rom

Den romerska armén
•
•
•
•
Organisation och formationer
Stridsteknik och utrustning
Exempelslag
Militärens betydelse för samhället
1. Organisation och formationer
Före 100t.f.kr.
• Armén var organiserad i
maniplar.
• Varje manipel bestod av
två centuri (plutoner).
• Främst gick de yngsta
(velites), därefter
veteranerna(hastati) och
sist de mest erfarna
(triarii).
• Centuri (c.a. 80 man)
leddes av en Centurion.
Officerarna utmärktes av
att de bar hårbeklädda
hjälmar. Bilden visar en
centurion (plutonchef)
1. Organisation och formationer
Före 100t.f.kr.
• Den romerska armén
ställde upp i
schackformation.
• De minst erfarna
(velites) stod först, de
mer erfarna(principes)
stod i mitten och de
mest erfarna(triarii)
stod längst bak.
1. Organisation och formationer
Före 100t.f.kr.
Det fanns flera syften med denna
formation:
1. Att spara på krafterna genom
att placera de mest erfarna
längst bak.
2. En psykologisk funktion - inger
respekt genom disciplinering
och bred formation.
3. Har lättare att röra sig i
besvärlig terräng än den antika
falangen.
4. Möjliggör flexibilitet genom att
det är möjligt att växla mellan
djup och bredd.
Ex. på en snabb
manöver som skapar
djup.
1. Organisation och formationer
Före 100t.f.kr.
Det fanns flera syften med denna
formation:
1. Att spara på krafterna genom
att placera de mest erfarna
längst bak.
2. En psykologisk funktion - inger
respekt genom disciplinering
och bred formation.
3. Har lättare att röra sig i
besvärlig terräng än den antika
falangen.
4. Möjliggör flexibilitet genom att
det är möjligt att växla mellan
djup och bredd.
I strid med en ”klassiskt” formerad
falang kunde denna uppställning
leda till att skapa oordning.
1. Organisation och formationer
Före 100t.f.kr.
Det fanns flera syften med denna
formation:
1. Att spara på krafterna genom
att placera de mest erfarna
längst bak.
2. En psykologisk funktion - inger
respekt genom disciplinering
och bred formation.
3. Har lättare att röra sig i
besvärlig terräng än den antika
falangen.
4. Möjliggör flexibilitet genom att
det är möjligt att växla mellan
djup och bredd.
De soldater som står framför
”hålen” i romarnas uppställning
trycks fram av de bakom och
plötsligt har formationen brutits.
1. Organisation och formationer
Efter 100t.f.kr.
Rom börjar få rollen som stormakt och
omfattande reformer görs i armén.
Kohorterna blev de minsta stridande
enheterna. (6 centuri, c.a 500 man)
Man behöll schackformationen delvis av
en annan anledning.
De stora mängderna av folk som
enheterna bestod av tenderade att
leda till att soldaterna trycktes ihop.
Eftersom den romerska soldaten behövde
en del manöverutrymme, kunde
schackformationen göra det möjligt
att omgruppera snabbt till
stridsposition.
Denna film är gestaltar detta
ganska tydligt:
http://www.youtube.com/watch?v=Ndh3b9wCA0&feature=related
1. Organisation och formationer
Romarnas flexibilitet i konsten att
formera sina förband var ett
vinnande koncept. Ett exempel på
denna flexibilitet är hur mindre
enheter, ex. en manipel, kunde
snabbt gruppera om till en s.k.
”sköldpaddsformation”. Denna
kunde vara mycket användbar vid
belägringar eller ”pilregn.”
2. Stridsteknik och utrustning
Den romerska soldaten
hade följande
utrustning:
1. Pilum (2 meter långt
kastspjut.)
2. Gladius (kortsvärd.)
3. Stor sköld, hjälm och
flexibla bålplåtar.
2. Stridsteknik och utrustning
Det revolutionerande med den
romerska soldatens
stridsteknik var:
1. Att svärdet blev det
primära vapnet, spjutet
kastades redan i stridens
inledningsskede.
2. Detta innebar att soldaten
stred mer självständigt än
tidigare.
3. Detta krävde mer
utrymme, men också mer
skydd. Den stora skölden
utvecklades.
2. Stridsteknik och utrustning
Vilken fördel fanns det med denna
teknik?
Flexibilitet p.g.a. soldatens
individuella stridsteknik.
EX:
1. Armén var inte lika beroende av
tätt sammanhållna falanger som
tidigare arméer. Den romerska
armén kunde bryta en klassisk
och disciplinerad falang när den
kom i närstrid. Den klassiska
falangen hade då inte en chans.
2. Romarna kunde också möta
irreguljära trupper, där de kunde
strida individuellt men samtidigt
få fördelar genom sina strikta
formationer.
2. Stridsteknik och utrustning
Pilum
1. Var c.a. 2 meter långt
2. Kunde kastas från c.a. 20
meters avstånd.
3. Böjde sig när det träffade
p.g.a.
A. Det skulle bli besvärligare
att dra ut.
B. Det skulle inte gå att kasta
tillbaka.
2. Stridsteknik och utrustning
Gladius
1. Var c.a.60 cm. långt
2. Kunde användas både
som stickvapen och
huggvapen.
Exempelslag
• Slaget vid Pydna 168 f.kr. visar på den
romerska arméns fördelar gentemot den
grekiska uppställningen.
• Romarna lyckas bryta falangens formation
(p.g.a. överraskningsanfall och ofördelaktig
terräng för falangen).
• Detta ledde till att de romerska legionärerna
kunde utnyttja förelen med att strida
individuellt och i närstrid.
Slaget vid Cannae 215 f.kr.
• Är ett av världens mest kända slag.
• Visar på hur ett taktisk tänkande kan avgöra ett slag.
• I detta slag kom den romerska armén förlora mot
Hannibal, som kom från Kartago. Hannibal kom på
allvar hota Roms makt.
• Men romarna lyckades till slut vända kriget och göra
slut på Kartago – efter det blev Rom den enda
stormakten runt Medelhavet.
Slaget vid Cannae 215 f.kr.
Det geniala med
Hannibals stjärnformade
uppställning var att han
lyckade locka in romarna
mot centern
Hannibal hade bättre
kavalleri som kunde slå
det romerska.
Slaget vid Cannae 215 f.kr.
När romarna gick mot
centern kunde Hannibals
flyglar omringa den
romerska armén – Ett
paradexempel på en
dubbel omfattning.
Här finns filmer om slaget:
http://www.youtube.com/watch?v=mI_9f50r_As&feature=related
Http://www.youtube.com/watch?v=6cnKWvcXFkg
http://www.youtube.com/watch?v=lwrHYEsLAVk&feature=related
3. Militärens betydelse för
samhället
Slavjordbruken (latifundier)
konkurrerade ut småbönder
som blev arbetslösa.
Kallades för proletärer. En
del av dem tog tjänst som
soldater
Ökat behov av soldater
p.g.a. krig och gränsskydd.
De romerska soldaterna
och hjälptrupperna kom
att sakna lojalitet till Rom
och mer sätta sin tilltro till
sina befälhavare.
Militären kunde hota Rom.
Till detta skall fogas de
oerhörda kostnader
som förvaret av riket
förde med sig. Detta
urholkade
statsfinanserna