Biverkningsrapportering
Ett material för självstudier
Framtaget av Läkemedelsverket i samarbete med Regionala Centra i
Umeå, Stockholm, Linköping och Göteborg
Materialet i denna e-utbildning är framtaget av Läkemedelsverket och får användas i utbildningssyfte.
Alla bilder lyder under upphovsrättslagen och får inte spridas eller kopieras.
Har du frågor kontakta Enheten för läkemedelssäkerhet, Läkemedelsverket.
[email protected] eller på telefon 018-17 46 00
Senast uppdaterad: 2016-05-25
Starta här
Utbildningsmaterial
Fall
Biverkningsrapportering i praktiken
Varför, vad, hur och vem?
Fallbeskrivningar
Gustav, 12 år
Biverkningsövervakning
Här får du ökad kunskap om
biverkningsrapporteringens betydelse i
säkerhetsarbetet kring läkemedel.
Karin, 77 år
Lagar och regler
Här får du en inblick i de viktigaste
regelverken som omfattar
läkemedelssäkerhet.
Bakgrund och historik
Här kan du läsa om historiska händelser
som ligger till grund för dagens
säkerhetsövervakning.
Hyponatremi, kan det drabba
barn?
Plåster kan också ge biverkningar.
Bertil, 70 år
EN rapport kan ändra produktresumén/FASS!
Gösta, 65 år
Finns det biverkningar som inte
står i produktresumén/FASS?
Beata, 84 år
Kan osteonekros orsakas av
läkemedel?
Eva, 62 år
Biologiskt läkemedel
Biverkningsrapportering i praktiken
I det här avsnittet går vi igenom:
Tänk på att:
Misstanke om biverkning
räcker som grund för
rapportering!
•
Varför ska jag rapportera en misstänkt biverkning?
•
Vad räknas som en biverkning?
•
Vem ska rapportera biverkningar?
•
Vad säger föreskrift LVFS 2012:14 om biverkningsrapportering?
•
Hur rapporterar jag en biverkning?
•
Säkerhetsövervakning av läkemedel
•
Läkemedel under utökad övervakning
•
Viktigt med tidig biverkningsrapportering
Nästa
Till
huvudmeny
Biverkningsrapportering i praktiken 1 av 11
Varför ska jag rapportera och vad leder det till?
Biverkningsrapportering leder till ökad kunskap om läkemedel och kan även leda till
direkta åtgärder.
•
Förändrad nytta/riskbedömning
•
Uppdaterad produktinformation
•
Begränsning av användningsområde
•
Kompletterande information till
hälso- och sjukvården, t.ex. i form
av nyhetsbrev eller brev till berörda
förskrivare om hantering av nyupptäckta risker
•
Indragning av läkemedel
Läs mer om exempel på åtgärder som föranletts av
information från spontanrapportering av biverkningar.
Bakåt
Nästa
HEM
Biverkningsrapportering i praktiken 2 av 11
Vad räknas som en biverkning?
”en skadlig och oavsedd reaktion på
ett läkemedel [...]”
Utdrag ur Läkemedelsverkets föreskrift 2012:14
Genom EU-lagstiftningen har definitionen breddats och
omfattar nu biverkningar efter all användning av ett läkemedel.
•
Tänk på att även biverkningar som uppstår vid användning
utanför villkoren för godkännande ska rapporteras
T.ex. vid off-label, överdos, felanvändning, missbruk och
läkemedelshanteringsfel.
Varav misstänkt tidigare okänd missbruksrisk, i sig själv är en biverkning.
•
Exponering i arbetet
•
Utebliven effekt
•
Kvalitetsdefekter och förfalskningar
•
Överföring av smitta via läkemedel
Läs mer om:
• Förfalskade läkemedel
• Definition av begreppet allvarlig biverkning
• Olika typer av biverkningar
Bakåt
Nästa
HEM
Biverkningsrapportering i praktiken 3 av 11
Vad säger föreskriften om
biverkningsrapportering?
Ur Läkemedelsverkets föreskrift (LVFS 2012:14) om säkerhetsövervakning av
humanläkemedel:
19§ ”Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården ska snarast
rapportera samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel till
Läkemedelsverket. Även misstänkta biverkningar som har samband med
exponering i arbetet ska rapporteras.”
Rapporteringsskyldigheten åligger hälso- och sjukvårdens huvudman,
vilket innebär att rapporteringen görs av följande yrkesgrupper:
Läkare
Tandläkare
Sjuksköterskor
Farmaceuter inom hälso- och sjukvård
Läs mer om vad som händer
med din biverkningsrapport!
Veterinärer ska rapportera biverkningar för veterinärmedicinska läkemedel och
Bakåt
Nästa
humanläkemedel i veterinärmedicinsk användning, enligt Läkemedelsverkets
föreskrift (LVFS 2012:15) om säkerhetsövervakning av läkemedel som används på djur.
HEM
Biverkningsrapportering i praktiken 4 av 11
Vad innebär LVFS 2012:14 i praktiken?
Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvård har ansvar att rapportera
biverkningar. Detta innebär i praktiken att denne har ansvar för att organisera
verksamheten så att enskilda anställda ges förutsättningar att rapportera biverkningar.
Enligt föreskriften ska samtliga misstänkta biverkningar rapporteras. Det är särskilt
viktigt att rapportera allvarliga och/eller okända biverkningar eller de som tycks öka i
frekvens. Man bör även vara extra observant på biverkningar av nya läkemedel.
Biverkningsrapporterna, med personuppgifter om patient och sjukhistoria, är
sekretessbelagda enligt samma principer som journaldata inom hälso- och sjukvården.
Läkemedelsverket har rätt att be om ytterligare information och vårdgivaren är då
skyldig att lämna ut den utan att patienten behöver tillfrågas.
Bakåt
Nästa
HEM
Biverkningsrapportering i praktiken 5 av 11
Alla kan rapportera biverkningar
Patienter/konsumenter har möjlighet att
biverkningsrapportera, både elektroniskt och
via pappersblankett. Konsumentrapporter är av
särskild vikt för rapporteringen av biverkningar i
samband med användning av receptfria läkemedel.
Det finns inget lagkrav att farmaceuter inom detaljhandeln ska rapportera, däremot rekommenderas
de att rapportera misstänkta biverkningar. För insända
personuppgifter krävs samtycke av patient/konsument.
Foto: Läkemedelsenhet, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset
Bakåt
Nästa
HEM
Biverkningsrapportering i praktiken 6 av 11
Så här rapporterar du biverkningar
I första hand ska du använda
Läkemedelsverkets elektroniska
rapporteringsformulär som nås via
Läkemedelsverkets webbplats.
Här hittar du allt du behöver veta om
biverkningsrapportering:
www.lakemedelsverket.se/rapportera
Du kan även i undantagsfall
använda en pappersblankett som
du hittar på Läkemedelsverkets
webbplats. Journalkopior och
läkemedelslista kan med fördel
bifogas.
Bakåt
Nästa
HEM
Biverkningsrapportering i praktiken 7 av 11
Obligatoriska uppgifter i biverkningsrapporten
•
Rapportörens kontaktinformation
•
Patientens namn, ålder och kön
•
Minst ett läkemedel som misstänks ha
gett biverkningen
•
Biverkningsdiagnos/symtom
•
Förlopp och allvarlighetsgrad för
biverkningen
Genom att lämna ytterligare
relevant information förbättras
kvaliteten på rapporten.
Bakåt
Nästa
HEM
Biverkningsrapportering i praktiken 8 av 11
Exempel på hur man kan fylla i en rapport
Filmen öppnas i ett nytt fönster.
Bakåt
Nästa
HEM
Biverkningsrapportering i praktiken 9 av 11
Läkemedel under utökad övervakning
Inom EU används en svart triangel för att
identifiera de läkemedel som är föremål för
utökad övervakning. Denna märkning
omfattar:
Filmen öppnas i ett nytt fönster.
- Nya substanser
- Biologiska läkemedel
- Vissa andra läkemedel för vilka
det finns ett särskilt behov att få
in säkerhetsinformation
Du hittar information om utökad
övervakning i produktresumén, FASS-texten
och bipacksedeln (inte på förpackningen).
Källa: European Medicines Agency
Läs mer om:
Biverkningsinformation i produktresumeér
Biologiska läkemedel
Svarta triangeln (Läkemedelverkets webbplats)
EMAs lista på läkemedel under utökad övervakning (EMAs webbplats)
Bakåt
Nästa
HEM
Biverkningsrapportering i praktiken 10 av 11
Viktigt med biverkningsrapportering
Vid godkännande av nya läkemedel är främst de vanligaste biverkningarna kända.
Kunskapen om mer ovanliga biverkningar är oftast begränsad. För att upptäcka de
ovanliga biverkningarna krävs ett stort antal patienter som använder läkemedlet
under längre tid, vilket inte är genomförbart inom ramen för kliniska prövningar.
Att rapportera misstänkta biverkningar är därför av stor betydelse för att klargöra
riskprofilen hos nya läkemedel när de kommit i bruk hos patienter.
Nytta/risk
Acceptabel
nytta/risk
Läkemedel A
Denna period bör vara så
kort som möjligt. Bra
biverkningsrapportering
främjar snabb utredning och
därmed folkhälsan.
Källa: Läkemedelsverket
Läkemedel B
Bakåt
Tid
HEM
Biverkningsrapportering i praktiken 11 av 11
X
Biverkningsavsnittet i
produktresumén
I produktresumén anges biverkningar efter
hur vanligt förekommande de är och indelas i
•
mycket vanliga, >1/10
•
vanliga, 1/10 – 1/100
•
mindre vanliga, 1/100 – 1/1000
•
sällsynta, 1/1000 – 1/10000
•
mycket sällsynta, <1/10000
•
ingen känd frekvens
och kategoriseras vanligtvis utifrån
organsystem.
Stäng och återgå
till huvudsida
Vid produktens godkännande är
biverkningsfrekvensen i
produktresumén baserad på
underlag från kliniska
prövningar.
Efter läkemedlet är godkänt för
försäljning kan produktresumén
uppdateras baserat på underlag
från vidare kliniska prövningar
och spontanrapportering av
biverkningar.
1 av 1
X
Definition av begreppet
”allvarlig läkemedelsbiverkning”
Stäng och återgå
till huvudsida
En allvarlig biverkning är en biverkning som:
•
leder till döden
•
är livshotande
•
nödvändiggör sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård
•
leder till bestående eller allvarlig aktivitetsbegränsning eller
funktionsnedsättning
•
utgörs av en medfödd missbildning eller defekt
•
bedöms som övrig allvarlig medicinsk händelse*
ref: 3 §, Läkemedelsverkets författningssamling ,
* EMA -GVP Module VI
1 av 1
X
Biologiska läkemedel
Stäng och återgå
till huvudsida
Ett biologiskt läkemedel är en produkt vars aktiva substans har
producerats i eller renats fram ur material av biologiskt ursprung (levande
celler eller vävnad).
Vid rapportering av misstänkt biverkning av ett biologiskt läkemedel ska
alltid batch-/lot-nummer anges.
Foto: Klinisk farmakologi, Universitetssjukhuset i Linköping
1 av 1
X
Förfalskade läkemedel
Stäng och återgå
till huvudsida
Ett förfalskat läkemedel är en produkt som avser likna ett godkänt läkemedel och därför kan det
finnas en risk att produkten kommer in i den legala försörjningskedjan, t.ex. via Internethandel.
Förfalskade läkemedel kan till exempel innehålla ingredienser, inklusive aktiva substanser, som
är av dålig kvalitet eller i fel dos. Förfalskade läkemedel kan även innehålla toxiska substanser.
Läkemedelsförpackningar kan också vara medvetet manipulerade. På senare år har
förfalskningar blivit mer sofistikerade och det ökar risken för att förfalskade läkemedel når
patienter.
Några exempel på fall av förfalskningar som upptäckts på bättre kontrollerade marknader enligt WHO:s
arbetsgrupp IMPACT (International Medical Products Anti-Counterfeiting Taskforce):
•
I april 2007 utfärdade amerikanska FDA en varning för en förfalskad antiretrovirusmedicin.
•
Den holländska hälsovårdsinspektionen varnade 2006 konsumenterna för att köpa
antiretrovirusmedicin på Internet, sedan förfalskade kapslar hittats i Nederländerna, innehållande
laktos och c-vitamin, men inga aktiva substanser.
•
I Storbritannien beslagtog myndigheterna i början av 2006 5000 förpackningar med
antiretrovirusmedicin.
•
I Storbritannien utfärdades 2006 en information om återkallande angående förfalskad atorvastatin.
1 av 1
X
Biverkningar kan delas i olika typer
Typ A
Typ A-biverkningar har samband med den
farmakologiska verkningsmekanismen.
Dessa biverkningar är vanliga, dosberoende,
förutsägbara och försvinner ofta efter dossänkning eller
utsättande av läkemedlet.
Typ B
Typ B-biverkningar kan vara av immunoallergisk typ,
pseudoallergiska eller metabolitutlösta.
Typ B-biverkningar är i allmänhet inte dosberoende och
kan oftast inte förutsägas, men vissa individer kan vara
predisponerade (till exempel utifrån vävnadstyp). När en
immunologisk mekanism är involverad kan det innebära
att reaktionen fortgår eller till och med
förvärras efter utsättning av läkemedlet.
Stäng och återgå
till huvudsida
Exempel typ A:
• Bradykardi (betablockerare)
• Hypoglykemi (insulin)
• Ökad blödningsbenägenhet
(warfarin)
Exempel typ B:
• Anafylaxi (penicillin)
• Hemolytisk anemi (vissa
antibiotika)
• Stevens-Johnson syndrom
(antiepileptika)
Läs mer om biverkningar i
Läkemedelsboken
Nästa
1 av 4
X
Interaktioner kan leda till biverkningar
Stäng och återgå
till huvudsida
En interaktion innebär att läkemedel (alt. läkemedel och födoämne) som kombineras
påverkar varandras effekt. Resultatet kan vara en kraftigare eller en mindre effekt
än förväntat, eller en helt annan effekt än den förväntade.
Farmakodynamiska interaktioner
•
Resulterar i en oförväntad effekt på grund av att läkemedel med likadan eller
motsatt farmakologisk effekt kombineras
Farmakokinetiska interaktioner
•
Leder till en oförväntad effekt på grund av att läkemedlen påverkar varandras
omsättning i kroppen (främst via absorption, metabolism och utsöndring)
Bakåt
Nästa
2 av 4
X
Stäng och återgå
till huvudsida
Interaktioner
kan klassificeras enligt nedan:
Klinisk betydelse
Dokumentation
A. Interaktionen saknar klinisk
betydelse.
0. Data från studier av andra läkemedel
med liknande egenskaper.
B. Interaktionens kliniska betydelse
är okänd och/eller varierar.
1. Data från ofullständiga fallrapporter
och/eller in vitro-studier
C. Kliniskt betydelsefull interaktion
som kan hanteras med till
exempel dosjustering.
2. Data från väldokumenterade
fallrapporter
D. Kliniskt betydelsefull interaktion
som bör undvikas.
Se även Sfinx
interaktioner på
www.janusinfo.se
(Stockholms läns landsting)
3. Data från studier på friska
försökspersoner och/eller pilotstudier
på patienter
4. Data från kontrollerade studier på
relevant patientpopulation
T.ex. är ASA + warfarin en interaktion som
klassas som D4 – dvs. både kliniskt
betydelsefull (D) och väl dokumenterad (4)
Bakåt
Nästa
3 av 4
X
Alla organsystem/funktioner kan drabbas
av biverkningar
Stäng och återgå
till huvudsida
Foto: Shutterstock
Misstänkta läkemedelsbiverkningar är en möjlig
differentialdiagnos
Bakåt
4 av 4
X
Åtgärd föranledd av
biverkningsrapportering
Stäng och återgå
till huvudsida
Cisaprid
1988 godkändes cisaprid vid motilitetsstörningar i mag-tarmkanalen. Runt år 2000
uppmärksammades allvarliga hjärtbiverkningar (arytmier). Totalt fanns då 386
rapporter, varav 125 dödsfall rapporterat (i Sverige 58 fall, varav 3 dödsfall).
Ett extra observandum var att cisaprid metaboliseras via enzymet CYP3A4, vilket
gjorde att vissa andra läkemedel som hämmade detta enzym gav ökade
koncentrationer av cisaprid och ytterligare ökad risk för biverkningar.
Läkemedelsmyndigheterna inledde en utredning om säkerheten.
2001 beslutade Läkemedelsverket om ändringar i produktresumén i avvaktan på
utredningens resultat. Ändringen innebar inskränkning till användning endast vid
svåra besvär samt understrykande av vikten av en omfattande värdering av
patientens hjärtfunktion.
Läkemedlet drogs in tillfälligt 2002 och avregistrerades 2003.
Bakåt
Nästa
Läkemedelsverket. Nyhetsbrev 2001-11-30
1 av 5
X
Stäng och återgå
till huvudsida
Åtgärd föranledd av
biverkningsrapportering
Nefazodon
Det antidepressiva läkemedlet nefazodon fanns sedan 1995 på den svenska
marknaden. Läkemedelsverket informerade vid flera tillfällen om risken för allvarlig
leverskada efter att ett flertal biverkningsrapporter inkommit.
Totalt 23 rapporter inkom till Läkemedelsverkets biverkningsregister under tiden
1996 – 2002 avseende leverbiverkningar av nefazodon.
Krav ställdes på uppföljning av leverstatus.
I samband med proceduren för förnyat godkännande värderades läkemedlets
risk/nyttabalans på nytt. Denna värdering inkluderade en uppdatering av
biverkningssituationen och resulterade i krav från Läkemedelsverket att
patienternas leverstatus skulle följas vid behandling.
Företaget valde då att från årsskiftet 2002 – 2003 dra tillbaka läkemedlet från den
svenska marknaden.
Information från Läkemedelsverket. Årgång 14, nr 1, februari 2003
Bakåt
Nästa
2 av 5
X
Stäng och återgå
till huvudsida
Åtgärd föranledd av
biverkningsrapportering
Rimonabant
Antiobesitasläkemedel, godkänt 2006.
I samband med godkännandet infördes varningar i produktinformationen med
avseende på psykiska biverkningar, främst depression.
Det visade sig inte vara möjligt att före behandling identifiera de patienter som
löpte ökad risk för psykiska biverkningar.
Det fanns också indikationer på att psykiska biverkningar var vanligare i klinisk
användning jämfört med förekomsten i de läkemedelsstudier som låg till grund för
godkännandet.
Ytterligare restriktioner infördes i produktinformationen.
I oktober 2008 återkallades försäljningstillståndet för rimonabant.
Vid tiden för indragningen hade det inkommit 82 biverkningsrapporter, varav 69
med psykiska biverkningar, till Läkemedelsverkets biverkningsregister.
Bakåt
Nästa
Läkemedelsverket. Nyhetsbrev 2008-10-23
3 av 5
X
Åtgärd föranledd av
biverkningsrapportering
Stäng och återgå
till huvudsida
Pandemrix och narkolepsi
•
Pandemrix gavs till ungefär 60 % av Sveriges befolkning under hösten och
vintern 2009 – 2010. Under sommaren 2010 observerades de första fallen av
narkolepsi som en misstänkt biverkning av vaccinet.
•
Till och med september 2010 hade 81 fall av narkolepsi efter vaccination med
Pandemrix rapporterats från sjukvården inom hela EU. De flesta fallen är
rapporterade från Sverige och Finland med 34 respektive 30 rapporter.
•
Ett tydligt samband mellan vaccinet och narkolepsi kunde bekräftas i en
omfattande registerstudie, men inga samband med andra sjukdomstillstånd
kunde påvisas. Resultatet publicerades i maj 2013.
•
Uppföljning av patienter med narkolepsi i kvalitetsregistret för neurologiska
sjukdomar behövs för kunskap om sjukdomen och dess behandling.
Bakåt
Nästa
4 av 5
X
Åtgärd föranledd av
biverkningsrapportering
Stäng och återgå
till huvudsida
Heparinpreparat
•
Vid tillverkning av heparin tillsattes översulfaterat heparin från annan råvara än
den godkända. Detta gick inte att upptäcka i de vanliga farmakopétesterna.
•
Under 2008 rapporterades biverkningar i form av hypotension och allergiska
reaktioner i samband med denna heparinbehandling.
•
Även dödsfall rapporterades - framför allt i USA.
•
Läkemedelverkets laboratorium kunde identifiera föroreningen vilket resulterade
i att preparat drogs in.
•
Farmakopékraven har därefter justerats så att den icke godkända råvaran ska
gå att upptäcka.
Bakåt
HEM
5 av 5
X
Svenska biverkningsrapporter
från vårdpersonal och allmänhet
Biverkningsrapporter
Allvarliga biverkningsrapporter skickas
till EMA* från läkemedelsmyndigheter i
alla EU-länder
Stäng och återgå
till huvudsida
Biverkningsrapporter skickas från
Läkemedelsverket till EMA*
Eudravigilance
(EMA*)
Läkemedelsföretagen
skickar och tar emot
biverkningsrapporter om
egna läkemedel
Företag
EMA*, de nationella
myndigheterna inom EU och
läkemedelsföretagen kan,
efter signalspaning och
utredning, initiera ändringar i
produktinformation eller
indragningar av läkemedel
Läkemedelsföretagen
uppdaterar sedan
produktinformationen
*EMA – European Medicines Agency
1 av 1
Bakgrund och historik
Här vill vi att du ska få en inblick i bakgrunden till dagens säkerhetsövervakning av
läkemedel.
I det här avsnittet går vi igenom:
•
Neurosedynkatastrofen (talidomid) – startskottet för det moderna
säkerhetsarbetet
•
Skadeverkningar av talidomid uppmärksammas
•
Läkemedelskontroll vid tiden för neurosedynkatastrofen
Nästa
Till
huvudmeny
Bakgrund och historik 1 av 6
Neurosedynkatastrofen – startskottet för det
moderna säkerhetsarbetet
I en annons oktober 1961 skrev brittiska
licenstillverkaren om talidomid (Neurosedyn):
”… kan ges med fullständig säkerhet till
gravida kvinnor och ammande mödrar utan att
detta resulterar i skadeverkningar på vare
sig modern eller barnet [...]”
Foto: Per Ottander
Företaget Chemie Grünenthal började
marknadsföra talidomid 1956.
1959 blev det godkänt i Sverige och tillverkades
och såldes av Astra.
Dr Francis O Kelsey, FDA, krävde
vidare studier inför godkännande.
Talidomid godkändes aldrig i USA.
Bakåt
Nästa
HEM
Bakgrund och historik 2 av 6
Skadeverkningar av talidomid
uppmärksammas
Enligt bipacksedeln var talidomid lämpligt vid ett stort antal
indikationer, t.ex. irritabilitet, dålig koncentrationsförmåga,
scenskräck, för tidig sädesavgång, menstruella spänningar,
klimakteriebesvär, examinationsrädsla, funktionella gall- och
magproblem, febrila infektionssjukdomar, mild depression,
ångest, förhöjd sköldkörtelverksamhet samt tuberkulos.
•
•
•
Under 1961 började starka misstankar om
talidomid-preparatens fosterskadande effekter
inrapporteras från flera håll i världen.
Dr McBride i Australien uppmärksammade
6 fall med extremitetsskadade barn där
mödrarna tagit talidomid. Han kontaktade
företaget, men utan respons, och skrev en
artikel i Lancet 1961.
Dr Lentz i Västtyskland hade sett liknande fall
och varnade företaget och kollegor.
Om jag vore läkare, skulle jag inte skriva ut
Contergan*. Mina herrar, jag varnar er... jag
vill inte upprepa vad jag sagt tidigare, men
jag anar stora faror ..."
Dr Lentz, Västtyskland, 1961
*Handelsnamn för talidomid
Bakåt
Nästa
HEM
Bakgrund och historik 3 av 6
Talidomid dras tillbaka
•
1961 drogs talidomid tillbaka från marknaden
•
Medicinalstyrelsen bad initialt pressen att inte
skriva om det för att ”inte oroa i onödan”
•
Allmänheten varnades i en artikel i februari 1962
•
Talidomid såldes i 46 länder under 52
olika namn
•
Antal talidomidskadade och överlevande
barn i världen beräknades till 10 000 och
107 i Sverige
Talidomid idag
Talidomid godkändes åter i Sverige 2008, då på indikation
multipelt myelom. Av produktresumén framgår tydliga
varningar angående teratogena effekter; Talidomid får aldrig
användas av kvinnor som är gravida eller av kvinnor som
kan komma att bli gravida, om inte alla kriterier i ett
graviditetspreventionsprogram är uppfyllda. Kriterierna
gäller även för manliga patienter.
Foto: Per Ottander
Bakåt
Nästa
HEM
Bakgrund och historik 4 av 6
Läkemedelskontroll vid tiden för
neurosedynkatastrofen
Läkemedel skulle, enligt kungörelsen angående handel med farmaceutiska
specialiteter (1934:306), registreras av dåvarande Medicinalstyrelsen innan de fick
försäljas. Dessutom förekom försäljning av vissa läkemedel enligt ett särskilt
licensförfarande för särskilda behov.
Ett läkemedel som väntade på registrering fick som regel börja säljas tillsvidare via
Medicinalstyrelsens frilista. Denna tillfälliga registrering godkändes ofta utan någon
förhandskontroll av läkemedlet. Frilistningen motiverades med att det var mycket
tidskrävande att få full klarhet i ett läkemedels medicinska värde och
toxicitetsförhållanden.
Bakåt
Justitiekanslerns utlåtande angående neurosedynkatastrofen,
Beslutsdatum 2003-04 30, Diarienummer 3195-02-90
Nästa
HEM
Bakgrund och historik 5 av 6
Läkemedelskontroll vid tiden för
neurosedynkatastrofen
Vid Medicinalstyrelsen föregicks den slutgiltiga registreringen av en obligatorisk
analytisk kemisk kontroll för att fastställa läkemedlets sammansättning.
En granskning skedde sedan hos SFL (Statens Farmaceutiska Laboratorium)
rörande bl.a. läkemedlets medicinska och farmaceutiska ändamålsenlighet, akuta
toxiska effekter hos försöksdjur och/eller människor, deklaration, reklam och pris.
Yttrande från Specialitetsnämnden inhämtades före slutgiltigt beslut togs om
registrering.
Sammantaget var kraven på registreringsstudier mycket undermåliga med dagens
mått mätt.
Skadliga biverkningar övervakades via s.k. efterkontroll, vilket kunde föranleda
återkallelse av registreringen. Efterkontrollerna skedde med cirka 5 års mellanrum
eller mer.
Bakåt
Justitiekanslerns utlåtande angående neurosedynkatastrofen,
Beslutsdatum 2003-04 30, Diarienummer 3195-02-90
HEM
Bakgrund och historik 6 av 6
Biverkningsövervakning
Med det här momentet vill vi att du ska få en ökad kunskap kring
biverkningsrapporteringens betydelse i säkerhetsarbetet kring läkemedel.
I det här avsnittet går vi igenom:
•
Farmakovigilansbegreppet
•
Biverkningsinformation i produktresumén
•
3-regeln för att hitta rätt frekvens
•
Säkerhetsövervakning av godkända läkemedel
•
Fördelar och nackdelar med spontanrapportering
Nästa
Till
huvudmeny
Biverkningsövervakning 1 av 7
Farmakovigilans
Den vetenskap och de aktiviteter som relaterar till att upptäcka, utvärdera,
förstå och förhindra biverkningar av läkemedel samt alla andra
läkemedelsrelaterade problem
Definition enligt WHO
Bakåt
Nästa
HEM
Biverkningsövervakning 2 av 7
Säkerhetsövervakning av läkemedel
Före godkännande
Efter godkännande
- Övervakning via kliniska
prövningar
- Övervakning via spontanrapportering
vid klinisk användning
- Övervakning via fortsatta kliniska
prövningar och andra studier
Godkännande av ett
läkemedel
Bakåt
Nästa
HEM
Biverkningsövervakning 3 av 7
Biverkningsavsnittet i
produktresumén
I produktresumén anges biverkningar efter
hur vanligt förekommande de är och indelas i
•
mycket vanliga, >1/ 10
•
vanliga, 1/ 10 – 1/ 100
•
mindre vanliga, 1/ 100 – 1/ 1 000
•
sällsynta, 1/ 1 000 – 1/ 10 000
•
mycket sällsynta, <1/ 10 000
•
ingen känd frekvens
och kategoriseras vanligtvis utifrån
organsystem.
Vid produktens godkännande är
biverkningsfrekvensen i
produktresumén baserad på
underlag från kliniska
prövningar.
Efter läkemedlet är godkänt för
försäljning kan produktresumén
uppdateras baserat på underlag
från ytterligare kliniska
prövningar och
spontanrapportering av
biverkningar.
Bakåt
Nästa
HEM
Biverkningsövervakning 4 av 7
3-regeln för att hitta rätt frekvens
För att med 95% sannolikhet kunna hitta en biverkning som förekommer i en viss
frekvens (t.ex. 1 av 10) måste studier göras på tre gånger så många människor som
talet i nämnaren.
Sann frekvens
1/10
1/100
1/1000
=
Studiegrupp
ca 30 personer
ca 300 personer
ca 3000 personer
Bakåt
Nästa
HEM
Biverkningsövervakning 5 av 7
Bakåt
Källa: Läkemedelsverket
Nästa
HEM
Biverkningsövervakning 6 av 7
Fördelar och nackdelar med
spontanrapportering
Fördelar
Nackdelar
•
•
Endast en mindre andel av alla
biverkningar rapporteras
•
Rapporten kan innehålla begränsad
information om det enskilda fallet
vilket försvårar bedömningen
•
Selektiv rapportering
•
Svårt att skatta biverkningsfrekvens
•
Genererar ofta
biverkningssignaler före andra
källor
Omfattar alla läkemedel efter
godkännande, under hela deras
livscykel
•
Omfattar alla som använder
läkemedlet (även de som inte
ingår i kliniska studier, t. ex.
äldre, gravida, barn, multisjuka,
patienter med flera läkemedel)
•
Möjlighet till särskild övervakning
•
Relativt billigt och enkelt system
Bakåt
Foto: Shutterstock
HEM
Biverkningsövervakning 7 av 7
Lagar och regler
Efter det här momentet vill vi att du ska ha fått en inblick i de viktigaste regelverken
som omfattar läkemedelssäkerhet.
I detta avsnitt går vi igenom:
•
Lagar och regler om biverkningsrapportering
•
EU-förordningar och direktiv
•
Myndigheter som ansvarar för övervakningen
•
European Medicines Agency (EMA)
•
Good Pharmacovigilance Practice (GVP)
Nästa
Till
huvudmeny
Lagar och regler 1 av 6
Lagar och regler om biverkningsrapportering
Säkerhetsövervakning inom EU innefattar många olika ansvariga aktörer:
den europeiska läkemedelsmyndigheten (European Medicines Agency, EMA) som
samordnar, de nationella läkemedelsmyndigheterna i EUs medlemsstater,
Europeiska kommissionen, hälso- och sjukvårdspersonal, patienter och
läkemedelsföretag. Förutom bestämmelser i nationella författningar som genomför
EU-direktiv i svensk rätt, finns också EU-förordningar.
Nationella lagar och regler kring
biverkningsrapportering
Läkemedelslagen (2015:315)
Läkemedelsförordningen (2015:458)
Läkemedelsverkets föreskrift (LVFS 2012:14)
Lagen om medicintekniska produkter
(1993:584)
Biverkningsrapporteringen i EU
Förordning (EG) nr 726/2004
Direktiv 2001/83/EG
Bakåt
Nästa
HEM
Lagar och regler 2 av 6
EU-förordningar och direktiv
EU-förordningar är bindande och direkt tillämpliga i Sverige och övriga
medlemsländer precis som nationell lagstiftning. De skall alltså inte överföras till
nationell rätt utan gälla i sin ursprungliga form.
Inom läkemedelsområdet finns en rad förordningar som reglerar exempelvis
biverkningsrapportering, villkoren för ett godkännande för försäljning av
humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel och vad som gäller för den
europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
EU-direktiv är inte direkt gällande utan måste införlivas i svensk rätt för att ha
verkan.
Ibland uppfyller medlemsstaten redan de krav som ställs i ett direktiv och då
behöver inga åtgärder vidtas. I andra fall måste medlemsstaten genomföra direktivet
inom en bestämd tid.
Genomförandet av direktivet innebär att medlemsstaten lagstiftar, utfärdar
författningar eller på annat sätt ser till att direktivet genomförs i nationell rätt.
Bakåt
Nästa
HEM
Lagar och regler 3 av 6
Myndigheter som ansvarar för övervakningen
Läkemedelsverket www.lakemedelsverket.se
Läkemedelsverket är en statlig myndighet under Socialdepartementet och har som
uppdrag att främja den svenska folk- och djurhälsan. Målsättningen är att den
enskilde patienten och hälso- och sjukvården ska få tillgång till säkra och effektiva
läkemedel. Dessa ska vara av god kvalitet, med positiv nytta/riskbalans och ska
användas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.
European Medicines Agency (EMA) www.ema.europa.eu/ema
Det huvudsakliga ansvaret för EMA är att skydda och främja folk- och djurhälsan i
Europa genom utvärdering och övervakning av läkemedel för människor och djur.
EMA ansvarar för koordinering av EUs säkerhetsövervakning av läkemedel, också
kallat “farmakovigilanssystem”. EMA har genom EUs nätverk en kontinuerlig
övervakning och kan agera om nytta-riskbalansen har ändrats sedan läkemedlet
godkändes.
Bakåt
Nästa
HEM
Lagar och regler 4 av 6
European Medicines Agency (EMA)
EMA har vetenskapliga kommittéer som gör bedömningar på en vetenskaplig grund.
Medlemmarna i dessa kommittéer är utvalda av respektive medlemsstats
läkemedelsmyndighet.
Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP)
Kommittén för humanläkemedel (CHMP) är EMAs vetenskapliga kommitté som bland
annat ansvarar för att ta fram förslag på EU-gemensamma beslut om centralt godkända
humanläkemedel, t.ex. nya godkännanden eller ändrade indikationer. De formella
besluten fattas av EU-kommissionen.
Pharmacovigilance Risk Assessment Committee (PRAC)
EMAs kommitté för säkerhetsövervakning och riskbedömning av läkemedel. PRAC ger
rekommendationer i frågor om läkemedelssäkerhet till CHMP respektive CMDh.
The Coordination Group for Mutual Recognition and Decentralised
Procedures – Human (CMDh)
Kommittén granskar frågor som rör godkännande för försäljning och säkerhet (när
PRAC har lämnat en rekommendation) av humanläkemedel som är godkända via
annan procedur än den centrala.
Bakåt
Nästa
HEM
Lagar och regler 5 av 6
Good Pharmacovigilance Practice (GVP)
GVP VI (EMA/873138/2011) – Management and reporting of adverse reactions
to medicinal products
GVP är riktlinjer upprättade för att underlätta säkerhets- och övervakningsarbetet
(farmakovigilans) i den europeiska unionen. GVP vänder sig till läkemedelsföretag
med marknadsföringstillstånd (MAH), den europeiska läkemedelsmyndigheten
(EMA) samt till läkemedelsmyndigheterna i de europeiska medlemsstaterna. Dessa
riktlinjer omfattar såväl centralt som nationellt godkända läkemedel.
Bakåt
HEM
Lagar och regler 6 av 6
Fallbeskrivningar
Gustav, 12 år
Hyponatremi, kan det drabba barn?
Karin, 77 år
Plåster kan också ge biverkningar.
Bertil, 70 år
EN rapport kan ändra produktresumén/FASS!
Gösta, 65 år
Finns det biverkningar som inte står i
produktresumén/FASS?
Beata, 84 år
Kan osteonekros orsakas av läkemedel?
Eva, 62 år
Biologiskt läkemedel.
Nästa
Till
huvudmeny
Fallbeskrivningar 1 av 20
Gustav 12 år
Gustav har benign barnepilepsi. Han har varit krampfri under en längre tid och årliga
kontroller av blodstatus, elektrolyter och leverprover har varit normala under denna
period.
Aktuell medicinering: oxkarbazepin.
En dag insjuknade Gustav plötsligt med två på varandra följande generaliserade toniskkloniska krampanfall.
Provtagning visade hyponatremi på 125 mmol/L (ref. 137-145).
Han substituerades med natrium. Oxkarbazepin sattes ut och ersattes med valproinsyra.
Han fick därefter inga ytterligare kramper.
Händelsen ledde till 3 dygns sjukhusvistelse.
Kan detta vara en biverkning?
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 2 av 20
Gustav 12 år
Kan detta vara en biverkning? Svar: JA
Information i produktresumén för oxkarbazepin:
Hyponatremi – vanlig biverkning
Hyponatremi associerad med symtom i form av kramper –
mycket sällsynt
Ska händelsen rapporteras som biverkning?
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 3 av 20
Gustav 12 år
Ska händelsen rapporteras som biverkning? Svar: Ja
Händelsen är en misstänkt biverkning relaterad till
oxkarbazepinbehandling och ska därför rapporteras.
Händelsen klassas som en allvarlig biverkning då den lett till
sjukhusvård.
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 4 av 20
Karin 77 år
Karin behandlas med fentanylplåster (50 ug/h)
för svår ryggsmärta.
I samband med en semesterresa somnade hon
i solen. På grund av den upphettade huden
ökade förmodligen upptaget och därmed
koncentrationen av fentanyl. Karin hamnade i
koma. Efter sex timmar hittades hon och fördes
i ambulans till sjukhus där hon fick upprepade
doser av naloxon. Hon vårdades i respirator i
två dygn. Karin fick kraftiga brännskador i
huden som krävde sjukhusvård (se bild).
J Med Case Rep. 2012 Jul 26;6:220. doi: 10.1186/1752-1947-6-220.
Life-threatening coma and full-thickness sunburn in a patient treated with
transdermal fentanyl patches: a case report. Sindali K, Sherry K, Sen S,
Dheansa B.
Kan detta vara en biverkning?
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 5 av 20
Karin 77 år
Kan detta vara en biverkning? Svar: JA
Information i produktresumén för fentanyl plåster:
”Patienter med feber/yttre värme:
En farmakokinetisk modell tyder på att fentanylkoncentrationerna i
serum kan öka med omkring en tredjedel om temperaturen i
huden stiger till 40°C. Därför bör patienter som utvecklar feber
observeras för opioidbiverkningar och dosen av
fentanyldepotplåstret justeras vid behov. Det finns en risk för
temperaturberoende ökningar av fentanylfrisättning från plåstret,
vilket kan leda till möjlig överdosering och dödsfall.”
Ska händelsen rapporteras som biverkning?
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 6 av 20
Karin 77 år
Ska händelsen rapporteras som biverkning? Svar: JA
Händelsen är en misstänkt allvarlig biverkning relaterad till
fentanylbehandling i kombination med förhöjd temperatur och ska
därför rapporteras.
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 7 av 20
Bertil 70 år
Bertil behandlades med rivastigmin plåster på grund av
demens.
Aktuell medicinering:
rivastigmin plåster 9.5 mg/24h.
Han fick hjälp med sin medicinering av hemtjänsten.
Till följd av ett missförstånd applicerades 6 plåster på olika
ställen samma dag. Dagen därpå fick han ytterligare 6 nya
plåster.
Han blev illamående och kräktes och fick därefter förhöjt
kreatinin och njursvikt.
Bertil avled. Dödsorsaken bedömdes vara njursvikt till följd av
intorkning på grund av kräkningar.
Kan detta vara en biverkning?
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 8 av 20
Bertil 70 år
Kan detta vara en biverkning?
Svar: JA
Otydlig bipacksedel kan leda till felbehandling
Information i produktresumén för
rivastigmin plåster:
Illamående, kräkningar – vanliga
biverkningar
Dehydrering – mindre vanlig
Den dåvarande bipackssedeln gjorde
det möjligt att missförstå doseringen.
Detta ledde till en överdos på grund
av felbehandling.
Ska detta rapporteras?
Curr Drug Saf 2012 Feb;7(1):30-2.A fatal outcome after
unintentional overdosing of rivastigmine patches. Lövborg H,
Jönsson Ak, Hägg S.
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 9 av 20
Bertil 70 år
Ska detta rapporteras?
Svar: JA
Både överdos och
felbehandling räknas som
biverkning och ska därför
rapporteras.
”Om du redan använder plåster, tar du bort det du har på
dig innan du sätter på ett nytt. Om du har flera plåster
samtidigt fästade på kroppen kan du få en alltför hög dos av
läkemedlet, vilket potentiellt kan vara farligt.
Fäst endast ett plåster per dag på endast ett av följande
ställen som visas i följande diagram:
•
•
vänster överarm eller höger överarm
vänster eller höger sida av övre delen av bröstkorgen
(undvik själva brösten)
• vänster eller höger sida av övre delen av ryggen
• vänster eller höger sida av nedre delen av ryggen”
Som en konsekvens av att
denna händelse rapporterades
ändrades text och bild i
bipacksedeln.
Källa: bipacksedel rivastigmin plåster
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 10 av 20
Gösta 65 år
Gösta är en lätt överviktig, 65-årig man. Han har sedan tidigare problem med oro och ångest
samt smärta i nacke och rygg. Till och från har han även orolig mage och lite jobbigt att andas.
Han är utredd för både astma och hjärtsjukdom utan att man funnit någon patologi.
Gösta söker vårdcentralen för en segdragen bronkit. Han upplever att det är tungt att andas och
får utskrivet terbutalin mot besvären.
Aktuella mediciner:
citalopram, omeprazol, terbutalin
Aktuella mediciner vid behov:
diazepam, paracetamol, naproxen, kodein/paracetamol
En vecka senare söker Gösta vårdcentralen på nytt. Han är fortfarande lätt obstruktiv och det
har dessutom tillkommit en diffus hudrodnad på benen och buken. En biopsi tas som visar
kronisk inflammation i affekterade hudområden, med infiltration av granulocyter runt blodkärl
samt extravasation av erytrocyter. Tecken till vaskulit.
Kan detta vara en biverkning?
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 11 av 20
Gösta 65 år
Är detta en biverkning? Svar: JA
Trots att vaskulit inte nämns som en känd biverkning av terbutalin i
produktresumén, kan man i och med tidssambandet misstänka att
vaskuliten är en biverkning till terbutalin. Hypersensitivitetsvaskulit finns
beskrivet i litteraturen hos en patient efter sex dagars behandling med
terbutalin.
Enat R, Katz R, Munichor M, et al: Hypersensitivity vasculitis induced by terbutaline sulfate. Ann Allergy 1988; 61:275-276.
Eftersom händelsen är en misstänkt biverkning relaterad till
terbutalinbehandling ska den rapporteras.
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 12 av 20
Gösta 65 år
Ett år senare kommer Gösta på återbesök till sin vårdcentral. Där uppmäts ett förhöjt fasteglukos
på 13,5 mmol/L samt HbA1C på 50 mmol/mol. Han får diagnosen diabetes typ 2. Gösta
informeras om livsstilsåtgärder och man startar behandling med metformin. Vid återbesöket en
månad senare ökar man metformindosen samt sätter in simvastatin på grund av förhöjda
blodfetter.
Aktuella mediciner:
citalopram, omeprazol, terbutalin, metformin, simvastatin
Aktuella mediciner vid behov:
diazepam, paracetamol, naproxen, kodein/paracetamol
En månad efter det senaste besöket på vårdcentralen söker Gösta akut på grund av magsmärta.
Han har haft ökande magbesvär den senaste månaden och under de sista dagarna har även
hans muskelsmärta förvärrats, framförallt över låren. Inga förändrade avföringsvanor. Under
besöket framkommer det också att Gösta nyligen genomgått en skilsmässa.
Vid undersökningen noteras att Gösta är diffust ömmande över hela buken. Han är också stel i
nacke och rygg samt spänd i muskulaturen i benen. Ingen muskelsvaghet.
Bakåt
Nästa
Kan detta vara en eller flera biverkningar?
HEM
Fallbeskrivningar 13 av 20
Gösta 65 år
Kan detta vara en eller flera biverkningar? Svar: JA
Göstas förvärrade buk- och muskelsmärta kan bero på:
•
•
•
•
•
Metformin. Enligt produktresumén för metformin är
gastrointestinala symtom en mycket vanlig biverkning.
Simvastatin. Enligt produktresumén för simvastatin är
muskelsmärta och rhabdomyolys sällsynta biverkningar.
Akut buk.
Stress/sorg i samband med skilsmässan.
Göstas tidigare symtom, som nu förvärrats tillfälligt.
Eftersom det föreligger misstanke om att det rör sig om en/flera
biverkningar så ska detta rapporteras.
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 14 av 20
Beata 84 år
Beata har välskötta tänder, men sökte nyligen tandläkare för besvär (värk) i underkäken.
Röntgen visade en destruktion i käkbenet som behandlades med antibiotika och senare
extraherades en påverkad tand i området.
Besvären fortsatte och det påverkade området läkte inte ut. Kliniskt bedömt som en ”oläkt”
alveol.
Bilden visas med tillåtelse av tandläkare Larsson Wexell
Efter några månader avlägsnades även distala roten på en närliggande tand, dock utan
förbättring. Det konstaterades senare att hela den mesiala roten var engagerad i destruktionen.
Antibiotika återinsattes, den mesiala roten avlägsnades och benblottan var nu mer omfattande.
Hon behandlas för Polymyalgia rheumatica, hypertoni och osteoporos.
Aktuella mediciner:
alendronsyra veckotablett 70 mg/vecka (senaste 5 åren), metoprolol,
folsyra, cyanokobalamin, prednisolon (5 mg/dag), amilorid/hydroklortiazid,
acetylsalicylsyra, zopiklon samt kalciumkarbonat/vitamin D3.
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 15 av 20
Beata 84 år
Kan detta vara en biverkning? Svar: JA
Information i produktresumén för alendronat:
Osteonekros i käken – sällsynt biverkning
”Osteonekros i käken, som vanligtvis sätts i samband med
tandutdragning och/eller lokal infektion (inklusive osteomyelit) har
rapporterats hos cancerpatienter som fått läkemedelsbehandling med
bisfosfonater, främst givet intravenöst. Många av patienterna hade
också fått behandling med cytostatika och kortikosteroider.
Osteonekros i käken har även rapporterats hos patienter med
osteoporos som fått orala bisfosfonater.”
Ska händelsen rapporteras som biverkning?
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 16 av 20
Beata 84 år
Ska händelsen rapporteras som biverkning? Svar: JA
Händelsen är en misstänkt biverkning relaterad till
bisfosfonatbehandling, eventuellt i kombination med prednisolon, och
ska därför rapporteras.
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 17 av 20
Eva 62 år
Eva har sedan 20 år tillbaka en svårbehandlad reumatoid artrit. För ett år sedan
påbörjade hon behandling med golimumab. Denna behandling har fungerat väl med
förbättring i lederna.
Efter en vecka med förkylning, besvärlig hosta och tungt i bröstet sökte hon på
vårdcentralen. Hon fick antibiotika mot misstänkt lunginflammation.
Trots behandlingen försämrades Eva och sökte på akutmottagningen. Hon blev
snabbt försämrad och överflyttades till IVA. Behandlingen med golimumab sattes ut.
Hon lades i respirator och fick behandling med cefotaxim och moxifloxacin. Då
odlingssvar från trakealsekret visade växt av pseudomonas ändrades behandlingen
till meropenem och tobramycin.
Eva förbättrades långsamt och kunde efter några veckor lämna sjukhuset.
Kan detta vara en biverkning?
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 18 av 20
Eva 62 år
Kan detta vara en biverkning? Svar: JA
Information i produktresumén för golimumab:
Bakteriella infektioner, nedre luftvägsinfektion (såsom t.ex. pneumoni)
– vanlig biverkning
Ska händelsen rapporteras som biverkning?
Bakåt
Nästa
HEM
Fallbeskrivningar 19 av 20
Eva 62 år
Ska händelsen rapporteras som biverkning? Svar: JA
Händelsen är en misstänkt allvarlig biverkning relaterad till behandling
med golimumab.
Tänk på att detta är ett biologiskt läkemedel och därför ska
batch/lotnummer för preparatet inkluderas i rapporten.
Bakåt
HEM
Fallbeskrivningar 20 av 20
Detta utbildningsmaterial är framtaget av:
Läkemedelsverket
Asker-Hagelberg Charlotte, Verksamhetsstrateg GD-stab
Berggren Anna-Lena, Gruppchef Signalgruppen, Läkemedelssäkerhet
Hallberg Ebba, Gruppchef Biverkningsgruppen, Läkemedelssäkerhet
Heed Gertrud, Verksjurist, Rättsenheten
Jansson Kerstin, Enhetschef Läkemedelssäkerhet
Lundström Marie, Gruppchef Biverkningsgruppen, Läkemedelssäkerhet
Skogfeldt Linda, Webstrateg, Kommunikationsenheten
Regionala centra
Bäckström Martin, RC Umeå
Jacobsson Ingela, RC Linköping
Johansson Marie-Louise RC Göteborg
Mejyr Stefan, RC Stockholm
