Ekonomisk politik. S. 327-355. Den ekonomiska politikens mål. Stabilt penningvärde Ekonomisk tillväxt och höjd levnadsstandard. Hög sysselsättning Balans i utrikeshandeln Hänsyn till miljön Vilka mål är viktigast? Diskutera gruppvis och prioritera målen. Jämför För att kunna genomföra de ekonomisk-politiska målen använder sig riksdagen, regeringen och Riksbanken av Finanspolitik Arbetsmarknadspolitik Penningpolitik och valutapolitik Hur vår nuvarande regeringen tänker uppfylla målen kan man läsa om i Regeringsförklaringen och i kommentarer till budgetpropositionen. Regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen 2014 -2018 är Kommentar till budgetpropositionen för 2015 med några undantag mycket lik Konjunkturinstitutets augustiprognos. Regeringen är mer optimistiskt om hushållens konsumtion 2015, men i gengäld mer pessimistisk om investeringsutvecklingen. Arbetslösheten faller också snabbare 2015-2016 än i Konjunkturinstitutets prognos. Det är rimligt eftersom de som deltar i traineejobb och extrajobb i offentlig sektor kommer att räknas som sysselsatta i stället för som arbetslösa. Flera reformer inom arbetsmarknadspolitiken På kort sikt är det troligt att reformerna inom arbetsmarknadspolitiken leder till lägre arbetslöshet i den utsträckning deltagare i nya program räknas som sysselsatta. På lång sikt är effekten mindre klar.Forskning tyder på att arbetsmarknadspolitiska program som mest liknar ordinarie anställningar ger bäst resultat. Därför kan exempelvis traineejobben ge positiva resultat på längre sikt. De kan dock också ge en betydlig undanträngning av ordinarie arbetstillfällen. Samtidigt tar regeringen bort nedsättningen av socialavgifter för unga, vilket kan påverka sysselsättningen negativt. Den särskilda löneskatten för äldre riskerar att leda till ett tidigare utträde från arbetsmarknaden, vilket också minskar sysselsättningen. Höjt tak och grundbelopp i a-kassan ökar jämviktsarbetslösheten. Den högre ersättningsgraden minskar drivkraften till arbetssökande och kan leda till högre löneanspråk. Otydliga besked om överskottsmåletÅtgärderna i budgeten kan förväntas bidra till en något starkare konjunkturutveckling 2015-2016. Anledningen är att ökad offentlig konsumtion, som exempelvis satsningar på utbildning och äldreomsorg, på kort sikt kan förväntas öka efterfrågan mer än den minskning av hushållens konsumtion som skattehöjningarna leder till. Konjunkturinstitutet bedömer att regeringen överskattar skattehöjningarnas positiva offentligfinansiella effekter. Anledningen är att skattehöjningarna kan förväntas leda till lägre sysselsättning och färre arbetade timmar på lång sikt, vilket utvecklas i Konjunkturinstitutets remissvar till regeringen nyligen. På längre sikt är regeringens prognos för utvecklingen av offentlig konsumtion svag. I prognosen minskar offentlig konsumtion per capita 2016-2018, vilket skulle innebära en sänkt nivå för offentliga välfärdstjänster. Det är därför sannolikt att regeringen kommande år genomför åtgärder som upprätthåller nivån på välfärdstjänsterna. Om detta inte ska försvaga de offentliga finanserna måste det genomföras skattehöjningar eller utgiftsneddragningar på andra områden. Regeringens prognos för den ekonomiska utvecklingen är i grunden optimistisk med balanserat konjunkturläge 2018. Konjunkturinstitutet anser därför att det inte är stabiliseringspolitiskt motiverat att avvika från en procents överskott i de offentliga finanserna 2018, givet den utveckling som prognosen tecknar. Miljöekonomi Konjunkturinstitutet kommenterar flera miljöpolitiska förslag i budgetpropositionen, bland annat: Blocköverskridande energikommission Klimatpolitiskt ramverk Mer uniforma energi- och koldioxidskatter Skatt på vägslitage Kommunalt stöd för klimatinvesteringar Ökade anslag för biologisk mångfald Hur tänker regeringen uppfylla målen för kommande budgetår? Kan regeringen genomföra de reformer de tänkt sig? 1. Stabilt penningvärde. Riksbankens penningpolitiska mål är att begränsa inflationen till 2 %. Inflation definieras som den årliga förändringen i konsumentprisindex. KPI Inflation innebär att penningvärdet sjunker dvs. den allmänna prisnivån höjs. Inflation beror på Efterfrågan är större än utbudet av varor Höga produktionskostnader. T.ex. Löner, råvaror. Inflationen är importerad. Bensinpriset är ett exempel. Det finns för mycket pengar i omlopp i förhållande till landets resurser. Inflationens konsekvenser. Exporten minskar Hög inflation missgynnar de som sparar pengar på banken Hur hög är inflationen för närvarande? 2. Ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt mäts i BNP (bruttonationalprodukten). Genom att minska försäljningsintäkter med produktionskostnaderna får man fram den ekonomiska tillväxten. Det finns två sätt att öka ekonomisk tillväxt. Mer personal och fler maskiner ökar mängden tillväxtfaktorer vilket leder till ekonomisk tillväxt. Att utbilda människor är ett sätt. Tillgång till arbetskraft och råvaror ger förutsättningar samt viljan till investeringar. Sparande krävs för investeringar. Investeringar krävs för ekonomisk tillväxt. Det krävs också att kapitalet till delar är ”riskvilligt”. Det vill säga att det satsas i osäkra verksamheter. Reinvestering är när man ersätter utslitna maskiner, nyinvestering innebär att man utökar maskinparken. Hushållen, företagen och offentlig sektor står för sparandet och det riskvilliga kapitalet. Om man utnyttjar produktionsfaktorerna effektivare ökar man produktiviteten. T.ex. genom utbildning och teknisk utveckling. När man förbättrar eller bygger ut produktionskapaciteten skapas tillväxt. En förutsättning för att BNP ska fortsätta öka är att det finns en efterfrågan på våra produkter. Vilka kan konsekvenserna bli om man ökar produktiviteten? Gå in och se hur vår ekonomiska tillväxt är just nu och hur prognosen ser ut de närmast följande åren. Källa konjunkturinstitutet. Konjunkturer Med konjunktur menas ekonomiskt läge. Den internationella konjunkturen är en vågrörelse där hög och lågkonjunktur avlöser varandra. Den internationella konjunkturen påverkar i sin tur den nationella. Ekonomi och politik påverkar. Förväntningar spelar en stor roll. Vad kännetecknar lågkonjunktur respektive högkonjunktur? Lågkonjunktur Högkonjunktur Låga priser Låg ränta Hög arbetslöshet Låg inflation Stora lager Låg investeringstakt Höga priser Hög ränta Låg arbetslöshet Hög inflation Små lager Hög investeringstakt Varför hamnar ett land i en lågkonjunktur? Brist på arbetskraft, råvaror, maskiner driver upp priserna och till slut minskar efterfrågan på grund av de höga priserna. Marknaden har mättats. Produkterna efterfrågas inte längre. Importerad lågkonjunktur. Vår utrikeshandel minskar på grund av lågkonjunktur i Tyskland. 3. Låg arbetslöshet. Orsaker till arbetslöshet. Konjunkturarbetslöshet Strukturarbetslöshet Säsongsarbetslöshet. Hur hög är arbetslösheten för närvarande? Vilka grupper och branscher är särskilt hårt drabbade? Hur ser det ut internationellt? Källa ekonomifakta.se. Vilka åtgärder vill regeringen sätta in när det gäller arbetslösheten? 4. Balans i utrikeshandeln. Vad ingår i betalningsbalansen? Hur ser det ut i dagsläget när det gäller förhållandet mellan export och import? Vilka är Sveriges export/ importvaror? Vilka länder exporterar vi till och vilka importerar vi från? Källa ekonomifakta.se Den ekonomiska politikens medel. Finanspolitik: Riksdag och regering använder statens budget för att stabilisera och motverka följderna av konjunktursvängningarna. Spara i högkonjunktur och ta ut i lågkonjunktur. Vilka medel använder sig regeringen av för närvarande? Arbetsmarknadspolitik: Statens åtgärder för att åstadkomma full sysselsättning och förhindra arbetslöshet. T ex. a-kassans storlek, utbildning inom komvux, flyttbidrag etc. Hur ser regeringens arbetsmarknadspolitik ut Penningpolitik: Riksbanken ansvarar och använder räntan som ett medel för att dämpa konjunktursvängningarna. Riksbanken lånar ut pengar till andra banker som i sin tur lånar ut till företag och privatpersoner. Transaktionen mellan Riksbank och bank kallas repa ( återköpsavtal) och räntan för reporänta. Vid risk för inflation så höjs räntan det blir dyrare för företag att investera och ekonomin kyls ned och vid lågkonjunktur sänks räntan med motsatt effekt. Hur ser Riksbankens politik ut idag? Målkonflikter. Arbetslöshet och inflation. Arbetslöshet och budgetunderskott Ska hela Sverige leva eller bara de expansiva regionerna? Arbetslöshet och jämnare inkomstfördelning. Tillväxt eller hänsyn till miljön.