Hushållning med resurser. Resurser? Pengar, arbetskraft, naturtillgångar. Naturtillgångar,
Realkapital och arbetskraft resulterar i pengar, cash, som vi använder i vårt
betalningssystem.
Produktionsfaktorer
Naturtillgångar: Skog, Järnmalm, Olja, Gas
Realkapital: Maskiner, Fabriker, Verktyg osv.
Arbetskraft: Arbetaren som skapar.
Vad skall ekonomin leda till?
Bilar, mat, boende, vård, utbildning, allt som man behöver.
Men vilka behov behöver vi tillfredsställa? Vi skapar behov
vilket gör att ekonomin måste växa.
Ekonomin skall generera välfärd.
Aktörer inom samhällsekonomin:
Jag, Hushållen.
Bank
Företag
Offentlig sektor
Det Ekonomiska Kretsloppet
Lån
Tjänster
Ränta
Skatt
Arbetskraft
kunskap
Lön
Tjänster
transfereringar
Skatt
Betalning
Varor tjänster
Vara eller
tjänst
Ränta
Lån
Hus för 1 miljon
(Bankens säkerhet)
Banken går 20 papp plus
Då doris ränta e högre
40papp
Behöver 1 miljon
För att köpa hus
Har1 miljon
20papp
Doris
Gunnar
RIKSBANKEN
Pengar för att
Låna ut
RepoRänta
Offentlig sektor
Intäkter, ex skatt, företag,
den gemensamma kakan
Cash in
Fördelning av skattemedel, cash ut
Sjukhus
Skolor
Polis
Infrastruktur
Dagis
Äldrevård
Bidrag
Försvar
Naturvård
Utgiftsområde
1-6 Rikets styrelse, samhäll.ek., rättsväsende,
försvar
Miljarder kronor
116,4
7-8 Internationellt bistånd, invandrare och
flyktingar
33,8
Källa: ESV
9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg
56,0
10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp
100,0
11-12 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och för
familjer
111,7
13-14 Arbetsmarknad och arbetsliv
73,8
15-16 Studiestöd och universitet
75,8
17-22 Samhällsplanering, regional utv., miljö och
kommunikationer
63,8
23-24 Jordbruk, skog, fiske och näringsliv
26,0
25. Bidrag till kommuner
75,7
26. Statsskuldsräntor
27. Avgiften till EU
Summa utgiftsområden
23,4
30,4
786,4
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Kassamässig korrigering
Totala utgifter
-9,2
3,4
780,6
Högkonjunktur:
Löner
Arbetslöshet
Produktion
Inflation
Ränta
Priser
Lågkonjunktur:
Löner
Arbetslöshet
Produktion
Inflation
Ränta
Priser
Ekonomisk tillväxt
Tillväxt
(Värdet av produktionen)
Högkonjunktur
Lågkonjunktur
1903
Tid
2011
Konjunkturer
Dämpa genom penningpolitik: Sköts av Riksbanken. Görs genom
att kontrollera Reporäntan. Sänks räntan höjs förhoppningsvis
konjunkturen och tvärt om.
Finanspolitik: Politikerna kan skap arbeten, investera i
samhällsprojekt, folk får jobb, löner och börjar handla. De kan
även sänka skatten för att vi skall få mer pengar att handla för.
Detta kostar. Staten lånar, vilket leder till Statsskuld.
Undertitel:
Uppdaterad:
Miljarder kronor
2010-12-31
År
Miljarder kronor
1,600
1,400
1,200
1,000
800
600
400
200
0
1980
1985
1990
1995
2000
2005
Sveriges statsskuld: 1061 miljarder 28 feb 2011
Om man slår ut Sveriges statsskuld per
invånare är den cirka 122 000 kronor per
person.
2010
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Inflation
Inflation är när pengarna tappar sitt värde. En stegring av den
allmänna prisnivån vilket innebär att penningvärdet minskar. Det
vanligaste måttet på inflation i Sverige är Konsumentprisindex
(KPI).
Kan bero på flera saker: För mkt pengar i omlopp, löner och
priser stiger och inflationen ökar. RB ska se till att nivån ligger på
2%. Se filmen för mer info.
BNP
Bruttonationalprodukt, BNP, definieras som
värdet av alla varor och tjänster som produceras
i ett land för användning till konsumtion,
investering och export under en period. Detta
beräknas också på regional nivå och då kallas
det Bruttoregionalprodukt, BRP. Den engelska
motsvarigheten förkortas GDP.
BNP-Utveckling
USA
Tyskland
Sverige
Arbetsmarknadens uppdelning
Arbetslöshet
Arbetslösheten skiljer sig kraftigt
mellan olika åldersgrupper i Sverige, för
åldersgrupperna över 35 år ligger
arbetslösheten på omkring fem
procent, för ungdomar (15-24 år) ligger
arbetslösheten på omkring närmare
25 procent rensat för
säsongsvariationer.
Arbetslöshet, 15-74 år
Arbetslöshet, 15-74 år (säsongsrensad
%
Skatter
Arbetsgivaravgift
Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som
arbetsgivaren betalar för varje anställd person
utöver arbetstagarens lön.
Kommunalskatter
Den kommunala inkomstskatten är
proportionell och betalas sedan mitten av
1980-talet endast av fysiska personer. Under
1960- och 1970-talen ökade kommunalskatten
kraftigt. Idag ligger riksgenomsnittet på 31,55
procent.
Moms
Momsen, eller mervärdesskatten, är den
viktigaste indirekta skatten. Den tas ut på
produktion, försäljning eller användning av
vissa varor eller tjänster. Moms ingår i priset på
de flesta varor.
Marginalskatt
Marginalskatten är skatten på den sista
intjänade hundralappen. Om summan av
skatter på den sist intjänade hundralappen är
55 kronor, så är marginalskatten 55 procent.
Punktskatter
Punktskatter är konsumtionsskatter som
endast tas ut på speciella varor och tjänster.
Exempel på punktskatter är tobaksskatt,
alkoholskatt, energiskatt, koldioxidskatt,
svavelskatt och reklamskatt.
Skattetrycket historiskt
Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Så har det dock inte alltid
varit. Länge var det samlade skatteuttaget lägre i Sverige än genomsnittet
för OECD-länderna.
Sveriges skattetryck förr och nu
Andel av BNP
