UV GAL PM 2012:5. Geoarkeologisk undersökning

UV GAL PM 2012:05
GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING
Stenavslag från
Langangen, Telemark
Bergartsbestämning och möjlig proveniens
Norge, Telemark, Langangen
Erik Ogenhall
Innehåll
Sammanfattning .................................................................................................... 5
Inledning................................................................................................................ 7
Metod och geologiska förutsättningar ................................................................... 7
Resultat................................................................................................................. 8
C58011 ............................................................................................................ 8
C58007/38 ....................................................................................................... 9
C57601 .......................................................................................................... 10
Resultat och tolkning........................................................................................... 11
Administrativa uppgifter....................................................................................... 12
3
4
Sammanfattning
På uppdrag av Per Persson, Kulturhistoriskt museum, Universitetet i
Oslo, har Geoarkeologiskt laboratorium (GAL) i Uppsala undersökt tre
prov av stenavslag från stenåldersboplatser i Langangen, Telemark,
Norge.
Frågeställningen har gällt bergartsbestämning samt möjligt ursprung
till stenavslagen.
Den okulära analysen visar att de tre stenavslagen kan kategoriseras
som sandsten, kvartsporfyrisk ryolit samt diabas. Sandsten finns i flera
varianter i fast klyft och är relativt vanligt förekommande i närområdet,
öster om Porsgrunn-Skien. Den kvartsporfyriska ryoliten (ibland kallad
metaryolit) kan möjligen härröra från den bergart som i området
definieras som ignimbrit och finns några tiotal kilometer NO om
Langangen, nära Vidaråsen-Andebu. Diabas står att finna som smala
gångar utspridda över hela området, dock är dessa förekomster oftast så
små att endast mycket detaljerade kartor visar dessa.
Sannolikt finns alla bergarterna representerade även som block i de
lösa jordavlagringarna (moränen) och kan därför finnas lokalt tillgängliga
över ett större område.
5
6
Inledning
På uppdrag av Per Persson, Kulturhistoriskt museum, Universitetet i
Oslo, har Geoarkeologiskt laboratorium (GAL) i Uppsala undersökt tre
olika prov av stenavslag från stenåldersboplatser i Langangen, Telemark,
Norge. Detta till följd av arkeologiska underökningar i anslutning till
Vestfoldbaneprojektet med utbyggnad av dubbelspårig järnväg mellan
Larvig och Porsgrunn. Frågeställningen har innefattat bergartsbestämning
samt möjligt geologiskt ursprung till stenavslagen.
Metod och förutsättningar
De tre proven har alla petrografiskt undersökts okulärt i en Zeiss Stemi
DV4 stereolupp och fotograferats digitalt. Viss åverkan på proven har
utförts för att få fram färska brottytor som visar bergarternas utseende och
karaktär utan vittrad yta. Den petrografiska analysens resultat, d.v.s.
bergartsbestämningen, har sedan jämförts med tillgängliga geologiska
kartor över det aktuella området, vilka finns digitalt hos NGU, Norges
geologiske undersökelse. Undersökningens begränsade omfattning har
inte tillåtit mer djuplodande kartanalyser eller geologiska litteraturstudier,
något som säkerligen skulle ge en mer precis proveniens för avslagen.
7
Resultat - petrografi
C58011
Detta flata avslag, ca 22x14x2 mm och med vikten 1,4 g, har en ljust gulbrun färg (fig. 1 & omslag). I stereolupp ses att bergarten är fint
jämnkorningt (kornstorlek ca 0,1-0,2 mm) och helt domineras av kvarts
och fältspat, det senare troligen plagioklas (fig. 2).
Figur 1. Stenavslag C58011. Avståndet mellan skalstrecken är1 mm.
Figur 2. Närbild av stenavslag C58011. Grå-glänsande kristaller är kvarts medan de
gulvita är fältspat. Avståndet mellan skalstrecken är1 mm.
8
C58007/38
Detta kantiga avslag, med yttre mått ca 29x20x10 mm och vikten 3,8 g,
har en ljusbrun färg och slät yta (fig. 3 & omslag). I stereolupp ses att
bergarten är mycket tät och finkornig och domineras av kvarts och
sannolikt fältspat. Bergarten är porfyrisk med strökorn av kvarts, ca 1-2
mm, omgivna av en brun reaktionsbård på ca 1 mm (fig. 3 & 4).
Figur 3. Stenavslag C58007/38. Avståndet mellan skalstrecken är1 mm.
Figur 4. Närbild av stenavslag C58011. Strökorn av kvarts (mörk, ca 1 mm) med en
omgivande brun reaktionsbård. Kornstorleken på omgivande mellanmassa är mindre 0,1
mm.
9
C57601
Detta trekantiga avslag, med yttre mått 43x26x7 mm och vikten 8,8 g har
en mörkbrun vittrad yta medan brottytan visar en mörkgrå insida (fig. 5 &
omslag). I stereolupp ses att bergarten domineras av finkorniga (< 1 mm)
mörka mineral, sannolikt biotit (mörk glimmer) och amfiboler. Ljusa
mineral är troligen fältspat (fig. 6).
Figur 5. Del av stenavslag C58011.Färsk brottyta visar yttre brunaktig vittringshud och ett
mörkare inre. Avståndet mellan skalstrecken är1 mm.
Figur 6. Närbild av stenavslag C58011. Färsk brottyta som visar den finkorniga mörka insidan.
Större svarta korn är biotit på upp till ca 0,3 mm. Bilden visar en yta på ca 2x3 mm.
10
Resultat och tolkning
Trots att endast en okulär bergartsanalys gjorts av de förhållandevis små
proven förefaller det vara möjligt att inte bara bestämma vilka
bergartstyper det rör sig om, utan också var de möjligen kommer ifrån.
Avslag C58011 består sannolikt av sandsten. Exakt vilken typ är inte
bara svårt att bestämma utan kanske t.o.m. omöjligt, eftersom
sedimentära bergarter (dit sandsten hör) kan ha väldigt varierande
sammansättning, även inom ett litet prov. Det förefaller rimligt att anta att
denna sandsten härrör från någon av de sandstenar som förekommer 5 km
NO om Langangen, strax öster om Porsgrunn-Skien (fig. 7)
Avslag C58007/38 består uppenbart av kvartsporfyrisk ryolit (s.k. sur
vulkanit). Den bästa kandidaten för detta är möjligen en s.k. ignimbrit
som finns ca 20 kilometer NO om Langangen, nära Vidaråsen och
Andebu (fig. 7). Dock är detta den mest osäkra bedömningen av de tre
proven. Lokalt kallas denna bergart av arkeologerna för metaryolit, vilket
troligen är ett adekvat namn.
Avslag C57601 består sannolikt av diabas, vilket är en s.k. basisk
gångbergart som oftast uppträder som smala (cm- till meterskala) raka
gångar som (geologiskt sett) brutit sent igenom jordskorpan. Dessa
förekommer runtom i området men är för små för att synas på tillgängliga
kartor.
Det är möjligt, eller rent av troligt, att de aktuella bergarterna finns på
ännu kortare avstånd från Langangen än de nämnda, men i så liten
omfattning att de inte finns markerade på tillgängliga geologiska kartor.
Det skall också nämnas att alla bergarterna representerade i avslagen
högst sannolikt även finns som block i de lösa jordavlagringar (morän)
som finns i området och därför kan komma från dessa.
Figur 7. Satellitbild över området med förekomst av sandsten (ljusblå) och ignimbrit (gul) markerat. Kartområdet är ca
45x30 km. Bild sammansatt av data från Google earth och NGU, ej för vidare spridning eller mångfaldigande.
11
Administrativa uppgifter
Riksantikvarieämbetets dnr: 424-02674-2012.
Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12268.
Undersökningstid: Juni 2012.
Digital dokumentation: förvaras på UV Uppsala.
Fynd: C58011, C58007/38, C57601.
Foto: Erik Ogenhall, GAL.
12