Hushållning med resurser. Resurser? Pengar, arbetskraft, naturtillgångar. Naturtillgångar,
Realkapital och arbetskraft resulterar i pengar, cash, som vi använder i vårt
betalningssystem.
Produktionsfaktorer
Naturtillgångar: Skog, Järnmalm, Olja, Gas
Realkapital: Maskiner, Fabriker, Verktyg osv.
Arbetskraft: Arbetaren som skapar.
Vad skall ekonomin leda till?
Bilar, mat, boende, vård, utbildning, allt som man behöver.
Men vilka behov behöver vi tillfredsställa? Vi skapar behov
vilket gör att ekonomin måste växa.
Ekonomin skall generera välfärd.
Aktörer inom samhällsekonomin:
Jag, Hushållen.
Företag
Bank
Offentlig sektor
Det Ekonomiska Kretsloppet
Lån
Tjänster
Ränta
Skatt
Arbetskraft
kunskap
Lön
Tjänster
transfereringar
Skatt
Betalning
Varor tjänster
Vara eller
tjänst
Ränta
Lån
6. Doris köper
hus för 1 miljon
(Bankens säkerhet)
4. Banken har
1 miljon
Bankens räntor:
Insättning : 2%
Utlåning: 4%
8. Banken går 20 tusen plus
Då doris ränta är högre
(40-20=20)
2. Sätter in dem
På banken
1. Har1 miljon
Gunnar
3. Förtjänst ränta:
20 tusen
5. Behöver 1 miljon
För att köpa hus.
Lånar av Banken
7. Räntekostnad:
40 tusen
Doris
Pengar för att
Låna ut
Reporänta
Reporänta är den ränta som marknadens
banker kan låna eller placera till i Riksbanken.
Knutna till reporäntan är också Riksbankens
inlåningsränta och utlåningsränta.
Reporäntan är Riksbankens viktigaste styrränta. Reporäntan har genom åren gradvis
höjts och sänkts efter hur Riksbanken har bedömt utvecklingen av den ekonomiska
konjunkturen och således inflationsutsikterna. Den senaste tiden har också
finanskrisen påverkat ränteläget. Under ungefär ett år låg reporäntan på rekordlåg
nivå.
Statens Budget
Statsbudgetens inkomster
Statsbudgetens inkomstsida
består av flera inkomstområden,
som kallas inkomsthuvudgrupper.
Den största av dessa är skatter,
som till exempel hushållen och
företagen betalar in. År 2010
uppgick statsbudgetens inkomster
till 779,5 miljarder kronor.
Statsbudgetens inkomster
Utfall 2010 Inkomstgrupp
Miljarder kronor
Direkta skatter på arbete
469,3
Indirekta skatter på arbete 399,3
Skatt på kapital
188,5
Skatt på konsumtion och insatsvaror 443,4
- Mervärdesskatt (moms)
324,1
- Skatt på tobak
10,6
- Skatt på vin
4,4
- Skatt på öl
3,2
- Energiskatt
41,2
- Koldioxidskatt
27,3
- Skatt på vägtrafik 16,4
- Övriga skatter
16,1
Skatt på import
5,7
Restförda och övriga skatter 0,8
Avgående poster, skatter till EU -7,1
Avgående poster, skatter till andra sektorer -718,0
Statens skatteinkomster
781,9
Periodiseringar
-2,4
Totala inkomster 779,5
Budgetprocessen
Två gånger om året överlämnar finansministern ett viktigt dokument till riksdagen och
detta brukar följas av ett stort mediauppbåd. Det beror på att dokumenten innehåller
regeringens förslag till åtgärder inom den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. På
våren lämnas den ekonomiska vårpropositionen, den så kallade VÅP:en, och på hösten
lämnas budgetpropositionen.
Dessa båda har olika innehåll:
* Vårpropositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken för de närmaste åren och även på längre sikt.
* I budgetpropositionen utarbetas sedan förslagen till en statsbudget för det
kommande året. Där ges också detaljerade förslag över hur statens utgifter ska fördelas
mellan olika ändamål och förslag på skatter.
Budget
-att hushålla & fördela med resurserna
Intäkter, ex skatt, företag,
den gemensamma kakan
Offentlig sektor
Cash in
Fördelning av skattemedel, cash ut
Exempel på utgifter
Sjukhus
Skolor
Polis
Infrastruktur
Dagis
Äldrevård
Bidrag
Försvar
Naturvård
Utgiftsområde
1-6 Rikets styrelse, samhäll.ek., rättsväsende,
försvar
Miljarder kronor
116,4
7-8 Internationellt bistånd, invandrare och
flyktingar
33,8
Källa: ESV
9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg
56,0
10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp
100,0
11-12 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och för
familjer
111,7
13-14 Arbetsmarknad och arbetsliv
73,8
15-16 Studiestöd och universitet
75,8
17-22 Samhällsplanering, regional utv., miljö och
kommunikationer
63,8
23-24 Jordbruk, skog, fiske och näringsliv
26,0
25. Bidrag till kommuner
75,7
26. Statsskuldsräntor
27. Avgiften till EU
Summa utgiftsområden
23,4
30,4
786,4
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Kassamässig korrigering
Totala utgifter
-9,2
3,4
780,6
Högkonjunktur:
Lågkonjunktur:
Löner
Löner
Arbetslöshet
Arbetslöshet
Produktion
Produktion
Inflation
Inflation
Ränta
Ränta
Priser
Priser
Tillväxt – Kort sikt
Ekonomisk tillväxt
Tillväxt – Lång sikt
Tillväxt
(Värdet av produktionen)
Högkonjunktur
Lågkonjunktur
1903
Tid
2011
Konjunkturer
-vad gör vi för att dämpa dem?
Penningpolitik: Sköts av Riksbanken. Görs genom att kontrollera
Reporäntan. Sänks räntan höjs förhoppningsvis konjunkturen och
tvärt om.
Finanspolitik: Politikerna kan skap arbeten, investera i
samhällsprojekt, folk får jobb, löner och börjar handla. De kan
även sänka skatten för att vi skall få mer pengar att handla för.
Detta kostar. Staten lånar, vilket leder till Statsskuld.
Miljarder kronor
1,600
1,400
1,200
1,000
800
600
400
200
0
1980
1985
1990
1995
2000
Sveriges statsskuld: 1061 miljarder 28 feb 2011
Om man slår ut Sveriges statsskuld per
invånare är den cirka 122 000 kronor per
person.
2005
2010
Inflation
Inflation är när pengarna tappar sitt värde. En stegring av den
allmänna prisnivån vilket innebär att penningvärdet minskar. Det
vanligaste måttet på inflation i Sverige är Konsumentprisindex
(KPI).
Kan bero på flera saker: För mkt pengar i omlopp, löner och
priser stiger och inflationen ökar. RB ska se till att nivån ligger på
2%. Se filmen för mer info.
BNP
Bruttonationalprodukt, BNP, definieras som värdet av alla varor
och tjänster som produceras i ett land för användning till
konsumtion, investering och export under en period. Detta
beräknas också på regional nivå och då kallas det
Bruttoregionalprodukt, BRP. Den engelska motsvarigheten
förkortas GDP.
BNP-utveckling
USA
Tyskland
Sverige
Arbetsmarknadens uppdelning
Arbetslöshet
Arbetslösheten skiljer sig kraftigt
mellan olika åldersgrupper i Sverige, för
åldersgrupperna över 35 år ligger
arbetslösheten på omkring fem
procent, för ungdomar (15-24 år) ligger
arbetslösheten på omkring närmare
25 procent rensat för
säsongsvariationer.
Arbetslöshet, 15-74 år
Arbetslöshet, 15-74 år (säsongsrensad
%
Skatter
Arbetsgivaravgift
Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som
arbetsgivaren betalar för varje anställd person
utöver arbetstagarens lön.
Kommunalskatter
Den kommunala inkomstskatten är
proportionell och betalas sedan mitten av
1980-talet endast av fysiska personer. Under
1960- och 1970-talen ökade kommunalskatten
kraftigt. Idag ligger riksgenomsnittet på 31,55
procent.
Moms
Momsen, eller mervärdesskatten, är den
viktigaste indirekta skatten. Den tas ut på
produktion, försäljning eller användning av
vissa varor eller tjänster. Moms ingår i priset på
de flesta varor.
Marginalskatt
Marginalskatten är skatten på den sista
intjänade hundralappen. Om summan av
skatter på den sist intjänade hundralappen är
55 kronor, så är marginalskatten 55 procent.
Punktskatter
Punktskatter är konsumtionsskatter som
endast tas ut på speciella varor och tjänster.
Exempel på punktskatter är tobaksskatt,
alkoholskatt, energiskatt, koldioxidskatt,
svavelskatt och reklamskatt.
Skattetrycket historiskt
Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Så har det dock inte alltid
varit. Länge var det samlade skatteuttaget lägre i Sverige än genomsnittet
för OECD-länderna.
Sveriges skattetryck förr och nu
Andel av BNP i %
