Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Magnus Alvesson
Nr 1 • 2011 01 31
Fortsatt stark framtidstro
• Den senaste tidens statistik tyder på att svensk ekonomi fortsätter att
expandera i rask takt. Framtidstron i många sektorer stärktes under januari,
och exporten fortsatte att växa. Sysselsättningen steg även om
arbetslösheten var i stort oförändrad då även arbetskraften ökade.
• Dock finns även tecken som pekar mot en dämpning av ökningstakten. En
något svagare utveckling kunde ses inom sektorer som insatsvaror och
detaljhandel. Hushållens förtroende för både den egna och Sveriges ekonomi
är starkt, men stigande priser och bolånekostnader riskerar att begränsa
ökningen av konsumtionsutrymmet.
• De offentliga finanserna utvecklas också mycket positivt till följd av den
snabba återhämtningen i ekonomin men även som ett resultat av redan
genomförda reformer. Statens inkomster växer med en snabb återhämtning
av arbetsmarknaden, samtidigt som bl a reformer av socialförsäkringssystemet begränsar utgifterna. Kommuner och landsting beräknas ha nått
relativt stora överskott redan under 2010, men när statsbidragen fasas ut och
de demografiska kostnaderna växer hotas balanskravet.
Svensk ekonomi snabbt mot normalisering
Den senaste tidens konjunkturdata visar att den
ekonomiska återhämtningen är fortsatt stark. Tillförsikten i många av delar av ekonomin stiger och
exporten fortsätter att växa. Samtidigt finns tecken
som tyder på att återhämtningsfasen kan komma
att mattas av. Konfidensindikatorerna, om än
starka, planar ut och effekterna av de tillfälliga faktorer, i synnerhet lageromslaget, avtar. Dessutom
avtar rekylen också i omvärlden vilket kan innebära
att den externa efterfrågan kan komma att försvagas något.
Bidrag till svensk BNP tillväxt, 2006 K1 - 2010 K3
(Procentenheter, och BNP tillväxt i årstakt)
10.0
Off. Konsumtion
Hush. Konsumtion
Nettoexport
8.0
5.4
4.5
6.0
3.2
4.0
4.0
2.7
3.4
3.2
2.0
6.9
5.0
2.7
2.2
0.5
0.5
0.0
-2.0
-4.0
-1.4
-6.0
-5.3
-8.0
Konfidensindikatorerna i den svenska ekonomin
vände upp under januari efter att ha visat på ett
sjunkande momentum under slutet av förra året.
Inte minst sentimentet hos konsumenterna växte
efter att indexet hade minskat under slutet av förra
året.
4.1
Invest.
Lager
BNP
-6.8 -7.1
-6.1
-10.0
K1-06 K3-06 K1-07 K3-07 K1-08 K3-08 K1-09 K3-09 K1-10 K3-10
Källa: SCB.
I synnerhet synen på den svenska ekonomin har
stärktes, men även förväntningarna på den egna
ekonomin vände upp.
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: [email protected] www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 1 • 2011 01 31
Konfidensindikatorer, jun 2006 – jan 2011
(Nettotal)
Det var främst sällansköpsvaror som tog fart under
slutet av förra året efter de kraftiga fallen under
2009. Det är möjligen en effekt av att många hushåll sköt på större inköp när osäkerheten om den
egna ekonomin var som störst. När effekterna av
denna uppdämda efterfrågan lägger sig kan
konsumtionsutvecklingen avta ytterligare. Dessutom riskerar prisuppgångar på energi och livsmedel samt högre lånekostnader att begränsa uppgången av konsumtionsutrymmet. De stigande bolånekostnaderna kan också ha bidragit till att utlåningstakten till hushållen sjönk tillbaka 7,8 % i årstakt under december jämfört med 8,4 % i
november.
60
40
20
0
-20
-40
Tillverkningsindustrin
Detaljhandeln
Konsument
-60
Arbetslösheten steg under december till 7,4 % jämfört 7,1 % i november men förblev oförändrad,
7,8 %, i säsongsrensade termer. Samtidigt ökade
sysselsättningen något, vilket innebär att arbetskraften växer. Den förbättrade arbetsmarknaden
leder till att fler återigen börjar söka arbete. Tillsammans med en växande andel långtidsarbetslösa, drygt 35 % i december, betyder det att det kan
bli allt trögare för arbetslösheten att fortsätta minska
i samma takt som under hösten 2010.
jun-06 dec-06 jun-07 dec-07 jun-08 dec-08 jun-09 dec-09 jun-10 dec-10
Källor: KI och Svensk Handel.
Framtidstron inom näringslivet var mer blandad.
Inom tillverkningsindustrin vände konfidensindikatorerna uppåt och, i synnerhet byggindustrin,
fortsatte visa på en snabb expansion. Insatsvaruindustrin, som vanligtvis ligger tidigt i konjunkturcykeln, hade under hösten ifjol mattats av då orderingången föll tillbaka, men även där stärktes tillförsikten i början av 2011. Detaljhandeln föll dock
tillbaka något, medan tjänstesektorn uppvisade en
mindre ökning. Normaliseringen av svensk ekonomi
från rekordlåga nivåer 2009 ser därmed ut att
fortsätta.
Arbetslöshet och sysselsättning, jan 2001 – dec 2010
10.0
5.0
9.0
4.0
8.0
3.0
7.0
Detaljhandelns försäljningsvolymer utvecklades
måttligt under förra årets slut. Trots en ökning jämfört med december 2009, var trenden utplanande
och säsongrensat föll försäljningen jämfört med
november. Till viss del kan detta hänföras till det
ovanligt kalla vädret som kan ha dragit ned på köplusten.
1.0
5.0
0.0
4.0
2.0
1.0
-3.0
Arbetslöshet (% av arbetskraften)
-4.0
0.0
jan-01
jul-02
jan-04
jul-05
jan-07
jul-08
Källa: SCB.
110
0.6
108
106
Mot bakgrund av den alltjämt höga arbetslösheten,
kompliceras det ekonomiskt-politiska läget av att
även inflationen tar fart. Konsumentpriserna steg
under årets sista månad och årstakten landade på
2,3 % i december. Även KPIF, inflationsmåttet som
exkluderar räntekostnader, nådde upp till 2,3 %.
Det var i synnerhet energi- och livsmedelspriser
som ökade och man kan därför argumentera för att
uppgången är tillfällig. Samtidigt finns det dock risk
för spridningseffekter. Högre energi- och transportpriser kan leda till generellt stigande priser i andra
sektorer. Det finns därför skäl för en fortsatt
normalisering av penningpolitiken, i linje med vår
0.4
104
0.2
102
100
0.0
98
-0.2
96
94
Jun-08
-2.0
Sysselsättning (årlig förändring, %, hs)
0.8
112
90
-1.0
3.0
Konsumtion och detaljhandel, jan 2008 – dec 2010
(Index jun 2008=100)
92
2.0
6.0
-0.4
Försäljn. (vol., mån. förä. i %, tr, hs)
Detaljhandel
Nov-08
Apr-09
Sep-09
Dagligvaror
Sällanköpsvaror
Feb-10
Jul-10
-0.6
Dec-10
Källa: SCB.
2 (4)
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 1 • 2011 01 31
Statens intäkter och utgifter, samt budgetbalans, jan 2007 –
nov 2010
(mdkr, rullande 12-månadersvärden)
prognos från januari, men också för en ökad
satsning på arbetslöshetsbekämpning och tillväxthöjande reformer.
80
Svensk export stiger nu snabbt och växer mer än
exportmarknadstillväxten. I synnerhet har efterfrågan från USA stigit och svensk export dit ökade
med 30 % under januari till november 2010 jämfört
med samma period året innan. Det ska ses i ljuset
av att den amerikanska tillväxten på 3,2 % i uppräknad årstakt. Under fjolårets sista månad steg
exporten trendmässigt mer än importen. Därmed
fortsätter överskottet i handelsbalansen att växa.
Svensk export gynnas av att lagerneddragningen
som präglade 2009 har avstannat samt av den
växande efterfrågan på insats- och investeringsvaror.
60
Intäkter
0
-20
jan-07
aug-07
mar-08
okt-08
maj-09
dec-09
jul-10
Källor: ESV och Riksgälden.
Statens utgifter har fortsatt att sjunka. I synnerhet
innebär den förbättrade arbetsmarknaden att kostnaderna för arbetslösheten har begränsats. Även
utgifterna för sjuk- och aktivitetsersättningen fortsätter sin nedåtgående trend. Detta orsakas av den
kraftiga minskningen av antalet personer med sjukoch aktivitetsersättning. Utflödet förväntas fortsätta.
Försäkringskassan förutser att antalet personer i
sjuk- och aktivitetsersättning kommer att sjunka från
ca 440 000 personer 2010 till ca 300 000 personer
2015. Även om många kommer att lämna arbetsmarknaden pga pension kommer det att ställas
ökade krav på arbetsmarknaden för att absorbera
de övriga. Alternativt kommer kostnaden att förskjutas mot socialförsäkringssystemet.
16
110
Export
Utgifter
20
Internationell handel, jan 2000 – dec 2010
(mdkr, trend)
Handelsbalans (hs)
budgetbalans
40
Import
100
90
14
12
10
80
8
70
6
60
4
50
2
40
0
jan-00 jun-01 nov-02 apr-04 sep-05 feb-07 jul-08 jan-10
Källa: SCB.
Utgifter för sjuk- och rehabiliteringsersättning, samt sjukoch rehabiliteringspenning, jan 2000 – nov 2010
(mdkr, exklusive ålderspensionsutgifter)
De offentliga finanserna mot balans och
överskott
8.0
Den starka uppgången i den ekonomiska tillväxten
och förbättringen av arbetsmarknaden har lett till att
statens intäkter trendmässigt växer, trots de skattesänkningar som har genomförts de senaste åren.
Inte minst innebär den stabila hushållskonsumtionen att de indirekta skatterna, främst i
form av moms, varit stabila.
7.0
6.0
5.0
4.0
3.0
2.0
1.0
Totalt
Sjuk- och aktivitetsersättning 1/
Sjuk- och rehabiliteringspenning
0.0
jan-00
jul-01
jan-03
jul-04
jan-06
jul-07
jan-09
jul-10
1/ Före år 2003 förtidspension/sjukbidrag
Källa: Försäkringskassan.
Budgetutvecklingen för Sveriges kommuner och
landsting var stark under 2010, och överskottet
beräknas uppgå till ca 19 miljarder kronor. Inte
3 (4)
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 1 • 2011 01 31
minst berodde detta på de tillfälliga statsbidragen,
men också på återhållsamhet i utgifterna och bättre
än förväntade skatteintäkter. Om några år kommer
dock överskotten att minska och den kommunala
sektorn riskerar att bryta mot balanskraven. Det
beror dels på att statsbidragen kommer att fasas ut,
men också på att kostnaderna för den demografiska utvecklingen stiger. Dessutom riskerar den
ojämna utvecklingen på arbetsmarknaden att
drabba kommuner olika. Ett stort inslag av tjänsteproduktion kommer sannolikt att innebära en något
stabilare ekonomisk utveckling, medan de delar av
landet med ett stort inslag av tillverkningsindustri
kommer att se större svängningar.
Konjunkturen fortsatt stark men risker
kvarstår
Sammanfattningsvis visar den senaste tidens konjunkturindikatorer att svensk ekonomi fortsätter den
snabba återhämtningen. Efter en snabb rekyl
under hösten ifjol, ser vi en stabil fast något långsammare ekonomisk expansion under 2011 och
2012.
Riskbilden har inte förändrats i någon avsevärd
grad. Oron för statsskuldsutvecklingen i södra
Europa kvarstår. Däremot har prognosrisken för
den ekonomiska politiken tilltagit. Balansgången för
såväl penning- som finanspolitiken har blivit
svårare. Samtidigt som den ekonomiska tillväxten
är stark och priserna ökar, kvarstår en hög arbetslöshet. Det betyder att den ekonomiska politiken
samtidigt måste gasa och bromsa.
Sammantaget krymper nu budgetunderskottet och
vi förväntar att den offentliga sektorn kommer att nå
ett överskott redan under innevarande år. I ett internationellt perspektiv står Sverige sig väl. Det
betyder att betydande buffertar för framtida kriser
byggs upp men även att det finns ett utrymme för
reformer att minska arbetslösheten och för att
investera för framtida tillväxt.
Magnus Alvesson
Budgetunderskott och offentlig skuld 2011
(Prognos, procent av BNP)
250
JAP
200
150
GRE
ITA
BEL
100
TYS
LET
60 %
SVE
50
FIN
US
FRA
POR
DAN
IRL
UK
SPA
LIT
EST
0
2
0
-2 -3% -4
-6
Budgetbalans
-8
-10
-12
Källor: IMF (WEO) och Swedbank prognos.
Swedbanks Ekonomiska sekretariat
105 34 Stockholm
tfn 085859 7740
ek.sekråswedbank.se
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Cecilia Hermansson, 085859 7720.
Magnus Alvesson, 085859 3341
Jörgen Kennemar, 085859 7730
Swedbanks Månadsbrev om den Svenska Ekonomin ges ut som en service till våra
kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av
analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet
eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet
eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings)beslut
även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare
skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av
eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev.
4 (4)
