1972 I Vietnam pågår USA:s krig, ett krig där man enligt den amerikanska krigsledning är beredd att tillgripa alla medel som behövs för att förinta sina motståndare, Nordvietnams och FNL:s samlade militära stridskrafter. Vietnam och dess befolkning lider oerhört under det amerikanska flygvapnets sprängbombmattor, napalmbomber och giftbesprutningar. Generalen McNamara sätter ord på krigsambitionerna genom att förklara att USA inte tvekar att ”bomba Vietnam tillbaka till stenåldern”. I oktober samma år anordnar De förenade FNL-grupperna (DFFG) i Sverige aktiviteter på omkring 150 platser. Organisationen hade bildats 1966 samla det motstånd mot Vietnamkriget som vuxit fram i Sverige. Detta var bakgrunden till en artikel jag skrev och publicerade på Kalmar Läns Tidnings ledarsida den 20 oktober 1972, för nästan precis 36 år sedan. Artikeln syftade till att ge en bakgrund till situationen i Vietnam. 2008 Idag vet vi att USA till slut förlorade kriget. Men samtidigt vet vi också att USA redan laddade upp för politiska, ekonomiska, militära och paramilitära angrepp på demokratiskt valda regimer i andra länder och delar av världen. Mindre än ett år efter att jag skrev artikeln om Vietnams historia hade USA medverkat till att störta den folkvalda regeringen i Chile och mörda presidenten Salvador Allende. Bland senare, idag kända mordoffer för samma politik, återfinns bland annat presidenter från såväl Ecuador som Panama (SVT 2008-11-11) . Den i årets amerikanska presidentval besegrade republikanske kandidaten John McCain har under valrörelsen framställt sig som den torterade krigshjälten från Vietnamkriget. Jag har enbart sett John McCain som en amerikansk krigsförbrytare. USA angrep Vietnam utan krigsförklaring och ödelade landet, bland annat genom att sprida dioxinhaltiga bekämpningsmedel som fortfarande, i denna dag, leder till att barn föds i Vietnam med livshotande och handikappande neurologiska och andra skador. Om du vill göra något för att lindra smärtan och vanmakten hos vietnamesiska barn, som i dag föds med livslånga handikapp till följd att deras hembygd för mer än en generation tillbaka skövlades supermaktens förgiftande bombningar, finns här en länk Stödföreningen för Olof Palmes Barnsjukhus i Hanoi. de av av till I skrivande stund, november 2008, för USA - liksom på sin tid det sönderfallande Romerska imperiet - fortfarande krig i fjärran länder. Jämfört med Nixontiden är det andra länders bönder, civilpersoner och nomader som ligger under bombsiktena. Den nyvalde blivande amerikanske presidenten Barack Obama lovade i sin valrörelse att dra tillbaka de amerikanska trupperna och avsluta krigen i Irak och Afganistan. Ett liknande löfte avgav Richard Nixon i 1968 års presidentvalskampanj. Utomordentligt oroande är därför CNN:s rapport i kväll (2008-11-11) att den blivande presidenten förklarat sig beredd att skicka in ytterligare amerikansk trupp i Afganistan för att besegra talibanerna. Den som läser min artikel från 1972 kommer att upptäcka att det var exakt på samma sätt som John F. Kennedy i början av sin presidentperiod trappade upp det som senare blev det förödande Vietnamkriget. Vietnamkriget ja, i Vietnam har kriget ett helt annat och i mitt tycke mycket mera rättvisande namn: The American War. Jämfört med Vietnamkriget ser vi idag delvis andra mer högteknologiska krigsmetoder, även om amerikanska generaler redan under Vietnamkriget betecknade sina urskillningslösa bombmattor som ”kirurgiska” insatser. Men krig avslutas alltid, om vi undantar atombomberna över Japan 1945, genom förödande markstrider. Krigets ekonomiska drivkrafter är i alla sina huvuddrag oförändrade, den politiska retoriken till barbariets försvar likaså. Det är därför jag valt att åter publicera min artikel från 1972. Den är tyvärr fortfarande lika aktuell. Krigen är eviga, objekten växlar. Texten som här följer har 36 år på nacken: 1972: Tre veckors självstyrelse för Vietnam - på 150 år Efter en nästan tusenårig självständighet erövrades Vietnam i mitten av 1800-talet av franska trupper. Det tog fransmännen ett kvartssekel att besätta Vietnam, Laos och Kambodja. Allt i ett syfte: att plundra landets råvarutillgångar och exploatera dess arbetskraft. Den feodala strukturen förstärktes av fransmännen som för att stabilisera sitt herravälde köpte överklassens stöd genom att bevilja ytterligare privilegier. Den sociala och ekonomiska strukturen förändrades alltså inte, det tillkom endast en utländsk förvaltning i landet. I agrarlandet Vietnam exploaterades nu bönderna av fransmännen och den inhemska godsägarklassen på ett för oss närmast ofattbart sätt. Skatterna var enorma, man betalade skatt för varje åker, varje husdjur, varje person till och med ofödda. JAPANOCKUPATION 1940 Är 1940 ockuperades Vietnam av japanska trupper. Detta skedde med den franska Vichy-regeringens goda minne. Ett avtal mellan de hitlerallierade japanerna och quislingregimen i Vichy gav de japanska trupperna rätt att fritt färdas i Vietnam och att fritt ockupera strategiska punkter. Administrationen av landet sköttes emellertid ännu av fransmännen. Franska och japanska trupper slog tillsammans ned flera uppror i landet. Dessa misslyckade folkresningar visade på behovet att förena alla patriotiska vietnameser i en bred front mot förtryckarmakterna. I detta syfte bildades i maj 1941 Viet Minh, Förbundet för Vietnams oberoende. Viet Minh var en koalition mellan olika politiska partier och massorganisationer och under dess ledning blev motståndskamp en bättre organiserad och samordnad i hela landet. ”Driv ut fransmännen och japanerna” var Viet Minhs huvudkrav. BEFRIELSEKRIG När den allierade segern 1945 tycktes nära förestående skärptes motsättningen mellan japaner och fransmän i Vietnam. Japanerna fängslade franska soldater och ämbetsmän och tog över alla högre poster. I ett försök att vinna stöd hos vietnameserna förklarade de Vietnam för oberoende och utnämnde en före detta fransk medlöpare, Bao Dai, till kejsare. Den oroliga politiska situationen utnyttjades emellertid av Viet Minh. Lokala resningar bröt ut runt om i landet, revolutionära folkkommittéer bildades, fronten breddades genom att även smågodsägare och inhemsk medelklass anslöt sig. I augusti gavs signal till allmänt uppror och inom två veckor hade vietnameserna äntligen, efter hundra år av kamp, återvunnit sitt nationella oberoende. Viet Minh bildade en provisorisk regering för hela Vietnam under ledning av Ho Chi Minh. I september utropades den självständiga Demokratiska Republiken Vietnam, DRV, som alltså omfattade hela Vietnam. NY OCKUPATION Endast tre veckor därefter gjorde fransmännen med stöd av England en statskupp och tog kontrollen över Saigon från Viet Minh. Men fransmännens nya regering accepterades inte av folket. I januari 1946 hölls val i hela Vietnam, alltså även i d e n s ö d r a d e l e n , V i e t M i n h s k a n d i dater fick mer än 90 procent av rösterna. Frankrike erkände Vietnam som en fri stat med egen regering. I det avtal som träffades tilläts 15 000 franska soldater komma till Norra Vietnam. Alla franska trupper skulle emellertid lämna Vietnam inom fem år. Men motsättningarna skärptes och franska markstridskrafter öppnade eld mot hamnstaden Haiphong efter att vietnameserna vägrat fransmännen rätt till tullinspektion. 6 000 vietnameser dödades. Det indokinesiska kriget hade därmed börjat. NYTT KRIG — USA DRAS IN Under de första åren av kriget deltog inte USA, som under andra världskriget stött Viet Minh mot hitlerallierade fransmän och japaner. Men när Mao Tse Tungs bondearméer segrat i Kina 1949 blev Vietnam en bricka i det kalla kriget. USA ville upprätta baser runt Kina och började därför pumpa in pengar i Vietnam för att hjälpa fransmännen mot Viet Minh. 1950 gav USA 150 miljoner dollar och 1954 var man uppe i en miljard dollar. Man stod då för 80 procent av Frankrikes krigskostnader. USA ville också komma åt de viktiga tillgångarna av tenn, volfram. zink, mangan, kol, naturgummi m.m. som finns i Vietnam. Viet Minh började å till sida att fördela jorden bland bönderna i de områden som, befriats från franskt välde. Godsägarna flydde. Det gick samtidigt allt sämre för Frankrike på slagfälten, detta trots USA:s stöd. Frankrikes slutliga nederlag kom vid Dien Bien Phu i nuvarande Nordvietnam vid gränsen till Laos. GENÈVEöVERENSKOMMELSEN Dagen efter slaget började en konferens i Genève att diskutera Indokina. I konferensen deltog bland annat DRV, Frankrike, Storbritannien, USA, Kina och sovjet. Ett stilleståndsavtal mellan DRV och Frankrike undertecknades. Slutdeklarationen avfattades och erkändes av alla i konferensen deltagande – utom USA och dess marionettregim i Saigon. USA förpliktade sig dock att inte störa avtalen. Genèveöverenskommelsen innebar för Vietnams del bland annat erkännande av det vietnamesiska folkets rättigheter, suveränitet, oberoende, enhet och territoriell integritet. ETT LAND Vietnam är ett land, tillfälligt delat genom en militär demarkationslinje. Delarna skulle tills vidare administreras av DRV i norr och Frankrike i söder. Viet Minhs trupper skulle dras till den norra delen medan de franska trupperna skulle förflyttas till den södra delen. Allmänna och fria val skulle hållas i hela Vietnam före 1956. En internationell kontrollkommission skulle tillse att avtalen efterlevdes. INSTÄLLDA VAL I norr började valen förberedas under det att den USA-stödde nye härskaren i söder Ngo Dinh Diem 1955 utropade republiken Vietnam. Därmed blev sjuttonde breddgraden en politisk gräns, alltså tvärt emot vad som överenskommits i Genève, Diem rev upp de jordreformer som Viet Minh genomfört under kriget, jordägarna kom tillbaka till byarna i sällskap med Diems polis. Diem, satte igång med förföljelser mot Viet Minhs medlemmar och kända eller misstänkta sympatisörer. Terrorkampanjen mot kommunister, dvs. Diemmotståndare, började. Men Diems förtryck mötte ett allt starkare motstånd. Bönderna vägrade lämna ifrån sig sin jord och mot slutet av 50-talet började en organiserad väpnad kamp mot Diem och kanske än mer mot den verklige motståndaren USA, utan vars stöd Diems terrorvälde inte varit möjligt. Hanoi tvekade i det längsta att stödja ett väpnat uppror mot Diem, detta för att inte bryta Genèveavtalet. Men då Diem så uppenbart handlade helt i strid mot detta avtal beslöt regeringen i norr att stödja bildandet av FNL. FNL BILDAS FNL — Front National Libération — Sydvietnams befrielsefront, bildades 1960 för att leda befrielsekampen. Tre politiska partier gick samman, ett socialdemokratiskt, ett liberalt: Demokratiska partiet, samt ett kommunistiskt: Radikalsocialistiska partiet. Likaså anslöt sig buddister, kristna och andra religiösa samfund liksom flera av folkminoriteternas organisationer och även många enskilda personer. "KENNEDY-ERAN” 1961 bildades "Folkets befrielsearme" underställd FNL:s politiska ledning Denna befrielsearme vann i början av 60-talet både människor och land men motattackerna lät inte vänta på sig. "Strategiska byar" upprättades dit större delen av Syd-Vietnams befolkning skulle förflyttas. På så sätt skulle motståndskrafterna isoleras. USA ökade sitt politiska och militära stöd till Saigon-regimen. Diem mördades, Ky och Thieu kom i stället. Bombningarna och den kemiska krigföringen började. Insatserna gav emellertid inte det resultat som Pentagon väntade sig: man beslöt därför att ställa Saigonarmén åt sidan för amerikanska soldater. Fram till 1969 skickades 543 000 soldater från USA till Vietnam. 1969 inleddes också dagliga bombningar av DRV. ”VIETNAMISERINGEN” Men inte heller denna taktik gav önskat resultat. Vietnams folk höll fortfarande en ekonomiskt, tekniskt och millitärt överlägsen motståndare stången. USA:s ändrade strategi blev ”vietnamiseringen”: Saigon skulle själv sköta markkriget med understöd av amerikanskt artilleri och flyg. Det innebar att USA levererade ännu mera krigsmaterial till Saigon och att baserna runt om i Vietnam förstärktes. PRR I de områden som befriats av FNL har folket valt en egen förvaltning. Utifrån denna folkvalda representation bildades på en kongress i juni 1969 PRR – Sydvietnams provisoriska revolutionära regering. Kongressen hade förberetts av FNL och alliansen av nationella, demokratiska och fredliga krafter. Olika intellektuella, pacifistiska och religiösa grupper ingår i PRR, som alltså har en stark folklig förankring och representerar huvuddelen av befolkningen. PRR har i kraft av detta erkänts som den verkliga representanten för folket i Sydvietnam av alla socialistiska regeringar och av 65 icke-allierade stater. I början av 1969 möttes representanter för FNL, Nordvietnam, Saigonjuntan och USA för förhandlingar om fred i Vietnam. PRR övertog FNL:s roll som förhandlingspart i Paris och har där lagt fram två konkreta förslag. Det första och viktigaste kravet i planen är att USA måste upphöra sitt angreppskrig i Vietnam och upphöra med politiken att ”vietnamisera” landet, dvs. bygga upp en legoarmé. KRIGSFÅNGARNA Nixons stora slagnummer har varit krigsfångarna. I PRR:s fredsplan visas hur frågan enkelt ska lösas. Krigsfångarna släpps fria allt eftersom USA:s trupper dras hem. Man kräver att en trepartsregering ska få makten i Sydvietnam: PRR, Saigonregimen så när som på Thieu samt grupper utanför dessa båda sidor. Men USA vägrar att ta sin skyddande hand från Thieu. Folkmordskriget och miljömordskriget i Indokina, speciellt mot de av FNL nyligen befriade områdena saknar motstycke i något tidigare krig. Ett typiskt exempel på detta barbari är det som nu äger rum i provinshuvudstaden Quang Tri och dess omgivningar. Där har USA under drygt två månader fällt bomber som i sin förstörelsekraft motsvarar sjuatombomber av den storlek som användes mot Hiroshima. USA har fällt bomber över Indokina motsvarande en sprängkraft av 600 atombomber av Hiroshima-typ. Avlövning och besprutning av olika grödor är ett komplement till de massiva bombningarna. Det är meningen att de vietnamesiska bönderna som stödjer befrielsefronten ska drivas från sina hem till svällande städer och uppsamlingsläger. USA har besprutat över 13000 hektar odlad jord vilket motsvarar 43 procent av all odlad jord i Sydvietnam. Slut på artikeln från 1972. ERIK NYBERG 1972 och 2008 Efterord 1 Jag tror att vi som var unga på den tiden ansåg, att orättvisor, fel och vrånghet var till för att bekämpas, att samhället och världen kunde förändras. Om inte jag själv tar mitt ansvar, hur ska jag då kunna begära att någon annan ska ta sitt? För alla nu grånande penninginsamlare och övriga aktivister från FNLrörelsens och krigsmotståndets barrikader finns här en möjlighet att friska upp minnet. De förenade FNL-grupperna gav ut flera LP-skivor varav en var Vietnam är nära. Titelmelodin har samma namn som albumet. Sången framförs av De förenade FNL-gruppernas sånggrupp. Musiken är av Mikis Theodorakis och den svenska texten skrevs av Carsten Palmaer. //e Efterord 2 I ett ledarstick i samma nummer av Kalmar Läns Tidning (1972-10-20) kommenterade jag den då purfärska FBI-rapport som slog fast Vita Husets koppling till inbrottet i Watergate: ”Nixons återvalskommitté har använt sig av politiskt spionage, sabotage och förfalskningar för att omöjliggöra den demokratiske kandidaten McGoverns kampanj, avslöjade den federala polisen FBI nyligen. Enligt uppgifter som cirkulerar lär Nixon ha vetat om "att något skulle göras för honom". I förra valrörelsen hävdade Nixon att den president som fått fyra år på sig och inte kunnat göra slut på kriget i Vietnam inte var värd att omväljas. Av FBI:s rapport att döma har han glömt sitt löfte från 68.” Inbrottet i Watergate skedde den 17 juni 1972. För att undvika riksrätt avgick Richard Nixon från posten som USA:s president den 19 augusti 1974. Vietnamkriget, The American War, slutade den 30 april 1975 när befrielsearmén intog Saigon. USA har ännu inte betalat vare sig krigsskadestånd eller lämnat humanitär hjälp till Vietnam för de skador man tillfogade landet och dess civilbefolkning. //e