Undervisningsstilar
Forskningsvåren februari 2016
Skolledare
[email protected]
www.igniteresearch.org
Praxisteori
Situerad, kroppslig, ”tacit knowledge”,
implicit kunskap, förtrogenhetskunskap
Ofta omedveten
Ibland annorlunda än den teori man tror
sig eller vill omfatta
Pedagogiska trädet
Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber.
KUNSKAPSDIMENSION
A.
Faktakunskap
B.
Begreppsbaserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
Fem olika undervisningsstilar
identifierades
Den allmänna undervisningsstilen
Den moralistiska undervisningsstilen
Den barn/elevutforskande
undervisningsstilen
Låt-gå-undervisningsstilen
Undervisningen som bygger
byggnadsställningar (the scaffolding
teaching style)
Den allmänna undervisningsstilen
Läraren inleder med introduktion
Läraren presenterar ny kunskap
Barn/elever praktiserar och läraren korrigerar
Läraren summerar (och ger eventuellt läxa)
KUNSKAPSDIMENSION
A.
Faktakunskap
B.
Begreppsbaserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
Den barn/elevutforskande
undervisningsstilen
Oftast unga elever/förskolebarn eller i
praktisk-estetiska aktiviteter…
Läraren introducerar nytt material som
kommer hjälpa barnen/eleverna att utvecklas
på egen hand
Barnen utforskar sina egna intresseområden
på det sätt de själva önskar
KUNSKAPSDIMENSION
A.
Faktakunskap
B.
Begreppsbaserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
Den moralistiska
undervisningsstilen
Läraren verkar upptagen av någonting
annat…
Lära barnen att uppföra sig?
KUNSKAPSDIMENSION
A.
Faktakunskap
B.
Begreppsbaserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
Låt-gå-undervisningsstilen
Observerades på fritids och delvis i
förskolan, inte i skolan
Personalen verkar sakna pedagogiska
intentioner
Aktiviteterna saknar i stort sett planerat
kunskapsinnehåll
Beslut och aktivering lämnas till
barnen/eleverna, som också tar störst
talutrymme
KUNSKAPSDIMENSION
A.
Faktakunskap
B.
Begreppsbaserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
Undervisningsstilen som bygger
byggnadsställningar
(the scaffolding teaching style)
1.
Förvirring, perplexitet och utmaning genom
a)
b)
2.
Analys:
a)
b)
c)
3.
Föreläsningar, film osv.
Museer och annat i samhälle och natur
Söka i böcker, på internet osv.
Generalisation och transfer
a)
b)
5.
Vad kom vi fram till? Vad lärde vi oss?
Vad vill vi lära oss/förstå nu?
Tankeredskap och strategier
Ny kunskap
a)
b)
c)
4.
Filosoferande
Experiment
Eftertänksam dialog
‘Skapa motsatsen’
Utvärdering av arbetet
a)
b)
Vad lärde vi oss?
Hur lärde vi oss?
KUNSKAPSDIMENSION
A.
Faktakunskap
B.
Begreppsbaserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
otydlig
tydlig
Systemets uppbyggnad är
1.
oordning och
osäkerhet
(moralistisk,
låt-gå)
3.
lärarauktoritet/
auktoritär lärare
2.
svag inramning:
vissa elever slås
ut
(elevutforskande,
låt-gå)
4.
ansvarstagande
elever
(allmän)
(byggnadsställning)
lärarstyrd
elevernas självkontroll
Kontroll i klassrummet
Diskutera
Vilken undervisningsstil är vanligast hos
er?
Ändra lärares arbetssätt
Svårt! De flesta traditionella metoder är
ineffektiva
Lärandemiljön är komplex
Goda resultat med:
Reflektioner i grupp
Anknutet till praktiken
Fokus på barns/elevers lärande OCH lärares
behov
Starkt lokalt ledarskap och strukturer
Basprogrammet
Grupputveckling över tid
Föreläsningar och diskussioner för att
koppla teori och praktik
Uppgifter mellan gångerna som
presenterades i storgrupp
Observationer
Pedagogiska planeringar med bedömning
Pröva nya metoder
Läsa forskningslitteratur och diskutera
Undervisningsstilar förflyttning
Låt-gå
Moralistisk
Svagt
kognitivt
innehåll
Elevutforskande
Allmän
Byggnadsställningsbyggande
(scaffolding)
Starkt
kognitivt
innehåll
3 starka faktorer
http://igniteresearch.org/enhancing-teachers-understanding-of-how-to-develop-students-thinking/
Introducera obligatoriska uppgifter som ska
testas med barn/elevgruppen, och som
presenteras med kollegor och chef närvarande
för feedback och öppen, reflekterande dialog.
Fostra och kräv intellektuellt arbete i
presentationer, feedback och genom att läsa
forskningslitteratur.
Förskolechef/rektor eller biträdande ger
utvecklingsarbetet legitimitet och vikt.
Vad behöver läraren kunna?
Planera för elevens/barnets kognition snarare än
fakta eller aktiviteter kräver
Andra metoder än de traditionella
Andra sätt att fråga
Andra planeringsstrukturer
Använda omgivningen för att sända produktiva
budskap till barnet/eleven
Läraren som tänkande och utforskande förebild
Forskning visar att återkoppling
till lärare
Ändrar deras beteende i verksamheten
Ökar deras arbetslust och vilja att stanna i
yrket
Är ett kostnadseffektivt utvecklingsmedium
Ger bättre resultat i lärande?
Process Ekerö
Återkopplingsprocessen
Hösten
Tillfälle 1
Förmöte om
planeringen samt
planering av
lärarmatrisen
(individuellt eller i
grupp)
Tillfälle 2
Observation och
reflekterande
samtal
(individuellt eller i
grupp)
Tillfälle 3
Våren
Tillfälle 4
Medarbetarsamtal
med reflektion
utifrån lärarens
portfölj och
bedömning i
matris
Kort lönesamtal
utifrån matrisen
(individuellt)
(individuellt eller i
grupp)
Professionell utveckling – på vilket sätt ska området utvecklas?
Ämnesansvar
Aktivitetsansva
r
Relationsansvar
Resultatansvar
Behov av kompetensutveckling och stöd
Verksamhets- och
egenutvecklingsansva
r
Arbetsgång observation
Förberedande kontakt:
Matrisen presenteras av förskolechef
Förskolepersonalen presenterar planering för den aktivitet
som ska observeras
Efter observationen – återkoppling (samma dag helst):
Fråga medarbetaren om han/hon tycker att syftet med
aktiviteten uppnåddes
Återge i dialog dina observationer utifrån matrisen
Fråga om medarbetaren uppfattat lektionen och dess utfall
på samma sätt
Lämna kopia på dina anteckningar i matrisen
Observation hos:
Förskolepedagogik
Varför?
Normer och Barnen och de vuxna visar respekt och förståelse för andra,
behandlar alla lika, inga kränkningar förekommer
värden
Utveckling
och lärande
Pedagogens
ledarskap
Miljö för
lärande och
utforskande
Barnen har inflytande i planering, dokumentation,
reflektion och aktiviteter
Varje barn kan känna igen sin egen kultur och alla kulturer
hanteras med känsla och respekt
Det finns ett tydligt lärandeinnehåll: Språk och
kommunikation; Skapande: lek, bild, rörelse, sång och
musik, dans, drama; Matematik; Samhälle; Natur
Varje barn möts på sin utvecklingsnivå och förs vidare i
utvecklingen
Varje barn ges möjlighet att utveckla sin identitet,
självkänsla, motorik och tillit till sin förmåga
Omsorg, lärande och fostran samverkar på ett sätt som
stödjer varje barns utveckling
Barngruppen visar glädje, nyfikenhet och energi
Systematisk pedagogisk dokumentation som är synlig och
där barnen är delaktiga
Synligt ledarskap genom tydliga rutiner och organisation
Anpassar självständigt arbetet utifrån barnens behov och
nivå och hittar goda lösningar när nya eller oväntade
situationer uppstår
Miljön är öppen, innehållsrik, inbjudande, inspirerande och
föränderlig. Material och miljö inbjuder barnet till lustfyllt
lärande, eget utforskande, kreativitet och lek
Miljön och planeringen främjar barnens samarbete,
gruppkänsla och uppmuntrar dem till kommunikation och
samverkan
Vad?
Hur?
Kontext?
(Planering, aktiviteter,
händelser)
(metoder, arbetsformer,
pedagogens förhållningssätt)
(organisation, val av
miljö, material)
Normer och värden
Barnen och de vuxna visar respekt och förståelse för andra,
behandlar alla lika, inga kränkningar förekommer. Barnen har
inflytande i planering, dokumentation, reflektion och
aktiviteter. Varje barn kan känna igen sin egen kultur och alla
kulturer hanteras med känsla och respekt.
Barnen OCH/ELLER de vuxna brister stundtals i respekt för andra,
konflikter och nedsättande uttryck kan förekomma. Barnen har
ingen eller ringa del i planeringen och de vuxna styr aktiviteterna.
Det är svårt för alla barn att känna igen sig och känna sig
respekterad i den kultur som förskolan presenterar.
Utveckling och lärande
Det finns ett tydligt lärandeinnehåll i aktiviteterna och det
utgår från förskolans läroplan. De vuxne möter varje barn på
dess utvecklingsnivå och för genom aktiviteter och dialog
barnet vidare i utvecklingen. Varje barn ges möjlighet att
genom aktiviteter och dialog utveckla sin identitet, självkänsla,
motorik och tillit till sin förmåga. Omsorg, lärande och fostran
samverkar på ett sätt som stödjer varje barns utveckling.
Barngruppen visar glädje, nyfikenhet och energi.
Lärandemålet är oklart eller utgår inte från barnens nivå eller för
dem vidare i utvecklingen. Barnen ges litet utrymme att utveckla
sin identitet på ett systematiskt sätt. Verksamheten tenderar att
överbetona antingen omsorg, fostran eller lärande på de andra
områdenas bekostnad. Barngruppen visar litet intresse, liten
koncentration eller ovilja inför presenterade aktiviteter.
Pedagogens ledarskap
Verksamheten dokumenterar systematiskt och pedagogiskt
och dokumentationen är synlig. Barnen är delaktiga och kan
förstå dokumentationen. De vuxna visar ett synligt, vänligt och
ansvarstagande ledarskap genom tydliga rutiner och
organisation. Pedagogen anpassar självständigt arbetet utifrån
barnens behov och nivå och hittar goda lösningar när nya eller
oväntade situationer uppstår.
Det syns få tecken på att verksamheten dokumenterar OCH/ELLER
barnen görs inte delaktiga eller kan inte förstå dokumentationen.
De vuxna tar litet ansvar för ordning, reda och struktur ELLER har
alltför rigida regler som hindrar barnen från att vara delaktiga. Vid
problem eller oväntade situationer har pedagogen svårt att gå
ifrån sin tidigare plan och hitta andra lösningar.
Miljö för lärande och utforskande
Miljön är öppen, innehållsrik, inbjudande, inspirerande och
föränderlig. Material och miljö inbjuder barnet till lustfyllt
lärande, eget utforskande, kreativitet och lek. Miljön och
planeringen främjar barnens samarbete, gruppkänsla och
uppmuntrar dem till kommunikation och samverkan. Miljö och
material är säkert och skapar trygghet.
Miljön är statisk och oinspirerande. Mycket av materialet är
svåråtkomligt för barnen. Barnen uppmuntras inte tillsamarbete
och dialog genom de aktiviteter som genomförs. Materialet och
miljön är inte säker/trygg ELLER är alltför tillrättalagd och inbjuder
därmed inte till utforskande, lärande och lek.
FÖRLOPP:
Övriga kommentarer:
Mall till handlingsplan efter medarbetarsamtal
Handlingsplanen grundas i observationen och diskussionerna efteråt.
Ämnesansvar
Professionell utveckling – på vilket sätt ska området utvecklas?
Aktivitetsansvar
Relationsansvar
Resultatansvar
Verksamhets- och
egenutvecklingsansvar
Behov av kompetensutveckling och stöd
Process Sollentuna
Målsättningar/aktiviteter
Individuella målsättningar
Grupputvecklingssamtal
Observationer med feedback
Individuellt
utvärderingssamtal/löneindikator
Utvärdering i arbetslag
Aktivitetsansvar
Förskolläraren väljer aktiviteter som gör att barnet kan utforska, förstå och bidra med sina inlägg
och insikter. Tempot är medvetet varierat och tiden utnyttjas effektivt. FSK identifierar bästa
angreppssätt och metod för att föra varje barns erfarenheter och utveckling vidare. Digitalisering är
integrerad i lärande och utveckling. FSK använder många olika metoder, verktyg och konstellationer
och inspirerar till olika aktiviteter. Barngruppen får aktivt medverka i beslut, i eget lärande och i
samlärande. Rutinerna är tydliga för alla och FSK har byggt system som möjliggör och stödjer
barnens självkontroll och egenansvar. FSK agerar som barnen bör göra, rör sig bland barnen och
visar nyfikenhet inför deras tankar, intressen och arbete hela arbetsdagen.
Förskolläraren har olika angreppssätt och metoder och tar ofta hänsyn till gruppens nivå men kan
inte alltid anpassa metoder för enskilda individer OCH/ELLER kan inte alltid förklara sitt metodval.
Digitalisering används som ett komplement till andra aktiviteter. FSK har ordning och struktur i
arbetet men få rutiner kan tas över av barnen ELLER FSK överlåter vissa rutiner och visst
bestämmande till barnen men arbetar inte systematiskt med att träna alla till ansvarstagande. FSK
visar oftast önskvärt beteende genom att exempelvis komma i tid, vara systematisk och visa
intresse.
Förskolläraren berättar och ställer frågor till barnen, men dessa ges ringa utrymme att själva
utforska, bidra eller öva sig i beslutsfattande ELLER FSK ger barnen stort utrymme med liten
vägledning. Digitalisering används sporadiskt OCH/ELLER tekniken dominerar över
lärandeinnehållet. FSK kontrollerar ordning genom likartade aktiviteter med ett fåtal metoder och
val ELLER växlar ständigt aktiviteter, metoder och rutiner med risk för oordning och osäkerhet. FSK
visar barnen på vad som är önskvärt beteende men följer inte alltid upp eller slutför OCH/ELLER
brister själv i förebildlighet genom att inte visa intresse för barnen OCH/ELLER är otydlig med sina
förväntningar.
Barnskötare
Verksamhets- och egenutvecklingsansvar
Barnskötaren utvecklar ständigt sitt ledarskap och sina metoder utifrån reflektioner från barn,
kollegor, föräldrar och ledning samt genom att förkovra och fortbilda sig och dela idéer och material
och ta del av andras. BSK förbättrar barns och kollegors lärande genom att samverka, reflektera och
analysera med laget och genom att lyssna på och tillvarata andras idéer. BSK skiljer på sak och person,
kan ta och ge konstruktiv kritik samt bidrar aktivt till att stämningen i arbetslaget stödjer och
uppmuntrar lagmedlemmarna. BSK uttrycker insikt om och uppskattning av sitt uppdrag. BSK agerar
som förebild/coach för andra i personalen och driver aktivt förändring och nytänkande tillsammans
med kollegor för verksamhetens bästa.
Barnskötaren prövar och utvecklar sin ledarroll genom att fortbilda sig och pröva nya arbetssätt, ta del
av andras, och ibland dela egna idéer och material. BSK samarbetar med arbetslaget om barn och
rutiner, och stundtals verksamhetsutveckling. BSK vill bidra till ett gott arbetsklimat, lyssnar på andra,
visar andra uppskattning och kan ompröva sin uppfattning i diskussioner. BSK är medveten om sina
egna styrkor och svagheter och är beredd att satsa tid och engagemang för egen utveckling. BSK är
lyhörd för verksamhetens behov och tar egna initiativ.
Barnskötaren reflekterar över verksamheten men kopplar ännu inte till förändringar i arbetssätt
OCH/ELLER oroar sig för konsekvenserna av förändring OCH/ELLER utrycker uppgivenhet. BSK
diskuterar uppgifter och arbetstid men analyserar sällan sina pedagogiska mål, metoder och resultat.
BSK deltar i arbetslaget men bidrar inte alltid OCH/ELLER hävdar sina åsikter utan vilja att
kompromissa eller lyssna in andra. BSK behöver stöd från kollegor och ledning för att prova nya
arbetssätt och söker sällan egen kompetensutveckling eller tar sällan del av andras eller delar egna
idéer.
Pedagogisk profession
http://igniteresearch.org/sv/svenskapedagogisk-profession-ettutvecklingsmaterial-for-rektors-ochforskolechefs-observationermedarbetarsamtal-och-lonesamtal-medlarare-forskollarare-fritidslararepedagogeroch-barnskotare/
Boken:
Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber.
Forskningsartiklar:
Pihlgren, Ann. S. (2013). Planning for Thinking and Cognitive Development
of Students. Tillgänglig på:
http://igniteresearch.org/english-planning-for-thinking-and-cognitive-development-of-students-2/
Pihlgren, Ann S. (2014). Complementary education in classrooms and afterschool
programs
www.igniteresearch.org
Pihlgren, Ann. S. (2015). Enhancing Teachers’ Understanding of How to Develop
Students’ Thinking. Tillgänglig på:
http://igniteresearch.org/enhancing-teachers-understanding-of-how-to-develop-students-thinking/
[email protected]
www.igniteresearch.org
