Hushållning med resurser. Resurser? Pengar, arbetskraft, naturtillgångar. Naturtillgångar,
Realkapital och arbetskraft resulterar i pengar, cash, som vi använder i vårt
betalningssystem.
Produktionsfaktorer
Naturtillgångar: Skog, Järnmalm, Olja, Gas
Realkapital: Maskiner, Fabriker, Verktyg osv.
Arbetskraft: Arbetaren som skapar.
Vad skall ekonomin leda till?
Bilar, mat, boende, vård, utbildning, allt som man behöver.
Men vilka behov behöver vi tillfredsställa? Vi skapar behov
vilket gör att ekonomin måste växa.
Ekonomin skall generera välfärd.
Konkurrensformer
Konkurrens – en slags tävlan om kunder, marknadsandelar
Marknad – Mötesplats mellan köpare och säljare, tex torg där man
säljer jordgubbar (konkret), eller arbetsmarknad (abstrakt)
Fri konkurrens: När vem som helst får sälja och köpa, så lite regler som
möjligt, säljare konkurrerar med hjälp av priser. Gynnar köparen.
Exempel på marknad med fri konkurrens: Begagnade bilar
Ni kan köpa hos vem ni vill
Frej
Ni köper här
Jordgubbar: 20kr/liter
Roy
Jordgubbar: 25kr/liter
Roy måste sänka priset för att sälja, gynnar konsumenterna
Konkurrensformer
Monopol: När en ensam aktör är själv på marknaden. Det finns ingen
konkurrens, aktören bestämmer själv priset. Gynnar inte konsumenten
prismässigt.
Olika typer av monopol:
-Statlig monopol: Lagstiftat om att staten har ensamrätt på tex alkohol. Detta pga
att tex konsumtionskontroll, intäkter.
-Naturliga monopol: Uppstår när en aktör konkurrerar ut de andra. Denne blir
ensam kvar på marknaden. Exempel: Windows till PC (Microsoft), Google?
Lagliga monopol: När tex ett läkemedelsföretag tar patent på en medicin, eller en
artist har upphovsrätten till en låt. Detta finns för att stimulera forskning, kreativitet
osv. Etiskt?
Ni kan bara köpa på ett ställe
Systembolaget
VinoFino
Espaniól
: 120kr/liter
Gynnar systembolaget
Konkurrensformer
Oligopol: Ett fåtal stora olika aktörer är relativt ensamma på marknaden.
Exempel är Bensin eller asfaltläggning.
Risk för kartellbildning – Betyder att företagen går ihop och bestämmer ett pris
högre än det skulle vara om öppen och fri konkurrens rådde.
Ekonomiska system
Marknadsekonomi: I en marknadsekonomi är det som marknaden styr. Det betyder att
produktionssätt, priser, osv styrs efter marknadens behov. Fri konkurrens råder. I en
marknadsekonomi kommer de varor finnas som efterfrågas. Det är konsumenterna
som skapar efterfrågan (i viss mån även producenerna, säljarna, utbudet, som skapar
behov).
I en marknadsekonomi finns en balans mellan utbud och efterfrågan. När ett företag är
för inneftektivt går det i konkurs, mer ersätts av ett annat, mer effektivt.
Vid produktion kommer man producera med det effektivaste, mest ekonomiska
produktionssättet.
Ekonomiska system
Planekonomi: I en planekonomi är det en statlig myndighet som bestämmer vad som
skall produceras och hur det skall produceras. Privat företagande är mycket begränsat
eller finns inte alls.
Finns knappt i sin renaste form, men det finns inslag av detta i de flesta länder. Allt som
är federalt/statligt kan ses som planekonomiskt i viss grad. Tex polis, brandkår, sjukvård
osv.
Priset bestäms av en statlig myndighet. Därför kan man styra vad som köps. Staten har
monopol på det mesta och kan styra konsumtionen.
Att reglera: Begränsa marknaden och konkurrensen
Att avreglera: möjliggöra marknadens krafter och konkurrensen
Den politiska frågan kan vara ungefär:
Hur mycket skall marknaden regleras?
Vilka marknader skall
regleras/avregleras?
Aktörer inom samhällsekonomin:
Jag, Hushållen.
Företag
Bank
Offentlig sektor
Det Ekonomiska Kretsloppet
Lån
Tjänster
Ränta
Skatt
Arbetskraft
kunskap
Lön
Tjänster
transfereringar
Skatt
Betalning
Varor tjänster
Vara eller
tjänst
Ränta
Lån
6. Doris köper
hus för 1 miljon
(Bankens säkerhet)
4. Banken har
1 miljon
Bankens räntor:
Insättning : 2%
Utlåning: 4%
8. Banken går 20 tusen plus
Då doris ränta är högre
(40-20=20)
2. Sätter in dem
På banken
1. Har1 miljon
Gunnar
3. Förtjänst ränta:
20 tusen
5. Behöver 1 miljon
För att köpa hus.
Lånar av Banken
7. Räntekostnad:
40 tusen
Doris
Pengar för att
Låna ut
Reporänta
Reporänta är den ränta som marknadens
banker kan låna eller placera till i Riksbanken.
Knutna till reporäntan är alltså Riksbankens
inlåningsränta och utlåningsränta.
Reporäntan är Riksbankens viktigaste styrränta. Reporäntan har genom åren gradvis
höjts och sänkts efter hur Riksbanken har bedömt utvecklingen av den ekonomiska
konjunkturen och således inflationsutsikterna. Den senaste tiden har också
finanskrisen påverkat ränteläget. Under ungefär ett år låg reporäntan på rekordlåg
nivå.
Statens Budget
Statsbudgetens inkomster
Statsbudgetens inkomstsida
består av flera inkomstområden,
som kallas inkomsthuvudgrupper.
Den största av dessa är skatter,
som till exempel hushållen och
företagen betalar in. År 2010
uppgick statsbudgetens inkomster
till 779,5 miljarder kronor.
Statsbudgetens inkomster
Utfall 2010 Inkomstgrupp
Miljarder kronor
Direkta skatter på arbete
469,3
Indirekta skatter på arbete 399,3
Skatt på kapital
188,5
Skatt på konsumtion och insatsvaror 443,4
- Mervärdesskatt (moms)
324,1
- Skatt på tobak
10,6
- Skatt på vin
4,4
- Skatt på öl
3,2
- Energiskatt
41,2
- Koldioxidskatt
27,3
- Skatt på vägtrafik 16,4
- Övriga skatter
16,1
Skatt på import
5,7
Restförda och övriga skatter 0,8
Avgående poster, skatter till EU -7,1
Avgående poster, skatter till andra sektorer -718,0
Statens skatteinkomster
781,9
Periodiseringar
-2,4
Totala inkomster 779,5
Budgetprocessen
Två gånger om året överlämnar finansministern ett viktigt dokument till riksdagen och
detta brukar följas av ett stort mediauppbåd. Det beror på att dokumenten innehåller
regeringens förslag till åtgärder inom den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. På
våren lämnas den ekonomiska vårpropositionen, den så kallade VÅP:en, och på hösten
lämnas budgetpropositionen.
Dessa båda har olika innehåll:
* Vårpropositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken för de närmaste åren och även på längre sikt.
* I budgetpropositionen utarbetas sedan förslagen till en statsbudget för det
kommande året. Där ges också detaljerade förslag över hur statens utgifter ska fördelas
mellan olika ändamål och förslag på skatter.
Budget
-att hushålla & fördela med resurserna
Intäkter, ex skatt, företag,
den gemensamma kakan
Offentlig sektor
Cash in
Fördelning av skattemedel, cash ut
Exempel på utgifter
Sjukhus
Skolor
Polis
Infrastruktur
Dagis
Äldrevård
Bidrag
Försvar
Naturvård
Utgiftsområde
1-6 Rikets styrelse, samhäll.ek., rättsväsende,
försvar
Miljarder kronor
116,4
7-8 Internationellt bistånd, invandrare och
flyktingar
33,8
Källa: ESV
9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg
56,0
10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp
100,0
11-12 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och för
familjer
111,7
13-14 Arbetsmarknad och arbetsliv
73,8
15-16 Studiestöd och universitet
75,8
17-22 Samhällsplanering, regional utv., miljö och
kommunikationer
63,8
23-24 Jordbruk, skog, fiske och näringsliv
26,0
25. Bidrag till kommuner
75,7
26. Statsskuldsräntor
27. Avgiften till EU
Summa utgiftsområden
23,4
30,4
786,4
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Kassamässig korrigering
Totala utgifter
-9,2
3,4
780,6
Högkonjunktur:
Lågkonjunktur:
Löner
Löner
Arbetslöshet
Arbetslöshet
Produktion
Produktion
Inflation
Inflation
Ränta
Ränta
Priser
Priser
Tillväxt – Kort sikt
Ekonomisk tillväxt
Tillväxt – Lång sikt
Tillväxt
(Värdet av produktionen)
Högkonjunktur
Lågkonjunktur
1903
Tid
2011
Konjunkturer
-vad gör vi för att dämpa dem?
Penningpolitik: Sköts av Riksbanken. Görs genom att kontrollera
Reporäntan. Sänks räntan höjs förhoppningsvis konjunkturen och
tvärt om.
Finanspolitik: Politikerna kan skap arbeten, investera i
samhällsprojekt, folk får jobb, löner och börjar handla. De kan
även sänka skatten för att vi skall få mer pengar att handla för.
Detta kostar. Staten lånar, vilket leder till Statsskuld.
Miljarder kronor
1,600
1,400
1,200
1,000
800
600
400
200
0
1980
1985
1990
1995
2000
Sveriges statsskuld: 1061 miljarder 28 feb 2011
Om man slår ut Sveriges statsskuld per
invånare är den cirka 122 000 kronor per
person.
2005
2010
Inflation
Inflation är när pengarna tappar sitt värde. En stegring av den
allmänna prisnivån vilket innebär att penningvärdet minskar. Det
vanligaste måttet på inflation i Sverige är Konsumentprisindex
(KPI).
Kan bero på flera saker: För mkt pengar i omlopp, löner och
priser stiger och inflationen ökar. RB ska se till att nivån ligger på
2%. Se filmen för mer info.
BNP
Bruttonationalprodukt, BNP, definieras som värdet av alla varor
och tjänster som produceras i ett land för användning till
konsumtion, investering och export under en period. Detta
beräknas också på regional nivå och då kallas det
Bruttoregionalprodukt, BRP. Den engelska motsvarigheten
förkortas GDP.
BNP-utveckling
USA
Tyskland
Sverige
Arbetsmarknadens uppdelning
Arbetslöshet
Arbetslösheten skiljer sig kraftigt
mellan olika åldersgrupper i Sverige, för
åldersgrupperna över 35 år ligger
arbetslösheten på omkring fem
procent, för ungdomar (15-24 år) ligger
arbetslösheten på omkring närmare
25 procent rensat för
säsongsvariationer.
Arbetslöshet
Det finns flera olika typer av arbetslöshet. Några av dessa är:
Konjunktursarbetslöshet - Cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget
Klassisk arbetslöshet - Orsakas av att regeringar eller arbetsmarknadens parter
sätter för höga minimilöner
Friktionsarbetslöshet - Beror på att det tar tid att söka jobb och informera sig om
tänkbara arbetsgivare, samtidigt som det tar tid för arbetsgivaren att anställa.
Strukturell arbetslöshet - Orsakas av att arbetskraftens kompetens eller geografiska
lokalisering ej stämmer överens med arbetskraftsefterfrågan. Detta kan t.ex. ske
genom att vissa branscher försvinner antingen genom att totala efterfrågan
minskar
Säsongsrelaterad arbetslöshet – Då arbeten är säsongsrelaterade, exempelvis
skidlärare eller badvakt
Arbetslöshet, 15-74 år
Arbetslöshet, 15-74 år (säsongsrensad
%
Skatter
År 2011 får du tjäna 18 104 kronor per år utan att deklarera och betala skatt.
Den del av månadslönen som ligger mellan 27 383–40 716 kronor beskattas med 20
procent statlig skatt. Den del av månadslönen som ligger över 40 716 kronor beskattas
med 25 procent statlig skatt.
Kommunalskatter
Den kommunala inkomstskatten är proportionell och betalas sedan mitten av 1980-talet
endast av fysiska personer. Under 1960- och 1970-talen ökade kommunalskatten
kraftigt. Idag ligger riksgenomsnittet på 31,55 procent.
Arbetsgivaravgift
Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd
person utöver arbetstagarens lön. Arbetsgivaravgiften sänktes 2009 med en
procentenhet till 31,42 procent - en nivå som även gäller för 2011. För ungdomar under
25 år är arbetsgivaravgiften nedsatt till 15,49 procent. För individer som nått
pensionsålder (födda 1938-1945) är avgiften nedsatt till 10,21 procent. För arbetstagare
födda 1937 eller tidigare utgår ingen arbetsgivaravgift.
Skatter
Punktskatter
Punktskatter är konsumtionsskatter som
endast tas ut på speciella varor och
tjänster. Exempel på punktskatter är
tobaksskatt, alkoholskatt, energiskatt,
koldioxidskatt, svavelskatt och
reklamskatt.
Här kan du räkna ut hur din inkomst är
beskattad.
Moms
Momsen, eller mervärdesskatten, är den
viktigaste indirekta skatten. Den tas ut på
produktion, försäljning eller användning av
vissa varor eller tjänster. Moms ingår i priset
på de flesta varor.
Skattetrycket historiskt
Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Så har det dock inte alltid
varit. Länge var det samlade skatteuttaget lägre i Sverige än genomsnittet
för OECD-länderna.
Sveriges skattetryck förr och nu
Andel av BNP i %
