2017-02-28
Avtalsyrkanden 2017
Apoteksanställda
Sveriges Farmaceuter och Unionen
2017-02-28
UTGÅNGSPUNKTER AVTAL 17
Apoteksbranschens uppdrag och utveckling sedan omregleringen
Apotekens samhällsuppdrag är att förse invånarna med läkemedel och ge kvalificerade
råd om läkemedelsanvändning. Sedan omregleringen 2009 har apoteken prioriterat
att öka tillgängligheten till läkemedel genom att etablera fler apotek men också genom
längre öppettider och fler helgöppna apotek. Dessutom växer och utvecklas e-handeln
i snabb takt hos alla apoteksaktörer. Jämfört med 2009 har antalet apotek ökat med
50 procent. Ökningen har skett i samtliga län och i alla kommungrupper utom i
gruppen glesbygdskommuner där antalet apotek ligger på samma nivå som tidigare.
Kundundersökningar visar också att apotekens kunder överlag är väldigt nöjda med
sina apoteksbesök.
Branschens tillväxt i antal apotek har haft stor effekt på efterfrågan av arbetskraft på
apoteken. Behovet av arbetskraft är stort och efterfrågan på receptarier och apotekare
är störst. Svårigheten att rekrytera är mer påtaglig i vissa specifika regioner. Tillgång
till farmaceutisk kompetens är avgörande för apoteksverksamhet. Stora
pensionsavgångar väntas dessutom fram till 2023, särskilt för receptarier.
Apoteksmarknaden består av två huvudsakliga delmarknader, öppenvårdsmarknaden
och slutenvårdsmarknaden. Öppenvårdsmarknaden består främst av de apotek som
konsumenter kan besöka men även distanshandel, e-handel och dosdispenserade
läkemedel. På öppenvårdsmarknaden konkurrerar apotek med varandra men också
med annan handel.
Slutenvårdsmarknaden består i olika tjänster som upphandlas av landstingen, främst
läkemedelsleveranser till sjukhus men även läkemedelsberedning, läkemedelsservice
och andra farmaceutiska tjänster. Även här konkurrerar flera apoteksaktörer med
varandra, men också med andra aktörer och med landsting som driver verksamhet i
egen regi.
Sedan omregleringen 2009 har det skett en konsolidering av marknaden som har
resulterat i att Sverige nu har fem större apotekskedjor som består av både privata som
statliga ägare. Cirka 40 av totalt 1400 apotek drivs av enskilda ägare som inte ingår i
någon kedja. Fyra av de större apotekskedjorna organiseras av Svensk Handel.
Ekonomiska utsikter
I Sverige har BNP utvecklats starkt under 2015 och 2016. Investeringarna har ökat,
bland annat genom ett kraftigt tilltagande bostadsbyggande. På grund av flyktingkrisen
har också offentlig konsumtion skjutit i höjden. Även hushållens konsumtion har, tack
vare den låga räntan, utvecklats starkt. Men både bostadsbyggandet och offentlig
konsumtion väntas växa långsammare framöver samtidigt som hushållen inte kan se
2017-02-28
fram emot några ekonomiska lättnader. Istället väntas sparande och amorteringar öka,
bland annat till följd av amorteringskravet.
Trots den goda svenska utvecklingen har arbetslösheten planat ut kring sju procent och
även fortsättningsvis bedöms den svenska ekonomin ha svårt att få människor i jobb.
Riksbanken gör bedömningen att inflationen kommer att vara fortsatt låg och behåller
räntan på -0,5 % under hela år 2017 samtidigt som man förlänger perioden av stödköp
av statsobligationer.
Sammanfattningsvis kan Svensk Handel konstatera att svensk ekonomi står inför en
rad utmaningar samtidigt som stimulansernas tid är förbi. I kombination med en
fortsatt svag global utveckling kommer detta att leda till att tillväxten faller tillbaka
under 2017 och 2018.
Apoteksbranschens handelsmarginal
En förhållandevis låg handelsmarginal i kombination med stark konkurrens och stora
investeringar har inneburit att det har varit svårt att etablera en generell lönsamhet i
apoteksbranschen. Det är staten som genom Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket bestämmer nivån på handelsmarginalen som finansieras gemensamt
via skattemedel och direkt från läkemedelskonsumenterna. Ersättningen är en
betalning till apoteken för arbetet att expediera recept med därtill hörande rådgivning
men ska också kompensera för andra kostnader, till exempel kostnader för att föra
lager och ge en rimlig lönsamhet. Den här verksamheten går dock med underskott.
Nivån på handelsmarginalen har varit oförändrad sedan 2009.
Eftersom apoteken inte får betalt fullt ut för sitt samhällsuppdrag att hantera
receptbelagda läkemedel finansieras det idag delvis av den vinst som försäljning av
andra varor ger. Inom segmentet icke receptförskrivna läkemedel ökar konkurrensen
inte bara mellan apoteksaktörerna utan även med andra detaljhandelsföretag. Därtill
växer e-handeln kraftigt. Detaljhandeln befinner sig i en omfattande
strukturomvandling där många företag har svårt att hitta ett lönsamt sätt att bedriva
verksamhet. Det är idag ett faktum att handelns företag verkar och konkurrerar på en
internationell marknad, en utveckling som ofrånkomligen leder till ökad konkurrens
och prispress.
Avtalets längd
Svensk Handel står fast bakom industrins normerande roll inför kommande
avtalsförhandlingar. Avtalsperiodens längd är en del av den normering som sker
genom de s.k. industriförhandlingarna. Svensk Handel är införstådd med det men vill
ändå uttrycka en preferens för längre avtal. Det skulle ge medlemsföretagen en längre
planeringshorisont vilket möjliggör ett mer långsiktigt arbete mellan de lokala
parterna.
2017-02-28
YRKANDEN 2017
Mot bakgrund av ovan redovisade utgångspunkter framställer Svensk Handel följande
yrkanden.
Vi reserverar oss för rena räkne-, syftnings- och stavningsfel i dokumenten och
förbehåller oss rätten att senare komplettera våra yrkanden.
1. Löneavtal Unionen
Helt lokal lönebildning utan centralt beslutade siffror.
En ny lönesättningsprincip som anger att lön och lönesättning också grundas på
förmåga att ge rådgivning till kund.
I tillämpliga delar redaktionellt harmonisera löneavtalet med Sveriges Farmaceuters
löneavtal.
2. Löneavtal Sveriges Farmaceuter
I tillämpliga delar redaktionellt harmonisera löneavtalet med Unionens löneavtal.
3. Arbetstid
Begränsningsperiod, 4.2.1
Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka
under en begränsningsperiod om högst 12 veckor eller 3 kalendermånader.
+/- 8 timmar kan föras över till nästkommande begränsningsperiod.
Begränsningsperiod, bilaga 3 respektive 4
Den ordinarie arbetstiden får, efter reduktion för helgdagar och helgdagsaftnar, inte
överstiga 38,5 timmar i genomsnitt per vecka under en begränsningsperiod om högst
6 månader.
Begränsningsperiod och schemaperiod behöver inte sammanfalla.
+/- 15 timmar kan föras över till nästkommande begränsningsperiod.
4. Ob-ersättning
Parterna tillsätter en arbetsgrupp som ser över ersättningsformer, tidpunkter och
ersättningsnivåer.
2017-02-28
5. Beredskap
Beredskapsersättning utges för lägst fyra timmar per pass.
6. Semester
Vid korta tidsbegränsade anställningar om maximalt tre månader ska semester inte
läggas ut, såvida detta inte har överenskommits. Semesterersättning i dessa fall utgör
12,5 % av den uppburna lönen.
7. Föräldralön
För erhållande av föräldralön ska medarbetaren ha varit anställd hos arbetsgivaren
under minst 12 månader i en följd före den första dagen av föräldraledigheten.
8. Uppsägningstid
Medarbetare som inte respekterar sin uppsägningstid blir skadeståndsskyldig för den
ekonomiska skada och olägenhet som därigenom drabbar arbetsgivaren.
Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar medarbetarens lön under den del av
uppsägningstiden som medarbetaren inte har respekterat. Arbetsgivaren kan göra
avdrag för sådant belopp från innestående lön och semesterersättning.
9. Förhandlingsordning
Begäran om central förhandling ska vara skriftlig och göras hos motpartens
organisation inom följande tider från den dag då den lokala förhandlingen avslutats;
1. Inom två veckor vid tvisteförhandling som gäller rättstvist om ogiltigförklaring av
en uppsägning eller ett avskedande eller förklaring att visstidsanställning är
otillåten och att anställningen ska gälla tillsvidare och
2. Inom två månader i övriga rättstvister.
10. Deltidspension
Det pågår diskussioner inom andra branscher om förändringar av regelverket för
deltidspension. Svensk Handel bevakar utvecklingen och återkommer med
preciserade yrkanden avseende individuella och lokala avståenden av avsättning till
deltidspensionen samt anpassning av regelverket för nytillkomna medlemsföretag.
