Slutprojekt Grafisk Kommunikation A
Till och med vecka 12 har vi arbeta med projekt och övningar för att lära oss att hantera
text och bilder för ”teknikens skull” dvs. vi måste bli vana att hantera verktygen:
InDesign och Photoshop. Nu gäller att visa vad vi kan om Grafisk form och hur vi hantera det
Som en kommunikationsmedel : grafisk kommunikation
Reklam/Informations kampanj
Inspiration till uppdrag se: http://www.reklam.se/demo/index.html
Mål
Från idé till färdig produkt: produktionskedjan inom grafisk kommunikation
hantera ett projekt som innehåller alla delar som krävs av kursen grafisk kommunikation A:
Idéskiss och planerig
Insamlig av material och information
Text och bildbearbetning
Kunskap om etiska reglar samt lagar inom branschen
Kunskap av de olika delar i projekt
Kostnadsförslag och offert
Pre press . Preflight
förbereda material till tryck,
spara i rätt format
Exportera till PDF
Tillvägagångssätt
1. Repetera med hjälp av boken grunderna till InDesign 1,5
2. Ta reda på det du redan kan, samt lista ut vad du kan för lite eller
behöver du kunna, vilka delar av kunskap måste läggas till
3. Påbörja arbete med projekt med egna anteckningar om vad som
krävs
4. Skapa idéskiss/ ar för alla delar av projektet innan du börjar med
program
5. Använd scanner och digital kamera för dina bilder
6. Skriv texten – copy – i Word och spara som i format .rtf
7. Läs kompendiet om lagar och etik
8. Ange själv din tidsplan och respektera deadline (sluttid)
9. Lär dig att ta vara på hjälpfunktioner i både Indesign och Photoshop
10. Använd skolsidan http:// members .chello.se/freni för hjälp och för tips
om bra länkar för mera kunskap.
11. Vid behöv skall vi ha extra lektioner om text och Bildhantering, men det
skall vara klart att det bästa betyget får man genom att ”själv” leta fram
svaret och söka mera kunskap.
12. Projekt skall även anpassas till kundens krav och målgrupp behöv
och förväntningar. Tänk även på tidsplan , offert, kostnaderna,
distribution.
Kravspecifikation
Valfria projektalternativ:
1. Musikgrupp / kulturgrupp
2. Produkt eller tjänst : ny företag / ny produkt –er / nya tjänster
3. Förening / klubb
Projektets olika delar
1 Idéskiss
En idéskiss lämnas först innan man påbörjar produktionsarbete (dvs innan du sitter
framför dator och arbeta med de olika program.
2. Projekt beskrivning skriv ner vad du vill arbeta med och hur på en A4 dokument i
Word.
3. Offert/ kostnader
Förberedd en offert till din kund och tänk på följande kostnader:
Text och bild material
Arbetskostnader = arbetstid din tid
Inköpta tjänster: konsulter, fotografer, bilder, copyrighten
Tryck kostnader: offert från tryckeri
Distributionskostnader: via tidning: annons kostnader via post, massbrev,
Affisch = affischering ,
Reklamskatter
4. Insamling av material
Skapa en logotyp
Inskanning av bilder
Egna digitala bilder
”inköpta” eller ”lånade” bilder dvs. via Internet eller CD skivor
Text
m.m.
5. Pressrelease
Kampanj skall starta med en enkel information till tidningar, radio och tv,
om följande punkter:
VAD skall lanseras
NÄR detta sker
VEM eller VAD (vilken) produkt, grupp, tjänst introduceras
Vad är målet (mening ) med detta.
HUR kommer vi att förverkliga vår kampanj: de olika aktiviteter
Annons i tidningar, affischering, brev eller folder till målgrupperna, CD skivor(omslag)
brevpapper, med mera.
Pressreleasen kan vara en dokument i Word, en enkel blad i Indesign
Eller en E-post
6. Annons i tidningar
format :
a. A3
b. tre spalt tabloid : ( ta fram en tidning och mät eller tänk på
grundformat= 9 -10 cicero som motsvara c:a 5 cm per spalt i bredden, höjd ¼ av
sidan)
Att tänka på
Annonsen skall fungerar lika bra i färg så som i Svart-vit (gråskala)
Skall kunna vara en helsida annons eller tre spalt annons
I annonsen skall Logotypen kännas igen i senare delar av kampanjen
Annonsen skall innehålla alla viktigaste information: Vad eller Vilka, När, Hur
7. Affisch (vi använder format A3 den mest använda format är 100 x 70 cm alt 120
x75 cm och reklampelare format).
Definition: [av franska affiche, latin affigere= sätta fast] =Plakat, anslag
den moderna typen av affisch i stor format och med text och bilder samverkande till
en enhet uppkom på 1800-talet, Jules Chéret skapade en slagkraftig affischkonst
som var anpassad till gatan och annonspelaren.
Grunderna är därför: samspel mellan bild och text och slagkraftig
Tänk på text och tecken storlek och teckensnitt ( Mekaner = slagkraftiga
teckensnitt används ofta)
Vad skall finnas med? Tänk på att man skall alltid återge en ”känd bild av produkten”
Logotyp och namn för grupp/produkt / tjänst skall inte förändras, texten skall både
vara informativ och skapa förväntningar
8. CD - omslag ( alternativ : folder) skall belysa produkten och återkopplas till
hela kampanj
Viktigt
Alla delar (exklusiv pressrelease ) skall anpassas till ”Tryck”
dvs. bilder skall sparas i CYMK och i TIFF format
Filerna skall sparas som Indesign och PDF
PDF : Ta reda på vad exportera betyder
ta reda på vad som menas med Pre press Preflight och packa
Läs även de bilagorna som medföljer
Arbeten på PR-Byrå
Rubriksättning
Lagar och etik
PDF information
Arbetsroller inom reklam / Grafisk kommunikation
ARBETEN PÅ PR-BYRÅ
AD- Creative Director
Idémänniska.
Hittar nya infallsvinklar och kommer på nya sätt att föra ut företagets budskap.
- Copywriter
Text som text kan man tro, men faktum är att det skiljer sig mellan hur man skriver för
elektroniska medier och från hur man skriver det tryckta ordet. Dessutom är
Copywritern ofta ansvarig för att sidor eller sajten fylls med vettigt innehåll.
- Projektledare
Kund och budgetansvarig. Lägger upp en mediastrategi och ser till att den följs.
- Produktionsledare
Leder själva processen och ser till att budgetar och tidsramar hålles.
En ordningsperson och administratör. Ofta också ansvarig för korrekturläsandet.
- Projektsamordnare
Ansvariga för dagliga projektarbetet, såsom insamlandet av pressklipp.
Utskick av pressreleaser, arrangerandet av presskonferenser, event eller andra typer
av evenemang.
Rubriksättning
Rubriken är det första läsarna möter. Den avgör ofta om texten skall läsas eller inte.
Rubriksättning är därför en av desktopparens viktigaste arbetsuppgifter.
Rubriksättningen skall framhäva författarens intentioner. Innan du kastar dig över
dina grafiska favoritprogram måste du därför förstå vad författaren vill förmedla. Läs
texten noggrant och fråga gärna författaren om oklarheter, om den möjligheten finns.
Många rubriksättare börjar med att genomsöka texten efter ord eller meningar som
kan tjäna som rubrik. Först om detta misslyckas går de vidare till en friare
rubriksättning.
Insikt i läsarens reaktioner är grunden för alla bra rubriker. De bästa rubrikerna
bygger ofta på intuition och kreativitet, snarare än slaviskt regelföljande. Bryt därför
gärna mot nedanstående tumregler om du kommer på något bättre.
Låt bilden tala
En bild säger mer än tusen ord - utnyttja det, men tänk noggrant igenom
alternativa tolkningar av ditt bildval. Har du otur kan du förmedla något helt annat
än vad du hade tänkt.
Bild och text hör ihop
Oftast vill man uppnå samverkan mellan bild och text, men motsatsen kan också
vara intressant.
Känsla och förnuft
Många rubriker bygger enbart på förmedling av sakuppgifter med påföljd att
läsarens känslor ofta glöms bort helt och hållet. Undvik den fällan. Bra rubrikord
väcker tvärtom ofta starka känslor, t.ex. BLOD, VÅLD, SEX, DÖD etc. Fundera
alltid på såväl denotation som konnotation.
Använd citat
Människors största intresse är andra människor. Att låta någons uttalande,
t.ex. ”- Jag vann 20 miljoner” bilda rubrik kan därför vara en god idé. Ibland är
det frestande att ”finslipa” någons uttalande; gör aldrig det.
Berätta allt
Många drar sig för alltför avslöjande rubriker - helt i onödan. Om läsarens intresse
väcks kommer de att läsa vidare för att få alla detaljer.
Berätta inget
I vissa fall kan rubriken väcka frågor där man måste läsa texten för att få svaret.
Upplagesiffrorna skulle förmodligen sprängas om Aftonbladets löpsedel löd:
”KUNGEN TALAR UT OM SITT SEXLIV”.
Kill the (your) darlings
Som rubriksättare är det lätt hänt att man blir lite för fyndig. Var självkritisk.
Ibland måste man överge en favorit idé, även om det kan svida
Skriv enkelt
Använd välbekanta ord. Ovanliga ord riskerar att stöta bort läsare. Välkända ord
underlättar också själva läseprocessen eftersom igenkänningen av ordbilderna går
lättare. En pubs reklam kan mycket väl ha det korta, men kärnfulla budskapet:
”STOR STARK 19:-”
Korta ord
Underbart är kort.
NU!
Rätt tempus är viktigt. Exemplet ovan hade blivit sämre om det hade stått:
”Kungen talade ut…” Presens är dock inte alltid det bästa valet.
Stilnivå
Strävan att skriva enkelt får aldrig leda till att rubriken hamnar på fel stilistisk nivå.
T.ex. Kan man ifrågasätta lämpligheten i att en recension av Ingmar Bergmans
uppsättning av Backanterna får rubriken: ”Värsta röjet ba’!!!”
Ta ställning
Författarens ställningstagande kan ofta framhävas. Se dock upp för att lägga egna
ord i annans mun. Ställningstagandet kan göras på ett indirekt sätt. Kvällstidningar
använder sig t.ex. ofta av en bild som påminner om något, låt säga blommor på en
grav, följt av: ”VARFÖR?”. I sådana fall tolkar gärna läsaren på egen hand in
redaktionella ställningstaganden.
Var neutral
Naturligtvis ligger redan i själva artikelns val en värdering om vad som är viktigt
eller oviktigt, men läsaren förväntar sig ibland rubriker som bygger på fakta
snarare än på känslor och värderingar.
Lägg till eller dra ifrån
Korta rubriker får inte bli ett självändamål. Om rubriken vinner på ytterligare ord
bör du använda dem. Överflödiga ord bör däremot alltid tas bort. Tänk på att
grammatiska regler inte är allt. Språkliga fragment kan säga väl så mycket.
Förstärka och försvaga
Även de bästa idéer måste finslipas. Adjektiv kan kompareras - stor, större, störst.
Substantiv kan ersättas av synonymer - ett hus kan bli kåk, torp, ruckel, skjul, etc.
Detsamma gäller för verb - titta kan bli snegla, glo, stirra. Lägg till ett adverb - vilt
stirrande, och saken är biff. I samverkan kan sådana här tekniker bli oerhört
effektiva. En i sommartorpet semestrande företagsledare vars deklaration granskas
av skattemyndigheterna, kan med lätthet förvandlas till ”Direktör misstänkt för
skattebrott på flykt i lyxvilla”. Här bör man dock tänka på att respektera etiska
gränser
Kontraster.
Rubriker skall synas. Använd gärna från brödtexten avvikande teckensnitt,
teckengrad, färg, position, orientering etc.
Gemener eller versaler
Gemener har generellt högre läsbarhet, men versaler har andra kvaliteter. Notera
t.ex. skillnaden mellan viktigt och VIKTIGT.
Korta ord
Korta ord ger tydliga ordbilder och underlättar läsningen. En-, två- eller trestaviga
ord är bra.
Korta rader
Korta rader ger få saccadiska rörelser
Få rader
Som ovan
Undvik avstavningar
Avstavningar bryter sönder ordbilden, leder ofta till saccadiska regressioner och
försvårar därmed läseprocessen.
Justera rad fallet
Vid flerradiga rubriker uppstår frågan om var radbrytning skall ske. Vid
vänsterställda rubriker bör första raden vara längre än den andra. Vid centrerade
rubriker bör man dock sträva efter att uppnå en konkav form. Det språkliga
innehållet blir ofta styrande för var radfallet skall läggas. Radbrytning tenderar
nämligen att tolkas som pauser av läsaren.
Se till helheten.
Ofta ingår din rubrik i en redaktionell linje, informationspolicy eller liknande.
Ytterst få rubriker är så bra att de motiverar frånsteg från sådant.
Författarens egna rubriker
Väldigt ofta brukar författare själv skriva in rubriker och underrubriker till sin text.
Resultatet varierar; vissa är lysande andra usla. När du måste ändra i författarnas
rubriker bör du försöka förstå vad de har velat åstadkomma och göra dina
ändringar med viss respekt. Reaktionerna på ändringar varierar kraftigt. Somliga
författare anser att alla ändringar är övergrepp mot deras konstnärliga genialitet.
De allra flesta är dock vana vid, och uppskattar, konstruktiv kritik.
