EKONOMISKA POLITISKA MÅL

Konjunkturer
Konjunkturer
Högkonjunktur
• Hög produktion
• Hög efterfrågan
• Hög konsumtion
• Lägre arbetslöshet
• Ofta högre inflation
• Räntorna höjs
Lågkonjunktur
• Låg produktion
• låg efterfrågan
• Låg konsumtion
• Högre arbetslöshet
• Ofta låg inflationstryck
• Lägre räntor
EKONOMISKA POLITISKA MÅL
ekonomisk tillväxt, dvs. ökad BNP
stabilt penningvärde, dvs. låg inflation
hög sysselsättning, dvs. låg arbetslöshet
balans i utrikeshandeln
hänsyn till miljön
Ekonomisk politiska mål
Många menar att även dessa mål är viktiga:
 regional balans (”Hela Sverige ska leva”)
 social utjämning
Ekonomisk-politiska medel
finanspolitik (regeringen, riksdagen) – statens budget
penningpolitik (Riksbanken) – reporäntan
arbetsmarknadspolitik (regeringen, riksdagen, AMS)
– statens budget, andra lagar och förordningar
valutapolitik (regeringen, riksdagen, Riksbanken)
– köp / försäljning av SEK
Målkonflikter
 Relation inflation och arbetslöshet
Hur stort budgetunderskott kan accepteras för
att stimulera ekonomin (statsskuld)
Regional balans och tillväxt – ”hela Sverige ska
leva”
Miljö och tillväxt
Finanspolitik
Den politik som via offentliga utgifter och
inkomster styr efterfrågan i ekonomin. Med syfte:

Att reglera och motverka konjunktursvängningar

Att lindra konjunkturarbetslöshet
I lågkonjunktur innebär detta att man försöker få ner arbetslöshet
genom:
 att öka efterfrågan i samhället genom att underbalansera budgeten
– dvs. att ta in mindre inkomster i form av skatter och avgifter
 att staten gör offentliga investeringar som väg- och järnvägsbyggen
 detta leder till en ökad köpkraft som stimulerar till ökad produktion
 Detta kallas Multiplikatoreffekten
I högkonjunktur försöker man:
 ha ett budgetöverskott som ska användas för att
betala tillbaka på lån och spara inför framtida
lågkonjunkturer.
 Genom åtstramningspolitik kan man minska
efterfrågeinflationen.
SVÅRIGHETER
1.
Att ju mer vi köper från utlandet desto mindre effekt få en finanspolitik
med underbalanserad budget inom landet.
2.
Fördröjningseffekter – att det tar tid innan finanspolitiken ger den
avsedda verkan.
3.
Den bygger på principen att det är antingen är hög inflation eller stor
arbetslöshet på samma gång. I verkligen är det inte ovanligt att vi har både och.
4.
Fungera dåligt när vi har en rörlig växelkurs.
5.
Politikerna har lättare att fatta beslut om en expansiv finanspolitik i
dåliga tider än att ta beslut om åtstramning i goda tider.