24
Debatt
Mejla till debatt! Skicka ditt inlägg till [email protected].
Artikeln får vara högst 2 800 tecken, inklusive blanksteg. Repliker max 1 800 tecken.
Att äta en bulle.ter sig okomplicerat för de flesta, men för diabetikern kan det vara annorlunda, betonar skribenten.
Östgöta Correspondenten
Tisdag 7 april 2015
Foto: Janerik Henriksson/TT
Kunskap kan rädda liv
Vi kan inte blunda för problemet att diabetes är en
av våra största folksjukdomar i dag. I stället måste
vi sprida kunskapen och lära oss mer, skriver Frida
Kullgren.
Vet du hur vardagen ser ut
för en person drabbad av
diabetes typ-1? Hur att äta
ett äpple faktiskt inte bara
är att äta ett äpple, som för
många andra. I stället krävs
planering, test av blodsockret och dosering av insulin
först. Varje gång, varje dag.
Kunskapen om diabetes är
skrämmande låg, trots att
det beräknas vara 400 000
drabbade i Sverige. Diabetes
är en av våra största folksjukdomar.
Diabetes typ-1 är en dold,
men livshotande sjukdom.
Den syns inte alltid på
­ tsidan, men tar över oss
u
på insidan. Enligt Folkhälsomyndigheten insjuknar
varje dag två barn i diabetes typ-1 i Sverige. Under
2011 orsakade diabetes 4,6
miljoner dödsfall i världen.
Trots dessa siffror vet många
knappt vad diabetes innebär. Ännu färre vet skillnaden mellan diabetes typ-1
och typ-2, men den är stor.
För oss drabbade är den
dessutom viktig.
En person med diabetes
t­ yp-1 har inte gjort någonting fel. Den hade oturen att
få gener för sjukdomen, som
dessutom bröt ut, till skillnad från typ-2 som grundas
på hälsa och livsstil.
jag verkligen äta den här
bullen?
Ett för lågt blodsockervärde
kan vara livsavgörande för
stunden, medan ett för
högt är skadligt i längden.
Hypoglykemi, även kallat
”diabetes-koma”, är vad som
sker när blodsockret faller så
lågt att vi blir medvetslösa.
Då behöver personen snabbt
få i sig socker. I det tillstån-
Att vara 15 år, drabbad av
diabetes typ-1 och få kommentarer som ”kan du verkligen äta den där bullen?”
eller ”gav dina föräldrar
dig för mycket socker som
barn?” är jobbigt. Okunskapen skapar fördomar, som
sänker självförtroendet och
får oss att känna oss annorlunda. Kanske till och med
utanför i samhället. Vi ställer
till slut oss själva frågan: Kan
I det tillståndet kan personen själv varken
prata eller agera, så
vad händer om
omgivningen är
ovetande om hur
de ska hantera
situationen
"
det kan personen själv varken prata eller agera, så vad
händer om omgivningen
är ovetande om hur de ska
hantera situationen? Det
ärliga svaret är att ­personen
dör. Inte direkt, men om
blodsockret inte snabbt höjs
är det tyvärr konsekvensen
av hypoglykemi. Okunskap
kan kosta liv.
Perspektivet vi måste ha
är att vi alla trots allt bara är
människor. Vi kan inte kunna allt om alla sjukdomar.
För det mesta har vi kunskap
om den som ligger oss närmast om hjärtat. Den som vi
själva eller någon i vår närhet är drabbad av.
Någonstans i den stres�-
siga vardagen många av
oss lever i måste vi stanna
upp och tänka efter. Vi
måste inse att vi behöver
hjälpa varandra. Förstå att
kunskap faktiskt räddar
liv, oavsett vilken sjukdom
som ligger närmast just ditt
hjärta. Din kunskap kan
rädda någon i ett akut läge
i dag, men du kan också
rädda framtidens patienter
från att bli drabbade från
första början genom att
bidra till forskningen.
Diabetes må vara en dold
sjukdom, jämfört med
många andra, men det gör
den inte mindre allvarlig.
Vi kan inte blunda för problemet att diabetes är en av
våra största folksjukdomar
i dag. Tillsammans måste
vi sluta blunda och istället
sprida kunskapen och lära
oss mer, för kunskap ­räddar
liv.
Frida Kullgren
styrelseledamot
i Barndiabetesfondens riksförening
Byggplaner måste invänta järnvägsbeslut
Det går i dag inte att säga
var det är lämpligt att
förbereda ny bebyggelse
inom järnvägskorridoren,
skriver Bill Eriksson och
Michael Myhré.
Replik till Sten-Åke Petersson,
24/3.
Sten Åke Petersson, Stads-
byggnadsforum Linköping
AB, framför i en debattartikel att Linköpings kommun inte tillåter start av
nya planarbeten för ny
­bebyggelse inom järn-
vägskorridoren för tunnel­
alternativet.
En höghastighetsjärnväg
ska byggas genom Linköping – det är en förutsättning för regionens fortsatta
tillväxt. De nationella investeringar som måste göras
har Linköping möjlighet att
förädla så att de inte bara
tillfaller näringslivet, utan
också Linköpingsborna.
En järnvägslösning under
mark skapar förutsättningar för att knyta samman
stadsdelar. Vi får stadskvaliteter som genererar nyttor.
Tillväxt innebär också att
prioritera kommunens resurser där de gör bäst nytta.
Detaljplaner ska alltså göras
där det kan byggas nu.
Kunskap om de faktiska
förhållanden är absolut
nödvändig när kommunen
tar beslut om bebyggelse.
Sten-Åke Peterssons uppfattning om järnvägsbyggande
och varför kommunen gör
prioriteringar hade kunnat
avhjälpas genom besök hos
miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
En grundläggande utgångs-
punkt för ett järnvägsbygge
är att järnvägen ges ett
läge och utformning så, att
ändamålet med järnvägen
uppnås med minsta intrång
och olägenhet utan oskälig
kostnad. Planläggningsprocessen syftar till att utreda
och definiera var korridoren ska lokaliseras. Korridorens storlek ska ge tillräckligt utrymme att projektera
och fastlägga lämpligaste
sträckning och läge. Sträckningen och utformningen
klarläggs längre fram i
processen, och läggs slutligen fast i en järnvägsplan.
I klartext betyder det att
tunnlarnas placering och
läge i dag inte är fastställda
och därmed går det inte att
säga var det är lämpligt att
förbereda ny bebyggelse
inom korridoren.
Det vore oansvarigt av kom-
munen att påbörja aktivite-
ter som kan generera skadestånd och/eller förhindra
tillväxt genom kortsiktiga
intressen.
Vi arbetar, precis som
Sten-Åke Petersson skriver, med planprogram för
Stångebroområdet – främst
för att kunna överblicka
kostnader och konsekvenser. Resterande planering
får avvakta tills vi är överens
om järnvägens passage.
Bill Eriksson
kontorschef
teknik- och samhällsbyggnadskontoret
