INDIVIDUELL TRÄFF EFTER TRÄFF 1 – OM ATT SÅ ETT FRÖ TILL FÖRÄNDRING
ACT – Att leva livet fullt ut
Individuell träff efter Träff 1
– Om att så ett frö till förändring
Livheim © 2015
1
INDIVIDUELL TRÄFF EFTER TRÄFF 1 – OM ATT SÅ ETT FRÖ TILL FÖRÄNDRING
Individuell träff efter Träff 1 - Om att så ett frö till
förändring
Syfte med den individuella träffen
Syftet med den individuella träffen efter Träff 1 är att reflektera kring vad som är viktigt i
livet. Som hjälp kring detta finns arbetsblad som kan underlätta för att bena ut ungdomens
livsriktningar. Dels finns formuläret som eventuellt användes vid den individuella träffen
inför gruppträffarna (bilaga 2, Vad vill jag och vad hindrar mig-formuläret) och dels finns
arbetsbladet ” Handlingar och hinder” (se hemsidan livskompass.se). Dessutom finns så
klart Livskompassen, som presenterades i Träff 1. Om någon ungdom har missat Träff 1
kan denna individuella träff användas för att sammanfatta det viktigaste i Träff 1 – alltså att
gruppträffarna handlar om ”de coola och viktiga saker som mitt liv ska handla om”. Berätta
att gruppträffarna handlar om att hjälpa ungdomarna att leva de liv de önskar och om de
hinder, i form av tankar och känslor, som kan stå i vägen mellan ungdomarna och de liv de
vill leva.
Om ungdomen är ambivalent/omotiverad
Om gruppträffarna är obligatoriska och ungdomen inte tycker att träffarna verkar vara
något för honom/henne, kan det vara bra att utforska vilka för- och nackdelar det finns
med att delta i kursen utan att engagera sig, jämfört med att delta i kursen med engagemang. Skriv upp argumenten på en tavla eller på ett stort papper.
Jobba enligt principen: fördelar med att inte delta aktivt → nackdelar med att inte delta
aktivt → nackdelar med att delta aktivt → fördelar med att delta aktivt. Om ungdomen är
ambivalent kan hela träffen få gå till att se vilka för- och nackdelar det finns med att vara
aktivt deltagande på gruppträffarna.
Om ungdomen är ”med på tåget”
Om ungdomen har varit med på första gruppträffen och är med på vad träffarna ska handla
om, kan det räcka med att hjälpa ungdomen att arbeta vidare med Livskompassen som hen
redan påbörjat. Fokus är på eget beteende och inte vad man vill ha av andra. Att ha en
snygg kille/tjej som bryr sig om en fungerar inte som värde inom området relationer. Det
skulle möjligtvis kunna bli en produkt av eget beteende.
Det kan också vara bra att hjälpa ungdomarna att komma igång och lyssna på CD-skivan.
Det kan vara bra att planera när och var ungdomen ska lyssna på skivan. Till detta kan ni
använda planeringslappen från Träff 1. Instruera ungdomen att inte förvänta sig något
speciellt av att lyssna på skivan; alla har sin egen upplevelse och det är helt i sin ordning.
Man kan inte misslyckas med medveten närvaro.
Förhållningssätt
Vi utgår från att ungdomen är kompetent och vet vad som funkar bäst för honom/henne.
Be om lov när du ska ge information, till exempel ”Är det okej för dig om vi kollar på vad du
tycker är viktigt i livet?”. Om du själv märker att du börjar argumentera eller fastna i
ungdomens innehåll, ta då ett steg tillbaka – säg kanske något i stil med ”Oj, nu verkar vi
båda vara rätt fast i vad våra hjärnor säger till oss, skulle det vara okej om vi bara satt tysta
ett tag och iakttog vad som snurrar runt i våra huvuden?”.
Livheim © 2015
INDIVIDUELL TRÄFF EFTER TRÄFF 1 – OM ATT SÅ ETT FRÖ TILL FÖRÄNDRING
Problem som kan dyka upp
Det kan vara problematiskt att hitta värden i konkreta (ibland ”konstiga”) mål. Vi måste ha
utgångspunkten att vi alla har liknande värderingar. Ibland kan det dock se lite knasigt ut
rent topografiskt, till exempel att prostituera sig för att få närhet, då gäller det att se bakom
själva beteendet och förstå funktionen av detsamma. Fråga ungdomen vad det var hen ville
uppnå med att bete sig så som hen gjorde; vilket är det bakomliggande värdet? Om ungdomen säger att hen vill ta bort något, till exempel ”Jag vill ta bort min hjärna för den
funkar inte som andras hjärnor”, måste vi anta att beteendet att säga att ”Min hjärna funkar
inte” också har en funktion; det är enklare att säga att hjärnan inte funkar än att närma sig
det som egentligen är viktigt i livet. En fråga som ”Om det här med att hjärnan inte funkar
inte var ett problem längre, hur skulle ditt liv då se ut, i den bästa av världar? Skulle du
kunna föreställa dig det?”. Då kan man komma bakom ”ordbarriären” och närma sig de
värden som finns där.
Det är egentligen inte så viktigt vad ungdomen säger att hens värde är. Det viktiga är vad
orden leder till, alltså om de får ungdomen att börja leva ett liv baserat på värden. Om
någon säger ”spela fotboll” på egen tid, så lär det innebära en massa saker som att vara
närvarande i spelet, umgås med andra, få använda kroppen, svettas, etc. Så om ”spela
fotboll” får någon att börja ta hand om sin kropp är det en värdering som håller i längden.
Lycka till och ha roligt!
Livheim © 2015
