UV GAL PM 2012:05 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Stenavslag från Langangen, Telemark Bergartsbestämning och möjlig proveniens Norge, Telemark, Langangen Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning .................................................................................................... 5 Inledning................................................................................................................ 7 Metod och geologiska förutsättningar ................................................................... 7 Resultat................................................................................................................. 8 C58011 ............................................................................................................ 8 C58007/38 ....................................................................................................... 9 C57601 .......................................................................................................... 10 Resultat och tolkning........................................................................................... 11 Administrativa uppgifter....................................................................................... 12 3 4 Sammanfattning På uppdrag av Per Persson, Kulturhistoriskt museum, Universitetet i Oslo, har Geoarkeologiskt laboratorium (GAL) i Uppsala undersökt tre prov av stenavslag från stenåldersboplatser i Langangen, Telemark, Norge. Frågeställningen har gällt bergartsbestämning samt möjligt ursprung till stenavslagen. Den okulära analysen visar att de tre stenavslagen kan kategoriseras som sandsten, kvartsporfyrisk ryolit samt diabas. Sandsten finns i flera varianter i fast klyft och är relativt vanligt förekommande i närområdet, öster om Porsgrunn-Skien. Den kvartsporfyriska ryoliten (ibland kallad metaryolit) kan möjligen härröra från den bergart som i området definieras som ignimbrit och finns några tiotal kilometer NO om Langangen, nära Vidaråsen-Andebu. Diabas står att finna som smala gångar utspridda över hela området, dock är dessa förekomster oftast så små att endast mycket detaljerade kartor visar dessa. Sannolikt finns alla bergarterna representerade även som block i de lösa jordavlagringarna (moränen) och kan därför finnas lokalt tillgängliga över ett större område. 5 6 Inledning På uppdrag av Per Persson, Kulturhistoriskt museum, Universitetet i Oslo, har Geoarkeologiskt laboratorium (GAL) i Uppsala undersökt tre olika prov av stenavslag från stenåldersboplatser i Langangen, Telemark, Norge. Detta till följd av arkeologiska underökningar i anslutning till Vestfoldbaneprojektet med utbyggnad av dubbelspårig järnväg mellan Larvig och Porsgrunn. Frågeställningen har innefattat bergartsbestämning samt möjligt geologiskt ursprung till stenavslagen. Metod och förutsättningar De tre proven har alla petrografiskt undersökts okulärt i en Zeiss Stemi DV4 stereolupp och fotograferats digitalt. Viss åverkan på proven har utförts för att få fram färska brottytor som visar bergarternas utseende och karaktär utan vittrad yta. Den petrografiska analysens resultat, d.v.s. bergartsbestämningen, har sedan jämförts med tillgängliga geologiska kartor över det aktuella området, vilka finns digitalt hos NGU, Norges geologiske undersökelse. Undersökningens begränsade omfattning har inte tillåtit mer djuplodande kartanalyser eller geologiska litteraturstudier, något som säkerligen skulle ge en mer precis proveniens för avslagen. 7 Resultat - petrografi C58011 Detta flata avslag, ca 22x14x2 mm och med vikten 1,4 g, har en ljust gulbrun färg (fig. 1 & omslag). I stereolupp ses att bergarten är fint jämnkorningt (kornstorlek ca 0,1-0,2 mm) och helt domineras av kvarts och fältspat, det senare troligen plagioklas (fig. 2). Figur 1. Stenavslag C58011. Avståndet mellan skalstrecken är1 mm. Figur 2. Närbild av stenavslag C58011. Grå-glänsande kristaller är kvarts medan de gulvita är fältspat. Avståndet mellan skalstrecken är1 mm. 8 C58007/38 Detta kantiga avslag, med yttre mått ca 29x20x10 mm och vikten 3,8 g, har en ljusbrun färg och slät yta (fig. 3 & omslag). I stereolupp ses att bergarten är mycket tät och finkornig och domineras av kvarts och sannolikt fältspat. Bergarten är porfyrisk med strökorn av kvarts, ca 1-2 mm, omgivna av en brun reaktionsbård på ca 1 mm (fig. 3 & 4). Figur 3. Stenavslag C58007/38. Avståndet mellan skalstrecken är1 mm. Figur 4. Närbild av stenavslag C58011. Strökorn av kvarts (mörk, ca 1 mm) med en omgivande brun reaktionsbård. Kornstorleken på omgivande mellanmassa är mindre 0,1 mm. 9 C57601 Detta trekantiga avslag, med yttre mått 43x26x7 mm och vikten 8,8 g har en mörkbrun vittrad yta medan brottytan visar en mörkgrå insida (fig. 5 & omslag). I stereolupp ses att bergarten domineras av finkorniga (< 1 mm) mörka mineral, sannolikt biotit (mörk glimmer) och amfiboler. Ljusa mineral är troligen fältspat (fig. 6). Figur 5. Del av stenavslag C58011.Färsk brottyta visar yttre brunaktig vittringshud och ett mörkare inre. Avståndet mellan skalstrecken är1 mm. Figur 6. Närbild av stenavslag C58011. Färsk brottyta som visar den finkorniga mörka insidan. Större svarta korn är biotit på upp till ca 0,3 mm. Bilden visar en yta på ca 2x3 mm. 10 Resultat och tolkning Trots att endast en okulär bergartsanalys gjorts av de förhållandevis små proven förefaller det vara möjligt att inte bara bestämma vilka bergartstyper det rör sig om, utan också var de möjligen kommer ifrån. Avslag C58011 består sannolikt av sandsten. Exakt vilken typ är inte bara svårt att bestämma utan kanske t.o.m. omöjligt, eftersom sedimentära bergarter (dit sandsten hör) kan ha väldigt varierande sammansättning, även inom ett litet prov. Det förefaller rimligt att anta att denna sandsten härrör från någon av de sandstenar som förekommer 5 km NO om Langangen, strax öster om Porsgrunn-Skien (fig. 7) Avslag C58007/38 består uppenbart av kvartsporfyrisk ryolit (s.k. sur vulkanit). Den bästa kandidaten för detta är möjligen en s.k. ignimbrit som finns ca 20 kilometer NO om Langangen, nära Vidaråsen och Andebu (fig. 7). Dock är detta den mest osäkra bedömningen av de tre proven. Lokalt kallas denna bergart av arkeologerna för metaryolit, vilket troligen är ett adekvat namn. Avslag C57601 består sannolikt av diabas, vilket är en s.k. basisk gångbergart som oftast uppträder som smala (cm- till meterskala) raka gångar som (geologiskt sett) brutit sent igenom jordskorpan. Dessa förekommer runtom i området men är för små för att synas på tillgängliga kartor. Det är möjligt, eller rent av troligt, att de aktuella bergarterna finns på ännu kortare avstånd från Langangen än de nämnda, men i så liten omfattning att de inte finns markerade på tillgängliga geologiska kartor. Det skall också nämnas att alla bergarterna representerade i avslagen högst sannolikt även finns som block i de lösa jordavlagringar (morän) som finns i området och därför kan komma från dessa. Figur 7. Satellitbild över området med förekomst av sandsten (ljusblå) och ignimbrit (gul) markerat. Kartområdet är ca 45x30 km. Bild sammansatt av data från Google earth och NGU, ej för vidare spridning eller mångfaldigande. 11 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 424-02674-2012. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12268. Undersökningstid: Juni 2012. Digital dokumentation: förvaras på UV Uppsala. Fynd: C58011, C58007/38, C57601. Foto: Erik Ogenhall, GAL. 12