Inför ESF-projektet: Kompetensmatchning
Tydliggöra, synliggöra och utveckla
kompetenser för en förbättrad
matchning
1.
2.
Genomförd ESF-förstudie:
Synliggöra kompetenser i
matchningen (SKiM)
Planerat ESF-projekt:
Kompetensmatchning
Version 2015-05-11
Dagens presentation
• Arbetsförmedlingens huvudkontor genomförde under 2014
en ESF-förstudie om att Synliggöra kompetenser i
matchningen (SKiM).
• Under 2015 planeras start av ett nationellt ESF-projekt:
Kompetensmatchning
Tydliggöra, synliggöra och utveckla kompetenser
för en förbättrad matchning
Utvecklingsarbetet ska förbättra matchningen på
arbetsmarknaden genom att bryta ner den till
kompetensnivån och på så sätt få en mer detaljerad
information om utbud och efterfrågan
Arbetsförmedlingens huvudkontor har genomfört en ESF-förstudie om att
Synliggöra KOMPETENSER i matchningen (SKiM)
•
•
Arbetsförmedlingens huvudkontor har genomfört
förstudien tillsammans med Myndigheten för
Yrkeshögskolan.
Dessutom har Folkbildningsrådet och representanter
för branscher som Biik (Branschernas intresseförening
inom kompetenssäkring) och Företagarna samt andra
intressenter medverkat i utvecklingsarbetet.
VARFÖR? Bakgrund till utvecklingsarbetet
Arbetsförmedlingarna i Nederländerna och Belgien är förebilder
2010: Uppdrag från Af:s ledning till Internationella staben och
arbetsgrupp på huvudkontoret:
Studie/rapport av hur man i Nederländerna tar tillvara och synliggör
arbetssökandes så kallade mjuka kompetenser eller ”soft skills” i den
digitala matchningen
Nederländerna: Kompetensatlas
http://www.competentieatlas.nl/apex/f?p=109:18
2011: Utredning av förutsättningarna för ett EU-fondsfinansierat
projekt (ESF/Progress) om kompetensbaserad matchning.
Seminarium med yrkessektorer och EU-kommissionen.
2011-2012: Uppdrag om att ta fram ett projektdirektiv om ”Synliggöra
kompetenser i matchningen”
2013: Förnyat uppdrag om kompetenser utifrån PES bidrag till målen i
Europa 2020-strategin.
•
Bjuder in VDAB:s GD Fons Leroy till ett seminarium om hur man
på den belgiska arbetsförmedlingen har infört ett
kompetensbaserat matchningssystem.
•
Skriver ansökan till ESF-rådet om förstudie: ”Synliggöra
kompetens i matchningen”.
2014: ESF-förstudie genomförd
2015: Planerar för ett ESF-projekt: ”Kompetensmatchning”
Belgien: Vision från 2010 – videopresentation:
http://synerjob.be/presentatie_fonsleroy.html
Utbud – Efterfrågan
Problem
Matchningsproblem på
arbetsmarknaden
Skills Mismatch
Orsaker till matchningsproblemen på arbetsmarknaden
Problem
Arbetssökande
saknar de
efterfrågade
kompetenserna
Arbetssökande har svårt
att synliggöra och
kommunicera sina
kompetenser till
arbetsgivare
Arbetssökande söker inte lediga
arbeten i tillräcklig hög grad
Arbetsgivare
har svårt att
tydliggöra vilka
kompetenser de
behöver
”Verifiera resultatet av lärandet i form av generella kompetenser”
Bristfälliga
matchningsverktyg
IT-verktygen för att arbetsgivare
och arbetssökande ska hitta
varandra utifrån kompetenser är
bristfälliga
Kompetensbrist på arbetsmarknaden
• Kritik mot utbildningssystemen för att de inte i tillräcklig
grad förmår utbilda arbetskraften i de kompetenser som
arbetsmarknaden efterfrågar. Särskilt efterfrågas generella
kompetenser…
• Over-educated, but under-skilled (OECD 2011)
• Aldrig tidigare har vi varit så formellt välutbildade som nu…
men ändå finns en kompetensbrist på arbetsmarknaden.
• Utbildningssystemen är dåliga på att synliggöra, verifiera och
kvalitetssäkra de studerandes läranderesultat i form av
färdigheter och kompetenser
THE ONLY SKILL OF THE TWENTYFIRST CENTURY
IS THE SKILL OF LEARNING HOW TO LEARN.
DYLAN WILIAM, PROFESSOR VID INSTITUTE OF EDUCATION UNIVERSITY OF LONDON
Skills Mismatch
Orsaker till matchningsproblemen på arbetsmarknaden
Problem
Arbetssökande
saknar de
efterfrågade
kompetenserna
Arbetssökande har svårt
att synliggöra och
kommunicera sina
kompetenser till
arbetsgivare
Arbetssökande söker inte lediga
arbeten i tillräcklig hög grad
Arbetsgivare
har svårt att
tydliggöra vilka
kompetenser de
behöver
Bristfälliga
matchningsverktyg
IT-verktygen för att arbetsgivare
ska hitta arbetssökande med
efterfrågade kompetenserna är
bristfälliga
”Kompetensprofilering som kan användas för att matcha arbetssökandes kompetenser”
Arbetssökande har svårt att synliggöra och
kommunicera sina kompetenser till arbetsgivare
•
Det finns ett behov av att synliggöra kompetenser! Många arbetssökande saknar
referenser eller andra möjligheter till att verifiera och validera sina kompetenser.
•
Sverige saknar en fungerande nationell struktur för valideringsinsatser utifrån behovet på
arbetsmarknaden och branschvalideringar fungerar dåligt för många arbetssökande och
det är svårt att få generella kompetenser eller det informella eller icke-formella lärandet
bedömt och validerat.
•
Vi hoppar ofta över det första steget: Att den arbetssökande själv blir medveten om sina
egna resurser och kompetenser = det behövs mer vägledningsstöd för att utveckla den
arbetssökandes karriärkompetenser.
•
Från validering till kompetensprofilering (självskattning, kartläggning, bedömning,
validering).
•
Det finns brister i att dokumentera resultaten av valideringar för matchningsändamål.
Kopplingen mellan självskattningen/verifieringen av arbetssökandes kompetenser och den
digitala matchningen behöver förstärkas så att kompetenserna kan nyttogöras i
matchningen.
Skills Mismatch
Orsaker till matchningsproblemen på arbetsmarknaden
Problem
Arbetssökande
saknar de
efterfrågade
kompetenserna
Arbetssökande har svårt
att synliggöra och
kommunicera sina
kompetenser till
arbetsgivare
Arbetssökande söker inte lediga
arbeten i tillräcklig hög grad
Arbetsgivare
har svårt att
tydliggöra vilka
kompetenser de
behöver
Bristfälliga
matchningsverktyg
IT-verktygen för att arbetsgivare
ska hitta arbetssökande med
efterfrågade kompetenserna är
bristfälliga
”Arbetsgivare behöver stöd i att tydliggöra kompetensbehov vid rekrytering”
Det behövs ett gemensamt språk för matchning,
kompetensprofilering och utbildning
= en standard för kompetensord
• Det behövs en bättre samsyn om ett gemensamt
språk, eller gemensam terminologi, för att definiera
och beskriva kompetenser, inklusive generella
kompetenser, för såväl matchnings-, validerings- och
utbildningssammanhang
• Flandern i Belgien som förebild: Där är det den
socioekonomiska organisationen SERV som utgörs
av arbetsmarknadens parter som definierar och tar
fram (genom utsedda experter) de kompetensprofiler
som används på arbetsmarknaden.
Generella kompetenser och
”soft skills”
Sociala färdigheter samt kognitiva och ickekognitiva färdigheter/förmågor har blivit allt
viktigare i arbetslivet.
SOFT SKILLS
Attityder och
värderingar på
arbetsplatsen
HARD SKILLS
Kognitiva
färdigheter och
kompetens
Sociala
färdigheter och
social kompetens
Kunskapstillämpning
Kreativt tänkande och
entreprenörsanda
Kritiskt tänkande
Lärande
Planera eget arbete
Problemlösning
Arbeta med andra
Leda andra
Hälsa, säkerhet och
arbetsmiljö
Information och
kommunikation
Räknefärdighet och
matematik
Språk och
kommunikation
Icke-verbal kommunikation
Språk
Verbal kommunikation
Skills Mismatch
Orsaker till matchningsproblemen på arbetsmarknaden
Problem
Arbetssökande
saknar de
efterfrågade
kompetenserna
Arbetssökande har svårt
att synliggöra och
kommunicera sina
kompetenser till
arbetsgivare
Arbetssökande söker inte lediga
arbeten i tillräcklig hög grad
Arbetsgivare
har svårt att
tydliggöra vilka
kompetenser de
behöver
Bristfälliga
matchningsverktyg
IT-verktygen för att arbetsgivare
ska hitta arbetssökande med
efterfrågade kompetenserna är
bristfälliga
”Den digitala matchningen har inte möjliggjort en kompetensbaserad matchning”
Omvärldsanalys
Huvudproblem: Skills Mismatch
•
•
•
•
•
”21st-Century Skills” lyfter fram behoven av att
utbilda i rätt kompetenser.
OECD kommer nästa år i sin PISA-undersökning att
mäta nyckelkompetenser hos skolelever som
samarbetsförmåga och i PIAAC-undersökningen, som
mäter vuxnas grundläggande färdigheter prioriteras
olika praktiska färdigheter som läsförståelse,
räknefärdigheter och problemlösning med hjälp av
IT/dator som används i vardagen och som behövs för
ett framgångsrikt deltagande i samhället.
Europa 2020-strategin om en smart och hållbar
tillväxt för alla inkluderar en agenda för ny
kompetens och arbetstillfällen samt 2008 års
utvecklingsinitiativ ny kompetens för nya
arbetstillfällen.
EU: Rethinking Education. Utbildningssystemen
utbildar inte i tillräcklig utsträckning utifrån de
kompetenskrav som ställs på arbetsmarknaden.
Europeiska unionens råd antog i december 2012 en
rekommendation om validering av icke-formellt
och informellt lärande.
Viktigt verktyg: ESCO
•
•
•
•
Europaparlamentets och rådets
rekommendation från 2006 om
nyckelkompetenser för livslångt lärande
EU-kommissionen genomförde under våren
2014 ett offentligt samråd angående
arbetet med färdigheter och kompetenser
i Europa (EASQ). En övergripande slutsats
från konsultationen är att utbytet av
information mellan arbetsmarknads- och
utbildningsvärlden behöver förbättras.
En gemensam princip bakom många EUverktyg för erkännande av kompetenser och
kvalifikationer är att de utgår från
läranderesultat (learning outcomes).
Europaparlamentet och rådet antog 2008 en
rekommendation om en europeisk
referensram för kvalifikationer för livslångt
lärande: EQF (European Qualifications
Framework).
Varför fokus på kompetenser?
Genom att tydliggöra, synliggöra eller utveckla
kompetenser:
•
•
•
•
•
•
•
Stärks de arbetssökandes egenmakt.
Möjliggörs en mer träffsäker matchning
Skapas nya matchningsmöjligheter som ökar den yrkesmässiga
rörligheten på arbetsmarknaden (även för omställning)
Kan praktik och utbildningsinsatser skräddarsys utifrån mer
specifika kompetensutvecklingsbehov
Får vi mer information om de verkliga kompetensbehoven på
arbetsmarknaden (genom användardata om vilka kompetenser som
efterfrågas)
Arbetsgivare (särskilt småföretagare) kan erbjudas bättre stöd i
sin rekrytering genom att deras behov av att få arbetsuppgifter
utförda direkt kan kopplas till de kompetenser som behövs.
Möjliggörs en mer träffsäker profilering av arbetssökandes och
arbetsgivares förutsättningar på arbetsmarknaden (även bättre
underlag för gap-analyser och data mining)
Mer detaljerad
information om utbud
och efterfrågan på
arbetsmarknaden och
fokus på resultat av
lärande i form av
kompetenser
Process och sakområden för ett projekt
Kompetensmatchning
Kompetensutveckling
och utbildning
Arbetssökande
Arbetsgivare
Kompetensverifiering
och validering
Utveckling av karriärkompetenser
Kompetensorientering
och självskattning
Kompetenprofilering
och kartläggning
Standard för kompetenser och
arbetsmarknadsanalys
Process och sakområden för Ag-projekt
Kompetensmatchning
Kartlägga
kompetensbrist
Arbetssökande
Arbetsgivare
Analysera
utveckling
Utveckling av karriärkompetenser
Identifiera
kompetenskrav
Identifiera
arbetsuppgifter
Standard för kompetenser och
kompetensprofilering
Målområden för planerat ESF-projekt:
Kompetensmatchning
• Tydliggöra, identifiera, synliggöra och utveckla kompetenser
• Förbättrad matchning genom mer detaljerad information om
utbud och efterfrågan
• Mål 1: Synliggöra och utveckla arbetsmarknadsutbudets
kompetenser
• Mål 2: Tydliggöra efterfrågan av kompetenser på
arbetsmarknaden (standardiseringsarbete mm)
Kompetensbaserade vägledningsmetoder och matchningsverktyg för att
motverka diskriminering och könssegregering på arbetsmarknaden
• Mål 3: Organisatoriskt lärande för att säkra långsiktiga resultat och
effekter av införda metoder och verktyg (uthållighetsmål)
Mål 1: Synliggöra och utveckla arbetssökandes kompetenser
Projektet ska bidra till ett ökat kundfokus för Arbetsförmedlingen genom arbetssätt som uppmuntrar
arbetssökande och arbetsgivare att agera och att ha kontroll över sin situation.
•
•
Vägledningsmetoder ge stöd till arbetssökande att själva identifiera och tydliggöra sina egna
resurser/kompetenser.
Utveckla arbetssökandes karriärkompetenser och vid behov hjälpa arbetssökande att träna
upp och utveckla sina generella kompetenser.
Projektet ska bidra till Arbetsförmedlingens målbild 2021 om att vara ”matchningsmotorn på
arbetsmarknaden” samt bidra till att tjänster och service till arbetssökande och arbetsgivare i allt
högre utsträckning kan levereras via digitala kanaler och verktyg.
•
•
Digitala verktyg för kompetensprofilering (självskattning, kartläggning, validering) som ska
hjälpa arbetssökande att synliggöra sina kompetenser, inklusive generella kompetenser.
Möjliggöra en matchning av självskattade/verifierade kompetenser utifrån standardiserade
begrepp.
Mål 2: Tydliggöra efterfrågan av
kompetenser på arbetsmarknaden
Projektet ska bidra till att Arbetsförmedlingen förstärker sina
arbetsgivarkontakter.
Projektet ska bidra till att tydliggöra arbetsgivares
kompetensbehov vid rekrytering (nutida och framtida) samt
bidra till ett standardiserat språk för kompetenser på
arbetsmarknaden.
De kompetensord som används i profilerings- utbildnings- och
matchningssammanhang på arbetsmarknaden kan tydliggöras
genom att en ökad samsyn kring kompetensstandarder uppnås.
Det finns ett särskilt behov av att ta fram en standard för
generella kompetenser.
Projektorganisation
Kompetensmatchning
Tydliggöra och beskriva arbetsgivares kompetensbehov
Kompetensmatchning
Synliggöra och utveckla arbetssökandes kompetenser
Förstärkt koppling
mellan
metoder/verktyg för
kompetensprofilering
och den digitala
matchningen
Digitala
Yrkeskartläggningstester
Eller webbaserade ”light tester”
som är förenklade versioner av
branschernas
valideringsmodeller.
Är ett vägledningsunderlag som
också erbjuder
branschkunskap till
arbetsförmedlare och
arbetssökande
Kompetensmatchning
Tydliggöra, synliggöra och utveckla kompetenser för en förbättrad matchning
Kontaktuppgifter:
Pär Skoglund, Arbetsförmedlingen
Tfn: 010-487 1946
E-post: [email protected]
Övriga kontaktpersoner:
Arbetsförmedlingen:
Rita Bergenhill
Tarja Ståhl
Fredrik Ribbing
Soledad Grafeuille
Myndigheten för Yrkeshögskolan:
Pär Sellberg
Folkbildningsrådet:
Björn Garefelt
