
98,1%
96,1%
94,4%
63,0%
86,1%
64,9%
95,3%
96,7%
77,2%
98,9%
97,2%
92,8%
85,8%
81,1%
77,2%
92,2%
90,8%
87,7%
Andelen rätt svar på samtliga uppgifter inom respektive grupp
Lösningsfrekvens
Totalt
87,6 %
Totalt elever med svenska som modersmål 90,1 %
Totalt elever med annat modersmål (75 st) 78,3 %
Flickor totalt
87,9 %
Flickor med svenska som modersmål
90,4 %
Flickor med annat modersmål (30 st)
76,8%
Pojkar totalt
87,4 %
Pojkar med svenska som modersmål
89,8 %
Pojkar med annat modersmål (45 st)
79,3 %
Den totala andelen rätt svar är 87,6 %. Det ligger på jämförbar nivå som tidigare år. Resultatet 2010
var 87,8 %. Skillnaden motsvarar färre än en elev (0,7 elever). De moment som har lägst
lösningsfrekvens är att peka ut en rektangel respektive kvadrat, upprepa mönster samt begreppen
efter och näst sist. 64 elever hade vid intervjutillfället svårigheter med att ramsräkna till 20. De
moment som har högst lösningsfrekvens är räkneordens ordning som handlar om att peka och räkna
10 föremål samt begreppen först och sist.
Vid en jämförelse mellan elever med svenska som modersmål respektive annat modersmål skiljer det
på 11,8 procentenheter. Resultatet för elever med annat modersmål var i år 78,3 % vilket är en
försämring från 2010 då det låg på 82,7 %.
Resultaten mellan pojkar respektive flickor visar ingen större skillnad.
Skolornas analys
Vad har påverkat resultatet på:
- elevnivå: Resultatet har påverkats av de kunskaper och förmågor eleverna har när de börjar
förskoleklassen på höstterminen. Underlaget kan ses som en utvärdering av förskolans
arbete men också av de erfarenheter som eleven har från sin hemmiljö. Eftersom skolmiljö
och pedagog är ny för eleven kan en viss osäkerhet finnas vid intervjutillfället. Det är därför
viktigt att det blir en trevlig och avspänd stund för eleven. Samtidigt är det ett bra tillfälle för
läraren att lära känna eleven lite bättre. Någon skola har aktivt arbetat med att de blivande
6-åringarna fått möta förskoleklassens pedagoger både i förskolans miljö men också vid
kontinuerliga besök i dåvarande förskoleklass. Eleverna har bland annat fått arbeta med
praktiska matematikövningar.
Flertalet skolor lyfter fram att elevens språkliga förmåga kan påverka resultatet. Det gäller
framförallt elever med annat modersmål men även elever som inte har ett åldersadekvat
språk. Dessa elever har t ex svårare med att förstå instruktionen för de moment som testen
avser.
-
lärarnivå: Skolorna nämner En resa i dolda talanger, nya kunskaper och erfarenheter – en
studiecirkel kring matematiken som erbjuds alla förskoleklasslärare i kommunen under 6
träffar ht-2011. Kompetensutvecklingen ger lärarna nya intressanta infallsvinklar som de
prövar i verksamheten.
2
-
organisationsnivå: Flera yrkesgrupper; förskollärare, grundskollärare, fritidspedagog,
specialpedagog och modersmålslärare arbetar i verksamheten och stödjer elevernas lärande.
Några förskoleklasser är i år relativt små, andra är ovanligt stora vilket ställer krav på rutiner
och tydlig struktur för alla dagar.
Framgångsfaktorer och undervisningsinsatser som gett bra resultat
Förskolans arbete har påverkat resultatet i positiv riktning. Ökad matematisk medvetenhet hos lärare
och pedagoger bidrar till att synliggöra matematiken i vardagen och skapar fler lärandesituationer för
eleverna. Genom att variera undervisningen och arbeta laborativt och undersökande på ett lekfullt
sätt både utomhus, i klassrummet och på idrotten ges eleverna goda möjligheter att lära med alla
sinnen.
Utvecklingsbehov och åtgärder
De matematiska begrepp och förmågor som behöver stärkas enligt skolornas analyser är främst en
del geometriska begrepp kring former och rumsuppfattning samt att upprepa mönster och
ramsräkna. Dessa moment är något som är en återkommande svårighet. Återkoppling sker i de flesta
fall till överlämnande förskolor men ett par skolor vill ha ett utökat samarbete med förskolan. En
skola lyfter fram att det råder en viss begreppsförvirring hos pedagogerna kring den geometriska
terminologin och en diskussion kring geometri bör genomföras i arbetslaget så att alla är överens om
vad de olika geometriska begreppen står för.
Skolorna har i sina analyser presenterat olika insatser för att utveckla elevernas matematikkunnande.
Insatserna består av olika konkreta åtgärder där eleverna ska få möjlighet att uppleva, undersöka,
tolka, beskriva och reflektera kring matematik med lekens hjälp och i vardagliga sammanhang. För de
elever som visat sig ha större svårigheter planerar man mer riktat stöd och i en del fall med
specialpedagogiska insatser. Några skolor ser ett behov av att höja pedagogernas kompetens med att
stärka elevernas språk. Flera skolor beskriver att man tänker på att även utmana de elever som ligger
längre fram i matematiken. En skola vill utveckla sitt arbetssätt genom att ta del av kunskapskraven i
åk 3 och diskutera dessa med klasslärarna. En annan skola avser att börja använda Skolverkets
diagnosmaterial Diamant för att få en röd tråd i elevernas kunskapsutveckling.
Sammanfattande analys och kommentar
Det totala resultatet visar att eleverna överlag i förskoleklassen har goda grundkunskaper och
förmågor för att utvecklas i sitt matematiska kunnande. Då eleverna nyligen i de flesta fall lämnat
förskolan och börjat i förskoleklass är det främst resultatet av förskolans verksamhet som visar sig i
underlaget. Syftet med att tidigt inhämta iakttagelser kring elevernas kunskaper i matematik är för
att ge både förskolans och förskoleklassen personal en vägledning om hur den fortsatta
verksamheten bör utformas för att utveckla alla elevers matematiska förmågor men också för att
möta de elever som behöver särskild uppmärksamhet. I en forskningsartikel (Duncan, Greg J m fl)
över en longitudinell studie av 36 000 elever från förskoleåldern till 13-14 årsåldern drar forskare
från USA, England och Kanada slutsatsen att barn som tidigt förstår och kan använda informella
talbegrepp har större chans att lyckas i skolan flera år senare. Detta är ett viktigt belägg för att man i
den tidiga verksamheten ska fånga upp de elever som av olika anledningar hamnat efter i sin
matematiska utveckling och ge alla elever förutsättningar att få framgång i sina studier. Även den
3
reviderade läroplanen för förskolan LPFÖ 98/10 lyfter fram matematiken ännu mer än tidigare. Det
innebär att förskolans personal måste fortsätta att aktivt utveckla arbetet med matematik i den
pedagogiska verksamheten.
De lägre resultaten för elever med annat modersmål visar på språkets betydelse för
begreppsutvecklingen i matematik. Förbättringsarbete inom språkförstärkande arbetssätt och
arbetsformer i samverkan med modersmålslärare är något som man i verksamheterna måste
prioritera.
Under hösten 2011 genomförs en studiecirkel i matematik för alla pedagoger i förskoleklass.
Pedagogerna läser litteratur och prövar olika aktiviteter i sin verksamhet. Vid träffarna diskuteras
vilka kompetenser i matematik som är viktiga att eleverna utvecklar under sin tid i förskoleklassen
med utgångspunkt från LGR11. I dessa diskussioner har det framkommit att underlaget i UIM som i år
var detsamma som matematikdelen i den tidigare kartläggningen i förskoleklass (KAIF) behöver
revideras. Ett nytt underlag för iakttagelser i matematik arbetas nu fram utifrån dessa diskussioner
och med stöd från vetenskaplig forskning kring barns tidiga lärande i matematik
För att kunna utvärdera vilken effekt verksamheten i förskoleklassens har på elevernas lärande
måste ett underlag för iakttagelser i matematik fungera för att synliggöra elevernas matematiska
kunskaper och förmågor både när de börjar och lämnar förskoleklassen. Utvärderingen ska då leda
fram till en förändring av de områden i verksamheten som behöver utvecklas.
Referens
Duncan, Greg m. School Readiness and Later Achievement, Developmental Psychology, Vol. 43, No. 6.
http://ncm.gu.se/node/2291
Angelina Briggner
Kommunövergripande matematikutvecklare
Johan Lundgren
Avdelningschef
Grundskoleavdelningen
4
