Den Svenska Ekonomin

Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Magnus Alvesson
Nr 1 • 2010 1 29
Sannolikt att arbetslösheten fortsatt kommer att stiga
• Arbetslösheten fortsatte att öka under slutet av förra året och nådde en nivå på
8,6 % av arbetskraften i december. En ökande andel av de arbetslösa kom
också att omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket innebär att drygt
10 % av arbetskraften står utanför den reguljära arbetsmarknaden.
• Trots att arbetslöshetsnivåerna inte ökat så kraftigt som befarats under rådande
djupa lågkonjunktur, talar tidigare erfarenhet för att vi kan vänta oss ytterligare
en tid med stigande nivåer. Vår prognos på 10 % arbetslöshet under 2010
ligger fast, jämfört med i genomsnitt 8,3% under 2009. Det tar generellt tid att
realisera planerade uppsägningar och arbetsgivare är som regel försiktiga med
att återanställa. Något som talar för att arbetslösheten är mindre trög denna
gång är arbetsmarknadens ökade flexibilitet.
• Det är särskilt viktigt att fortsätta med arbetsmarknadspolitiska insatser och
reformer för att minska de långsiktiga kostnaderna av arbetslöshet. Samtidigt
manar vi till försiktighet med offentligt subventionerad arbetstidförkortning då
det dels riskerar att bli kostsamt, dels riskerar att fördröja den strukturomvandling som följer på lågkonjunkturen. Resurser bör istället läggas på vidareutbildning och förbättring av arbetsmarknadens funktionssätt.
Arbetslösheten fortsätter att öka – allt fler i
åtgärder
Arbetslösheten har ökat kraftigt under pågående
lågkonjunktur. Den öppna arbetslösheten nådde i
december förra året 8,6 % och för hela 2009 var
den genomsnittliga arbetslöshetsnivån 8,3 % jämfört med 6,2 % 2008 och 6,1 % 2007. Arbetslöshetsnivån för 2009 var något lägre än vår prognos
(8,4 %) samtidigt som sysselsättningen växte något
snabbare. Arbetsmarknadspolitiska insatser begränsade den totala arbetslösheten och i relation till
arbetskraften stod 10,9 % (580 000 personer) utanför den reguljära arbetsmarknaden under 2009.
Arbetslöshet, april 2005 – dec 2009
(Procent av arbetskraften)
14
12
10
8
6
4
2
0
-2
-4
apr/05
apr/06
apr/07
apr/08
apr/09
Total arbetslöshet (förändring jmf föregående år)
Öppen arbetslöshet
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Total arbetslöshet
Källa: SCB
Efterfrågan på arbetskraft har utvecklats något mer
positivt under hösten. Efter en kraftig ökning av
varslen under första hälften av 2009, sjunker de nu
tillbaka och antalet nyanmälda jobb på arbetsförmedlingen ökar. Internetbaserad rekrytering blir alltmer vanlig och kan ge en snabb bild av dynamiken
på arbetsmarknaden. Efter kraftiga fall av rekryteringsannonser på Internet i slutet av 2008 och
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: [email protected] www.swedbank.se
Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 1588.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 1 • 2010 1 29
BNP utveckling, sysselsättning och arbetslöshet,
1987 – 2009 1)
början av 2009 har nu minskningstakten avtagit.
Utvecklingen i Sverige svänger mer än i andra
jämförbara ekonomier, och efter ett relativt fall avtar
minskningen relativt snabbt.1
10
8
6
4
2
0
-2
-4
-6
-8
1986
Internet-baserad arbetskraftsefterfrågan,
dec 2005 – dec 2009
(Årlig förändring i procent)
45
25
5
4200
4100
4000
3900
3800
3700
3600
3500
3400
1991
1996
2001
2006
BNP (real, årl. förändring i %)
Sysselsättning ('000, hs)
Rullande genomsnitt
Arbetslöshet (%)
-15
-35
Källa: SCB
1) Brott i arbetsmarknadsstatistiken i april 2005.
-55
dec/05 jun/06 dec/06 jun/07 dec/07 jun/08 dec/08 jun/09 dec/09
Sverige
Holland
USA
Tyskland
Storbritannien
Det finns en rad orsaker till att arbetslöshetsutvecklingen släpar efter i konjunktursvängningar
och till att det finns anledning att även i denna lågkonjunktur arbetslöshetsnivåerna kommer att fortsätta stiga ytterligare en tid innan de faller tillbaka:
Källa: Monster Worldwide
Arbetslösheten fortfarande på väg upp
Trots den något mindre negativa utvecklingen på
arbetsmarknaden de senaste månaderna kvarstår
betydande utmaningar. Det går vanligtvis snabbare
för arbetslösheten att stiga i en lågkonjunktur, än att
sjunka tillbaka när konjunkturen igen vänder uppåt.
I den djupa lågkonjunkturen i början av 90-talet steg
arbetslöshetsnivån från 2 % till nästan 10 % på 2 ½
år. Därefter tog det 3 år innan arbetslösheten igen
föll under 5 %. I den nuvarande lågkonjunkturen, då
arbetslösheten började öka först i slutet av 2008,
behöver inte utvecklingen bli densamma. Dels ökar
arbetslösheten från högre nivåer, dels har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats, och är idag
mer flexibelt än tidigare. Dock är det sannolikt att
arbetslösheten kommer att bli ett betydande bekymmer under en lång period framåt.
1
Monster Worldwide index för internet-baserad rekrytering är ett
relativt nytt index som bör ses som ett snabbt men begränsat
mått på aktiviteten på arbetsmarknaden.
2 (4)
•
Processen att säga upp personal tar ofta längre
tid än att anställa. Detta kan leda till arbetslösheten ökar relativt sett långsammare än
BNP-nedgången och företagens efterfrågan.
Många företag kan också tveka i inledningen av
en nedgång då man är osäker på dess omfattning, och man är bekymrade om risken att förlora nyckelmedarbetare som senare kan vara
svåra att återrekrytera. Denna eftersläpning kan
leda till att arbetslösheten stiger även efter det
att konjunkturfallet stannat av.
•
Individens beteende spelar också roll. I slutet
av en konjunkturtopp har många sökt sig till
arbetsmarknaden och sysselsättningen är som
regel hög. Stigande arbetslöshet ger därför en
relativt liten påverkan på den relativa arbetslöshetskvoten (antalet arbetslösa genom
arbetskraftsutbudet). Under konjunkturnedgången lämnar många arbetsmarknaden för
t ex studier och därför ger ett minskande antal
arbetslösa inte samma utslag på arbetslöshetskvoten
•
Förändring av regelverk påverkar också arbetslöshetsnivåerna. Sjukförsäkringsreformen kan
leda till ökad arbetslöshet under våren 2010 då
allt fler av långtidssjuka kommer att hänvisas till
arbetsmarknaden.
•
I en konjunkturuppgång föredrar många företag
att öka produktionen genom övertidsarbete och
bättre utnyttja den personal man behållit istället
för att snabbt nyanställa. För närvarande är
kapacitetsutnyttjandet av de anställda som finns
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 1 • 2010 1 29
Sysselsättningsutvecklingen i industrin och tjänstesektorn,
april 2005 – december 2009
kvar lågt. Osäkerhet om uppgångens styrka och
hållbarhet spelar roll, men även möjligheten att
snabbt få tag på rätt personal.
•
•
130
De strukturella effekterna av en lågkonjunktur
kan också leda till att arbetslöshetsnivån sjunker tillbaka långsamt. Då betydande branscher
helt eller delvis slås ut som en följd av den
ekonomiska uppbromsningen, riskerar stora
yrkesgrupper stå utan kvalifikationer.
120
110
100
90
Längre arbetslöshetsperioder minskar också
generellt möjligheterna att snabbt komma tillbaka till arbetsmarknaden genom att minska
erfarenhet och yrkeskompetens.
80
2009M01
2009M04
Totalt
Bygg
Transport
2009M07
2009M10
Verkstadsindustrin
Handel
Hotell och restaurang
Källa: SCB
Det finns också faktorer som talar för att arbetsmarknaden fungerar mer dynamiskt nu än tidigare.
Allt fler arbetstagare har en mer flexibel anställning i
form av vikariat och projektarbete. Samtidigt har
bemanningsföretag etablerat sig och expanderat.
Detta kan betyda att arbetslösheten växer relativt
snabbare under den här lågkonjunkturen, samtidigt
som tillfälliga arbeten kan mildra effekterna hos
många som förlorat sina jobb. Även i en uppgång
kan detta leda till en snabbare ökning av sysselsättningen.
Avgörande att begränsa de negativa
effekterna av arbetslösheten och underlätta
återinträdet
Det finns en betydande risk att den höga arbetslöshetsnivån blir långvarig, och de individuella och
samhälleliga kostnaderna kan bli omfattande.
Bortfallet av sysselsättning leder till att svensk
ekonomi befinner sig en bra bit under den
potentiella BNP-nivån, och det medför också stora
statsfinansiella kostnader i form av arbetsmarknadspolitik och skatteintäktsbortfall. Personer utan
arbete drabbas av inkomstförluster, som kan vara
långvariga, och mister också viktig kompetens och
erfarenhet. Det kan göra det svårt att komma
tillbaka till arbetslivet. Inte minst är detta ett problem
för unga och andra som har en relativt svag position
på arbetsmarknaden.
De starka offentliga finanserna talar också för att
arbetslösheten kan falla tillbaka i raskare takt än
under förra finanskrisen. Då var de offentliga
obalanserna stora samtidigt som den privata
sektorn genomgick en djup kris. Det innebar att
möjligheterna till en aktiv arbetslöshetsbekämpning
var mer begränsade samtidigt som även den
offentliga sektorn var tvungen att genomföra nedskärningsprogram med minskad offentlig sysselsättning som följd.
Omfattande satsningar för att motverka den snabbt
växande öppna arbetslösheten har redan börjat
genomföras. Bland annat satsas på ett nytt program
”Lyftet” som beräknas omfatta ca 40 000 personer
under 2010, och till det kommer stimulansåtgärder
som t ex ett extra tillskott till kommuner som ska
motverka personalneddragningar i den offentliga
sektorn. Samtidigt reformeras arbetsförmedlingen
genom att en viss del läggs över på privata aktörer
genom s k jobb coacher.
Sammantaget bedömer vi att arbetslöshetsnivåerna
sannolikt kommer att fortsätta stiga under första
halvåret 2010 för att sedan långsamt sjunka
tillbaka. Vår prognos är att arbetslösheten kommer
att nå nästan 10 % under 2010. Den senaste tidens
stabilisering och positiva utveckling av tjänstesektorn talar för att arbetslösheten kan utvecklas
något mer positivt. Samtidigt finns det en rad risker i
form av en osäker omvärldskonjunktur och mer
specifika branschkriser som kan leda till fler förlorade jobb.
Delat arbete i form av offentligt subventionerad
arbetsförkortning har framförts som förslag för att
behålla så många som möjligt i arbetslivet. Fördelarna med en sådan insats är att färre drabbas av
de negativa effekterna som följer av arbetslöshet.
Nackdelarna är flera. Det riskerar att skjuta på en
oundviklig ökning av arbetslösheten. Det kan också
fördröja en strukturell omvandling av näringslivet
som sannolikt blir följden av den djupa ekonomiska
krisen, och därmed också fördröja den kompetens-
3 (4)
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 1 • 2010 1 29
förändring som är nödvändig för många som nu är
sysselsatta i dessa branscher. Ett bevarande av
existerande men ineffektiva produktionsstrukturer
riskerar också att hålla tillbaka produktivitetsutvecklingen i ekonomin och minska ekonomins
potentiella BNP. Därtill tillkommer en hög statsfinansiell kostnad som måste bäras genom ett ökat
skattetryck.
ning av anställningskostnaderna kan vara betydelsefull för att skynda på återhämtningen av
sysselsättningen liksom att fortsätta att effektivisera
förmedlingen av arbete och matchningen av arbetssökande och arbetsgivare. Där kan även privata
jobbcoacher och bemanningsföretag spela en viktig
roll. En flexibel arbetsmarknad med hög kompetensutveckling är en av nycklarna för att påskynda
en återhämtning i sysselsättningen.
En annan väg är att sänka barriärerna för att komma in eller komma tillbaka på arbetsmarknaden.
Däri kan ökade satsningar på utbildning eller
vidareutbildning vara en viktig del. Även en minsk-
Swedbanks Ekonomiska sekretariat
105 34 Stockholm
tfn 08-5859 1028
[email protected]
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Magnus Alvesson
Swedbanks Månadsbrev om den Svenska Ekonomin ges ut som en service till våra
kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av
analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet
eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet
eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut
även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare
skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av
eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev.
4 (4)