ARBETSLÖSHET
MÅTTET
% av arbetskraften (= arbetssökande och sysselsatta)
SCB:s månatliga arbetskraftsundersökningar (AKU)
öppen arbetslöshet - arbetsmarknadspolitiska program
(utbildning och beredskapsarbete)
KOSTNADER
samhällelig alternativkostnad: outnyttjad resurs
främsta enskilda källan till inkomstojämlikhet
psykisk och medicinsk ohälsa
FÖRKLARINGSMODELLER
1. klassisk: utbudsöverskott p g a för höga löner
2. "keynesiansk": för liten aggregerad efterfrågan
= arbetslöshetsgap
TYPER
1. Friktions-: sökarbetslöshet (i Sverige c:a 2 procent)
2. Struktur-: arbete finns, men på "fel" plats eller i "fel" bransch
3. Konjunktur-: följer definitionsmässigt med lågkonjunktur
(=keynesiansk/arbetslöshetsgap)
INFLATION
(stegring av allmänna prisnivån)
MÅTTET
mäts av SCB i konsumentprisindex (KPI)
(andra mått: HIKP, KPIF)
KOSTNADER
menykostnader (ommärkning av varor mm)
försvårar prisjämförelser
omfördelar från sparare till låntagare
- som kan spekulera i värdestegring på fast egendom
sämre konkurrenskraft om prisstegringarna överstiger
omvärldens
- fast växelkurs = sämre bytesbalans
- flytande växelkurs = valutan deprecieras (= dyrare
import/ytterligare inflation)
spekulativa placeringar istället för produktiva investeringar =
sämre tillväxt
minskad sysselsättning p g a lägre tillväxt o exportbortfall
(främst vid fast växelkurs)
KVANTITETSTEORIN
P=M/Q
(P) prisnivå (M) penningmängd (Q) total varumängd
Tyskland under hyperinflationen:
jan
jan
juli
sept
okt
1922
1923
1923
1923
1923
P=VM/Q
Penningmängd
Priser
1
1
16
75
354
2 021
227 777
645 946
20 201 256
191 891 890
Inflation (%/mån)
5
189
386
2 532
29 720
(V) pengarnas omloppshastighet
TYPER
1. Kostnadsinflation dyrare produktionskostnader - när
råvarupriser, räntekostnader och varuskatter går upp eller
lönerna ökar mer än produktiviteten.
2. Efterfrågeinflation: den totala efterfrågan överstiger
det tillgängliga produktionsutrymmet = inflationsgap
M gemensam grundorsak: om M är konstant - knapphet på
pengar tvingar upp ränteläget - AE minskar - prisnivån sjunker
INFLATION - ARBETSLÖSHET
phillipskurvan - ju lägre arbetslöshet desto större löneökningar:
löneökning %
l''
l'
a''
arbetslöshet %
a'
om det är brist på arbetskraft stiger lönekraven
och arbetsgivare bjuder över varandra
p g a lönernas inflytande på prisnivån:
inflation %
i''
i'
a''
arbetslöshet %
a'
att hög sysselsättning ger hög inflation betyder inte att hög
inflation i sig ger låg arbetslöshet
SLUTSATS
full sysselsättning eller stabila priser
- prioritering eller avvägning
