SYV T4 Arbetsmarknadspolitik och ekonomi, vt 2009

advertisement
Stockholms universitet
Institutet för social forskning och
Institutionen för pedagogik och didaktik
Vårterminen 2013
Arbetsmarknadspolitik och ekonomi
Kursen ingår i Studie- och yrkesvägledarprogrammet, Termin 4, men ges också som
fristående kurs vid Institutet för social forskning, Arbetsmarknadskunskap med management.
Kursen ges en gång om året, som campus- och som distanskurs.
Kursansvarig: Tomas Korpi, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, Södra
huset, F912, 08-16 31 49, [email protected]
Kursbeskrivning
Syfte
Kursens övergripande syfte är att ge en förståelse för hur arbetsmarknaden,
arbetsmarknadspolitiken och ekonomiska sammanhang mera allmänt analyseras inom
nationalekonomi. Vi kommer att behandla grundläggande begrepp, teorier och modeller inom
arbetsmarknadsekonomin, liksom deras användning.
Mera specifikt så behandlar kursen arbetsmarknadspolitikens möjligheter att begränsa
arbetslösheten på både individuell och samhällelig nivå, där vi med arbetsmarknadspolitik
menar åtgärder som olika former av bidrag, vägledning, och fortbildnings- och
sysselsättningsprogram. I det sammanhanget kommer vi också att diskutera hur
arbetsmarknadspolitiken förhåller sig till övriga delar av den ekonomiska politiken, närmare
bestämt hur den kan ingå som en komponent i försöken att uppnå andra ekonomiska mål som
låg inflation och hög tillväxt. Dessutom förmedlar kursen insikter i principerna på vilka den
svenska arbetsmarknadspolitiken är baserad, d.v.s. vilka föreställningar som ligger bakom
utformningen av ersättningssystem och av programmen.
Kursen ger m.a.o. en bred introduktion till aktuella diskussioner kring arbetsmarknaden,
arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken generellt. Den erbjuder en möjlighet
att analysera för- och nackdelar med arbetsmarknadspolitikens olika komponenter, t.ex. olika
former av vägledning, coachning och förmedling, samt att sätta dem i ett större ekonomiskt
och politiskt sammanhang.
Lärandemål
Målet är att man efter genomgången kurs skall kunna förstå nationalekonomiska analyser av
utvecklingen av den svenska arbetsmarknaden. Man skall t.ex. kunna ta del av ekonomiska
analyser i tidningar och TV, och kunna diskutera vägledningens roll i den ekonomiska
politiken. Man skall dessutom förstå vad som ligger till grund för arbetsmarknadspolitikens
utformning. För att uppnå detta övergripande mål finns ett antal delmål. Man skall således ha:
•
Kunskap om begrepp och modeller. Ekonomiska diskussioner innehåller en mängd
facktermer, och känna till betydelsen av centrala begrepp är en viktig del av kursen. Vi
kommer därför att gå igenom vad man vanligen menar med begrepp som arbetslöshet,
men också peka på alternativa definitioner. Nationalekonomisk analys, också
arbetsmarknadsekonomisk, bygger dessutom på ett antal central idéer om hur
människor och företag agerar, idéer som sedan används som byggstenar i olika
1
Stockholms universitet
Institutet för social forskning och
Institutionen för pedagogik och didaktik
Vårterminen 2013
modeller av hur ekonomin kan fungera. Dessa idéer sammanfattas med särskilda
begrepp, t.ex. marginalnytta, som det därför är viktigt att känna till.
•
Kunna använda begreppen och idéerna i enskilda analyser. Begreppen används för att
konstruera förenklade modeller av hur ekonomin fungerar, t.ex. modeller av företags
anställningsbeslut. I modellerna anges hur olika faktorer antas vara relaterade till
varandra, och med hjälp av modellerna kan man analysera vad som kan bli
konsekvensen av en förändring i någon av faktorerna. Det kan t.ex. gälla hur
arbetsgivares efterfrågan på olika typer av arbetskraft är beroende av hur den ena
gruppens löner förhåller sig till den andra gruppens, och vad som händer om lönen för
en grupp subventioneras. Att förstå och kunna genomföra enklare analyser med den
här typen av modeller är en central del av kursen.
Undervisning
För att nå dessa mål inleds kursen med föreläsningar på temat nationalekonomisk analys mera
allmänt. I dessa, och i den angivna litteraturen, presenteras det nationalekonomiska sättet att
analysera, ett angreppssätt som kan appliceras på vitt skilda fenomen. Här begränsar vi oss
dock till arbetsmarknaden, och börjar med att gå igenom teorier om hur priser sätts på en
marknad. Detta innebär att vi diskuterar lönebildningen på arbetsmarknaden, d.v.s. vilka
faktorer som inverkar på den allmänna lönenivån. Centralt är då givetvis efterfrågan och
utbudet av arbetskraft, eller vilken typ av och hur mycket arbetskraft som arbetsgivarna söker
samt vilka som söker arbete och hur mycket. Därefter diskuterar vi vad som leder till att
efterfrågan och utbud inte stämmer överens, dvs. att vi för det mesta har ett utbudsöverskott i
form av arbetslöshet.
De avslutande föreläsningarna behandlar sedan olika försök att förhindra eller begränsa
arbetslöshet. Vi går först igenom vilka skilda ekonomisk-politiska mål som har satts upp,
samt hur de förhåller sig till varandra. En viktig fråga är här om de olika målen kan tänkas stå
i motsättning till varandra, d.v.s. om vi måste välja mellan dem. Sedan går vi in på olika
makroekonomiska åtgärder innan vi avslutar med en diskussion av arbetsmarknadspolitiken.
En mer utförlig beskrivning av de olika föreläsningarna återfinns i föreläsningsplanen.
Kursen kommer att innebära en mängd nya begrepp, och det är dessa begrepp och hur de
används som står i fokus på föreläsningarna. För att öka förståelsen är det emellertid viktigt
att man själv får prova på att använda de här analysverktygen, och det är syftet med
seminarierna och seminarieuppgifterna. Utifrån övningsuppgifter ges här tillfälle att analysera
konkreta problem, där uppgifterna först löses i smågrupper och sedan gemensamt.
Till seminarierna kommer deltagarna på både campus- och distanskursen att arbeta i
arbetsgrupper bestående av ca. 5 personer. Dessa arbetsgrupper skall tillsammans arbeta med
och förbereda svar på de utdelade övningsuppgifterna. Gruppindelningen görs av
kursansvarig innan kursens början. Mer information om seminarierna ges vid det andra
föreläsningstillfället.
2
Stockholms universitet
Institutet för social forskning och
Institutionen för pedagogik och didaktik
Vårterminen 2013
Litteratur
•
Eklund, Klas (2010). Vår ekonomi, Nordstedts.
Dessutom läses utdrag ur:
•
Forslund, Anders, och Oskar Nordström Skans (2007). Hur fungerar arbetsmarknaden
och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med? Ura 2007:2, AMS (ca. 120 sid.)
•
Björklund, Anders m fl. (2006). Arbetsmarknaden, SNS Förlag (ca. 20 sid.)
•
Gustavsson, Siv, och Petra Lantz (1985). Arbete och löner – Ekonomiska teorier och
fakta kring skillnader mellan kvinnor och män (10 sid.)
•
Arbetsförmedlingen (2012). Underlagspromemoria om andelen av öppet arbetslösa
och deltagare i program som får ersättning. Underlag till den Parlamentariska
socialförsäkringsutredningen.
•
Ferrarini, Tommy m.fl. (2012). Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv.
En institutionell analys av sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna i 18
OECD-länder 1930 till 2010. Underlag till den Parlamentariska
socialförsäkringsutredningen.
•
Sohlman, Åsa (2009). Erfarenheter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder – en komplex
historia. TCO granskar: arbetsmarknadspolitiska åtgärder #11/09. TCO.
•
Örnelius, Kristian (2009). Ersättning vid arbetslöshet – mer än a-kassa. Swedbank.
Examination
Examinationen består av två delar, obligatoriskt seminariedeltagande samt en hemskrivning.
För godkänt på seminariedelen krävs att man gruppvis lämnat in skriftliga svar på
seminarieuppgifterna samt aktivt deltagit på seminarierna. Frånvaro kommer att kräva enskild
inlämning av skriftliga svar på frågorna till respektive seminarium. Fullgjort
seminariedeltagande kan tillgodoräknas även påföljande år, men inte därefter.
Hemskrivningen sker under en dag där studenterna har full tillgång till kurslitteraturen.
Tentamen läggs ut på kursens hemsida på universitets lärplattform Mondo på morgonen, där
den då kan laddas ned. Inlämning sker också på Mondo genom att skrivningen laddas upp på
uppgiftssidan. Sidan stängs ned när examinationstiden gått ut, ingen inlämning är då längre
möjlig. Om skrivningen innehåller uppgifter där det ingår att rita en figur kan denna antingen
ritas i ett ritprogram och infogas direkt i skrivningssvaret, avfotograferas med en digital
kamera och skickas elektronsikt eller ritas för hand och skickas med vanlig post efter det att
de skriftliga svaren lämnats in på Mondo. Observera att det endast är själva figuren som kan
skickas med post.
För att redovisa att man förstått innehållet i kursen är det viktigt att man använder sig av egna
ord i svaret på frågorna på hemskrivningen. Förutom standardiserade begrepp är det därför
inte tillåtet att skriva av (citera) kurslitteraturen eller utdelat material som exv.
föreläsningsanteckningar i form av powerpoint på hemskrivningen.
3
Stockholms universitet
Institutet för social forskning och
Institutionen för pedagogik och didaktik
Vårterminen 2013
Examinationen är ett enskilt arbete där man inte får skriva svaren tillsammans eller utbyta
svar. För mer information angående vad som är rätt och fel i samband med examination samt
om disciplinärenden, se SU:s hemsida (http://www.su.se/regelboken Bok2 Utbildning på
grund- och avancerad nivå). Slumpvis valda skrivningar kan komma att kontrolleras med
hjälp av Turnitin, SU:s program för plagiatkontroll.
De studenter som av medicinska skäl behöver förlängd skrivtid skall uppvisa intyg om detta
på expeditionen.
För sent inlämnade skrivningar är underkända.
Studenter som erhållit betygen F eller Fx på tentamen är underkända. Underkända studenter
får möjlighet att skriva en omtentamen som kommer att ges strax innan starten på den därpå
följande höstterminen. Ytterligare ett tentamenstillfälle kommer sedan att arrangeras under
hösten, därefter blir nästa tentamenstillfälle i samband med ordinarie examinationen på kursen
under vårterminen.
Betygsättning
Betyg sätts på prestationerna på den avslutande hemtentamen. Betygsskalan är den sjugradiga
skalan A = Utmärkt, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillräckligt, E = tillräckligt, Fx =
Otillräckligt, F = Helt otillräckligt. För att få slutbetyg måste alla delmoment vara avklarade –
dvs. aktivt deltagande på två seminarier samt godkänd hemtentamen (betyg A-E).
Vid bedömningen av tentamen används följande betygskriterier:
A
Förklarar självständigt och utförligt grundläggande arbetsmarknadsekonomiska
begrepp och modeller.
Tillämpar självständigt modellerna för att besvara frågor rörande t.ex.
arbetskraftsefterfrågans och -utbudets bestämningsfaktorer och motiverar
uttömmande sina svar. Diskuterar självständigt den ekonomiska politikens och
arbetsmarknadspolitikens roll.
B
Förklarar självständigt och utförligt grundläggande arbetsmarknadsekonomiska
begrepp och modeller.
Tillämpar modellerna för att besvara frågor rörande t.ex. arbetskraftsefterfrågans
och -utbudets bestämningsfaktorer och motiverar sina svar. Diskuterar den
ekonomiska politikens och arbetsmarknadspolitikens roll.
C
Redogör för grundläggande arbetsmarknadsekonomiska begrepp och modeller.
Tillämpar modellerna för att besvara frågor rörande t.ex. arbetskraftsefterfrågans
och -utbudets bestämningsfaktorer och motiverar sina svar.
D
Redogör för grundläggande arbetsmarknadsekonomiska begrepp och modeller.
Tillämpar modellerna för att besvara frågor rörande t.ex. arbetskraftsefterfrågans
och -utbudets bestämningsfaktorer.
E
Redogör för grundläggande arbetsmarknadsekonomiska begrepp och modeller.
4
Stockholms universitet
Institutet för social forskning och
Institutionen för pedagogik och didaktik
Vårterminen 2013
Tillämpar modellerna i huvudsak korrekt för att besvara frågor rörande ex.
arbetskraftsefterfrågans och -utbudets bestämningsfaktorer.
Fx,
F
5
Stockholms universitet
Institutet för social forskning och
Institutionen för pedagogik och didaktik
Vårterminen 2013
Föreläsningsplan och läsanvisningar
Föreläsning 1: Introduktion, grundläggande begrepp och prisbildning
Eftersom nationalekonomi är ett nytt område för de flesta så inleds kursen med en mer allmän
beskrivning av olika utgångspunkter för nationalekonomisk teori. Vi fokuserar på det som
kallas för mikroteori, d.v.s. teorier kring hur enskilda individer och företag agerar. Tanken är
att vi genom att börja med att analysera de enskilda aktörerna skall kunna diskutera varför de
gör som de gör, men också att vi senare skall kunna försöka ”sätta ihop” de enskilda delarna
till en helhetsbild av hur samhällsekonomin fungerar. Vi bygger m.a.o. från grunden. Det gör
vi för att senare t.ex. kunna diskutera vad som skulle kunna tänkas hända i samband med att
man på politisk väg försöker inverka på arbetsmarknaden.
Några av de punkter vi kommer att ta upp är t.ex. att både individer och företag har en
föreställning om vad de vill, de har önskemål. Det kan gälla hur de värderar olika varor som
datorer och mat, men också sådant som arbete kontra fritid. Samtidigt kan de inte få allt, och
de är därför tvungna att välja. Hur de väljer beror inte enbart på deras önskemål, utan också på
de förutsättningar de möter. Det kan röra sig om hur gamla de är, vilken lön de kan få etc.
Beroende på vilka förutsättningar de har kommer de sedan att göra olika val.
När vi träffar våra val försöker vi göra det så att vi får det så bra som möjligt, eller annorlunda
utryckt vi försöker välja så att vi får ut så mycket som möjligt av det vi gör samtidigt som vi
måste avstå så lite som möjligt. Inom nationalekonomin tänker man sig att man kan sätta ett
pris på de flesta handlingar, även sådant som kanske inte verkar ha ett pris. Att mjölken har
ett pris kan vara självklart, men det kan även sägas gälla sådant som fritid. Våra försök att få
det så bra som möjligt kan då formuleras som att vi jämför de intäkter och de utgifter som är
förknippade med olika handlingar. Just priserna blir därför oerhört centrala, inte bara för den
enskilde individen och det enskilda företaget utan också för ekonomin som helhet. Den här
typen av kostnads- och intäktsjämförelser görs ju samtidigt och kontinuerligt av ett oändligt
antal individer och företag, och enligt nationalekonomisk teori är det just priserna som gör att
de har besluten blir konsistenta. Samspelet mellan priserna och individers och företags
agerande är därför centralt, och vi kommer därför att gå igenom efterfrågan och utbud på
varor och tjänster mera principiellt.
Preliminär litteratur:
•
Eklund, Klas, Vår ekonomi, kap. 1, 2 & 3.
•
Totalt ca. 40 sid.
Föreläsning 2: Efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden
Nästa steg blir sedan att applicera de här resonemangen på arbetsmarknaden, och se på hur
priset på arbete, d.v.s. lönen, är relaterat till företags behov av arbetskraft och individers
intresse av att arbeta. Vi utgår då från att man kan se på arbete som en vara som alla andra.
Det är den ju egentligen inte, varorna arbete och mjölk skiljer sig åt på flera vis, men det är
något vi kommer att bortse ifrån på den här introduktionskursen.
Vi börjar med företagens arbetskraftsefterfrågan, och diskuterar hur de kan tänkas resonera
när de avgör hur många anställda de behöver. Viktigt är här att företaget tar beslut utifrån
6
Stockholms universitet
Institutet för social forskning och
Institutionen för pedagogik och didaktik
Vårterminen 2013
lönenivåer, hur mycket de anställda kan producera, samt hur mycket av det som produceras
som de kan få sålt. Sedan övergår vi till individens arbetskraftsutbud, och tar upp faktorer
som kan vara viktiga när enskilda personer beslutar om hur mycket de vill arbeta. Här är
avvägningen mellan arbete och fritid det centrala, och hur valet dem emellan beror på hur
individen värderar arbete mot fritid och vilken lön man får om man arbetar. En extra poäng är
här att sambandet mellan lön, arbete och fritid kan se olika ut för olika personer eftersom
vissa värdesätter inkomst mer än andra.
Avslutningsvis ser vi på vad de här resonemangen betyder för arbetsmarknaden som helhet.
Finns det någon kombination av lön och sysselsättning där alla, både företagare och enskilda,
kan sägas vara nöjda? I princip är svaret ja, och eftersom allas önskemål då kan sägas vara i
balans kallas inom nationalekonomin en sådan kombination för jämvikt.
Men vad händer då om något förändras, t.ex. lönerna? Hur påverkas utbud och efterfrågan,
och vad blir konsekvenserna? Och finns det lägen där arbetsmarknaden befinner sig i
obalans?
Preliminär litteratur:
•
Eklund kap. 5
•
Forslund, Anders, och Oskar Nordström Skans, Hur fungerar arbetsmarknaden –
och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med?, kap. 2.4.
•
Gustavsson, Siv, och Petra Lantz, Arbete och löner – Ekonomiska teorier och fakta
kring skillnader mellan kvinnor och män, sid. 61-71
•
Totalt ca. 40 sid.
Föreläsning 3: Arbetslöshet
Det fall av obalans som vi skall ägna mest tid åt är när antalet personer som söker jobb
överstiger antalet personer som företagen vill anställa, d.v.s. när vi har ett utbudsöverskott.
Det är det vi i vanliga fall kallar för arbetslöshet. Vi börjar med att se på vad man vid olika
tidpunkter har definierat arbetslöshet, m.a.o. vilka man från officiellt håll har betraktat som
arbetslösa. Det är något som förändrats över tid, och som har skiljt sig åt mellan länder. Vi går
också igenom lite om utvecklingen av den svenska arbetslösheten, om skillnaden mellan olika
grupper samt vad arbetslösheten betyder för den enskilde och för samhället.
Sedan övergår vi till att presentera olika föreställningar om varför det finns arbetslöshet. Vi
kommer då att gå igenom de tre typer av förklaringar som man inom nationalekonomin brukar
föra fram: löner, efterfrågan och matchning. Vi diskuterar likheter och olikheter dem emellan
och vilken typ av ekonomisk-politisk ”lösning” som skall till för att arbetslösheten skall
försvinna enligt de tre alternativen. Vi kommer också i det här sammanhanget att tala om
konjunkturvariationer, d.v.s. om de mer eller mindre regelbundna svängningarna från högre
till lägre arbetslöshet och tillbaks igen.
7
Stockholms universitet
Institutet för social forskning och
Institutionen för pedagogik och didaktik
Vårterminen 2013
Preliminär litteratur:
•
Eklund kap. 5 & 12
•
Forslund kap. 2.5 & 4-4.4.2
•
Totalt ca. 35 sid.
Föreläsning 4: Mål och målkonflikter i ekonomisk politik, makropolitik
De avslutande två föreläsningarna ägnas åt politik mot arbetslöshet. Vi börjar med att
diskutera de två första typerna av förklarning och deras respektive lösningar. Eftersom den
första analysen ser arbetslösheten som ett övergående problem, kommer vi mest att tala om
vilka recept den andra analysen anger. Det handlar då om olika former av statliga åtgärder, det
som brukar kallas stabiliseringspolitik eftersom man försöker stabilisera (minska
svängningarna i) konjunkturen. Det finns flera olika former av stabiliseringspolitik, med olika
för- och nackdelar. Förutom de här för- och nackdelarna kommer vi också att ta upp de skilda
målsättningarna för den ekonomiska politiken, och hur de förhåller sig till varandra. Särskilt
viktigt är här inflationsmålet, eftersom det sätter tydliga gränser för den övriga ekonomiska
politiken. Vi ser på vilken vikt som vid olika tillfällen givits de två målen låg inflation och låg
arbetslöshet och hur de anses hänga ihop.
Preliminär litteratur:
•
Eklund kap. 11 (s. 150 - 2:a st. s. 155), 13, 14 (s. 189 - 5:e st. 190 & 4:e st. 197 - 201),
15 & 16 (s. 216 - 3:e st. s. 225)
•
Totalt ca. 45 sid.
Föreläsning 5: Arbetsmarknadspolitik
I den avslutande föreläsningen kommer vi in på den tredje typen av analys och det recept den
gett upphov till nämligen arbetsmarknadspolitiken. Under föreläsningen kommer vi att gå
igenom hur den här lösningen skiljer sig åt från de andra två, samt vilken analys av
arbetsmarknaden som ligger till grund för arbetsmarknadspolitiken. Vi kommer att se att
arbetsmarknadspolitiken i princip erbjuder en möjlighet att komma runt en del av de problem
som vi tagit upp i samband med stabiliseringspolitiken.
Vi betar sedan av vad som menas med arbetsmarknadspolitik, vilka slags program som finns
och hur de har utnyttjats vid olika tidpunkter. Vi skiljer då på ersättning, förmedling och
vägledning samt åtgärder. Men inte heller arbetsmarknadspolitiken är problemfri. Vi går
igenom de problem som dykt upp, och ser hur de hänger ihop med de olika principer för hur
företag och enskilda beter sig på arbetsmarknaden som vi inledningsvis diskuterat.
Preliminär litteratur:
•
Björklund, Anders, Per-Anders Edin, Bertil Holmlund och Eskil Wadensjö,
Arbetsmarknaden, kap. 9 (sid. 354-371)
•
Forslund kap. 3.3-3.4, 6 & 7
•
Totalt ca. 45 sid.
8
Download