DIABETESVÅRD

DIABETESVÅRD
Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
www.diabetesnurse.se
NR 4 2013
FEND & EASD I Barcelona
Anmälan till Symposiet 3-4 april 2014
är möjligt från december via hemsidan!
DIABETESVÅRD NR 4 2013
3
Styrelsens tankar
”Ibland hejdar sig tiden ett slag och något alldeles oväntat
sker. Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den
aldrig densamma mer ”
Dessa rader är kända för de flesta av oss
och just det, som raderna av Alf Henriksson beskriver har drabbat vår ordförande,
Britt-Marie Carlsson. Britt-Marie insjuknade i allvarlig och obotlig sjukdom i slutet
på maj och somnade in med sina närmaste omkring sig den 8/10. Våra tankar
är hos Britt –Marie och hennes familj.
Att Britt-Marie nu inte kan delta i vårt
styrelsearbete är naturligtvis en stor förlust och styrelsen kommer att arbeta efter
bästa förmåga men kan komma att behöva er medlemmars insatser i större
utsträckning. Styrelsen får under en period
växla ner men kommer att fortsätta att ha
ambitionen att SFSD ska vara en förening
i framkant för sina medlemmar och en
förening som makthavare efterfrågar.
Mitt i all sorg finns det saker som glädjer
oss, Diabetessjuksköterska kommer att bli
en specialistsjuksköterskexamen. En fråga
som SFSD arbetat med mer eller mindre
aktivt ända sedan föreningen startade
1983. På senare år har arbetet med denna
fråga haft hög prioritet inom föreningen,
vilket nu gett detta glädjande resultat.
T
INNEHÅLL
Till minne av Britt-Marie 5
Regeringen presenterade i sin senaste
budget en satsning med 450 miljoner till
personer med kroniska sjukdomar och
kanske kan detta leda till en Nationell diabetesstrategi.
ANDiS - ett fortlöpande forsknings-
Styrelsen är i full gång med planering av
vårt symposiedagar 2014 och har ni inte
redan reserverat 3-4 april så är det hög
tid att göra det nu!
på ADA
”Kanske finns det inget hopp.Vi bara hoppas ändå.”
Rapport från FEND
16-18
Rapport från 49:de EASD
20-22
Mona Andersson
projekt 8-9
Svensk diabetessjuksköterska talar
13
Almedalen14-15
NDR-Nytt 24
Nyttan av appar och sociala
medier i egenvården
26-27
Diabetesförbundet 70 år
och Världsdiabetesdagen
Prestigefyllt miljonpris
30-31
32
Kartlägga mekanismer bakom
diabetiska kärlskador
38-39
4
DIABETESVÅRD NR 4 2013
Kontinuerlig subkutan
insulininfusion
Information om kommande litteraturöversikt som kommer
att fastställa behandling med CGM i kombination med sedvanlig insulinbehandling, insulinpumpsbehandling och kombinerad insulinpump och CGM.
Bakgrund
Syfte
Diabetes karaktäriseras av en defekt
blodsockermetabolism vilket leder till
förhöjda nivåer av socker (glukos) i blodet. Förekomsten av diabetes i Sverige är
cirka 4 procent. De vanligaste formerna
av diabetes betecknas typ 1-diabetes
respektive typ 2-diabetes.Typ 1-diabetes,
och i vissa fall även typ 2-diabetes, behandlas med insulininjektioner vid ett till
flera tillfällen per dygn. Trots detta kan
både typ 1- och typ 2-diabetes på sikt
orsaka svåra följdsjukdomar, bland annat
skador på njurarna, ögonen, nerverna
och hjärt–kärlsystemet. God kontroll av
blodglukosnivån är viktig för att undvika
följdsjukdomar. En vanlig komplikation
vid insulinbehandling är lågt blodglukos
(hypoglykemi) vilket kan få allvarliga följder.
Rapporten tas fram på uppdrag av Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Projektet kommer att mynna ut i tre separata rapporter:
För att förbättra glukoskontrollen och
minska risken för hypoglykemi finns idag
flera produkter som mäter blodglukosnivån (kontinuerlig subkutan glukosmätning, CGM) samt levererar insulin genom en insulinpump (kontinuerlig subkutan insulininfusion, CSII) kontinuerligt
över dygnet. CGM och/eller CSII är ett
komplext och svåröverskådligt område
som är i snabb utveckling. Behandlingen
är relativt kostsam jämfört med standardbehandlingen och det är därför viktigt att fastställa det vetenskapliga stödet
för dessa metoder.
• Behandling med CGM i kombination
med sedvanlig insulinbehandling
Projektgrupp: Sakkunniga:
Anna Lindholm Olinder, Med Dr, leg
sjuksköterska
Unn-Britt Johansson, docent,
leg sjuksköterska
Ragnar Hanås, Med Dr, överläkare
• Behandling med CSII
Per-Olof Olsson, Med Dr, överläkare
• Behandling med CGM kopplad till CSII
Martina Persson, Med Dr, läkare
Syftet med rapporten är att utföra en
systematisk litteraturöversikt för att fastställa kunskapsläget inom dessa tre områden vid behandling av diabetes hos
barn, ungdomar och vuxna personer.
Diabetes avser i detta projekt typ 1-diabetes, typ 2-diabetes samt diabetes vid
graviditet. Projektledare: Sophie Werkö
& Stella Jacobson
Från SBU:
Projektassistent: Anna Attergren
Granath
Kontaktperson: Sophie Werkö
E-post kontaktperson: [email protected]
Planerat publiceringsdatum: Hösten 2013
Sophie Werkö, projektledare
Stella Jacobson, biträdande projektledare
Anna Attergren Granath, projektassistent
Derya Akcan, informationsspecialist
Emelie Heintz, hälsoekonom
DIABETESVÅRD NR 4 2013
5
Till minne av
Britt-Marie Carlsson 17 mars 1955 – 8 okt 2013
”Åter höst efter en sommar som kanske aldrig kom. I alla fall
inte i den utsträckning vi önskade eller hur? Nåväl vatten
saknar vi inte och det är i och för sig något att vara tacksam
för i ett globalt perspektiv. I ett globalt perspektiv har vi
också en bra folkhälsa och en bra sjukvård och diabetesvård,
som vi naturligtvis inte vill ska försämras utan bli bättre och
räcka till alla!"
Så skrev Britt-Marie i sin ledare i SFSD
tidning, Diabetesvård, år 2012. Citatet
ger en målande och tydlig bild över BrittMarie som SFSD ordförande, som kollega och som vän.
En engagerad sjuksköterska såväl internationellt som nationellt, med en förmåga att lyfta blicken mot horisonten.
Men, samtidigt så närvarande i stunden,
alltid pigg, pådrivande och kreativ.Vi som
arbetat nära Britt-Marie vet vilken eldsjäl,
mitt i livet, hon var. Hon bokstavligt talat
brann för att förbättra diabetesvården
för den enskilde patienten liksom att
skapa förutsättningar för diabetessjuksköterskan att utöva en god diabetesvård. Det målmedvetna arbetet hon
drev är nu en verklighet, som att diabetessjuksköterskan får en egen specialistutbildning, att regeringen skapar resurser
för personer med livslång sjukdom.
Ett annat framträdande drag hos BrittMarie var hennes förmåga att lyfta fram
sina kollegor men samtidigt vågade hon
ställa krav, alltid med glimten i ögat.
Britt-Marie var inte bara en engagerad
diabetessjuksköterska utan en stor humanist, inte minst i ett globalt perspektiv.
Hon och maken Bengt förverkligade två
kenyanska flickors skolgång.
Britt-Marie älskade naturen och dess
växlingar. På sommaren tog hon mer än
gärna ett bad i havet, höst och vår kom
stavarna fram och vintertid spände hon
gladeligen på sig skidorna och tog en tur
i spåren både hemma i Istorp och vid sin
stuga i fjällen. Ett flertal Tjejvasor har det
blivit för Britt-Marie.
Britt-Marie lämnade oss mitt i livet efter
kort tids sjukdom, det känns overkligt
och orättvist.
Vi är oändligt tacksamma för den tid vi
fått förmånen att arbeta tillsammans.
Vi bevarar minnet av Britt-Marie djupt i
våra hjärtan. Våra tankar är hos Britt
Maries familj, maken Bengt och döttrarna Elin, Anna och Sara med familjer.
Ett viktigt budskap till oss andra är att
med gemensamma krafter fortsätta att
arbeta i Britt-Maries anda. Det måste vi
lova.
Mona Andersson
Janeth Leksell,
Lars Berg
Mona Jakobsson
Rosita Ilvered
Christin Jonazon
Gudrun Andersson
Ingela Bredenberg
Susanne Meijer.
6
DIABETESVÅRD NR 4 2013
Diabetessjuksköterskor är
bra på patientutbildning
Sjuksköterskeledd patientutbildning leder till bättre glykemisk
kontroll jämfört med sedvanlig vård. Detta är resultatet från
en s.k. metaanalys publicerad i Diabetes Educator i slutet av
2012. Nedan kan du läsa sammanfattningen som har översatts av Janeth Leksell
Syfte
Slutsatser
Syftet med denna metaanalys var att
bestämma effekten av sjuksköterskeledd
patientutbildning gällande diabetesegenvård (DSME) gällande kontroll av blodglukos och kardiovaskulära riskfaktorer.
Sjuksköterskeledd patientutbildning förknippas med förbättrad glykemisk kontroll, visar att programmen är mest effektiva bland seniorer och med uppföljande perioder av 1 till 6 månader.
Metoder
De elektroniska databaserna PubMed
och ISIS Kunskap har sökt efter relevanta
randomiserade kontrollerade studier
publicerade mellan 1999 och 2009. Effekt storlek beräknades för förändring i
HbA1c, blodtryck och blodfetter med
olika statistiska modeller. Subgruppsanalyser utfördes på patientens ålder, kön,
diabetes typ, baslinjevärdet för HbA1c,
längd på uppföljning, och studie miljö.
Framtida program får utröna som anpassas till behoven hos patienter yngre än
65 år kan förbättra effekterna av patientutbildning på blodglukos.
Tshiananga JK, Kocher S, Weber C, ErnyAlbrecht K, Berndt K, Neeser K.The effect
of nurse-led diabetes self-management
education on glycosylated hemoglobin
and cardiovascular risk factors: a metaanalysis. Diabetes Educ. 2012 Jan-Feb;
38(1):108-23. doi:10.1177/0145721711
423978.
Epub 2011 Nov 23.
Resultat
Totalt 34 randomiserade kontrollerade
studier där sammanlagt 5993 patienter
identifierades. Patientens medelålder
var 52,8 år, 47 % män, och HbA1c vid
baslinjemätningen var 8,5 %. Genomsnittlig förändring av HbA1c var en
minskning med -0,70 % för sjuksköterskeledd patientutbildning kontra -0.21%
med sedvanlig vård (UC). Detta motsvarade en effektstorlek på 0,506. Sjuksköterskeledd patientutbildning var också
förenad med förbättringar i kardiovaskulära riskfaktorer, särskilt bland manliga
patienter, bland dem med god glykemisk
kontroll, och i studier utförda i USA.
Fotografer
i detta nr:
Christin Jonazon
Ingela Bredenberg
Lena Samuelsson
m.fl.
Tresiba® (insulin degludek) – ett nytt basinsulin
NYHET! Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har
beslutat att Tresiba® (insulin degludek)
ska ingå i läkemedelsförmånerna
för patienter med typ 1-diabetes och
patienter med typ 2-diabetes med
begränsning*.
SÄNKER
BLODSOCKRET.
T
T.
JÄMNT,
T, STABILT
T,
OCH MED
FLEXIBILITET.
T1
T.
Referenser: 1. Tresiba® SPC 05/2013 www.fass.se.
2. Zinman B et al. Insulin Degludec Versus Insulin
Glargine in Insulin-Naive Patients With Type 2 Diabetes.
A 1-year, randomized, treat-to-target trial (BEGIN
Once Long) Diabetes Care 2012;35(12):2464-71. 3.
Heller S et al. Insulin degludec, an ultra-longacting
basal insulin, versus insulin glargine in basal-bolus
treatment with mealtime insulin aspart in type 1
diabetes. Lancet 2012;379(9825):1489-1497.
Tresiba® (insulin degludek): Behandling av diabetes
mellitus hos vuxna. ATC-kod: ännu ej tilldelad. Injektionsvätska, lösning 100 E/ml. Förpackningar:
Tresiba® FlexTouch® 5x3 ml förfylld injektionspenna,
Tresiba® Penfill® 5x3 ml cylinderampull. SPC uppdaterad
05/2013. F. Rx. För mer information – se www.fass.se.
1. Sänkning av HbA1c.2,3
*
Tresiba® ingår i läkemedelsförmånen för alla
patienter med typ 1-diabetes. Tresiba® ingår
i läkemedelsförmånen vid behandling av typ
2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.
3. Injiceras en gång om dagen
– vid flexibel tidpunkt när det behövs.1
At Novo Nordisk, we are changing diabetes.
In our approach to developing treatments,
in our commitment to operate profitably
and ethically and in our search for a cure.
2. Lägre risk för nattliga hypoglykemier
jämfört med glargin.2,3
insulin degludek
Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 [email protected] www.novonordisk.com
8
DIABETESVÅRD NR 4 2013
ANDiS – ett fortlöpande
forskningsprojekt
Vi fick ett erbjudande att beskriva hur ANDiS, Alla Nya
Diabetiker i Skpne, har utvecklats de senaste fem åren sen
dess star t 2008. En av oss skrev en kor t ar tikel när ANDiS
påbörjades och där beskrevs tillvägagångssätt och studiens
syften (1). Syftena är att finna fler undergrupper till diabetessjukdomen samt att skapa förutsättningar till uppföljning
av sjukdomens förlopp, behandling och prognos.
Det slutgiltiga målet är att erbjuda patienten en individanpassad behandling.
Patienterna tillfrågas om att lämna fastande prover, såsom GAD, c-peptid,
DNA och fp-glukos, vid ett tillfälle under
det första året efter diagnos. Till dags
dato deltar 8071 patienter som får vård
på vårdcentraler, sjukhus och hos privata
vårdgivare här i Skåne. Någon bortfallsanalys har vi inte haft möjlighet att genomföra och därför kan incidensen av
diabetes i Skåne varken beräknas eller
säkerställas utifrån ANDiS. De senaste
två åren har ca 1700 patienter årligen
deltagit och detta ur en population på
1,2 miljoner invånare.
Senaste uppdateringen
Vårt senaste förslag på en klassificering
går att läsa på ANDiS hemsida http://
andis.ludc.med.lu.se och från diagrammet nedan. Där framgår det bl.a. att 5. 4
% av patienterna kan klassificeras som
Latent Autoimmune Diabetes in Adults
(LADA) och då i två olika former. LADA
är en diabetesgrupp med genetik från
både typ 1 och typ 2 diabetes och för
närvarande finns en osäkerhet gällande
vilka behandlingar som är de mest optimala för denna grupp av patienter. Det
är för övrigt planerat att göra en uppföljning av deltagande patienter. Uppföljningen kommer att innebära fastande
provtagning av bl.a. c-peptid och då med
intervallen 2, 5 och 10 år efter diagnos.
C-peptidmätningen är otillförlitlig vid
debuten och speglar ofta akut glukotoxicitet (2) och kan därmed försvåra
av riskgenvarianten ADRA2A. ADRA2A
klassificeringen av sjukdomen. Uppföljär en särskild genvariant som finns hos
ningen kan därför vara ett led till att
40 % av alla personer med diabetes. Den
befrämja sökandet efter undergrupper
ökar känsligheten för stresshormonet
(3). Vidare har flera studier initierats utiadrenalin hos de insulinproducerande
från ANDiS. ESTRID är en epidemiolocellerna och minskar därmed insulinutgisk studie av riskfaktorer för LADA och
söndringen, vilket kan bidra till utvecktyp 2 diabetes. MEDIM är en populationsbaserad studie som undersöker
lingen typ 2 diabetes. BALAD, är ytterlibetydelsen av Migration och Etnicitet för
gare en läkemedelsstudie för patienter
utvecklingen typ 2 diabetes. BALAD, är ytterligare en läkemedelsstudie
Diabetesutvecklingen I Malmö. Yohimmed LADA, men ännu så länge pågår
för patienter med LADA, men ännu så länge pågår ingen studie enbart ur
bin ärden
en läkemedelsstudie
där
man
uningen
studie enbart ur den kvalitativa
kvalitativa traditionen! Se gärna ANDiS
hemsida
dersökt
effekter
av
behandling
med
traditionen!
Se gärna ANDiS hemsida
http://andis.ludc.med.lu.se
ADRA2A-antagonisten Yohimbin hos
http://andis.ludc.med.lu.se
patienter med respektive utan bärarskap
n = 7110
1%
74%
2%
1%
3%
1%
4%
1%
12%
1%
T1D med sen debut - ålder ≥35 år, C-peptid <0.3nmol/l, GAD-antikroppar ≥ 20 kE/l
T1D med relativ insulinbrist - ålder < 35 år, C-peptid 0.3-0.7 nmol/l, GAD-antikroppar ≥ 20 kE/l
T1D med absolut insulinbrist - ålder < 35 år, C-peptid < 0.3 nmol/l, GAD-antikroppar ≥ 20 kE/l
Sekundär diabetes - tidigare pankreatit, GAD-ab < 10 kE/l
LADA mild form - ålder ≥ 35 år, C-peptid ≥ 0.3 nmol/l, GAD-antikroppar 10-19 kE/l
T2D klassisk - ålder ≥ 35 år, C-peptid ≥ 0.7 nmol/l, GAD-antikroppar <10 kE/l
T2D med relativ insulinbrist - ålder ≥ 35 år, C-peptid 0.3-0.6 nmol/l, GAD-antikroppar <10 kE/l
LADA - ålder ≥ 35 years, C-peptid ≥ 0.3, GAD-antikroppar ≥ 20 kE/l
MODY- genotypbaserad
T2D med tidig debut - ålder <35 år, C-peptid ≥ 0.7 nmol/l, GAD-ab < 10 kE/l
DIABETESVÅRD NR 4 2013
Professionens synpunkter
Vi har tillfrågat flera diabetessjuksköterskor om deras åsikt om ANDiS och dess
för- och nackdelar. Svårigheterna som
beskrivs är oftast av praktiskt karaktär
där tidsbrist och glömska kan medföra
att information om ANDiS inte ges och
att prover inte tas. Att tydliggöra eller
förändra den lokala rutinen kan vara till
hjälp, menar de. Fördelarna med ANDiS
beskrivs som ett stöd vid klassificering
och dessutom står ANDiS för alla analyskostnader. Svar på c-peptid och GAD
kan vara behjälpligt vid val av behandling
och det är viktigt att vi alla samlar kunskap för att förbättra våra patienters
livssituation.
Patienters synpunkter
När det gäller patienter som deltar i
ANDiS uppfattar vi att de är mycket
engagerade i sin sjukdom och i synnerhet vid debuten. De är i hög grad villiga
att ställa upp för forskning och de tycker
att det är en god sak att göra. Det finns
generellt en stor tillit till vården och
forskningen och det är av yttersta vikt att
vi inom professionen förvaltar detta
förtroende på ett bra sätt. Det krävs stor
respekt för det faktum att människor är
villiga att dela med sig av sin tid och sina
resurser och vi får alla påminna oss om
att vara ödmjuka inför detta.
Rådande forskningsetik
Vid forskning på människor är det av yttersta vikt att ha forskningsetiken i åtanke genom hela processen. En etikdeklaration som fått stor betydelse är Helsingforsdeklarationen. Denna deklaration
används som ett grundläggande dokument i forskningsetik inom många vetenskapsområden. Helsingforsdeklarationen
skapades för att skydda försökspersoner.
Bakgrunden var den forskning som bedrevs på fångar i koncentrationsläger
under andra världskriget och där fångarna inte tillfrågades om samtycke. En
utgångspunkt är att det finns två krav att
ta hänsyn till. Kravet på att ta fram ny
kunskap, något som är viktigt för både
individers och samhällets utveckling,
samt kravet på skydd mot fysisk, psykisk
och annan skada av deltagare i samband
med forskning. Dessa krav kommer
ibland i konflikt med varandra och måste
då vägas mot varandra. Denna avvägning
och gränserna för den diskuteras i Helsingforsdeklarationen. En svensk tolkning
och tillämpning av denna deklaration har
tagits fram av Vetenskapsrådet ”Vetenskapsrådets riktlinjer för värdering av
medicinsk humanforskning” www.vr.se
9
Forskning som ska utföras på människor
styrs av lagen. Det är viktigt att utan
några undantag följa de forskningsetiska
lagar och regler som finns i Svensk författningssamling 2003:460 (4). I första
paragrafen kan man läsa om syftet med
lagen som är att skydda den enskilda
människan och respekten för människovärdet vid forskning. Denna lag innehåller bestämmelser om etikprövning av
forskning som avser människor och biologiskt material från människor. Den
innehåller också bestämmelser om samtycke till sådan forskning. I 17 § kan man
läsa följande text om samtycke ”Forskning får utföras bara om forskningspersonen har samtyckt till den forskning
som avser henne eller honom. Ett samtycke gäller bara om forskningspersonen
dessförinnan har fått information om
forskningen enligt 16 §. Samtycket skall
vara frivilligt, uttryckligt och preciserat till
viss forskning. Samtycket skall dokumenteras. Prover till forskning får således
aldrig tas utan att patienten har blivit informerad och har samtyckt enligt ovan”.
Författarnas reflektioner
Under årens lopp har en del frågor återkommit och dessa utifrån patientens
perspektiv:
• Ett flertal patienter undrar om de
fortfarande har diabetes när deras blodsockervärden blivit normala. För oss inom professionen är det tydligt att målet
för behandling är normoglykemi med/
utan medikamentell behandling samtidigt som en ställd diabetesdiagnos inte
kan tas bort. Kan det vara så att vi inte är
tillräckligt tydliga med att förmedla diabetesdiagnosen? Hur förvissar man sig
som vårdgivare om att personen man
har framför sig har förstått budskapet?
Att förmedla en kronisk diagnos och
samtidigt förmedla hopp för framtiden
kan naturligtvis vara en svår balansgång.
Det kräver eftertänksamhet och att man
klargör för sig själv på vilket sätt budskapet bör förmedlas beroende på vem
man har framför sig. Är detta en fråga
som ni känner igen från era patienter?
Hur ser den förmedlade information ut?
Handlar detta om samverkan, information, lärande eller något annat? Ett antal
patienter har av detta skäl hoppat av
deltagandet i ANDiS.
• Vidare har patienter beskrivit att de är
osäkra på om de har diabetes eller inte.
De har fått veta ”att de har legat på
gränsen”. Dessvärre förekommer det
fortfarande uttrycken ”en släng av
socker” eller ”lite diabetes”. Vi tror inte
att dessa uttryck är vanligt förekommande men dock värda att reflektera
över. Råder det samsyn avseende diagnoskriterierna vid diabetes på våra arbetsplatser? Kan vi som vårdgivare ha ett
motstånd till att ställa diabetesdiagnosen
och då särskilt vid endast några lätt förhöjda blodsockervärden?
Sammanfattningsvis
Arbetet med ANDiS upplever vi som en
mycket viktig och tillfredställande uppgift.
Genom kontakten med olika vårdgivare
uppfattar vi att det finns ett enormt engagemang och en stor kraftkälla i de
personer som alla har ett gemensamt
mål i sikte, nämligen att förbättra livet för
personer med diabetes. Det ger inspiration till att hitta nya vägar mot förbättringar. Det som gör det meningsfullt är
att det alltid går att förbättra vården, hur
bra vi än är kan vi alltid bli bättre. Slutligen, vill vi tacka patienterna som deltar
och tacka alla kolleger i Skåne som inkluderar patienter till ANDiS. Utan ert engagemang och entusiasm hade denna
studie inte varit möjlig!
Vänligen
Ylva Wessman och Maria Fälemark,
Diabeteskliniken, SUS, Malmö.
[email protected]
[email protected]
1) Wessman, Y (2009) ANDIS-Alla Nya
Diabetiker i Skåne. Diabetesvård. (4),19.
2) Agardh, C-D & Berne, C (2011) Metabola rubbningar vid diabetes. (I.Lager).
Diabetes.
3) Dorkhan, M et al (2012) ANDIS-ett
steg mot individualiserad medicin.Vaskulär Medicin. 28 (4),175-178.
4) SFS (2003) Lag 2003:460 om etikprövning av forskning som avser människor. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_
sfs-2003-460/
10
DIABETESVÅRD NR 4 2013
Ny magisteruppsats!
Rädsla för hypoglykemier
En tvärsnittsstudie som belyser hur föräldrar till små barn
med diabetes uppfattar hypoglykemier. Påverkar olika faktorer föräldrarnas upplevelse och rädsla? Hur skattar föräldrarna sin egen livstillfredställelse?
Sammanfattning
Situationen för föräldrar till små barn
med diabetes innebär alldeles speciella
utmaningar. Behandling av diabetes hos
små barn måste ta helt andra hänsyn än
behandling av äldre barn och vuxna med
sjukdomen. De små barnen drabbas
också både hårdare och oftare av svår
hypoglykemi.
Syftet med detta arbete var att belysa
hur föräldrar till små barn med diabetes
uppfattade hypoglykemier. Har faktorer
som barnens ålder, diabetesduration,
glukoskontroll, typ av behandling, föräldrars kön, upplevda svåra hypoglykemier,
antalet blodsockermätningar några samband med hur föräldrarna uppfattade
hypoglykemier och den rädsla de hyste
för hypoglykemier? I vilken grad skattade
föräldrar att deras barns diabetes påverkade deras egen livstillfredsställelse?
Femtio föräldrar till barn med diabetes
och med en ålder yngre än åtta år fick
fylla i en enkät innehållande både slutna
och öppna frågor. Svaren bearbetades
både kvantitativt och kvalitativt. Det
svenska frågeformuläret ”leva med diabetes” har ursprungligen utarbetats av
Sam Nordfeldt och Johnny Ludvigsson,
vid universitetssjukhuset i Linköping.
Urvalet i nämnda studie bestod av 74
barn/tonåringar med diabetes i åldrar
mellan 4 och 18 år och/eller deras föräldrar.
Resultatet visade att föräldrar skattade
att svår hypoglykemi var ett stort problem. De hyste stor rädsla för svår hypoglykemi och de ansåg att risken för att
deras barn skulle drabbas av det, var
mycket störande. Särskilt mycket oroade
de sig när barnet sov, vistades i barnomsorg eller var med kompisar. Mödrar
oroade sig mer än vad fäderna gjorde.
Barnens blodsocker mättes ofta och
majoriteten av föräldrarna mätte blodsockret även nattetid. De yngsta barnens
blodsocker mättes särskilt ofta nattetid.
Svängningar i barnens blodsocker och
oro för hypoglykemier var de vanligaste
orsakerna till att föräldrar mätte nattetid.
De föräldrar som mätte sitt barns blodsocker ofta uppvisade lägre poäng i hur
de såg på livet. De föräldrar som ansåg
att deras barns diabetes i hög grad påverkade deras eget liv uppvisade också
lägre poäng i hur de såg på livet.
Slutsats och förslag
till vidare studier
Föräldrar till små barn med diabetes
tycks lägga ner ett stort arbete i alla de
uppgifter och åtaganden som egenvården kräver. Trots att de hyser stor rädsla
för hypoglykemier och trots stora utmaningar och svårigheter lyckades de att
upprätthålla en god glukoskontroll hos
sina barn. Arbetet och stressen de känner kanske är pris föräldrar är tvungna
att betala för att uppnå detta.
Kunskapsluckorna inom området är
stora och kanske behöver våra rekommendationer och strategier i mötet med
dessa föräldrar modifieras. Hur förhåller
vi oss som vårdpersonal till ett frekvent
blodsockermätande och till att föräldrar
mäter blodsockret nattetid? Behöver vi
arbeta fram utbildningsprogram speciellt
anpassade till föräldrar till de små barnens behov?
Det återstår mycket att kartlägga vad
gäller hypoglykemier och dess påverkan
på föräldrars liv. Behöver vi mäta föräldrarnas livskvalitet i en större omfattning?
Det är frågor som känns angelägna att få
mer kunskaper i, allt i syfte för att om
möjligt underlätta vardagen för dessa
föräldrar.
Författare: Katarina Wistrand,
vid diabetesmottagning Södersjukhuset.
nsulinet
som blandas effektivt
insuman basal (humaninsulin, isophan):
• 3kulorföreffektivblandning 1
• SoloSTAR:1–80enheter,enkelattinjicera,
enkel att lära ut
insuman ®basal (humaninsulin, isofan) Px ,F,100IE/mlinjektionsvätska,suspensionäretthumaninsulin(biosyntetiskt)medgradvisinsättande
effektochlångduration.Indikation:Diabetesmellitusdärbehandlingmedinsulinkrävs.Varningochförsiktighet:sewww.fass.se.Förpackningar:
InsumanBasalSoloSTAR5x3mlochcylinderampuller5x3ml.Förvidareinformationochsenasteprisuppgiftsewww.fass.se.Datumförsenaste
översynen2012-07-03.
SE.ISO.13.05.01 MAJ 2013
Referens:1.KaiserPetal.JournalofDiabetesScienceandTechnology2010,4(3):652-657.
S anofi-aventis
AB. Tel 08-634 50 00. www.sanofi.se.
Vid frågor om våra läkemedel kontakta: [email protected]
12
DIABETESVÅRD NR 4 2013
Magisteruppsats! Livskvalité
och patienttillfredsställelse
En beskrivning av upplevelsen efter byte till insulinpumpsbehandling. Intervjuer i fokusgrupper som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.
Abstrakt
Syfte: Beskriva hur vuxna med typ
1-diabetes erfar övergången från flerdosbehandling till insulinpumpbehandling avseende kvalitén i det dagliga livet
och behandlingstillfredsställelse. Metod:
Kvalitativ studie baserat på intervjuer i
fokusgrupp. I studien deltog 11personer
med typ 1-diabetes som hade haft insulinpumpbehandling i minst ett år. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ
innehållsanalys.
Resultat: Innehållsanalysen resulterade
i tio underkategorier som sammanfogades till tre kategorier: Livskvalitet och
hälsa, Omgivningens reaktioner och
Teknikberoende. Deltagarnas upplevelser kan sammanfattas i temat Insulinpumpbehandling upplevs som en befrielse men innebär även en känsla av att
diabetessjukdomen synliggörs. Deltagarna angav att övergång till insulinpumpbehandling innebar en förändrad livskvalitet genom att de upplevde en större
frihet och flexibilitet i framförallt måltidssituationer. Flera deltagare upplevde att
blodsockret hade blivit jämnare och de
var mindre oroliga för att få nattliga hypoglykemier. Omgivningen reagerade
med nyfikenhet och intresse men det
kunde även leda till att deltagare kände
sig tvungna att berätta att de hade diabetes eftersom insulinpumpen kunde
synas eller höras. Att hantera insulinpump i vardagen upplevde deltagarna
som enklare och bekvämare än vad de
hade trott innan de fick insulinpump.
Flera deltagare upplevde dock att det
var besvärligt att alltid behöva ha beredskap om något skulle hända med insulinpumpen. Samtliga deltagare angav att de
var nöjda med sin behandling och att de
rekommenderade insulinpump till andra.
Det som utmärktes i resultatet i denna
studie var att flera deltagare upplevde
att det var svårare att träna sedan de gått
över till insulinpumpbehandling.
Nyckelord: diabetes mellitus type 1,
insulin infusion system, quality of life,
treatment satisfaction, qualitative research.
Slutsats: Övergång till insulinpumpbehandling kan upplevas som befrielse men
även en känsla av att diabetessjukdomen
synliggörs. Samtliga deltagare upplevde
en ökad behandlingstillfredsställelse. Det
finns ett behov av repetitionskurs för att
diskutera insulinpumpbehandling i samband med fysisk aktivitet.
Instutionen för medicinska vetenskaper,
Uppsala Universitet.
Författare: Tuula Saarinen, Diabetessjuksköterska
Endokrinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Handledare: Anna Lindholm Olinder,
Diabetessjuksköterska, PhD,
KALENDARIET 2013
LÄKARSTÄMMAN
5-6 december 2013
Waterfront Congress Centre
www.sls.se
IDF 2013
2-6 december 2013 Melbourne, Australien
www.idf.org
DIABETESVÅRD NR 4 2013
13
Svensk diabetessjuksköterska
talar på ADA
Soldränkt glittrande vatten, lummig parkgrönska och en atmosfär av värme i både luft och från människor var mitt
allra första intryck.…
För snart ett år sen fick jag ett mail från
ADA (American Diabetes Association).
Jag blev inbjuden som talare på den årliga konferensen. Jag kände mig mycket
hedrad, ett sådant erbjudande kan man
inte tacka nej till. De håller den årliga
konferensen midsommarhelgen varje år
på olika platser i USA. I år var konferensen i Chicago, och eftersom jag aldrig
varit där passade jag på att tillsammans
med min man ha ett par semesterdagar
tillsammans före konferensen. Symposiet
var måndag morgon kl 8 efter midsommarhelgen, konferensen började på fredagen (midsommarafton).
Jag blev inbjudan att tala på ett symposium som kallades ”Mealtime Insulin
Dosing–It’s More Than Counting Carbohydrates”. Symposiets titel var spännande, speciellt som vi i Sverige just nu är på
väg att återinföra kolhydratsräkning på
många kliniker. Eftersom vi inte använt
det så mycket de senaste åren vet vi
också att bolusdosering är mer än kolhydratsräkning.
Titeln på mitt föredrag var “Bolus Insulin
Dosing--Variable Effects of Timing and
Missed Doses on Glycemia”. Att tala om
missade doser har jag gjort många
gånger. Jag har studerat missade doser
hos tonåringar både kvantitativt och
kvalitativt, och har läst alla artiklar som
finns i ämnet. Min egen avhandling handlade mycket om det. Timing of bolus,
alltså om insulindosen ska tas före, under
eller efter måltiden var ett nytt ämne. I
min avhandling hade jag dock kommit
fram till att tonåringar oftare missade
dosen om de tog den efter. Min kliniska
erfarenhet, efter flera diabetesläger och
mottagningar med avläsningar av blodsockerdata och pumpdata från nedladdade mätare och pumpar, var att det
sällan eller aldrig var en fördel att ta insulinet efter måltiden. På ADA duger det
dock inte med bara klinisk erfarenhet. Jag
fick ägna några timmar åt att söka på
olika databaser om ”timing of bolus”.
Det fanns inte så mycket skrivet i ämnet,
men jag hittade nio artiklar, som bekräftade min kliniska erfarenhet att det sällan
eller aldrig är en fördel att ta insulinet
efter måltiden.
Jag var först att tala på symposiet, som
var mer än fullsatt trots den tidiga morgonen. Efter mig talade en dietist från
USA, Alison B Evert, om olika typer av
bolus, och evidensen för att använda det.
Hon refererade även till en artikel jag
skrivit, vilket var roligt. Sen talade ännu
en dietist, Kristine Bell från Australien,
om att räkna ut dosen från ”food insulin
index” istället för kolhydrater, vilket kanske är ett säkrare sätt. Sist att tala var
Howard Wolpert från Boston. Han talade om fettets betydelse för insulindosen,
att de ofta behövdes en större dos
eventuellt i form av en förlängd bolus till
fettrika måltider.
Symposiet var mycket uppskattat, många
kom fram och tackade och sa att det var
det bästa symposium de hört om kolhy-
dratsräkning och att mixen av dietister,
sjuksköterska och läkare var väldigt bra.
Våra föredrag kompletterade varandra
och gav en bra helhetssyn på ämnet.
ADA’s konferens är mycket stor, och i år
var det 13 000 deltagare från hela världen på den. Det pågick många symposier
samtidigt och det var ibland svårt att
välja vilket man skulle välja. Jag lyssnade
bl a på 30-års-resultaten av DCCT-studien som presenterades för första
gången på ADA. Det är fortfarande
skillnad i antalet senkomplikationer mellan den grupp som fick intensivbehandling och den som fick konventionell behandling.
Dagarna innan konferensen utforskade
vi Chicago per cykel och även per kajak.
Vi cyklade längs Lake Michigan och njöt
av omgivningarna, sommarvädret och
alla trevliga och hjälpsamma människor.
En paddeltur mellan skyskraporna på
Chicago River var en upplevelse som jag
kommer att bära med mig länge. Jag
lämnade Chicago och konferensen med
många vackra, varma och vänliga minnen.
Anna Lindholm Olinder
14
DIABETESVÅRD NR 4 2013
Almedalen 2013
SFSD deltog tillsammans med Svenska Diabetesförbundet
och SFD deltog i fyra debatter där diabetesvården diskuterades och ventilerades på ett kraftfullt och givande sätt. Det
övergripande syftet med debatterna handlade om hur personer med diabetes kan erbjudas en jämlik och god diabetesvård. Men debatterna handlade också om hur patienter
med diabetes kan uppnå mer makt och slippa delta i vårdens
lotteri.
Patientmakt - Ja vad betyder det?
Helt uppenbart är att statsmakterna vill
stärka patienternas makt över den egna
vården. En rad åtgärder har vidtagits som
möjligheten att läsa sin journal på nätet,
personcentrerad vård, tekniska innovationer som självdialys och inte minst de
förslag som lades fram från patientmaktsutredningen i början av sommaren.
Johan Assarsson, psykiatriker, är mannen
bakom utredningen som deltog vid ett
flertal seminarium. I korthet innefattar
utredningen följande delar:
• Skillnaderna i den vård som ges i dag
är oacceptabelt stora: mellan olika delar
av landet, mellan män och kvinnor, mellan starka och svaga grupper i samhället.
• IT-system där patienterna kan boka tid
på webben eller knappa in personnummer för att bli uppringd senare gynnar
många, men stänger samtidigt ute andra
som inte kan använda systemen. Därför
behövs flera olika vägar in i hälso- och
sjukvården och ett mer patientcentrerat
synsätt när ny teknik införs.
• Frågor om diskriminering och likvärdig
vård ska ingå i alla grundläggande vårdutbildningar.
• Patientundersökningar och klagomål
på vården måste tas tillvara bättre, både
lokalt och nationellt genom att den nya
inspektionen för vård och omsorg sammanställer, analyserar och återkopplar
erfarenheter från anmälningsärenden.
• En ny patientlag som förväntas gynna
patientens valfrihet gällande exempelvis
val av vårdgivare. Därtill ska vårdresultat,
kvalitet och klagomål göras tillgänglig för
att underlätta för gemene man att välja
vårdgivare.
SFSD välkomnar dessa förändringar då
det avser att stärka patientens inflytande
i diabetesvården. I debatten framförde
SFSD att patientmakt handlar om dem
som redan är välinformerade och kan
tala för sig, men vården behöver verktyg
för att informera dem som inte själva
kan eller vill vara aktiva. Man kan här
fråga sig om alla vill vara aktiva? Jag menar hur många aktiva val ska vi människor
behöver göra under en livstid? När vi i
perioder känner oss svaga eller har
ohälsa orkar vi i det läget utröna kvaliteten på aktuell vårdgivare? Av det följer
att diabetessjuksköterskan måste skaffa
sig pedagogiska verktyg, som till exempel
kulturell kompetens och om att ta hjälp
av anhöriga. Patientmaktens första steg
är delaktighet, något som kräver kompetens och fingertoppskänsla så att budskapen verkligen når fram.
Försämras diabetesvården eller handlar det om ett lotteri?
En annan debatt handlade om det vi
redan vet att utvecklingen inom diabetesvården går åt fel håll, inom flera områden, som exempelvis blodsockret.
Stort tack till Nationella Diabetesregistret och till alla diabetessjuksköterskor
som deltar i registret. Men det finns
regionala och lokala skillnader, handlar
allt om ett lotteri vilken vårdenhet patienten tillhör? Framförallt är de unga
vuxna som tycks uppvisa försämrade
värden. Återigen visar resultatet på olika
resultat i olika delar av landet. SFSD tog
givetvis tillfället i akt och framförde vikten av kompetenta diabetessjuksköterskor och att utbildningen får status som
specialist sjuksköterska. Snart är det som
ni alla vet en realitet att diabetessjuksköterskan får en skyddad yrkesbeteckning.
Jättetack till alla i SFSD som under ledning av Britt-Marie Carlsson drivit frågan
i fler år. En annan aspekt som diskuterades var hur ersättningssystemet till vårdenheter ska utformas så att dessa ges
möjlighet att erbjuda alla personer med
diabetes adekvat kontinuitet och stöd.
Diskussionen kom också att handla om i
vilken grad personer med diabetes har
tillgång till gruppbaserade utbildningar.
Slutligen poängterades att sjukdomen är
en medicinsk åkomma men också en
psykologisk utmaning. Något som Agneta Toresson mfl diskuterat i filmen stark
med diabetes typ 1 (http://www.youtube.com/watch?v=7_SwqtkXbBY). Filmen
finns således på youtube. Kolla in den!
Unga personer med diabetes dags för krafttag.
Ellinor Persson ledde samtalet som i
huvudsak handlade om situationen för
unga vuxna med Typ 1-diabetes, om hur
sjukvården förhåller sig till övergången
DIABETESVÅRD NR 4 2013
mellan barn och vuxen och vad det betyder för hälsan hos patienterna. Ett
samtal som fördes utan publik men som
var spännande, proaktivt och konstruktivt. Mona ordförande från SFD förde
fram ett innovativt förslag; att öppna
ungdomsmottagningar specifikt för denna grupp. Alla ungdomar med livslånga
sjukdomar kräver särskilt omhändertagande, speciellt eftersom hjärnan inte är
fullt utvecklad förrän vid 23 års ålder,
vilket bland annat gör att det är svårt att
framtidsplanera. De passar helt enkelt
varken på barn- eller vuxenkliniken. Representanter för SDF lyfta fram att
Landstingen har olika sätt att bemöta
innovativa förslag inom diabetesvården.
Ung Diabetes: En sak som är mycket intressant är de appar som börjar komma.
15
Jag använder till exempel en app som
Agneta Thoresson utvecklat och är jättenöjd! De här apparna har mejlfunktioner eller kan sparas ner som dokument,
och det finns läkare/sköterskor som är
intresserade av att få den informationen,
vilket borde kunna förbättra uppföljningen av behandlingen.
Reflektioner från en
som var i Almedalen
Det är en upplevelse och en ynnest att
stå öga mot öga med patienter, andra
professioner, politiker och journalister.
Genomgående var det bra diskussioner
där alla är rörande överens om att vården för personer med diabetes måste
förbättras vilket kräver krafttag. Frågan är
hur alla bra tankar och idéer blir till en
verklighet i det dagliga vårdarbetet. Då
min övertygelse att delta i debatter, att
våga vara tydlig i konsekvensbeskrivning,
att våga tänka nytt är en viktig hörnsten
för god vård. SFSD i samarbete med
patientförening, diabetologer och andra
professioner kan tillsammans bestiga
berg. Jag måste säga att mycket har hänt
sedan Almedalen första veckan i juli. Nu
kan vi glädjas åt att Diabetessjuksköterskor tilldelas en egen utbildning och att
regeringen har avsatt miljoner till strategier för att förbättra vården av personer
med livslånga sjukdomar. Kanske blir
2013 ett historiskt år, det året där den
negativa trenden inom diabetesvården
vände!
Vid pennan Janeth Leksell
16
DIABETESVÅRD NR 4 2013
Rapport från FEND
20-21 sept 2013 i Barcelona
För 18:e gången ordnades FEND (Foundation of European
Nurses in Diabetes). Årets värd var ett soligt och sommarvarmt Barcelona.
Första dagen inleddes med en presentation av diabetessjuksköterskans kompetens och forskning i Spanien. För oss
deltagare från Sverige kände vi inte igen
oss då de framhöll att sjuksköterskorna i
Spanien hade mest utbildning och erfarenhet kring diabetes i hela Europa. Det
är tre års studier för att bli legitimerad
sjuksköterska, och nu finns även möjligheter att doktorera. Ingen specialisering
inom diabetes finns. Utbildning sker i
samarbete med Spanska Diabetes Sällskapet (SED), ENDCUP och industrin.
Det finns tre nivåer : Survial, Basic och
Advanced sistnämnda grupp sköter
pumpar, tar över besök från barnkliniken,
har telefonrådgivning, kontrollerar fötter
och handleder sjuksköterskor och läkare under utbildning.
AnneLoes van Staa från Nederländerna
inledde sitt anförande med att visa en
film om Trevor som tycker att det är kul
att ha diabetes http://www.youtube.
com/watch?v=cMGgoInt1Mo. För att
ungdomarna inte skall hamna i ett glapp
mellan barn och vuxen hade de startat
ett innovationsprogram som heter ” På
dina egna ben framåt” denna består av
11 diabetesteam. En individuell plan upprättas. Ungdomen kommer in ensam till
vårdgivaren och förälder får komma in
en stund i slutet och ungdomen får förklara vad besöket handlat om för föräldern. Resultat har varit att ungdomarna är
mer aktiva och oftare kommer på besök.
Denna modell ger lättare utrymme att ta
upp frågor som t.ex. sex, alkohol och
droger. Innan övergången fick också både
barn och föräldrar svara på en enkät där
ungdomarna beskrev vad de tyckte att
de kunde och visst samt föräldrarna vad
de tyckte och trodde att barnet kunde.
Dessa stämde inte alltid överens och gav
upphov till diskussioner. Målet är mer
patientcentrerad vård där ungdomar
förbereds för egenvård i övergång till
vuxenvården.
sjukdomstid talade det för familjär
Moody. De tog även C-peptid i urinen
som vid värden < 0,2 mmol/l visade insulinbrist, kreatinin ratio och antikroppar
GAD och IA2 kontrollerades med.
HNF1A tyder på progressiv betacellsfunktion och känslighet för lågdos SU
preparat. Mer hjälp finns att få på http://
diabetesgenes.org/ där flera typer av
genetiska varianter finns att läsa om.
Vi är gjord att vara aktiva. Inaktivitet är
lika dödligt som rökning inledde Brian
Martin från Schweiz som talade om att
vi borde tänka om till vår inställning till
fysisk aktivitet. Motion har bra effekt redan efter 5 minuter.
Ett nytt forum för sjuksköterskor i diabetesvård finns där det är möjligt att dela
idéer till forskning och resultat. Connecting Nurses http://www.connectingnurses.com/web/
De positiva hälsoeffekterna av regelbunden fysisk aktivitet för en hel rad endpoints har väl dokumenteras och fysisk
inaktivitet har erkänts som en av de viktigaste riskfaktorerna för värdens växande börda av icke smittsamma sjukdomar, nämligen diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Primärvården kan
göra ett viktigt bidrag till förbättringen av
fysisk aktivitet nivåer, särskilt för de minst
aktiva.
Moody Monogenic diabetes and the
role of the diabetes nurse stod härnäst
på programmet. Mer än 90 % feldiagnosticeras till t.ex. insulinberoende diabetes.
Viktigt att vara observant på tidig debut
under 25 år där en till två familjemedlemmar har diabetes. I England mätte de
C-peptid, om det var mätbart efter 3 års
LADA är en autoimmun sjukdom där 98
% är GAD 65 positiva. En sjukdom som
drabbar typiska typ 2 patienter, de ser
inte ut som typ 1:or rent kroppsligt, är
äldre, har historik av metabolt syndrom,
högt blodtryck, höga lipider och övervikt.
Detta är den andra vanligaste diabetestypen. I Sverige en prevalens på ca 10 %.
Skillnaderna fån typ 2 diabetes är att de
är yngre, har mindre övervikt (stor överlappning finns) snabbare betacellsförstörning. 80 % är insulinberoende inom
3 år. Behandling: insulin är inte nödvändigt från start. Ingen bevisad effekt på
betacellsfunktionen i framtiden med det.
Metformin och DDP 4 hämmare kan ges
inga studier på detta. SGLT-2 hämmare
fungerar troligen också. SU skall INTE
ges. Täta besök i sjukdomsdebuten. Budskapet att ta med hem var Hitta Lada
patienterna testa GAD 65 antikroppar.
DIABETESVÅRD NR 4 2013
Fetma och diabetes är en farlig förbindelse. Ekologiska och genetiska faktorer
inverkar. Dubbel risk att insjukna i DM
med BMI >30, 3x ökad risk vid BMI >35
och 6x ökad risk vid BMI >40. Abdominal fetma ökad risk för hjärt- kärl sjukdom. Riskfaktorer IFG/IGF, historik,
minskad fysisk aktivitet, mer mat, ålder,
etnicitet, låg D vitamin nivå. Obecitet är
en svår sjukdom att behandla. Viktigt att
arbeta med beteende, diet, fysisk aktivitet och medicin. Mest kostnadseffektivt
är operation.
Dag ett avslutades med tre berättelser
om gruppbaserade utbildningar i Gibraltar, Nederländerna och Irland. De arbetade efter ett utarbetat koncept för att
utbilda utbildare och att alla patienter
skulle få samma information och stöd att
sedan kunna nå sina individuella mål.
Tillsammans är det lättare visuellt demonstrerat med Kermit och Miss Piggy
skallade Prof João Raposo och Lurdes
Serrabulho från Portugal. De har ett nationellt träningsprogram för personer
med Typ 2 diabetes med sju träffar under
en sexmånaders period. Dessa handlade
om livsstil, mat och fysisk aktivitet. Viktigt
med aktivt lyssnande. Deltagarna fick
skatta på en skala mellan 1-10 och reflektera över vad de verkligen ville förändra. Arbetsmodell att prata med
kursdeltagarna var att upptäcka och
förstå oro och kunskap med öppna frågor samt efterforska om de önskade ner
information eller inte. Upptäcka och utforska var det som uppmuntrades. Två
timmars lektioner hölls och de handlade
om : motivation, motion, bra mat, kvarhålla ett bra beteende genom att identifiera fallgropar och bygga upp ett bra
stöd och strategier. Interaktivt lärande
miljö baserat på deltagarnas erfarenheter
Programmet hade implementerats på
nationell nivå under 2011-12 och involverat 1200 personer resultaten var
viktminskning 1,94 kg, minus tre centimeter i bukomfång och en Hba1c sänkning på 0,29 %. Sammanfattningen var en
signifikant förbättring och gav möjlighet
att utvärdera förändringen efter utbildningen. Föredraget avslutades med skönsång av hel Muppetgänget.
Professor Angus Forbes ställde sedan
frågan om vi var kompetenta. Hr vet du
att du är kompetent och hur vet andra
att du är det? Kontentan blev nio olika
kompetensnivåer och de kunde även
delas in efter hälsokorset.
17
Hälsokorset
Avancerad
Här sköttes pat.utbildning
Teknik
Generell
Specialistutbildning
Mat, fotvård
Sjukhusvård
Bassjukvård
Fördelar med hög kompetens detta gör
skillnad. Använder evidens söker också
efter denna och demonstrerar sin kunskap. Well done is better then well said.
Vilka barn utvecklar diabetes och varför
frågade sig Alison N Jeffery. Hon hade
följt 300 friska barn som var förtidigt
födda och deras föräldrar i 12 år. De
flesta var fortfarande kvar i studien nämligen 78 %. Förhöjda fasteblodsocker var
en förvarning och ett avtagande av betacellsfunktionen syntes då inom en femårsperiod. Genetiska faktorer kan inte
bortses men det är stressfaktorer i miljön som kan påverka risken för insjuknande. Stor skillnad på humöret. Glada
barn löpte mindre risk än deprimerade.
Nästa ämne var cystisk fibros och diabetes. Marie Caraher och Sally Marshall
kunde inte redogöra för vem som var
Kermit och vem som var Miss Piggy. De
enades om var att en på hundra har
cystisk fibros. En av åtta får omedelbar
diagnos. Tjugosju procent har även en
diabetes mellius typ 1. En genetisk predisposition är orsaken till detta. Malabsorbtionen leder till viktnedgång. Viktigt
med gott samarbete mellan de olika klinikerna som sköter patienten. God näringstillförsel och god diabeteskontroll
avgörande för en normal tillväxt. Vid
trettio års ålder har hälften av cystisk fibros patienterna en cystisk fibros relaterad diabetes sekundärt till insulinbrist
och skada på pankreas.
Glutenintolerans och diabetes var nästa
ämne. Först talade en dietist om var
gluten hittas, att mat behövs planeras.
Rekommenderade att gluten undvek
totalt under sex månader. Påtalade risker
med kontamination i köket genom brödrost, skärbräda, knivar, kastruller mm. Om
diabetessjukdomen är ostabil misstänk
glutenintolerans. Sedan kom en kille som
hade diabetes från tre års ålder och blev
glutenintolerant när han var tolv. Han
berättade om en massa praktiska tips
hur han klarade att leva med dessa sjukdomar. Han hade fått tre råd: Väx upp,
Lär dig laga mat, Ha egen köksutrustning.
Detta hade han haft stor nytta av genom
livet. Pappas bibel blev Coeliac UK Book
själv hade han stor nytta av en hemsida:
www.celiactravel.com/cards/ här finns
tips på restauranger som serverar glutenfritt. Han hade rest i Europa och USA
och hade stor nytta av denna sida. Ett
annat budskap om det önskades något
annat än sallad till mat så måste man
våga säga till.
Sista programpunkten var masterclasses
där Linda Gonder – Frederic pratade
om sitt specialämne allvarlig hypoglykemi och rädsla för hypoglykemi. Detta är
den största barriären för god metabol
kontroll. Negativa konsekvenser är ökad
depression, ökad oro och minskad livskvalité. Hennes HFS (Hypoglycemia Fear
Survey) enkät finns idag översatt till 50
språk i 40 länder. Denna enkät visar beteendet och oron för hypoglykemi. Försvarsbeteende är kvarhålla en hög
blodsockernivå alternativt andra undvikande strategier. Angående resultatet så
hänvisade hon till Therese Anderbro
doktorsavhandlings resultat.
Risken för att drabbas av lågt blodsocker
är 1,2 allvarliga/patient/år vid typ 1 diabetes. Vid typ 2 är risken 0,4 allvarliga/
patient/år. När en person har haft en
hypoglykemi så är risken att drabbas av
ytterligare en inom 24 timmar 50 %.Det
blev en diskussion kring hur vi dokumenterar hypoglykemier.
Fortsättn. sid 18
18
Exempel på frågor är:
• Hur många låga värden har du per
vecka, alt natt?
• Hur ofta måste du äta extra?
• Vid vilken nivå känner du av lågt blodsocker?
• När behövde du senast hjälp av någon
annan person?
• Använda sig av Clarke and Gold score
Många följer inte heller rekommenderade förändringar.Viktigt att vara strukturerad, förklara verkningstiden av insulinet, sätta upp blodsockermål. Som
hjälpmedel går det också att använda sig
av kolhydratsräkning och korrigeringsfaktor.
Viktigt att känna igen och rätt kunna
behandla sina hypoglykemier. Går att
träna på ett exempel kan vara att reflektera efter hur det kändes och vad jag
gjorde. Använda sig av sina blodsockervärden genom att analysera och reflektera över vad de visar och göra adekvata
åtgärder. En teknisk lösning kan vara insulinpump. Utbildning i unawearnes finns
genom kognitiv beteendeterapi i form av
DAFNE HART programmet.
På utställningsfronten var det väldigt
magert. Abbott visade sin Precision Optimus Neo mätare. I denna är det möjligt
DIABETESVÅRD NR 4 2013
att lägga in insulindoserna. Hjälp när värdena visar ungefär detsamma vid samma
tidpunkt så ger den en varning om att
här är det något som behöver åtgärdas.
Accu- Check Aviva får ett nytt utseende
kommer till Sverige förmodligen i januari.
Mycket trevlig avslutning med ett Novo
sponsrat möte där den stora behållningen var en psykolog från Israel som
talade om rädsla för insulinbehandling
och gav råd om strategier att använda sig
av. Be patienten säga något i rummet
som börjar på en speciell bokstav. När
patienten söker be den sticka sig. Räkna
baklänges säg till om injektion under
räkningen tex. Både skratt och gråt hann
vi med innan en utsökt buffé satte punkt
för dagen.
Ingela Bredenberg
7 av 10 i världen väljer Paradigm insulinpump från Medtronic
Lev mer, oroa dig mindre
2006 introducerade Medtronic världens första insulinpump med
kontinuerlig glukosmätning. Sedan dess har vi fortsatt att leda
utvecklingen. Förra året introducerades en pump som första gången
kan agera på egen hand. Pumpen kan stänga av tillförseln av insulin
för att hjälpa användaren minska tiden i hypoglykemi. Denna
funktion kräver användning av MiniLink sändare och glukossensor*
Låt en insulinpump
hjälpa dina patienter.
MiniMed Paradigm® Veo™ System
Paradigm Veo är den enda insulinpump
i världen som aktivt kan minska
allvarlighetsgraden vid låga glukosvärden.1,2
*MiniLink sändare och Sof-sensorer ingår i subventioneringssystemet och kan förskrivas- för patienter
med två eller fler svåra hypo-glykemier/år som kräver hjälp av annan person, - för patienter med
kvarstående HbAlc på minst 9%, där optimerad insulinbehandling misslyckas eller- för barn som tar minst
10 plasmaglukosprover/dygn som är medicinskt motiverade. Subventionen gäller i kombination med
Paradigm insulinpump. För övriga patientgrupper beställs MiniLink och sensorer direkt av Medtronic.
Till skillnad från alla andra pumpar använder
Paradigm Veo data från en sensor för
att upptäcka när dina glukosnivåer är
farligt låga. Den svarar då med att stoppa
tillförseln av insulin i upp till två timmar,
vilket ger dina patienter det lugn de
behöver för att leva livet fullt ut.1,2
MiniMed Paradigm® Veo™ System
Lev mer, oroa dig mindre
1. “Prevention of Hypoglycemia by Using Low Glucose Suspend Function in Sensor-Augmented Pump Therapy” DIABETES TECHNOLOGY & THERAPEUTICS Volume 13, Number 11, 2011
2. “Usage and Effectiveness of the Low Glucose Suspend Feature of the Medtronic Paradigm Veo Insulin Pump” Journal of Diabetes Science and Technology Volume 5, Issue 5, September 2011
UC201203430aSV
www.medtronic-diabetes.se
20
DIABETESVÅRD NR 4 2013
Rapport från 49:e EASD
Barcelona 23-27 sept 2013
Den 49:e europakongressen, EASD (The European Association
for the Study of Diabetes) hade i år lockat över 18000 deltagare till den fantasiska staden Barcelona som strålade av sol och
värme.
Barcelona är i huvudstad i regionen Katalonien och Spaniens näst största stad.
Invånarantalet 1,6 miljoner. Medelhavstaden som ligger belägen mellan berg och
hav och är värdens fjärde besökta stad
med upp till 7,1 miljoner turister varje år.
Gudrun och Christin bodde precis vid
placa Catalunya och den populära 1200
meter långa boulevarden La Rambla. Ett
område med liv och rörelse. Tunnelbanan som låg precis utanför vårat Hotell
tog oss ut till Kongresscentrat ” Fira de
Barcelona`s Gran Via Exhibition center”
Kongresscentrat är ett av det största och
modernaste centrat i Europa.
Andrew Boulton , President,EASD, och
EFSD öppnade mötet tillsammans med
lokala organisations kommitténs ordförande R Gomis i den stora Bernard Hall med
4000 platser. Då många ville komma in och
lyssna på inledningen fylldes salen snabbt all
fick inte plats utan fick sitta på golven eller
utanför och titta på storbildskärm.
I talet berättade Boulton att 130 länder
deltar och trots att det är en europeisk
kongress så är USA, Kina och Indien de
länder som har flest representanter på
mötet. 2321 abstracts har skickats in,
1361 accepterats.
Efter öppningstalen fortsatte professor
Miriam Cnoop från Belgien. Hon är vinnaren till det stora priset ”The 48th
Oscar Minkowski Award och höll det
tradionella talet Titeln var ” The heart of
the matter: beta cells in diabetes” .
Föreläsningarna i Bernard Hall fortsatte
och nästa session.
” Individualisering the choice among
GLP-1 receptor agonist”
De sex föredragen var studier på de
GLP-analoger som redan finns och som
snart kommer att finnas tillgängliga. För
information om de olika GLP-1 analogerna, se faktaruta 1.
GLP 1 analoger
Faktaruta 1
Liraglutide (Victoza). Tillverkare Novo Nordisk. Tas en gång
dagligen.
Exenatide (Byetta): Tillverkare Eli Lilly. Den första GLP-1
analogen som kom på marknaden. Tas två gånger dagligen.
Exenatide once weekly (Bydureon). Tidigare Eli Lilly/Amylin,
numera Bristol-Myers Squibb/Astra Zeneca/Amylin. Ges en
gång per vecka. Hade stora förväntningar, men har bara tagit runt 4% av marknaden .
Lixisenatide (Lyxumia). Tillverkare Sanofi. Senaste godkända (i Europa, men inte i USA). Lanseras som att ge effekt på
prandiellt höga värden. Ges en gång dagligen. Den enda som
för tillfället har indikation kombination med basinsulin.
Dulaglutide (inget ”namn” än). Tillverkare Eli Lilly. Kommer
troligen snart på marknaden. Lösligt färdigt för injektion till
skillnad från Bydureon som är frystorkat och måste lösas
upp. Ges en gång per vecka.
Albiglutide (inget ”namn” än). Tillverkare GlaxoSmithKline.
Kommer också troligen snart på marknaden. Lösligt och ges
en gång per vecka.
DIABETESVÅRD NR 4 2013
Ett av föredragen redovisade en 44
veckors crossover studie där personer
med Typ 2 diabetes som behandlas med
Metformin och insattes på Glargin och
med tillägg av antingen exenatide eller
lispro. Resultatet visade ingen skillnad på
HbA1c
Ett annat föredrag var på personer med
typ 1 diabetes som fick liraglutide –
Cross over studie randomiserade placebokontrollerad. Resultatet visade att
insulinbehovet minskar men ingen sänkning av HbA1c och oförändrad hypoglykemifrekvens. Fler studier behövs.
Det var inte bara GLP-analoger som
diskuterades i Barcelona på detta EASD
utan också DPP4-hämmare. För information om de olika DPP-4 hämmarna,
se faktaruta 2.
Bo Ahren, Lunds universitet, visade i sin
studie ”Vildagliptin and the Glucagon
Response to Hypoglycemia in InsulinTreated Patients With Type 2 Diabetes”,
att när insulin och o och vildagliptin
kombinerades så var glukagonsvaret efter måltid minskat i jämförelse med insulin i kombination med placebo. Detta var
samma resultat som förväntades.
21
DPP4 hämmare
Faktaruta 2
Vildagliptin (Galvus). Tillverkare Novartis. Tas två gånger
dagligen. Ska dosreduceras vid nedsatt njurfunktion
Sitagliptin (Januvia). Tillverkare Merck Sharp&Domne. Tas
en gång om dagen och ska dosreduceras vid nedsatt njurfunktion.
Saxagliptin (Onglyza). Tillverkare Bristol-Myers Squibb/Astra
Zeneca. Tas en gång om dagen och ska även denna dosreduceras vid nedsatt njurfunktion.
Linagliptin (Tradjenta). Tillverkare Boehringer Ingelheim/Eli
Lilly. Tas en gång om dagen och behöver inte dosreduceras
vid nedsatt njurfunktion.
Alogliptin (Vipidia). Tillverkare Takeda. Nyligen i dagarna
godkänt i EU. Tas en gång om dagen och det finns ingen
uppgift gällande dosreduktion vid nedsatt njurfunktion.
Gemigliptin (inget namn än). Tillverkare LG Life Sciences,
Sydkorea. Studier pågår. Ska tas en gång om dagen och ingen dosreduktion vid nedsatt njurfunktion.
22
DIABETESVÅRD NR 4 2013
Dag 2 onsdag 25/9-2013
“ UKPDS: 15 years on
from Barcelona
United Kingdom Prospective Diabetes
Study (UKPDS) var den största och
längsta kliniska forsknings studien av typ
2 diabetes på den tiden. Antalet deltagare var 5102 patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes. Studien utformades av Professor Robert Turner 1976
och genomfördes i Storbritannien under
1977-1997
Vi fick en historisk tillbaka blick av R. R
Holman.
Studien delredovisades för 15 år sedan
på mötet i Barcelona och efter avslut
och vid 10 års uppföljning presenterades
den på EASD 2008 i Rom. Där fick vi
lära oss ” metabolt minne”
Det redovisades inga nya data utan vilket
inflytande studien haft på diabetesbehandlingen. den har genererat 852 arbeten och
tillsammans citerats 37000 gånger fram till
nu. Enbart den första artikeln i Lancet
1998 citerades 11359 gånger
Efter den studien har metformin blivit
förstahandsbehandling vid typ 2 DM
Sammanfattning av de viktigaste
resultaten från UKPDS:
DCCT visar att retinopati, nefropati och
även neuropati har nytta av att blodglukosnivån sänks, och optimerad behandling kräver intensivbehandling med
HbA1c 5.8% jämfört med 6.7%. Mikrovaskulära komplikationerna minskade
med 25 %. För varje procent minskning
av HbA1c så får man faktiskt 35 % mindre risk att få dessa tre mikrovaskulära
komplikationer. • Resultaten visade att risken för komplikationer kan minskas även om man får
en sänkning av HbA1c hos patienter
med HbA1c över 7 %. • UKPDS-studien bekräftar tidigare konklusioner att sänkning av blodglukos är
värdefullt utifrån observations- och patologiska studier liksom tre randomiserade kliniska studier; DCCT, the Stockholm Diabetes Intervention Study och
the Japanese Study. • En 16 % minskning av kardiovaskulära komplikationer erhölls i risken av
fatala eller icke-fatala hjärtinfarkter liksom plötslig död jämfört med konservativ behandling (p=0,052). Det visades att
för varje % minskning av HbA1c så var
det en dramatisk riskreduktion; 25 %
minskning av diabetes-relaterade döds-
fall, 7 % minskning i all form av mortalitet,
18 % reduktion i kombinerade fatala och
icke-fatal hjärtinfarkter; glykemisk tröskel
för effekten kunde inte påtalas, d.v.s. det
är lika viktigt över hela HbA1c-spannet
att få en HbA1c-reduktion med tanke på
även makrovaskulära komplikationer. • Den högsta årliga incidensen av hypoglykemiska händelser var 2.3% per patientår hos dem som fick intensivbehandling med insulin. • Studien visade att sänkning av blodtrycket till i genomsnitt 144/82 mm Hg
minskar signifikant risken för stroke, diabetesrelaterad död, hjärtsvikt, mikrovaskulära komplikationer och synförlust.
Det är vid epidemiologiska studier en
kontinuerlig riskreduktion över hela
blodtrycks-spannet, och det fanns ingen
tröskel för dessa komplikationer över
systoliskt blodtryck på 130 mm Hg.
En av Studierna som redovisades: att
utvärdera kliniks effekt och kostnadseffektivitet av att använda CPAP som behandling av sömnapné på personer med
typ 2 diabetes från UK’s National Health
Service (NHS).
CPAP- Continuos Positive Airway pressure som är ett hjälpmedel för andning.
CPAP- apparaten är en behandling med
kontinuerligt luftväg övertryck som ordineras till många med sömnapnesyndrom.
Materialet tog man från 150 patientjournaler som behandlas med CPAP och
150 matchade inte CPAP behandlade
typ 2 diabetes.
Resultatet visade att patienter med
CPAP behandling efter 5 år fick lägre
HbA1c och mindre retinopati men högre vårdkostnad än patienter som kontrollgrupp utan CP.
Vi hade förmånen att få vara del i den
svenska montern i Association Village –
ett område inom kongressen där organisationer från hela världen samlades. Här
fanns det möjlighet att prata med kollegor från andra länder och lära sig om
arbetet där. I anslutning till detta område
var posterutställningen – ett område
med rader upp och rader ner med intressanta postrar. Dessa var indelade i
kategorier, så det var inga bekymmer att
hitta rätt bland de områden vi fann intressanta.
Även industrins utställning besökte vi.
Här fanns mycket information att få.
Mycket information fanns att läsa vid diverse montrar, en del kunde man registrera sig vid för att sedan få informationsmaterialet sänt till sig via mail. En klar
fördel, då det sparade rygg och plats i
resväskan att inte behöva bära det med
sig. I var och varannan monter fanns kaffemaskiner, men inte en karamell eller
pralin så långt ögat kunde nå.
EASD 2014 kommer att vara i Wien och
2015 är EASD åter i Stockholm
Professor Bo Ahrén kommer vara lokal
ordförande han är också nyinvald i
EASD styrelse. Det innebär att det nu
finns 2 Svenska forskare i styrelsen då
Jullen Zierath professor vid Karolinska
Institutet finns med sedan tidigare.
Vi deltog under de 2 första dagarna och
lämnade på torsdagen ett 29-gradigt
Barcelona för att några timmar senare
landa i ett betydligt svalare Sverige.
Om Ni vill läsa mera om EASD så finns
bra rapportering av Dagens medicin och
Dagens Diabetes.
Gudrun Andersson och
Christin Jonazon
SFSD Styrelse
DIABETESVÅRD NR 4 2013
23
Kostbehandling minskar magproblemen för diabetespatienter
En spännande och klinisk tilltalande avhandling från Göteborgs Universitet. Många patienter med diabetes har en
fördröjd magsäckstömning vilket ger symtom som illamående, kräkningar och aptitlöshet. En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar att en kost bestående av mat som lätt
faller sönder till små par tiklar, till exempel kokt potatis och
fiskgratäng, kan ge en effektiv hjälp.
Dietist Eva Olausson lade fram sin avhandling den 20 september 2013. En av
handledarna var Stig Attvall. Nedan följer
sammanfattning av avhandlingen.
https://
gupea.ub.gu.se/handle/2077/32950
Gastropares (=långsam magsäckstömning) är en ofta förbisedd diabeteskomplikation. Prevalensen är osäker, men det har
bedömts att 30-40% av alla patienter
med diabetes mellitus (DM) typ 1 har
gastropares. Liknande prevalens har setts
vid DM typ 2. Gastropares utgör för den
enskilde patienten ett stort lidande, i form
av bristande metabol kontroll, mag-tarm
(GI) symtom och med näringsbrister som
följd. Den tillförlitligaste undersökningen
för att påvisa gastropares är scintigrafi,
men tillgängligheten är dålig. Behandlingen
av gastropares syftar till att förbättra metabola kontrollen, minska GI symtom och
minska eller förebygga näringsbrister. Idag
finns ingen randomiserad studie för hur
kostbehandlingen vid gastropares ska vara utformad. Denna avhandling omfattar
utvärdering av diagnosmetoder och kostbehandling vid gastropares.
Arbete I. En alternativ utredningsmetod är att via röntgen följa röntgentäta
markörers (ROM) tömning från magsäcken. Röntgen finns vid alla sjukhus
Magsäckstömningen mätt med tömning
av ROM med hjälp av röntgen jämfördes
med magsäckstömningen av en isotopmärkt måltid via scintigrafi samma dag
hos 115 patienter med DM Jämförelsen
visade att om ROM testet visade långsam magsäckstömning, så var det gastropares, men om undersökningen visade
normal tömning, så kunde gastropares
inte uteslutas. Vid kvarstående misstanke
om gastropares måste patienten utredas
vidare. De GI symtom patienterna rapporterade var associerade med magsäckstömningen mätt med scintigrafi,
men inte med ROM testet.
Arbete II. En alternativ screeningmetod för gastropares studerades. Svårigheten av GI symtom kartlades under 2
veckor, därefter fick patienten äta en
testmåltid. En ur diabetes synpunkt optimal måltid utgjorde testmåltiden. Plasmaglukos mättes vid ätstart av testmåltiden och sedan med jämna intervall under 3 timmar. Svårighetsgraden av GI
symtomen korrelerade väl med patientens tidigare påvisade magsäckstömning,
medan blodsockersvaret efter testmåltiden var en något svagare prediktor för
förekomsten av gastropares.
Arbete III. Om matens partikelstorlek
har ett samband med magsäckstömningen och blodsockersvaret studerades
hos diabetespatienter med gastropares
och en frisk kontrollgrupp. Samma livsmedel och i samma mängder tillagades
till två måltider med liten respektive stor
partikelstorlek. Magsäckstömningen mättes
med scintigrafi. Blodsocker togs inför
undersökningen och under 3 timmar.
Magsäckstömningen av måltid med stor
partikelstorlek var mycket långsammare
än måltiden med liten partikelstorlek
hos bägge grupperna. Magsäckstömningen av måltiden med liten partikelstorlek tömdes lika fort hos patienterna
som hos den friska kontrollgruppen.
Blodsockerfallet var mindre och gick
fortare över efter måltid i liten partikelstorlek i patientgruppen.
Arbete IV. Vi randomiserade 56 patienter med insulinbehandlad DM och gastropares till kostbehandling med diabeteskost (kontrollgrupp) eller en försökskost med mat i liten partikelstorlek
(försöksgrupp). Studien pågick under 20
veckor. Vid 7 besök instruerades patienterna om den kost som patienten blivit
randomiserad till. Vid studiens inkludering och vid avslut av studien studerades:
GI symtom, näringsintag och blodsockerinställning (HbA1c). I gruppen som åt
kost med liten partikelstorlek hade GI
symtomen förbättrats signifikant, vilket
inte var fallet i kontrollgruppen. Fettintaget hade ökat marginellt, men statistiskt
säkerhetsställt i försöksgruppen, men
inte i kontrollgruppen. Metabola kontrollen hade inte ändrats i någon grupp.
Denna avhandling vill förbättra utredningen, så att fler DM patienter med
gastropers kan bli tidigare diagnostiserade genom att använda alternativa och
mer tillgängliga diagnosmetoder som
komplement till scintigrafi. Studierna visar också att aktiv kostbehandling med
mat med liten partikelstorlek vid DM
och gastropares minskar intensiteten av
GI symtom och ger mindre blodsockersvängning efter måltid.
24
DIABETESVÅRD NR 4 2013
NDR-nytt
Det är mycket nu! Det är ett stor t intresse för kvalitetsregistren i Sverige idag. Många intressenter, inte minst SKL, är
mycket måna om att vi får det bästa möjliga ut av våra register! NDR är tillfrågat att delta i ett antal olika projekt och
vi gör så gott vi kan och försöker hålla huvudet kallt.
I skrivande stund är vi på väg till EASD,
där flera projekt från NDR presenteras,
se www.easd.org. Bland annat presenteras resultat om nyinsjuknande och förekomsten av typ 1 diabetes bland vuxna,
där kan man använda data från NDR
ihop med data från Socialstyrelsens läkemedelsregister för en uppskattning. Således hoppas vi att NDR kan bli pålitligt för
detta ändamål också, nu när täckningsgraden är så bra som den har blivit. Det
är därför väldigt viktigt att föra in diagnosår och diabetestyp!
Vi arbetar nu med att förbättra registreringen om pumpbehandling och vi vill
skärpa registreringen så att vi får med
indikation för pumpbehandling och
eventuella orsaker för upphörande eller
byte.Vi har varit i telefonkontakt med de
flesta medicinklinikerna med anledning
av detta och vi försöka underlätta igångsättande av projektet så att det tynger
ner så lite som möjligt på kliniknivå. Mer
om detta kommer ni att höra på SFDs
kommande höstmöte i Östersund.
Flera av våra pågående projekt handlar
om hur vi synliggör data på ett bättre
sätt, t.ex på landstingsnivå online. Vidare
måste vi utveckla registret så att också
allmänheten kan se resultat och information - det är ett stort och viktigt projekt
där vi också kommer att samarbeta med
Diabetesförbundet.
Vi är glada för att ofta få möjlighet att
träffa olika vårdgivare och prata om
NDR och förbättringsarbetet, nu senast
har var NDR inbjudna till Gotlands primärvård och nu är vi på väg till Västmanland. Samtidigt pågår våra IQ projekt
både på vuxen och barnsidan. Telefonen
är på för det mesta och vi får många intressanta förslag och nya frågor från er
hela tiden, allt kan göras bättre och
bättre!
Nu hoppas vi på en fortsatt solig höst
och önskar er alla lycka till med era arbeten!
Soffia Gudbjörnsdottir
registerhållare
Pär Samuelsson
utvecklingsledare
[email protected]
Glöm inte att vi nås också på mejlen.
Från och med första september har
NDR förstärkts i och med att Ann-Marie
Svensson, som i flera år har varit ansvarig
för NDRs databas, av SFDs styrelse har
utsetts till biträdande registerhållare för
NDR. Ann-Marie är disputerad sjuksköterska och är en riktig fena på databaser
och vi är jätteglada för att på detta sättet
knyta henne ännu närmare det dagliga
registerarbetet. Nu blir det ordning och
reda på torpet!
www.ndr.nu
www.ndr.nu www.ndr.nu
www.ndr.nu
3
.
s
.
®
.
Novo Nordisk sänker priset på alla insuliner i FlexPen® från och med 1 juni 2013. Insulinerna i FlexPen® är idag Sveriges
mest använda.1 För att de över 100 000 patienter som står på insulin i FlexPen® 2 ska kunna stå kvar och inte behöva byta
behandling av ekonomiska skäl, sänker vi priset.
Prissänkningen sparar minst 65 miljoner kronor om året åt svensk sjukvård vid fortsatt förskrivning på 2012 års nivå.3
Pengar som kan användas till nya innovativa behandlingar.
(insulin aspart)
(humant insulin (isofant))
(insulin aspart/insulin aspart protamin)
(insulin detemir)
Levemir® (insulin detemir): Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 år. ATC-kod A10AE05. Injektionsvätska, lösning 100 E/ml. Förpackningar:
Levemir® FlexPen® 5 x 3 ml förfylld injektionspenna, Levemir® InnoLet® 5 x 3 ml förfylld injektionspenna, Levemir® Penfill® 5 x 3 ml cylinderampull. Datum för översyn av
produktresumén 03/2012. (F), . För pris och mer information se www.fass.se.
Levemir® ingår i läkemedelsförmånen för alla patienter med typ 1-diabetes. Levemir® ingår i läkemedelsförmånen vid behandling av typ 2-diabetes
endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.
NovoRapid® (insulin aspart): Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 års ålder. NovoRapid kan användas av äldre patienter. ATC-kod A10AB05.
Injektionsvätska, lösning 100 E/ml. Förpackningar: NovoRapid® 10 ml injektionsflaska, NovoRapid® FlexPen® 5 x 3 ml förfylld injektionspenna, NovoRapid® InnoLet® 5 x 3 ml
förfylld injektionspenna, NovoRapid® Penfill® 5 x 3 ml cylinderampull. Datum för översyn av produktresumén 07/2012. F, . För pris och mer information se www.fass.se.
NovoMix® (insulin aspart/insulin aspart protamin): Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn i åldrarna 10–17 år. ATC-kod A10AD05.
Injektionsvätska, suspension 100 E/ml. Förpackningar: NovoMix® 30 FlexPen® 5 x 3 ml förfylld injektionspenna, NovoMix® 30 Penfill® 5 x 3 ml cylinderampull. Datum för
översyn av produktresumén 03/2012. F, . För pris och mer information se www.fass.se.
Insulatard® (humant insulin (isofant)): Behandling av diabetes mellitus. ATC-kod A10AC01. Injektionsvätska, suspension 100 IE/ml. Förpackningar: Insulatard® FlexPen®
5 x 3 ml förfylld injektionspenna, Insulatard® Penfill® 5 x 3 ml cylinderampull. Datum för översyn av produktresumén 11/2012. F, . För pris och mer information se www.fass.se.
Referenser: 1. Förskrivardata, IMS. 2. Socialstyrelsens data 2012. http://192.137.163.49/sdb/lak/val.aspx. 3. Beräknat på IMS-data vid fortsatt förskrivning på 2012 års nivå.
Novo Nordisk Scandinavia AB
Tel 040-38 89 00 www.novonordisk.se
Maj 2013
Novo Nordisk matchar priset på FlexPen®,
Sveriges mest använda insuliner1
LINDH & PARTNERS
d
.
26
DIABETESVÅRD NR 4 2013
Nyttan av appar och sociala
medier i egenvården
Av Agneta Toresson, webbprogrammerare till yrket, som fick
diabetes 1973, tre år gammal. Sedan 2010 har jag arbetat
med Dosemem, ett mobilstöd för att få hjälp att anpassa
insulindoser så klokt som möjligt.
När jag på mitt årliga läkarbesök sommaren 2010 som vanligt tog upp mitt
svängande blodsocker med min läkare så
svarade han att ”Men Agneta, vid det här
laget borde du vara en större expert på
ditt blodsocker än vad jag är”. Den kommentaren har förändrat hela mitt liv med
diabetes typ 1.
Jag trodde att svängigt blodsocker med
dagliga eller veckoliga toppar på 27-28
mmol/l och dalar på 2-3 mmol/l var så
det var för mig att ha diabetes. Min läkares kommentar fick mig att på allvar
börja fundera över varför jag så ofta
hamnade så högt och lågt i mitt blodsocker. Jag insåg att jag tänkte och agerade utifrån tanken att mitt blodsocker
påverkades av dels mina insulindoser,
men också en mängd andra faktorer
som hade med mig, min personlighet
och mitt liv att göra.
Mina svängningar kopplade jag för det
mesta ihop med de senare faktorerna.
Nu började jag istället fundera på hur
mycket jag kunde påverka med hjälp av
mina insulindoser. Skulle jag kunna dosera mitt insulin så klokt att jag hamnade
där jag ville i mitt blodsocker trots att
mitt liv såg ut som det gjorde, att jag var
den jag var, att jag jobbade, tränade, inte
tränade, stressade, oroade mig som jag
gjorde? Istället för att fundera över hur
jag bli av med mitt svängiga blodsocker
började jag fundera över hur jag skulle
kunna dosera mitt insulin bättre.
Jag insåg att om jag hade haft bättre
minne och kunde dra nytta av tidigare
doser och hur mitt blodsocker hade
hamnat då så skulle jag troligtvis kunna
undvika att göra om samma doseringsmissar flera gånger. Ur mina funderingar
föddes minnesstödet Dosemem. Jag har
använt det sedan början på 2011 och
idag sätter jag inte lika med-tecken mellan
svängigt blodsocker och mitt liv med diabetes. Se tabell 1 för en översikt av
mina blodsockervärden i början av användningen och efter ca ett år.
Med hjälp av minnesstödet har jag fått
bort mina blodsockersvängningar. På
femton månader sänkte jag mitt HbA1c
från ca 63 mmol/mol till runt 45 mmol/
mol där jag ligger stabilt sedan dess.
De engelska begreppen Quantified Self,
self knowledge through numbers och life
logging innebär att med hjälp av sensorer,
appar eller annan teknologi logga data
för att öka medvetenheten och lära
känna sig själv bättre. Moodpanda, ShapeUp, RunKeeper, Sleep bot är exempel
på appar som skall hjälpa användarna på
olika sätt genom att logga viss information.
Samma koncept används i Day By Day
som är en app för personer med MS och
i en mängd olika diabetesappar, till exempel GlucoseBuddy, DiabetesDiary, mySugr,
Diabetes Log.
Tanken med Dosemem är att ta loggningskonceptet ett steg längre. Meningen med Dosemem är att hjälpa användaren att sortera bland det data som loggats så att det kan användas som beslutsunderlag vid nya doseringstillfällen. Även
om man lever ett väldigt varierat liv så är
många situationer tillräckligt lika för att
man skall kunna dra nytta av tidigare erfarenheter för att fatta nya kloka doseringsbeslut.
Dosemem bygger på att användaren
loggar data om sånt han/hon upplever
påverkar insulinbehovet. Användaren
kan börja med enbart måltidsinformation för att sedan bygga på med aktiviteter och andra faktorer som högt blodsocker, stress, sjukdom, dagen efter träning, menstruation, efter fest osv.
När ny information loggas sorterar Dosemem automatiskt fram tidigare, liknande situationer, visar hur mycket insulin som gavs och vad som hände före
och efter.
Genom att använda den tidigare dosen
och efterföljande blodsockervärde får
användaren hjälp att fatta nya doseringsbeslut. Blodsockret blir alltså ett styrmedel för framtida doseringstillfällen istället
för att bara vara ett värde för stunden.
Bild 1 och 2 visar Dosemems loggning
och minnesstöd.
DIABETESVÅRD NR 4 2013
Jag fick bort många av mina högsta värden efter ett par veckors användning av
Dosemem. Mycket av det jag lärde mig
var grundläggande, det handlade om att
jag flyttade fokus från blodsocker till insulinbehov och blev mer medveten om
diverse olika saker. Samtidigt gjorde minnesstödet att jag fick lättare att anpassa
mina doser, både bolus- och basaldoser,
bra till fler och fler maträtter, aktiviteter
och andra situationer. Jag började dessutom kunna hålla isär och parera för saker som jag tidigare inte hade förstått att
eller hur de påverkade.
Förutom svårigheten att anpassa insulindoser är det många andra faktorer som
kan göra att egenbehandlingen av diabetes typ 1 känns tröstlös. Att styra sitt
blodsocker kan upplevas som något man
kan ”lyckas” bra eller mindre bra med för
stunden, men där insatsen för stunden
inte påverkar möjligheten att lyckas lika
bra eller bättre i framtiden. Det tar dessutom lång tid innan man får återkoppling
på sitt arbete.
27
Det är inte ens säkert att återkopplingen
är positiv eller uppmuntrar till fortsatt
arbete när man väl får den. Med mobilen
går det att kombinera doseringsstöd som
hjälper användare att förstå sitt insulinbehov, med tekniker och metoder från ITbranschen och spelvärlden för att motivera och engagera. För att få användare
att känna motivation och mening kan till
exempel belöningsmekanismer och möjlighet att dela information med och få
stöd av andra användare byggas in.
Jag lägger bort det i kortare och längre
perioder, men jag har svårt att hålla blodsockret lika stabilt när jag enbart doserar
med hjälp av kolhydraträkning och det
jag kan hålla i huvudet. När jag inte använder minnesstödet verkar jag missa
fler indikationer på att jag behöver mer
eller mindre insulin i olika situationer.
Trots att Dosemem fortfarande är ett
väldigt simpelt beslutsstöd så blir jag mer
följsam i min dosering när jag använder
det.
Jag använder fortfarande Dosemem till
majoriteten av alla insulindoser jag ger.
Tabell 1:
mmol/L
2011-03-01 till 2011-05-31
2011-12-15 till 2012-01-15
< 4
37/574 (6%)
85/824 (10%)
< 3.5
21/574 (4%)
45/824 (5%)
> 10
263/574 (46%)
195/824 (24%)
> 15
59/574 (10%)
13/824 (2%)
Den lättanvända
svensktalande
blodsockermätaren
för synskadade
SensoCard Plus är avsedd för gravt synskadade och de som har svårt att läsa texten på sin vanliga mätare.
Mätaren får mycket positiva omdömen och används idag i samtliga landsting i Sverige.
Teststickorna har apotekets varunummer 204410.
Representeras i norden av Meditech Systems Scandinavia AB
tel: 08 - 660 71 60 www.meditechsystems.com
28
DIABETESVÅRD NR 4 2013
Mat vid Fetma
– Ny SBU rapport
Vilka råd ska vi ge om mat vid fetma? SBU har gjor t en systematisk sammanställning av den vetenskapliga litteraturen i
detta ämne.
SBU:s slutsatser
Syftet med denna rapport var att systematiskt sammanställa den vetenskapliga litteraturen om råd om mat till, eller faktiskt
intag av mat hos personer med fetma.
Följande slutsatser begränsas till samband
mellan mat och vikt, sjuklighet samt dödlighet hos personer med fetma (definierat
som BMI≥30 kg/m2 eller midjeomfång
≥102 cm eller ≥88 cm för män respektive kvinnor). Samband med andra utfall
redovisas i inledningen till varje delavsnitt
i rapporten.
SBU har tidigare behandlat mat för personer med diabetes. Resultaten för personer med fetma respektive diabetes pekar i
stort i samma riktning. Vi har i denna rapport inte utvärderat metoder för att förmedla kostråd. Vi har heller inte granskat
den vetenskapliga litteraturen för samband mellan mat och ohälsa hos befolkningen i allmänhet.
Viktnedgång hos vuxna
Flera olika råd om ändrade kost- och
dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På
kort sikt (sex månader) är råd om strikt
eller måttlig lågkolhydratkost mer effektivt
för viktnedgång än råd om lågfettkost. På
lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig
lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg
glykemisk belastning eller kost med hög
andel enkelomättade fetter. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand
mjölk) eller minskat intag av söta drycker
kan också leda till viktnedgång.
Viktnedgång hos
barn- och ungdomar
Råd om ökad andel av mejeri­­produkter
(i första hand mjölk) vid energirestriktion
kan leda till viktnedgång bland barn och
ungdomar med fetma. Det veten­skapliga
underlaget är otillräckligt för att bedöma
om övriga kostråd som är effektiva för
vuxna med fetma också är effektiva för
personer under 18 år.
Bibehållande av lägre vikt.
Efter att personer med fetma har gått ner
i vikt kan de behålla sin vikt bättre med råd
om lågfettkost med lågt glykemiskt index
och/eller högt proteininnehåll än med lågfettkost med högt glykemiskt index och/
eller lågt proteininnehåll. Det saknas underlag för att bedöma om även råd om
t ex lågkolhydratkost och medelhavskost
är effektiva för att förebygga viktuppgång
efter viktminskning.
Insjuknande eller död i hjärt-kärlsjukdom.
För personer med fetma leder intensiv
rådgivning om medelhavskost (med extra
olivolja eller nötter och mandel) till lägre
risk för insjuknande eller död i hjärtkärlsjukdom jämfört med råd om lågfettkost.
De som dricker mycket kaffe har också
lägre dödlighet oavsett orsak.
Insjuknande i diabetes. Personer med
fetma har kraftigt ökad risk för diabetes.
Risken att insjukna i diabetes är lägre hos
dem som dricker alkohol och hos dem
som dricker mycket kaffe, men den är
högre hos dem som dricker söta drycker.
Däremot leder inte råd om lågfettkost till
minskad risk att insjukna i diabetes jämfört
med råd om en kost med standardinnehåll
av fett, bland kvinnor med fetma som har
passerat klimakteriet.
Kunskapsluckor. Det går inte att bedöma
om andra typer av kost eller dryck har
betydelse för sjuklighet eller dödlighet hos
personer med fetma. Det vetenskapliga
underlaget är otillräckligt. Underlaget är
också otillräckligt för att bedöma effekten
på dödlighet, sjuklighet eller viktminskning hos personer med fetma av följande
studerade livsmedel: frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, baljväxter, potatis, sojaprodukter, kött och charkuteriprodukter."
http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Matvid-fetma-/den 29 september 2013
Kort adress till sidan:
http://www.sbu.se/218
DIABETESVÅRD NR 4 2013
29
Lotteri för patienter
i diabetesvården!
Hur länge ska vi ha ett lotteri för patienter i diabetesvården,
socialministern? Trots riktlinjer och patientregister pekar
utvecklingen åt fel håll för vår allra vanligaste folksjukdom
– diabetes typ 2. Endast 15 procent av patienterna är normalviktiga, allt färre ägnar sig åt fysisk aktivitet.
Detta påverkar förstås sjukdomsutvecklingen, vilket är extra allvarligt eftersom
diabetes är en sjukdom som kräver livslång behandling.
till denna högkvalitativa vård oavsett var
de bor, vilken etnicitet eller vilken socioekonomisk grupp de tillhör. Så är det
inte idag. Många gånger saknas resurser.
Vi slog larm om detta under förra Almedalsveckan. Och vi fortsätter att debattera, för läget är allvarligt.
Det är i dag ett lotteri vilken vård och
stöttning en diabetespatient får. Detta
kan inte vara en nyhet för socialministern.
Det uppskattas att 10 procent av vårdkostnaderna går till diabetesbehandling.
Det finns cirka 400 000 personer med
diabetes, år 2020 sannolikt omkring
700 000. Med det följer ökade vårdkostnader liksom produktionsbortfall.
Den senaste utvärderingen av nationella
diabetesregistret som registrerar olika
värden för 350 000 diabetespatienter,
visar att många är för dåligt behandlade
och skulle kunna må mycket bättre. Men
istället leder dåliga behandlingsresultat
till följdsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke, skador på njurar, ögon, fötter. I vissa
fall krävs avancerad behandling i form
av exempelvis dialys. Dåligt behandlade
patienter riskerar också en för tidig död.
Allt är inte nattsvart. På vissa håll i landet
uppnår en stor andel personer med diabetes bra värden. Det finns vårdcentraler och sjukhus som arbetar aktivt med
att införa nationella riktlinjer. Patienter
erbjuds individualiserad vård, gruppbaserad patientutbildning och täta besök
om värdena försämras. Alla patienter
med diabetes borde givetvis ha tillgång
Här är tre grundläggande faktorer av betydelse för en framgångsrik och en jämlik diabetesvård. Är du beredd att agera,
Göran Hägglund?
• Se patienten som en medaktör. Inom
diabetesvård är det centrala att inneha
bra kunskap och insikt om sjukdomen
och att integrera diabetes i det vardagliga livet. Vården kan mycket om diabetes och patienten kan mycket om sitt liv.
• Återbesökstider måste kunna hållas.
• Diabetessjuksköterskor, läkare och dietister ska inte ha fler patienter än vad
som är rimligt för att göra ett bra och
effektivt jobb. Det övergripande ansvaret för detta har socialministern.
Mona Landin-Olsson
ordförande för diabetesläkarna (SFD), tfn
070-719 52 64
Britt-Marie Carlsson
ordf. för diabetessjuksköterskorna (SFSD)
tfn 076-785 25 48
Fredrik Löndahl
ordförande Diabetesförbundet
tfn 070-994 53 45
Välgörenhetsauktion på
Världsdiabetesdagen
För tredje året i rad anordnar Lilly Diabetes i samarbete med
Barndiabetesfonden en välgörenhetsauktion i samband med
Världsdiabetesdagen. Alla intäkter går oavkortat till Barndiabetesfonden. Syftet är att öka kunskapen om diabetes i samhället, få in
resurser till fortsatt forskning och öka möjligheten till bättre diabetesbehandling. Under Världsdiabetesdagen 2012 samlades över
1 miljon kronor in på auktionen.
Diabetesförbundet 70 år
MED RESERVAT
ION FÖR EVEN
TUEL LA FÖRÄ
-åriga kamp
förbundets 70
mar vi Diabetes
.
er uppmärksam
r att få diabetes
mb
era
ve
no
risk
r
14
elle
n
r
xen som ha
etesdagen de
typ av diabetes
På Världsdiab
tonåring och vu
en
rn,
vilk
r
ba
je
elle
e,
var
eller int
Vi gör det för
du har diabetes
mot diabetes.
!
ten, oavsett om
trerätters meny
kommen på fes
lkomponerad
cia
Du är varmt väl
spe
en
till
show
lad
jub
be
en
.se
v
du har. Upple
www.diabetes
n. Biljettköp:
hus, Blå Halle
ds
sta
s
lm
ckho
kl 19.00, Sto
14 november,
www.diabete
s.se
. Tryck: Danagå
rds Litho, juni
2013. Foto: Susann
e Kronholm, Magnu
s Ragnvid, Lina
Adamo, Axel
Engström, Carl
NDRINGAR
Produk tion: Hemma
Du är varmt välkommen!
Svenska Diabetesförbundets kamp mot diabetes fyller 70 år 2013. Det firar vi den 14 november med en spännande forskningsdag på Sheraton och en födelsedagsfest i Blå hallen, Stockholms stadshus.
Du är varmt välkommen till båda evenemangen!
Forskningsdagen
Föreläsningarna har temat Med 70 år i ryggen tar vi oss an morgondagens diabetesforskning. Bland föreläsarna
finns Stig Attvall som talar om forskningens betydelse för att bryta trenden mot allt högre HbA1c-värden hos
patienterna, och Åke Lernmark som menar att typ 1-diabetes kan förutsägas i framtiden. Föreläsningarna pågår
kl 9.30 – 16.30.
Födelsedagsfesten
Under festkvällen bjuds det på en specialkomponerad trerätters meny och förstklassig underhållning av Martin Stenmark, Kalle Moraeus,
Sarah Dawn Finer, Karl Dyall och Rennie Mirro.
Konferencier är Carl Jan Granqvist, som själv har
diabetes. Under kvällen delar Diabetesfondens
ut tre jubileumsstipendier ut till yngre lovande
Jan Granqvist
rl
a
C
:
rd
ä
v
forskare. Födelsedagsfesten börjar kl 19.00.
s
n
e
Kväll
rck
artin Stenma
M
Biljetter
awn Finer
D
h
a
r
a
S
Anmäl dig på www.diabetes.se senast 1 oktober
nie Mirro
n
e
R
&
ll
a
y
D
(obs framflyttat från tidigare)! Här hittar du också
Karl
s
ett mer detaljerat program och svar på vanliga
Kalle Moraeu
frågor. Kostnaden för forskningsdagen är 300 kr
för medlemmar och för födelsedagsfesten
1 500 kr (självkostnadspris).
Thorborg
Svenska Diabetesförbundet fyller 70 år 2013.
Det firas den 14 november med en forskningsdag på Sheraton och en fest i Blå Hallen.
Med 70 år i ryggen
tar vi oss an morgondagens
diabetesforskning
PROGRAM 14 NOVEMBER 2013
Svenska Diabetesförbundet fyller 70 år, något som uppmärksammas i samband med Världsdiabetesdagen
den 14 november. I samarbete med Nationella Diabetesteamet arrangerar förbundet jubileumsseminariet;
Med 70 år i ryggen tar vi oss an morgondagens diabetesforskning .
Moderatorer för dagen är professorerna Kerstin Brismar och Claes-Göran Östenson.
Plats:
Sheraton hotell, Stockholm
Tid:
Torsdagen den 14 november 2013, kl. 9.30-16.30 (kaffe serveras från kl. 9.00)
9.30–9.45
Invigning av jubileumsdagen
9.50–10.30
Docent Stig Attvall
Vilken betydelse har forskningen för att bryta den negativa HbA1c-trenden?
10.35–11.15
Professor Åke Lernmark
Diabetes typ 1 kan förutsägas, men att förebygga och bota kräver ny forskning
11.20–12.00
Överläkare Torbjörn Lundgren
Transplantation av Langheranska öar – en behandlingsmöjlighet vid svåra hypoglykemibesvär
12.00–13.00
Lunch
13.05–13.45
Överläkare Ragnar Hanås
Insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning (CGM)
13.50–14.30
Professor Per-Eric Lins
Hypoglykemier
KORT KAFFEPAUS
14.50–15.30
Professor Per-Henrik Groop
Nefropati – en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom
15.35–16.15
Specialistläkare Karsten Ahlbeck
Diabetes och smärta är inte samma sak som diabetessmärta
16.20–16.30
Avslutning
Med reservation för eventuella förändringar.
Anmälan sker via Diabetesförbundets hemsida, www.diabetes.se.
32
DIABETESVÅRD NR 4 2013
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Prestigefyllt miljonpris till
diabetesforskare i Malmö
Med omkring 600 000 patienter i Sverige och 350 miljoner
patienter i andra länder är diabetes en av världens stora
folksjukdomar. Det "Stora nordiska priset" från Eric K Fernströms stiftelse, med en prissumma på en miljon kronor, går
nu till den internationellt kände diabetesforskaren Leif
Groop från Lunds universitet.
Leif Groops specialitet har kallats för
"genfiske". Det handlar om att ur den
mänskliga genpoolen fiska upp de gener
som bidrar till diabetes i någon av dess
olika former.
Han har också forskat mycket om just
de olika formerna av sjukdomen. Leif
Groop var först med att beskriva en
blandform mellan typ 1- och typ 2-diabetes kallad LADA, och har bidragit till
kunskaperna även om flera andra tidigare okända blandformer.
Ändå inte bra nog
När Leif Groop på 70-talet mötte sina
första diabetespatienter sågs sjukdomen
som rätt ointressant, och behandlingen
var bristfällig. Nu har behandlingen blivit
mycket bättre, men ändå inte bra nog.
– 30 procent av alla patienter med typ
1-diabetes får fortfarande njursjukdomar. Hos typ 2-patienterna är andelen
lägre, men de är i gengäld många fler.
Till det kommer den ökade risken för
synskador, hjärtinfarkt, fotsår med mera,
säger han.
Av det skälet – och för att de många patienterna i Kina, Indien och andra länder
aldrig kommer att ha råd med livslång
diabetesmedicinering – menar han att
behandlingsmöjligheterna idag nått vägs
ände. Nu måste målet vara att bota sjukdomen.
Gravida skulle kunna
vara modellen
– När en kvinna blir gravid gör hormonförändringarna hennes celler mer
okänsliga för insulin. För att blodsockret
ändå ska ligga på en bra nivå blir hennes
insulinproduktion automatiskt tredubblad. Här har kroppen alltså en egen inbyggd mekanism som man kanske skulle
kunna utnyttja, förklarar Leif Groop.
För att förstå sådana mekanismer behövs detaljkunskap om sjukdomens bakgrund: om de proteiner som diabetessjukdomens olika riskgener ger upphov
till, och hur dessa proteiner ensamma
eller i samspel påverkar patientens ämnesomsättning. Här har teknikens utveckling varit snabb.
– Analyser som förr tog oss ett par år
kan nu göras på en vecka. Idag har vi
möjligheter vi inte kunde drömma om
för tio år sedan, säger han.
Om Leif Groop försöker titta tio år
framåt, så tror han faktiskt att en bot för
diabetes är på väg.
– Jag skulle vara väldigt besviken annars! Jag tror att man då kommer att
kunna bota typ 1-diabetes med hjälp av
patientens egna stamceller, och att ett
eller flera botande läkemedel mot typ
2-diabetes är under prövning i kliniska
försök. Det har faktiskt aldrig varit mer
spännande att vara diabetesforskare än
just nu, säger han.
FAKTABAKGRUND
LEIF GROOP
Leif Groop föddes 1947 i Finland. Efter en läkarutbildning i Schweiz har han
arbetat som läkare i Finland och som
forskare vid Yale, i Helsingfors och sedan
1993 vid Lunds universitet. Där leder
han Lund University Diabetes Centre,
som sedan starten 2006 växt till att ha
nära 300 medarbetare från ett 40-tal
länder. Tre fjärdedelar av dessa är doktorander eller seniora forskare.
Leif Groop har suttit i ledningen för flera
stora diabetesstudier och -register, som
Botniastudien i Finland, Diabetesregistret i Skåne och databasen Andis (Alla
Nya Diabetiker i Skåne). Han har också
fått stora nationella s.k. Linnéanslag och
"strategiska" forskningsanslag. Han har
publicerat ca 650 vetenskapliga artiklar
som citerats ca 36 000 gånger.
Mer om Leif Groop och hans forskning
på diabetesportalen.se
Publicerad 2013-09-12
34
DIABETESVÅRD NR 4 2013
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Aggressivare typ 2 diabetes
hos barn
”Typ 2 diabetes drabbar inte bara far- och morföräldrarna
längre. Det har också blivit barnens sjukdom.” Uttalandet är
Francine Kaufmans, president för American Diabetes Association.
I Sverige är än så länge typ 2 diabetes
ovanligt bland barn men i många andra
länder är det annorlunda. I exempelvis
USA har fler än 20 000 barn typ 2 diabetes och de blir raskt fler. Studier visar
att de jämfört med vuxna drabbas hårdare och snabbare av allvarliga komplikationer. På några få år efter diagnos kan de
första hjärt- och njurskadorna komma.
- Situationen är alarmerande och det
värsta har vi nog inte sett än, tillägger
Francine Kaufman i en kommentar till en
undersökning där förekomsten av typ 2
diabetes hos barn och tonåringar i USA
kartlagts.
Liksom för vuxna är övervikt hos unga
en kraftig riskfaktor. De knappt 700 deltagande barnen mellan 10 och 17 år i
den nu pågående amerikanska studien
var samtliga överviktiga.
Idag är mellan 15 till 20 procent av de
amerikanska 12 till 18-åringarna i USA
överviktiga, det innebär fler än fem miljoner barn. En federal prognos i USA
bedömer att typ 2 bland unga kommer
att öka med 400 procent fram till år
2050.
Snabb försämring
När undersökningen startade hade tolv
procent av barnen med typ 2 diabetes
för högt blodtryck. Fyra år senare hade
siffran vuxit till 34 procent. Högst risk
hade de pojkar som var fetast.
Andelen som hade tidiga tecken på njursjukdom hade nästan tredubblats på fyra
år. Från 6,3 procent till 17 procent.
- Om barnen utvecklar komplikationer
så snabbt kommer de att ha många allvarliga konsekvenser av sin diabetes redan i ung ålder, konstaterar Jane Chiang
på American Diabetes Association i en
intervju till HealthDay.
Puberteten svår tid
Förmågan att producera insulin avtar
snabbare bland barn än bland vuxna. 2025 procents minskning per år, jämfört
med 7-11 procent hos vuxna typ 2 diabetiker. När de yngsta barnen i undersökningen
kommer in i puberteten ökar av hormonella skäl också kroppens motstånd mot
insulin, så kallade insulinresistens, vilket
då gör att kontrollen av blodsockret blir
ännu svårare.
Går i familjer
För 20 år sedan var typ 2 diabetes hos
barn och tonåringar även i USA i stort
sett okänt. Den med rätta utmönstrade
termen ”åldersdiabetes” blir alltmer
missvisande.
På de mottagningar som tar emot unga
diabetespatienter har andelen med typ 2
diabetes ökat från 16 procent 1994 till
mellan 8 och 45 procent bara fem år
senare. Det vill säga att typ 2 är nästan
lika vanligt som typ 1 diabetes bland
unga.
Årligen får omkring 3 700 barn diagnosen typ 2 diabetes i USA.
I huvudsak är det barn och ungdomar
med afro-amerikanskt, mexikanskt, indianskt och asiatiskt-amerikanskt ursprung
som drabbas. De flesta unga typ 2 diabetikerna har
minst en drabbad familjemedlem.
Oklart om behandling
Trots att typ 2 diabetes hos unga blir är
allt vanligare är inte mycket känt om hur
den bästa behandlingen ser ut. I USA har
fler än nio av tio förutom råd om kost
och fysisk aktivitet också någon slags
medicinering. 30 procent av patienterna
har mer än ett antidiabetiskt medel, insulinbehandling är också vanlig.
Ett syfte med den pågående studien är
att utvärdera vilken behandling som
fungerar bäst.
Därför kommer forskarna att följa barnen i ytterligare tio till femton år.
Text: Tord Ajanki
Publicerad 2013-06-26
DIABETESVÅRD NR 4 2013
35
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Hjärtrapporten 2013 –
fem stora forskningsframsteg
Tarmbakterier som skyddar mot stroke, hjär trisk hos diabetiker och mättnadshormon som är farligt för kvinnor. I Hjär trapporten 2013, lyfter Hjärt-Lungfondens Forskningsråd fram
fem av de viktigaste forskningsupptäckterna under året som
gått.
Jan Nilsson
Hjärt-kärlsjukdomar skördar i dag flest
liv av alla sjukdomar i Sverige. Hela 1,4
miljoner svenskar beräknas lida av hjärtkärlsjukdom.
– Med Hjärtrapporten vill vi bidra till en
ökad kunskapsnivå i samhället och att
fler ställer sig bakom kampen mot vår
tids största folksjukdom – hjärt-kärlsjukdom, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Fem stora forskningsframsteg
1.Viktigt enzym bakom hjärtinfarkt identifierat
2. Tarmbakterier skyddar mot stroke
3. Enzym hjärtrisk hos diabetiker
4. Mättnadshormon fara för kvinnor
5. Hjärtmarkörer spelar roll vid förmaksflimmer
Förra året delade Hjärt-Lungfonden ut
drygt 180 miljoner kronor till hjärt-, kärloch lungforskningen i Sverige. Medicinsk
forskning och utveckling inom hjärtområdet räddar och förlänger liv.
– Forskningen förbättrar ständigt möjligheterna att rädda och förlänga liv. Men
nu behövs mer resurser för att lösa de
utmaningar som återstår, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens
Forskningsråd.
Hjärt-Lungfondens årliga Hjärtrapport
ger en unik helhetsbild över hjärthälsoläget i Sverige. Det är sjunde året i rad som
Hjärt-Lungfonden presenterar rapporten. Sidorna 40–42 i Hjärtrapporten
2013 handlar om fem viktiga framsteg
inom hjärt-kärlforskningen.
De fem viktigaste
forskningsframstegen
Läs mer om svenska forskningsframsteg
2012–2013 i Hjärtrapporten, sidorna 40–42.
1. Viktigt enzym bakom hjärtinfarkt
identifierat
Forskare vid Skånes universitetssjukhus i
Malmö har lyckats bekräfta teorin att
enzymet Lp-PLA2 spelar en viktig roll
när placket i ett åderförfettat kärl brister.
Ett läkemedel som hämmar enzymet
skulle kunna vara en möjlig väg att förebygga hjärtinfarkt.
2. Tarmbakterier skyddar mot stroke
Forskare i Göteborg har funnit samband
mellan tarmflorans sammansättning och
hjärt-kärlsjukdom. Om tarmfloran förändras innan en stroke kan det betyda
att det finns metoder att avgöra vem
som riskerar att drabbas. I framtiden kan
det kanske gå att bota riskpatienter genom att ändra deras tarmflora.
3. Enzym hjärtrisk hos diabetiker
Ett enzym kan utgöra en del av förklaringen till kopplingen mellan typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Forskare vid
Karolinska institutet har nu funnit att ett
enzym som kallas arginas motverkar bildandet av den skyddande kväveoxiden i
blodkärlen hos personer med typ 2-diabetes. Forskarna arbetar nu vidare med
att ta fram en behandling som kan
hämma enzymet.
4. Mättnadshormon fara för kvinnor
Forskare i Lund har funnit att höga nivåer av mättnadshormonet neurotensin
ökar risken för att kvinnor ska drabbas av
hjärt-kärlsjukdom och för att dö i hjärtinfarkt. Forskarna anser att man genom
att mäta neurotensinnivåerna hos kvinnor skulle kunna hitta och behandla
högriskpatienter som inte har de traditionella riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom som rökning, blodfettsrubbningar
och förhöjt blodtryck.
5. Hjärtmarkörer spelar roll vid förmaksflimmer
Inom ramen för den stora multinationella RE-LY-studien, som jämför effekten
av olika typer av blodförtunnande läkemedel, har forskare vid Uppsala Clinical
Center (UCR) studerat förekomsten av
biomarkörer kopplade till hjärtsjukdom.
Genom att mäta kända hjärtmarkörer i
blodet hos personer med förmaksflimmer kan man se vilka som löper ökad
risk att drabbas av kardiovaskulär händelse, framför allt stroke. Forskarna hoppas att deras fynd ska resultera i en mer
individualiserad och förbättrad behandling av patientgruppen.
Källa: Hjärt-Lungfonden
36
DIABETESVÅRD NR 4 2013
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Nytt diabetesprojekt
för Diamyd
Diamyd Medical, som äger diabetesvaccinet GAD, har slutit
ett nytt licensavtal med University of California i Los Angeles. Avtalet avser ett patent på terapeutisk användning av
GABA (gammaaminosmörsyra) i kombination med GAD
vid typ 1-diabetes och andra inflammatoriska tillstånd som
vid typ 2-diabetes, metabolt syndrom och ledgångsreumatism.
Bland annat omfattas en patentansökan
på kombinationsterapi med GABA och
GAD som är den aktiva substansen i
bolagets diabetesvaccin Diamyd.
Forskare vid universitetet i Kalifornien har
visat att GABA i kombination med GAD
verkar synergistiskt i en djurmodell av typ
1-diabetes och GABA ensamt kan förbättra
typ 2-diabetes och ledgångsreumatism.
Både typ 1 och typ 2 diabetes
Förutom att vara en viktig signalsubstans
i centrala nervsystemet anses GABA ha
en antiinflammatorisk effekt och kunna
öka insulinkänsligheten. GABA och GABA-agonister har därmed potentiell til�lämpning vid inflammationsrelaterade
sjukdomar, som till exempel både typ
1-diabetes och typ 2-diabetes, metabolt
syndrom och ledgångsreumatism.
Angrepp från flera håll
Den dominerande hypotesen bland diabetesforskare idag är att nyckeln till att
bota typ 1-diabetes är angripa sjukdomen från flera håll samtidigt, genom att
kombinera olika läkemedel alternativt
behandla innan sjukdomen brutit ut.
Kombinationsterapier har till exempel
varit avgörande för framstegen inom
cancerbehandling under senare år.
Många, kanske flertalet, ledande forskare
menar också att framtidens behandling
av typ 1-diabetes måste involvera ett så
kallat autoantigen, såsom GAD som är
den aktiva substansen i bolagets diabetesvaccin Diamyd®.
I den fortsatta utvecklingen av diabetesvaccinet fokuserar bolaget därför på att
kombinera behandling med Diamyd med
andra läkemedel och/eller behandla tidigare i sjukdomsprocessen för att uppnå
en stark betacellsbevarande effekt.
Förlängd cellöverlevnad
Jide Tian och Daniel Kaufman vid Department of Molecular & Medical Pharmacology på UCLA, liksom andra forskare vid andra institutioner, har visat att
aktivering av GABA-receptorer på vita
blodkroppar kan förhindra utveckling av
typ 1-diabetes, insulinresistens och ledgångsreumatism i djurmodeller.
Kombinationsterapi med GABA och
GAD har visat sig verka synergistiskt och
till exempel förlänga överlevnaden av
transplanterade
insulinproducerande
betaceller vid typ 1-diabetes i djurmodell. Därför är det relevant att undersöka
huruvida GABA behandling kan förstärka den betacellsbevarande effekten av
bolagets GAD-baserade diabetesvaccin
på ett sådant sätt att marknadsgodkännande för diabetesvaccinet kan erhållas.
Försök med kombinationer
Två svenska forskarinitierade fas II-studier med Diamyd pågår för närvarande.
I februari 2013 startade en klinisk studie
vid namn DIABGAD-1, där man kombinerar diabetesvaccinet Diamyd® med
relativt höga doser av D-vitamin och det
inflammationsdämpande läkemedlet ibuprofen (se länk nedan).
Syftet med behandlingen är att bevara
kroppens egen förmåga att producera
insulin och kontrollera blodsockret hos
barn och ungdomar som nyligen insjuknat i typ 1-diabetes. Cirka en tredjedel av
de planerade 60 deltagarna i studien har
redan rekryterats.
In tidigare i sjukdomsprocessen
Sedan tidigare pågår en studie för att
utvärdera om Diamyd kan förebygga typ
1-diabetes hos barn som har hög risk att
utveckla sjukdomen, DiAPREV-IT. Studien
omfattar 50 barn från fyra års ålder och
fullrekryterades 2012 (se länk nedan).
De första resultaten beräknas kunna
sammanställas tre år efter att den sista
deltagaren inkluderats, och därmed presenteras 2015.
Läs mer på diabetesportalen.se
Källa: Pressmeddelande från Diamyd Medical
Publicerad 2013-08-05
nsulinet
du känner till
lantus (insulin glargin) en gång om dagen:
• Jämnprofilocheffektupptill24timmar 1,2
• FärrehypoglykemieränNPHochMix 3-5
•10årskliniskerfarenhetiSverige1
•E ndabasalinsulinetmeddokumenteradkardiovaskulärsäkerhetvidmeränsexårsuppföljning1,6
lantus®(insulinglargin)Px,F,100enheter/mlinjektionsvätska,lösningärenlångverkandeinsulinanalog.Indikation:Behandlingavdiabetesmellitus
hosvuxna,ungdomarochbarnfrån2årsålder.Varningochförsiktighet:Lantusskallejanvändasförbehandlingavdiabetesketoacidos.Förytterligare
informationsewww.fass.seFörpackningar:LantusSoloStar5x3ml,cylinderampull5x3mlochinjektionsflaska10ml.Prisuppgiftsewww.fass.se.Datum
försenasteöversynen2013-05-30.Lantus ingår i läkemedelsförmånerna till alla patienter med typ 1-diabetes och till patienter med typ 2-diabetes
där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.
SE.GLA.13.08.13AuG2013
referenser:1.www.fass.se.Lantusproduktresumé.2.Leporeetal.Diabetes2000;49:2142-2148.3.Jankaetal,DiabetesCare2005;28:254-259.
4.Raskinetal,DiabetesCare2005;28:260-265.5.Mullinsetal.ClinicalTherapeutics2007;29:1607-1619.6.TheORIGINTrialInvestigators.NEnglJ
Med2012;367:319-28.
S anofi-aventisAB.Tel08-6345000.www.sanofi.se.
Vidfrågoromvåraläkemedelkontakta:[email protected]
38
DIABETESVÅRD NR 4 2013
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Kartlägga mekanismer
bakom diabetiska kärlskador
För att förhindra de allvarliga kärlskador som drabbar diabetiker
är det viktigt att förstå de processer som sätts igång i blodkärlen
till följd av de rubbade sockernivåerna. Här skriver Anna Zetterqvist själv om sin doktorsavhandling som hon försvarar 20
september, 2013.
Diabetiker löper två till fyra gånger
större risk att drabbas av kardiovaskulära
sjukdomar, som drabbar kroppens stora
kärl och leder till hjärtattack och stroke.
Den förhöjda blodsockerhalten skadar
även små blodkärl i till exempel ögats
näthinna vilket kan leda till synrubbningar
och blindhet.
Höga toppar och djupa dalar
Nästan var tionde person uppskattas ha
sjukdomen diabetes. De vanligaste formerna av diabetes är typ 1 och typ 2.Typ
1 diabetiker kan inte tillverka insulin, ett
livsviktigt hormon som transporterar
sockret från blodet in i kroppens alla celler där det sedan bryts ned för att producera energi. Om insulin saknas ackumuleras sockret istället i blodet samtidigt
som kroppens celler ”svälter”. Genom
att injicera insulin kan typ 1 diabetiker
anpassa sockerhalten i blodet. Typ 2 diabetiker kan tillverka insulin, men däremot reagerar kroppens celler inte tillräckligt effektivt på insulinet och sockret
stannar i en högre grad kvar i blodet. Idag
finns mediciner som justerar kroppens
blodsockernivåer (och andra eventuella
rubbningar som exempelvis i blodfetter
och blodtryck). Men nivåerna är svåra att
finjustera och diabetikers blodsockerhalt
har högre toppar och djupare dalar än
hos friska personer, vilket är skadligt för
kroppens blodkärl.
Styr andra proteiner
I denna avhandling har vi fokuserat på att
kartlägga förändringar i både stora och
små kärl som drabbar diabetiker. Vi har
framförallt tittat på hur förändringarna
styrs av ett protein som kallas NFAT.
NFAT är ett särskilt intressant protein att
studera för att förstå sjukdomsprocesser,
eftersom det är en så kallad transkriptionsfaktor.Dessa proteiner tolkar signaler från omgivningen och påverkar cellers funktion genom att styra produktionen av ett stort antal andra proteiner.
Förändrad aktivitet hos en transkriptionsfaktor kan alltså få stora konsekvenser.
Inflammation i kärlväggen
NFAT upptäcktes först i immunförsvarets celler. När NFAT aktiveras i dessa
celler produceras proteiner som är viktiga för att sätta igång inflammation. Under årens lopp har NFAT upptäckts i
många andra celltyper, inklusive i blodkärlens endotelceller och glatta muskelceller. Vid diabetes är det känt att dessa
celler ändrar sin funktion på ett sätt som
bidrar till inflammation i kärlväggen vilket
i sin tur leder till kärlskador.
Vår grupp har tidigare visat att om man
plockar ut en bit blodkärl ur en mus och
tillsätter en hög koncentration av socker
kommer NFAT att bli mer aktivt i blodkärlets celler. Vi ställde oss därför frågan
om NFAT kunde vara en viktig länk mellan diabetes och kärlväggsinflammation
som leder till kärlskador hos diabetiker.
För att undersöka detta använde vi oss
av särskilda diabetiska möss.
Instabila förtjockningar
i kärlväggen
I avhandlingen visar vi att NFAT är mer
aktivt i blodkärlen hos diabetiska möss
än hos icke diabetiska möss. Det gäller
både de stora kärlen kring hjärtat och de
små kärlen i ögats näthinna.
I stora kärl ökar NFAT mängden av proteinet osteopontin. Detta protein bidrar
till bildandet av arteriosklerotiska plack,
vilket är förtjockningar i kärlväggen bestående av fetter, inflammatoriska celler
och glatta muskelceller. Dessa förtjockningar kan vara mycket instabila och när
de spricker bildas blodproppar som orsakar hjärtattacker och stroke.
Farligare plack vid diabetes
Alla vuxna människor bär på arteriosklerotiska plack, men hos diabetiker utvecklas de fortare, är mer inflammerade och
har lättare för att spricka. Vi visar att om
NFAT-proteinets aktivitet hämmas hos
de diabetiska mössen, minskar storleken
på placken och dessa är mindre inflammerade.
Dämpning av NFATs aktivitet påverkar
däremot inte plackens storlek när blodsockernivåerna är normala, vilket talar
för att det är olika processer som driver
utvecklingen av kärlskada vid diabetes
och vid frånvaro av diabetes.
Nyheter om
Nyheter om
diabetesforskning
diabetesforskning
Rubbning i näthinnans små kärl
En tidig rubbning i näthinnans små kärl vid diabetes utgörs av förändringar på endotelcellerna. Dessa förändringar leder till en ökad mängd
av proteiner som attraherar immunceller samt till ökad genomsläpplighet av vätska från blodet till näthinnan. I avhandlingen visar vi att nivåerna av fetter eller socker i blodet påverkar nivåerna av två förankringsmolekyler för immunceller i näthinnan: VCAM och ICAM. Medan
VCAM ökas av både fetter och socker, ökas ICAM bara av socker. Vi
visar även för första gången att NFAT finns i näthinnans små kärl, att
proteinet aktiveras av socker, och därigenom bidrar till inflammation.
diabetesportalen.se är en ny hemsida
diabetesportalen.se
en ny hemsida
från
Lunds universitetsär
Diabetescentrum.
från Lunds universitets Diabetescentrum.
diabetesportalen.se vänder sig till alla
diabetesportalen.se
sig till alla
som
är intresserade av vänder
diabetesforskning.
som är intresserade av diabetesforskning.
Tonvikten ligger på populärvetenskapliga
Tonvikten
på populärvetenskapliga
artiklar
frånligger
forskningsfronten
och aktuartiklar från forskningsfronten och aktuella fördjupningsartiklar.
ella fördjupningsartiklar.
Du kan prenumerera
Du kan prenumerera
på nyheter.
på nyheter.
Du kan fråga om
Du kan fråga om
diabetesforskning.
diabetesforskning.
Hämning av NFAT minskar nivåerna av ICAM och osteopontin, likväl
som det ökar nivåerna av det anti-inflammatoriska proteinet IL-10.
Preliminära studier tyder också på att NFAT kan hindra att kärlväggen
blir mer genomsläpplig för vätska. Dessa resultat tyder på att aktiveringen av NFAT under diabetiska förhållanden kan bidra till utvecklingen av skador i ögats blodkärl.
Sammantaget visar denna avhandling att transkriptionsfaktorn NFAT
aktiveras i blodkärl vid diabetes och vid inflammation av bukspottskörteln. Väl aktiv, styr NFAT produktionen av proteiner som bidrar till
skadlig inflammation i dessa vävnader.
Våra resultat inger förhoppningar om att diabetiska kärlskador och akut
bukspottskörtelinflammation i framtiden ska kunna behandlas genom
att inaktivera NFAT med ett läkemedel.
Läs mer på diabetesportalen.se
Välkommen
Välkommen till
till
Text: Anna Zetterqvist
www.diabetesportalen.se
www.diabetesportalen.se
Publicerad 2013-09-20
DIABETES?
FRIO
Dosett Pocket
Medicindelare
Kylfodral
Håller insulinet svalt
i varma miljöer utan
behov av kylskåp
KEE
P
me COO
L
dF
skyd RIO ®
upp
Finns i flera färger och storlekar
• Innehåller tre fack
• Anpassas efter tycke och smak
• Smidigt format
• Klisterdekaler medföljer
dar
em
o
C! t
40°
Tog jag min
insulindos
eller inte
Det smarta pennlocket
Kundtjänst/Ordertel
033-412140
Webshop
www.romalore.com
Premedica Nr8_2012.indd 1
Timesulin visar insulinanvändare när de senast tog en insulindos
• Passar de flesta förekommande pennorna som FlexPen, KwikPen och Solostar
• Hjälper till att undvika missade eller oavsiktliga dubbelinjektioner
• Ger ökad trygghet och förbättrad livskvalitet utan att förändra några vanor
• Kräver ingen programmering
Penna ingår ej!
Upphandlad av Landstingen i:
Västernorrland, Jämtland och Västerbotten
?
JA!
Det var 3 minuter
och 17 sekunder
sedan min senaste
insulindos
För fullständig info om priser och fler produkter besök vår hemsida www.romalore.com
2013-05-27 09:23:43
40
DIABETESVÅRD NR 4 2013
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Många barn med fetma har
förstadium till diabetes
Mer än var t sjätte barn i Sverige med fetma har också ett
förstadium till diabetes. Det visar en stor studie från Karolinska Institutet med över 35 000 barn från Sverige och
Tyskland som publiceras i vetenskapstidskriften International Journal of Obesity.
Studien, som bygger på ett samarbete
mellan det nationella kvalitetsregistret
för barnfetmabehandling, BORIS, och
dess tyska motsvarighet, APV, visar också
att det är tre gånger vanligare att barn i
Sverige har ett förstadium till diabetes än
barn i Tyskland.
Förstadium till diabetes
Förhöjt fastesocker är ett förstadium till
diabetes hos vuxna och är även associerat till hjärt- och kärlsjukdom, cancer
samt generell dödlighet hos vuxna. Riskerna med förhöjt fastesocker hos barn
är däremot betydligt sämre kartlagda.
Den nu publicerade studien visar att
risken att ha förhöjt fastesocker är hög
bland barn i Sverige med fetma. Mer än
vart sjätte barn med fetma hade förhöjt
fastesocker. Risken ökar med barnens
ålder, men trots det är det relativt vanligt
med förhöjt fastesocker även hos barn
under tio år.
Redan hös små barn
– Även om det är få barn med fetma
som får diagnosen diabetes typ 2 i Sverige så kan man se att fetma leder till en
störd ämnesomsättning redan hos små
barn, säger Emilia Hagman, doktorand
vid klinisk vetenskap, intervention och
teknologi, Karolinska Institutet och som
utfört studien tillsammans professor
Claude Marcus och de tyska forskarna
Thomas Reinehr och Reinhard Holl.
Påverkas i högre utsträckning
Påverkar framtida hälsa
Förutom ålder påverkas risken för förhöjda blodsocker också av grad av fetma
och kön. Förhöjt fastesocker är något
vanligare bland pojkar. Men det verkar
också påverkas av var man bor.
– Det är oroande att så många barn med
fetma också har förhöjt fastesocker här i
Sverige. Det kan komma att påverka
deras framtida hälsa och livskvalitet och
innebära stora kostnader för sjukvården
i framtiden. Det är viktigt att vi försöker
förstå varför det är på det här viset, men
resultaten visar också att det är viktigt att
vi blir mer aktiva att behandla barnfetma
redan från tidig ålder, säger Claude Marcus.
– Våra resultat visar att 17,1 procent av
barnen med fetma har förhöjda fastenivåer av blodsocker i Sverige. I Tyskland
var andelen barn med fetma som hade
förhöjda fasteblodsocker 5,7 procent.
Barn i Sverige påverkas med andra ord i
betydligt större utsträckning än barn i
Tyskland och löper tre gånger högre risk
att ha förhöjt fasteglukos. Vad det beror
på kan vi bara spekulera i, men en möjlig
orsak kan vara skillnader i tidig uppfödning, något som vi ska undersöka vidare,
säger Emilia Hagman.
Oklart varför så stor skillnad
I den aktuella studien ingick över 35 000
barn och ungdomar med fetma mellan
två och 18 år från registren över barnfetmabehandling i Tyskland och Sverige.
Från det svenska nationella kvalitetsregistret BORIS (BarnObesitasRegister i
Sverige) inkluderades omkring 3000
barn i studien. Patienterna från Sverige
och Tyskland har ungefär samma grad av
fetma och är i samma ålder. Skillnaderna
mellan grupperna beror därför inte på
olikheter när det gäller kända riskfaktorer för förhöjt fastesocker.
Källa: Pressmeddelande från Karolinska
institutet
Undersökningen är publicerad i tidskriften International Journal of Obesity
Impaired fasting glucose prevalence on
two nationwide cohorts of obese children and adolescents
Nyhetsarkiv
Publicerad 2013-08-26
triabetes är ett varumärke som tillhör Diabetes tools sweden ab.
tÄnk 1-2-3
och ta
KoNtroll
Madeleine Winberg
Vetenskaplig Chef
Diabetes tools
anibal Wainstein typ-2 i 14 år
kValitetsChef Diabetes tools
”Triabetes har hjälpt mig ner
till normalt HbA1c från 9,6%
och bort från hot om insulin.
“Idag tar jag mycket mindre
Metformin och inga andra
mediciner.”
”Jag är övertygad om att Triabetes ger de bästa förutsättningarna för
att både vårda och vara diabetiker. Patientens frihet och kontroll
ökar, vårdarbetet kan bli mera effektivt och fyllas med mera kvalitet.”
full kontroll på dina diabetespatienter
Triabetes är ett svenskt digitalt verktyg för både diabetespatienter och vårdgivare. Appen hjälper patienten i vardagen
att balansera kost, motion och medicinska värden samtidigt
som du som rådgivare kan följa patienten i både realtid och
över tid. Triabetes är ett verktyg som möjliggör framtidens
diabetesvård. Testa redan idag.
Läs mer på www.triabetesclinic.com
42
DIABETESVÅRD NR 4 2013
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Ny ledtråd till varför små
barn drabbas av diabetes
Är det dags för ett nytt kosttillskott under graviditeten för
att förhindra typ 1 diabetes hos det kommande barnet? Två
nya vetenskapliga undersökningar, den ena från Finland och
den andra från Lunds universitets Diabetescenter, pekar
båda i den riktningen.
Åke Lernmark
Forskargrupperna har analyserat prover
från navelsträngar och jämfört halten av
en grupp fett, fosfolipider, i blodet. Resultatet från undersökningarna visar att låga
nivåer av fosfolipider ökar risken för att
barnen mycket tidigt i livet insjuknar i
autoimmun typ 1 diabetes.
- På sikt reser studierna frågan om kosttillskott under graviditeten precis som
man idag rekommenderar tillskott av
folsyra, säger Åke Lernmark, professor i
experimentell diabetesforskning vid
Lunds universitets Diabetescenter och
en av författarna till den svenska studien.
I den jämfördes halterna av fosfolipider i
navelsträgen hos 76 friska barn och 76
som insjuknat i typ 1 diabetes före åtta
års ålder. Fosfolipider är en sorts fett vi
får i oss med den mat vi äter. Livsmedel
rika på fosfolipider är exempelvis sojabönor och äggula. Fosfolipider finns även
som kosttillskott.
Föddes med brist på fofolipider
De båda grupperna av 76 barn vardera
var parvis väl matchade mot varandra.
Till exempel för kön, födelsevikt, mammans ålder och genetisk riskprofil för typ
1 diabetes. Den avgörande skillnaden var
insjuknandet i diabetes.
- Det viktigaste resultatet är att de barn
som insjuknade före fem års ålder hade
fötts med brist på fosfolipider. Det är
intressant eftersom vi vet att immunsystemet är beroende av fosfolipider, säger
Åke Lernmark och fortsätter.
- Det kan vara så att bristen försvagar de
celler som ska skydda oss mot autoimmuna sjukdomar som typ 1 diabetes.
Ett aggressivare förlopp
Det var bara bland de barn som insjuknade före fem års ålder ett säkerställt
samband kunde ses, inte bland de äldre
barnen som deltog i undersökningen. En
förklaring kan vara att det var för få barn
för att uppnå statistisk säkerhet i den
gruppen.
- Men det kan också vara så att det är en
annan sjukdomsmekanism bland de
minsta barnen med ett aggressivare förlopp. Det vet vi inte än, säger Åke Lernmark.
Också i den finska undersökningen, där
navelsträngsblodet hos 39 diabetessjuka
barn och 39 friska barn jämfördes, fann
forskarna ett samband mellan brist på
fosfolipider och typ 1 diabetes. Att två av
varandra oberoende studier får samma
resultat stärker sambandet.
Vetenskapliga försök planeras
- Innan vi vet om blivande mammor
borde ta kosttillskott med fosfolipider
under graviditeten för att minska diabetesrisken måste våra resultat säkerställas
i kliniska undersökningar på gravida och
före det måste vi ta reda på om det finns
risker med att äta för mycket fosfolipider,
säger Åke Lernmark som hoppas att
Lunds universitets Diabetescenter kan
starta den här typen av undersökning
någon gång under nästa år.
Text: Tord Ajanki
Länk till den svenska undersökningen
som publicerats i tidskriften Diabetes
Decreased cord-blood phospholipids in
young age at onset type 1 diabetes
Publicerad 2013-09-03
HbA1c införs den 1 januari 2014 som diagnosmetod vid diabetes typ 2, en artikel skriven av Mikael Lilja kommer i nästkommande
nr.
Intresserad av lärartjänst
i Förenade Arabemiraten?
Mollan och Molle
Kläder för alla som bär insulinpump!
Skåne Care AB söker tillsammans med Malmö Högskola och Lunds Universitet diabetessjuksköterska
med klinisk erfarenhet av vuxna diabetespatienter. Du har minst magisterexamen, är helst disputerad,
med undervisningserfarenhet från högskola/universitet, samt goda kunskaper i engelska både tal och
skrift.
Utbildningen sker på plats i Förenade Arabemiraten
och löper över ett år med start 2014-01-01.
Tillträde till tjänsten kan bli aktuell redan under hösten
2013, då med placering i Lund/Malmö med uppgift
att bidra till planering.
För mer information eller intresse maila fråga/CV till
[email protected]
Nu finns underkläder för alla som ständigt måste bära sin
insulinpump. Plaggen har testats av ett antal bärare och
omdömena är mycket positiva. Plaggen är utformade med
tanke på att man ska kunna bära sin pump på ett säkert
och bekvämt sätt. De ska inte hämma vid lek eller sport och
ska kunna bäras under alla typer av plagg. Plaggen finns i
både bomull och sportmaterial.
Från flera av de som testat har det framförallt framhållits
att ”pumpen syns ju inte och jag slipper frågor från mina
kamrater om vad det är jag har på mig”.
Plaggen finns som Linne, Topp och Trosa/Boxer. Plaggen
är även användbara tilll exempelvis smärtpumpar, mobiler
m.m.
För mer information gå in på vår hemsida:
www.mollanochmolle.se
SOM PASSAR LANTUS
Apidra (insulin glulisin) måltidsinsulin:
• Snabb effekt när det behövs1
• Flexibel behandlingsregim – före eller efter måltid2
• Enkelt – SoloSTAR för både Lantus och Apidra2,3
Apidra® (insulin glulisin) Px, F, 100 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en kortverkande insulinanalog. Indikation: För
behandling av vuxna, ungdomar och barn från 6 års ålder med diabetes mellitus där behandling med insulin krävs.
Varning och försiktighet: se www.fass.se. Förpackningar: Apidra SoloStar 5 x 3 ml, cylinderampuller 5 x 3 ml, injektionsflaska
10 ml. För vidare information och senaste prisuppgift se www.fass.se. Datum för senaste översynen 2012-11-19.
Referenser: 1. Becker et al. Exp Clin Endocrinol 2005;113:435-443. 2. www.fass.se. Apidra produktresumé. 3. www.fass.se. Lantus produktresumé.
Sanofi-aventis AB. Tel 08-634 50 00. www.sanofi.se.
Vid frågor om våra läkemedel kontakta: [email protected]
S E . GLU. 13. 03. 01 M A J 2013
NSULINET
44
DIABETESVÅRD NR 4 2013
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Omtvistad peptid
sätts under lupp
Äntligen, menar många. Äntligen ska c-petidens funktion
utvärderas i en större vetenskaplig undersökning. Syftet är
att försöka besvara en gammal och kontroversiell fråga – är
c-peptid enbar t en slaggproduktt efter att den aktiverat
insulinet eller motverkar molekylen diabeteskomplikationer,
framför allt nervsmär tor i fötter och underben? En stor
svensk undersökning, som nu rekryterar deltagare, ställer
frågan. Kan du vara med - se längst ned i texten.
I de insulinproducerande betacellerna
tillverkas proinsulin, ett förstadium som
måste aktiveras för att få en blodsockersänkande effekt. Det är c-peptidens uppgift, det är alla överens om och många
menar att det är den enda uppgiften.
Andra säger att c-peptid har fler viktiga
biologiska funktioner, bland dem motverkar det komplikationer vid diabetes.
Onödigt komplex
Inne i betacellen håller c-peptid (connecting peptide) ihop de två kedjor aminosyror proinsulinet består av. För att det ska
bli aktivt insulin när det utsöndras från
betacellen till blodbanan måste de båda
kedjorna klippas isär.
Proinsulinet består av 86 aminosyror varav c-peptiden har 31. Varför tillverkar
kroppen en sådan komplex peptid enbart
för att klippa isär proinsulinet, frågar sig
dem som tillskriver c-peptid fler viktiga
funktioner?
Slaggprodukt
Eftersom c-peptid i regel under lång tid
har betraktats som en biprodukt finns det
inte i det tillverkade insulin som patienter
injicerar. Det innebär att diabetiker som
saknar egen insulinproduktion inte har
något c-peptid i sitt blod.
Ett argument för att c-peptid har välgörande effekter är att typ 1 diabetiker som
har kvar en egen liten insulinproduktion
(och med c-peptid produktion) har färre
komplikationer än de som helt saknar
egen insulinproduktion.
Förklaringen kan också vara att det med
egen insulinproduktion är lättare att hålla
blodsockret på en jämn och bra nivå vilket minskar risken för komplikationer.
Förbättrad nervfunktion
De som förespråkar att c-peptid har
gynnsamma effekter har i två vetenskapliga undersökningar stöd för sin ståndpunkt. Båda är utförda i Sverige eftersom
det framför allt är här i landet intresset för
c-peptid har varit stort.
I den ena behandlades 49 typ 1 diabetiker
med mild till måttlig nervskada (neuropati) i fötterna under tre månader, en
grupp fick aktiv c-peptidbehandling, en
annan placeboinjektioner. I den andra
studien deltog 161 patienter som behandlades under sex månader.
Resultaten visade att de patienter som
hade fått aktiv c-peptidbehandling, jämfört med de som fick placebo, hade en
bättre nervfunktion och bättre känslighet
för vibrationer i fötterna.
Injicerar själva c-peptid
Nu är det dags för en ännu större undersökning, sju sjukhuskliniker är med. Upplägget med aktiv behandling med c-peptid
eller placebo är detsamma som i de två
föregående studierna.
Den här gången ska 240 patienter i åldrarna
18 och 65 år som har haft typ 1 diabetes i
minst fem år rekryteras. Neuropatin ska
vara lindrig till måttlig. Studien ska pågå i ett
år med månatliga besök för att mäta nervfunktionen i fötter och underben.
Deltagarna ska själva injicera sig, med
samma teknik som vid insulininjektioner,
en gång i veckan.
Uppfyller du kriterierna och vill vara med
- anmäl ditt intresse genom att kontakta
studiesköterskan på din närmaste klinik
via e-post eller telefon:
• Norrlands universitetssjukhus, Umeå:
Katarina Iselid: [email protected]
/ 090 785 34 81
• Skånes universitetssjukhus, Malmö:
Ingrid Wetterholtz: Ingrid.Wetterholtz@
skane.se / 040 33 20 28
• Akademiska sjukhuset, Uppsala:
Gabriella Seger: [email protected] / 018 611 13 06
• Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg: Lena Silberberg: [email protected] / 031 342 61 53
• Karolinska universitetsjukhuset, Solna
Kajsa Sundqvist: [email protected] / 08 5177 25 35
• Universitetssjukhuset, Linköping:
Lena Sundin: [email protected] / 013 465 80 60
• Södersjukhuset, Stockholm: Lotta Larsson: [email protected]
/ 08 616 31 35
Text: Tord Ajanki
DIABETESVÅRD NR 4 2013
45
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Även måttlig viktökning ökar
dödligheten
En ny svensk studie visar att även måttlig viktökning hos
personer med diabetes ökar risken att dö i hjär t-kärlsjukdom. Studien som nyligen publiceras i tidskriften Diabetes
& Metabolism, är unik i sitt slag eftersom det är första
gången man har studerat detta samband hos en så stor
grupp diabetespatienter.
Övervikt eller fetma är förknippat med
ökad risk för typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom. Samtidigt saknas det studier
som bekräftar att förändrad vikt hos diabetespatienter påverkar risken för död i
hjärt-kärlsjukdom.
84 vårdcentraler
I syfte att studera detta har en grupp
forskare från Uppsala och Linköpings
universitet samlat in data från 84 vårdcentraler i Sverige. Studien omfattade
alla patienter med nydiagnostiserad diabetes mellan åren 1999-2009, utan känd
hjärt-kärlsjukdom och i åldersspannet
35-79 år. Totalt följdes 8 486 personer
och grupperades beroende på förändringar i vikt (ökad +3,5 kg, oförändrat
eller sänkt -3.5 kg) under de första 18
månaderna efter diagnos.
Farlig viktuppgång
Majoriteten av studiedeltagarna (32,2 %)
antingen sänkte eller bibehöll sin ursprungliga vikt (53,4 %) men det var
också en del (14,4 %) som gick upp i vikt
under de första 18 månaderna. Personerna fortsatte att följas upp under så
lång tid som 9 år (i genomsnitt 4,6 år).
Resultaten bekräftade att gruppen som
under den första tiden ökade sin vikt
löpte 63 procent högre risk att dö i
hjärt-kärlsjukdomar jämfört med gruppen vars vikt var oförändrad. Dessa
personer hade också 32 procent högre
risk att drabbas av andra dödsorsaker. Andra positiva effekter
Studien visade inte att viktnedgång minskade risken för dödlighet, vilket överraskade artikelförfattarna. Det kan förklaras
med att de mer hälsosamma patienterna
inte ansåg sig vara i behov av återbesök
hos sina läkare och därmed undgick
studieuppföljningen, enligt författarna.
Viktnedgång kan ha andra positiva effekter för patienterna som exempelvis
ökad livskvalitet, rörlighet och bättre
sömn.
Mer riskfyllt än tidigare känt
- Viktkontroll samt viktminskning är en
allmän rekommendation från sjukvården
när man inleder behandlingen av typ
2-diabetes hos patienter som lider av
övervikt eller fetma. Dessa nya data visar
dock att viktökning hos nydiagnostisera-
de patienter kan vara mer riskfylld än
tidigare redovisats och insatser bör göras för att undvika ytterligare viktökning,
säger professor Peter M Nilsson, Lunds
Universitet, och en av studieförfattarna.
- Att många diabetesläkemedel (sulfonureider, meglitinider, glitazoner och insulin)
ofta ökar vikten är en utmaning i diabetesvården. I ljuset av dessa nya studiedata blir det alltmer viktigt med nya läkemedel som har blodsockersänkande effekt utan att ge någon viktuppgång, säger
Johan Bodegård, epidemiolog på AstraZeneca Nordic-Baltic och studiens huvudförfattare.
Källa: Pressmeddelande från AstraZeneca
Publicerad 2013-08-19
DAGS ATT SÖKA STIPENDIER
SFSD förvaltar ett antal stipendier som kan sökas. Utdelning sker en gång per år i samband med symposiedagarna.
År 2014 delas dessa ut i samband med Symposiet, som
äger rum 3-4 april. Ansökan skall vara Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD, tillhanda senast 15/2 2014.
Läs mer på SFSD´s hemsida.
www.diabetesnurse.se
46
DIABETESVÅRD NR 4 2013
SFSD:s Styrelse:
Vice ordförande
Lars Berg
Diabetesmottagningen
SÄS Borås
501 82 Borås
[email protected]
Sekreterare
Mona Jakobsson
Barnmott.
Centrallasarettet
721 89 Västerås
[email protected]
Kassör
Rosita Ilvered
Barnkliniken
Länssjukhuset Ryhov
551 85 Jönköping
[email protected]
Vetenskaplig sekreterare
Janeth Leksell
Högskolan Dalarna
791 88 Falun
[email protected]
Ingela Bredenberg
Endokrinmottagningen C2:84
Karolinska
Universitetssjukhuset
Huddinge
14186 Stockholm
[email protected]
Christin Jonazon
Vårdcentralen Ystad
Thorssons väg 17
271 82 Ystad
[email protected]
Gudrun Andersson
Endokrinologidagvården
karolinska universitetssjukhuset, Solna
171 76 Stockholm
[email protected]
Susanne Meijer
VC Tåbelund
24131 Eslöv
[email protected]
Diabetesvård ges ut av Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD).
SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor
som i sin yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes.
SFSD:s uppgift är
• att verka för sjuksköterskans professionella utveckling inom diabetesvården
• att stimulera och medverka till vidareutveckling av den medicinska och omvårdnadsvetenskapliga forskningen inom diabetesvården
• att medverka till en likvärdig och kunskapsbaserad diabetesvård i alla delar av landet
• att utgöra ett forum för remisser av utredningar avseende
diabetesvården i Sverige
• att utveckla samverkan med andra organisationer, nationellt och internationellt,
vilka har betydelse för diabetesvårdens utveckling
Utgivare:
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, SFSD
Adress:
c/o SSF, Baldersgatan 1, 114 27 Stockholm
Prenumerationer:
Pris 200 SEK per år. Gör din beställning genom att kontakta
redaktören via e-mail: [email protected]
Adressändring:
Medlemmar i SFSD kontaktar medlemsansvarig:
Lars Berg
[email protected]
Övriga kontaktar redaktören, se ovan.
Ansvarig utgivare:
Lars Berg
[email protected]
Chefsredaktör:
Ingela Bredenberg
[email protected]
Redaktion:
Lars Berg
[email protected]
Susanne Meijer
[email protected]
Annonsering:
Annonsstopp för Diabetesvård
Nr 1 2014 är 2 januari med utgivning i februari
Nr 2-3, 2014 är 2 maj med utgivning i juni
Nr 4, 2013 är 5 september med utgivning i oktober
Annonsutrymme bokas hos
[email protected]
eller [email protected]
Tryckeri:
Responstryck AB, Box 414, 503 12 Borås
033-480 700
www.responstryck.se
ISSN-nummer:
1652-697X
För personer med typ 2-diabetes som inte uppnår tillräcklig glykemisk
kontroll med metformin och/eller annat peroralt antidiabetikum* (OAD).
Victoza
®
Mer än bara
sänkt blodsocker.
1-4,**
När metformin inte räcker till erbjuder Victoza®:
• Större sänkning av HbA1c jämfört med sitagliptin1,5
• Större viktminskning jämfört med sitagliptin
och glimepirid1,2,5
ADA:s och EASD:s nya ställningstagande stöder användning
av GLP-1-receptoragonister efter metformin – när målet är
att undvika viktuppgång och hypoglykemier.6
12/2012
* Där högsta tolererbara dos av metformin och/eller en sulfonureid, eller metformin Victoza® (liraglutid), Rx, (F) A10BX07: Injektionsvätska, lösning i förfylld
och tiazolidinedion inte gett tillräcklig glykemisk kontroll.
injektionspenna. Klar, färglös, isoton lösning med pH 8,15. Indikation: Victoza®
är indicerat för behandling av vuxna med typ 2-diabetes mellitus för att uppnå
glykemisk kontroll. I kombination med: – metformin eller en sulfonureid
** Kliniska studier av Victoza® indikerar förbättrad betacellsfunktion baserat på
till patienter som inte erhållit tillräcklig glykemisk kontroll vid behandling
mätningar, såsom homeostasmodellen för bedömning av betacellsfunktionen
1
med högsta tolererbara dos av dessa läkemedel i monoterapi. I kombination
(HOMA-B) och förhållandet mellan proinsulin och insulin.
med: – metformin och en sulfonureid eller metformin och en tiazolidinedion
Referenser: 1. Victoza® SPC 10/2012. 2. Nauck et al. Diabetes Care. 2009;32(1):84-90. för patienter med otillräcklig glykemisk kontroll trots behandling med två
3. Gallwitz et al. Int J Clin Pract 2010;64(2):267-276. 4. Chang et al. Diabetes. 2003; preparat. Förpackningar: Victoza® 6mg/ml, 3x3 ml (förfylld injektionspenna).
52 ( 7) : 178 6 -1791. 5 . P ratley et al. I nt J Clin P rac t. 2011: 65 ( 4 ) :397- 4 07. SPC uppdaterad 10/2012. För prisuppgift och ytterligare information se: www.fass.se.
doi:10.1111/j.1742-1241.2011.02656.x. 6. Inzucchi et al. Diabetes Care. Published online Victoza® ingår i läkemedelsförmånen enbart för patienter som först
ahead of print April 19, 2012.
provat metformin, SU eller insulin, eller när dessa inte är lämpliga.
Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 [email protected] www.novonordisk.se