TRE PERSPEKTIV PÅ MÄNNISKAN 1. Det biologiska perspektivet Man förändras inte om man får någon annan människas hjärta eller blod men man förändras om man får en annan människas hjärna. Tvillingarnas hjärnor blir olika beroende på miljön. Fokuserar på nervsystemets och hormonernas inverkan på beteendet. Det genetiska arvets betydelse för människan Undersökning av hjärnskador har visat att om hjärnan skadas förändras i allmänhet också vårt psyke – psykiska funktioner har en biologisk bas. Olika sätt att undersöka hjärnaktivitet: MRI & EEG DET AUTONOMA NERVSYSTEMET Reglerar puls och andra involuntära muskelreaktioner som inte styrs med viljan. Det autonoma nervsystemet sätts igång när man är nervös – man får fjärilar i magen, börjar svettas och får skakiga händer. HORMONERNA Påverkar ämnesomsättningen och tillväxten. Inverkar också på vår psykiska aktivitet, t.ex. börjar kroppen utsöndra stresshormoner i en hotfull situation (kamp eller flykt-reaktion) Testosteron (manshormon) ökar tävlingslusten, rastlösheten och koncentrationssvårigheter. 2. Det sociala perspektivet Ett exempel på att vi är sociala varelser och behöver mänsklig kontakt under uppväxten är de s.k. vargbarnen – barn som inte har utsatts för mänsklig kontakt (t.ex. språk) under uppväxten. Alla föds med en likadan mottaglighet (genetisk disposition) för att t.ex. lära sig att prata, med det är miljön som styr riktningen på utvecklingen. Man lär sig genom språket, kunskap förs vidare med hjälp av språket från en generation till en annan. Socialisation: man lär sig gruppens regler och det man förväntas kunna, t.ex. hur man ska bete sig i grupper. Socialisationsprocessen sker i hemmet, man lär sig också genom sina kompisar, fritidssysselsättningar, TV och dyl. 3. Det psykiska perspektivet Människan bearbetar kunskap på olika sätt. För att kunna hantera kunskap behöver man inre modeller. De inre modellerna formas redan i spädbarnsålder genom att bebisen upptäcker lagbundenheter i omgivningen (t.ex. man får mjölk av mamma) Vid ny information gör man automatiskt en jämförelse med de inre modellerna av objektet eller situationen. De inre modellerna kan ha olika betydelser och innehåll för olika individer, t.ex. kan en blomdoft höra samman med lyckliga minnen medan samma stimulus kan göra någon annan ledsen utan att han eller hon vet orsaken. MEDVETANDE – en central egenskap hos det mänskliga psyket. Man är medveten om sig själv som agerare och iakttagare. OMEDVETET – det finns dock områden i psyket som man inte är medveten om men som ändå kan påverka oss. Människans beteende är alltid målinriktat, motiven kan dock bara omedvetna. - Det finns en växelverkan mellan det psykiska, sociala och biologiska men betoningen på perspektiv varierar.