1
Ekonomisk politik. Ingen absolut sanning. Lärobok s. 358 ff.
www.regeringen.sehttp://www.socialdemokraterna.se ekonomifakta.se.
Svensk ekonomi på 2000-talet.
Sammanfattning
Regeringens utmaningar 2006.
Ungdomsarbetslösheten.
Offentliga sektorns utgifter. Se statsbudgeten.
En åldrande befolkning
Uppgift: Ta fram statistik och redovisa.
Arbetskraftens globalisering
Löner, anställningsvillkor i olika länder.
Arbetskraftens rörlighet.
Vilka blir konsekvenserna?
Löneökningar.
Hur mycket har reallönerna gått upp under 2000-talet?
Konjunkturinstitutet.
Prognoser för Sveriges ekonomi.
Gå in och titta på prognoserna.
Sveriges handel.
Varuexport minskar, tjänstexporten ökar.
EMU.
Folkomröstningens resultat.
Vad innebär medlemskapet?
Vilka är de olika etapperna?
Vilka är konvergenskraven?
Hur ser det ut idag? Hur långt har man kommit?
Läs om finanspakten och gör en sammanfattning.
ECB: funktion och Sveriges riksbanks funktion.
Pensionssystemet.
Kapitalbildning i form av fond och aktiesparande.
Pensionerna är knutna till börsutvecklingen..
Hur ser det ut idag?
2
Vad menas med ekonomisk politik?
Hur förs den svenska ekonomiska politiken?
Är ekonomisk politik detsamma som svensk ekonomi?
Vilka deltar i samhällets ekonomi?
Kommer du ihåg det ekonomiska kretsloppet? Repetera s. 105.
Först av allt måste vi känna till vilka de övergripande målen är för svensk
ekonomisk politik.(s. 371)
De här målen gäller oavsett vilken regering som sitter vid makten.
Mål
- hög sysselsättning.
- ekonomisk tillväxt.
- jämnare fördelning av resurser.
- balans i utrikeshandeln.
- stabilt penningvärde.
Förklara vad målen innebär.
- att betala av statsskulden. (s. 131)
De medel som finns för att uppfylla målen är:
Arbetsmarknadspolitik
Finanspolitik
Penningpolitik
Valutapolitik.
Vilka är skiljelinjerna mellan regeringens politik och oppositionens politik?
3
Ekonomisk teori. Lärobok s. 367-70.
1. Ekonomisk liberalism.
Adam Smith skrev 1776 boken ”The Wealth of Nations” och förespråkar
frihandel och fri konkurrens som det bästa sättet att öka välståndet.
Smith teorier var en reaktion på den tidigare förhärskande merkantilismen.
Genom arbetsdelning och specialisering tillverkade alla det de var bäst på och
detta skulle gynna alla. Både länder och företag och individer.
Fri konkurrens skulle medföra att endast de bästa företagen överlevde och det
skulle gynnas konsumenten.
Statens uppgift var att se till att den fria konkurrensen vidmakthölls.
”Den osynliga handens princip” innebar att marknaden reglerade sig själv.
Markandskrafterna konsumenter och producenter strävar alltid efter egen
vinning till samhällets bästa.
Liberalismen förespråkar marknadsekonomi utan statliga regleringar som
prisregleringar, tullar eller kvotering.
1. Marxism.
Karl Marx tysk som levde många år i exil i Storbritannien skrev tillsammans
med Friedrich Engels ”Das kapital” 1867. Marx ansåg att de ekonomiska
villkoren formar samhällets ideologiska och politiska utveckling, ( materialistisk
historieuppfattning).Han ansåg att den kapitalistiska ekonomin skulle förinta sig
själv.
Marx tar i sina teorier upp Värdeläran och menar att i strävan efter största
möjliga mervärde eller vinst gör att företaget suger ut arbetaren eller ersätter
honom med maskiner. Konkurrensen mellan företag gör att priserna måste
sänkas så även lönerna vilken får till följd lägre efterfrågan och lågkonjunktur.
Företagen blir färre och större och till slut kollapsar systemet.
Den politiska situationen skulle innebära revolution och att arbetarna tog
makten.
I de kommunistiska staterna infördes planekonomi där staten övertog
produktionsmedlen och bestämde vad och hur mycket som skulle produceras.
4
Pristeori.
Köparen, konsumenten strävar alltid efter så lågt pris som möjligt.
Säljaren, producenten strävar alltid efter så högt pris som möjligt.
Det teoretiska resonemanget kan visas i en Efterfrågekurva där ett lägre pris
visar på en högre efterfrågan och i en Utbudskurva som visar att ett högt pris
medför ett större utbud.
Köparens och säljarens intressen tycks oförenliga. Men marknadskrafterna
strävar efter en jämviktspris där båda parter är nöjda. ”Den osynliga handen”
Vid högt pris produceras varor som inte efterfrågas och säljaren måste sänka
priset för att bli av med överskottet. Se figur.
Priskänslighet/elasticitet.
Visar förhållandet mellan prishöjning/ prissänkning och förändring i efterfrågan.
Olika varor är olika känsliga för prisändringar. Kapitalvaror är känsligare än
dagligvaror.
Mjölk och bröd har låg känslighet d.v.s. att elasticiteten <1.
Prisändringen är större än efterfrågans förändring
Lyxvaror eller kapitalvaror har hög elasticitet den är högre än 1.
Se figur.
5
Fri konkurrens.
Fri konkurrens innebär att priserna sänks och det är bra för konsumenten men
innebär också att några företag slås ut på grund av att de låga priserna inte ger
tillräckliga inkomster för att täcka kostnaderna. Endast de mest bärkraftiga
företagen kommer att finnas kvar. Hur går det med de anställda?
Utbudskurvans och efterfrågekurvans läge vid andra förutsättningar.
Om kostnaderna ökar för företaget eller om inkomsterna ökar för konsumenten
flyttas kurvorna och nya jämviktspris uppstår. Se figur.
Prisregleringar.
Förekommer inom bostadsmarkanden. Kommunerna bestämmer hyrorna för
hyresrätter. Orsaken är att alla oavsett inkomst ska kunna bo på attraktiva
platser. När hyran är låg vill inte företagen bygga bostäder och det uppstår brist.
När efterfrågan är större än utbudet av lägenheter måste man ha ett kösystem.
Pengar under bordet kan påskynda processen. Gör man om hyresrätter till
bostadsrätter kommer man förbi problemet.
Läs artiklar om hyresreglering.
Vad tycker du?
6
Ekonomisk tillväxt. S. 372.
Sparande krävs för investeringar. Investeringar krävs för ekonomisk tillväxt.
Det krävs också att kapitalet till delar är ”riskvilligt”. Det vill säga att det satsas i osäkra
verksamheter.
Hushållen, företagen och offentlig sektor står för sparandet och det riskvilliga kapitalet.
När man förbättrar eller bygger ut produktionskapaciteten skapas tillväxt. Att utbilda
människor är ett sätt. Reinvestering är när man ersätter utslitna maskiner, nyinvestering
innebär att man utökar maskinparken.
Ekonomisk tillväxt mäts i BNP (bruttonationalprodukten) . Genom att minska
försäljningsintäkter med produktionskostnaderna får man fram den ekonomiska tillväxten.
Ett annat sätt att mäta tillväxt är att utgå från BNI (bruttonationalinkomst) då räknar man med
svenska inkomster från utlandet t.ex. vinster från svenska företag i utlandet och drar bort
utländska företags vinster i Sverige. Räntekostnader/ intäkter på statsskulder räknas in i BNI.
Ett land som har hyser många utlandsägda företag har högre BNP än BNI. Moderländerna får
högre BNI än BNP.
Konjunkturer. S. 374-375.
Med konjunktur menas ekonomiskt läge. Den internationella konjunkturen är en vågrörelse
där hög och lågkonjunktur avlöser varandra. Den internationella konjunkturen påverkar i sin
tur den nationella. Ekonomi och politik påverkar. Förväntningar spelar en stor roll.
Vad kännetecknar högkonjunktur respektive lågkonjunktur?
Phillipskurvan visar sambandet mellan inflation och arbetslöshet. Inflation kan dock uppstå
även under stagnation och lågkonjunktur. Om efterfrågan upprätthålls med lånade pengar
uppstår stagflation.
Läs mer om inflationens orsaker på s. 391
Ekonomiska teorier:
Traditionalister dominerar fram till 1930-talets depression. Marknaden ska reglera sig själv
utan statlig inblandning i ekonomin. Adam Smith.
Brister. Priser och löner är inte så lättrörliga att de snabbt kan återställa den fulla
sysselsättningen. Det är ju lönerna som är avgörande för köpkraften.
Keynesianism. John Maynard Keynes. Staten måste agera med att göra stora beställningar i
lågkonjunktur för att få igång sysselsättningen. Efterfrågan skapas. Det blir en multiplikator
effekt. ” en aktiv finanspolitik som stimulerar efterfrågan kan rå på en depression följd av
massarbetslöshet”
Brister
Keynes teorier fungerar inte under stagflation. Det är alltid en viss eftersläpning mellan
problem och åtgärd. Handlar bara om en inhemsk markand som inte är påverkad av den
utländska efterfrågan. Se finanspolitik s. 384
7
Den nya klassiska skolan s. 377, Chicagoskolan s. 389. Monetarism
1970-tal.
Utgår från pris- lönespiralen och Phillipskurvan. Arbetsmarknadens parter räknar med hög
inflation i löneförhandlingar och kräver högre löner. Företagen måste minska antalet anställda
för att överleva. Statens utgifter för arbetslöshet ökar och inflationen stiger ännu mer.
Länderna bör hålla sig på sin ” naturliga arbetslöshetsnivå” för att dämpa efterfrågan och
inflation.
Brister. Det är svårt att bestämma var den naturliga nivån ska ligga. Den ökande
internationaliseringen och arbetskraftens rörlighet innebär också svårigheter för länder att
bestämma över sin egen situation.
Monetarism, Milton Friedman, innebär att centralbanken bestämmer en viss ökningstakt av
penningmängden och hålla fast vid den. På så vis dämpar man inflationen och förväntningar
om fortsatta prisstegringar.
Penningpolitik S. 387-8
Riksbanken ansvarar för penningpolitiken. Syftet är att hålla nere inflationen och att säkra
tillgången på pengar i samhället.
Riksbanken är en självständig myndighet och ska inte ta order från någon annan.
Riksbankens verktyg är REPORÄNTAN. Riksbanken lånar ut och in pengar från andra
banker med en viss ränta. Utlåningsränta -inlåningsränta = räntekorridor. Mitt i korridoren
ligger reporäntan som styr bankernas in- och utlåning.
Höjer banken räntan dämpas ekonomin och för att få fart på ekonomin kan räntan sänkas.
Handel och lån. S. 378-379.
Handelns betydelse, begrepp och termer.
Statsskuld. Se även EMU och konvergenskraven.
Betalnings- och bytesbalans.
Betalningsbalansen visar samtliga transaktioner Sverige har med andra länder, varor, tjänster
och kapital.
Bytesbalansen visar skillnaden mellan vad vi producerar och vad vi konsumerar. Konsumerar
vi mer så måste vi importera och betala till utlandet. Vi har då ett underskott i bytesbalansen
som måste betalas med lån från utlandet eller tas från valutareserven.
Bra eller dåligt med statlig upplåning? Förklara.
Vilken instans har ansvar för den statliga upplåningen?
8
Valutor och valutahandel.S. 380-383.
Utländsk valuta används till att betala import. Länder som exporterar mycket har stor
efterfrågan på sin valuta. Kurserna stiger.
Jämför svenska kronans värde i förhållande till euron och dollar. Gå in på någon
valutaomvandlare.
Ett land med hög inflation har svårt att exportera. Landet kan devalvera. Det vill säga sänka
penningvärdet så att exportvarorna blir billigare men samtidigt så blir importen dyrare.
Valutaspekulation.
Innebär att man köper köper och säljer valuta i syfte att tjäna pengar.
Spekulation i valutor. 1992 var värdet / efterfrågan/ på kronan hög och det spekulerades
kraftigt. Många ville ha kronor och Riksbanken var tvingade att höja räntan med 500 % för att
få stopp på utflödet. Så småningom sjönk efterfrågan och kursen blev låg. Riksbanken köper
upp kronor för att minska tillgången på marknaden och på så sätt öka efterfrågan och få upp
kursen.
Finanspolitik , s. 385 f och penningpolitik s. 387 f.
Repetera de skatter och avgifter som ger staten inkomster.
På vilka sätt beskattar man inkomst? Vad menas med brytpunkt? Vad menas med
marginalskatt?
Finanspolitik.s. 385är statens metod att med offentliga utgifter och inkomster, eller höjda
eller sänkta skatter styra efterfrågan,inflation och sysselsättning. I budgeten kan man se
förslag på expansions/ eller åtstramningapaket. Problemet med finanspolitik är
fördröjningseffekter .Det tar lång tid från förslag till beslut och genomförande.
Penningpolitik s. 387-8
Riksbanken ansvarar för penningpolitiken. Syftet är att hålla nere inflationen och att säkra
tillgången på pengar i samhället.
Riksbanken är en självständig myndighet och ska inte ta order från någon annan.
Riksbankens verktyg är REPORÄNTAN. Riksbanken lånar ut och in pengar från andra
banker med en viss ränta. Utlåningsränta - inlåningsränta = räntekorridor. Mitt i korridoren
ligger reporäntan som styr bankernas in- och utlåning.
Höjer banken räntan dämpas ekonomin och för att få fart på ekonomin kan räntan sänkas.
Vad är reporäntan idag
Chicagoskolan och NAIRU. S. 389-390
Nyklassicism inom ekonomisk politik.
Inflationens orsaker. S 391.
Kopplas till konjunkturavsnittet.
