Råvaror och Energi

advertisement
Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Jörgen Kennemar
Nr 2 • 2013 02 14
Dyrare råolja lyfter råvarupriserna
 Swedbanks totala Råvaruprisindex steg i januari med 3,9 % i dollartermer
och nådde därmed den högsta nivån sedan september förra året.
Uppgången drevs främst av ett högre råoljepris. Kallare väder och starkare
tillväxt i Kina bidrog till det högre oljepriset. Ett oljepris som pendlar kring120
dollar per fat är ett test på kraften i den globala konjunkturåterhämtningen. Vi
bedömer dock att oljepriset faller tillbaka från dagens höga nivåer på grund
av säsongmässigt mildare väder och den relativt måttliga globala tillväxten.
 Stålproduktionen i Europa förväntas fortsätta att minska under 2013. Det är
framför allt det låga bostadsbyggandet och en minskad bilproduktion som
bidrar till den krympande stålkonsumtionen. I Kina förutses produktionen av
stål att ta ny fart som en följd av ökade infrastrukturinvesteringar. Det har
redan satt tydliga avtryck på järn- och skrotpriserna som i januari var på de
högsta nivåerna på över tio månader. Stigande metallvarulager tyder dock på
att den underliggande efterfrågan på metaller är bräcklig. Det är först under
andra halvåret i år, när slutanvändare av metaller ökar sina metallvaruköp,
som vi bedömer att den globala efterfrågan på metaller stärks.
Swedbanks totala råvaruprisindex, USD
Swedbanks totala råvaruprisindex steg i januari
med 3,9 % i dollar räknat jämfört med december
förra året. Det var den största månatliga uppgången
sedan augusti 2012, men variationen är stor mellan
de olika råvaruslagen. Prisuppgången på ickejärnmetaller, som var bred under december,
stannade upp i januari och prisindexet i dollar
räknat sjönk med 0,4 %. Det var dock en splittrad
utveckling där aluminium- och zinkpriserna
pressades tillbaka medan bly- och kopparpriserna
steg något. Järnmalms- och skrotpriserna ökade
med hela 13 % i januari och nådde de högsta
nivåerna på över tio månader. Här spelade den
kinesiska ekonomin en central roll, där ökade
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: [email protected] www.swedbank.se .
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
1 (4)
Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 2 • 2013 02 14
statliga infrastrukturinvesteringar har lett till en
växande efterfrågan på metaller. Det har också fått
fart på den kinesiska stålindustrin, som svarar för
närmare
hälften
av
den
globala
järnmalmskonsumtionen. Återhämtningen i Kina
bidrar till att den globala stålproduktionsvolymen
förväntas stiga med drygt 4 % i år efter att ha
uppvisat en avtagande produktionstakt under 2012.
Den kinesiska stålproduktionen förutses öka med
3,5 % i år.
Högt oljepris kan bli kännbart för
konjunkturen
De senaste månadernas relativt stabila oljepris
kring 110 dollar har pressats uppåt under
inledningen av 2013. I januari steg det
genomsnittliga oljepriset med 4,2 % i dollar räknat
och den uppåtgående pristrenden fortsatte under
februari. I skrivande stund är priset på Brentolja
kring 120 dollar per fat, vilket är den högsta nivån
sedan april förra året. Det är en betydligt högre än
vad vi prognostiserade i Swedbank Economic
Outlook, där vi förutsåg en nedgång i oljepriset
under
årets
första
halvår.
Dock
har
oljeprisuppgången i eurotermer varit mer dämpad
pga den svagare dollarkursen, och konsekvenserna
för de europeiska ekonomierna är därmed inte lika
kännbara. Prisökningen under 2013 har varit mer
framträdande
för
Brentoljan
jämfört
med
amerikanska WTI-oljan. Prisdifferensen mellan de
olika oljesorterna steg till över 20 dollar igen.
Minskad stålanvändning i Europa
I Europa kommer efterfrågan på stål fortsätta att
minska om än i en lägre takt jämfört med förra året.
Det är först under 2014 som konsumtionen av stål
förväntas öka i Europa. Framför allt det låga
bostadsbyggandet bidrar till den svaga utvecklingen
men även den europeiska bilindustrin efterfrågar
mindre stål. I båda dessa branscher förutses
produktionen, och därmed behovet av stål, att
sjunka under 2013. Växande metallvarulager tyder
dessutom på att den underliggande efterfrågan på
metaller alltjämt är svag och risken för prisfall
kvarstår såvida inte konjunkturen stärks ytterligare.
Zink och nickel är de metaller som uppvisar de
största lagerstockarna, men även kopparlagren har
stigit och är på de högsta nivåerna sedan hösten
2011.
Oljepris Brent i USD och prisdifferens Brent-WTI olja
Metallvarulager, miljoner ton
Fundamentala faktorer såsom ett kallare väder på
norra halvklotet och en högre tillväxt i den kinesiska
ekonomin
bidrar
till
den
ökade
globala
oljekonsumtionen och till de lägre råoljelagren.
Samtidigt har oljeutvinningen i Saudiarabien hållits
tillbaka efter att tidigare under 2012 ha skruvats upp
till den högsta nivån på över 30 år. Anledningen till
landets större oljeproduktion var att undvika ett
alltför högt oljepris, som kunde äventyra den global
konjunkturåterhämtningen. Det har också varit ett
sätt
att
garantera
oljeförsörjningen
från
Mellanöstern i samband med den osäkra
geopolitiska utvecklingen i regionen. Frågan är vad
Saudiarabien gör om dagens höga oljepris blir
bestående? Det finns fortfarande kapacitet att öka
produktionen ytterligare.
Fjolårets lagerneddragningar förväntas upphöra i år
när den globala konjunkturen gradvis förbättras och
tillverkningsindustrin inte längre behöver anpassa
produktionen till den svaga efterfrågan. På sikt
kommer behovet av rå- och insatsvaror att öka i
industrin
när
produktionen
och
kapacitetsutnyttjandet stiger. I den amerikanska
industrin har lager av inköpta insatsvaror redan
visat tecken på uppgång och ett växande
bostadsbyggande antyder att efterfrågan på
metaller från den amerikanska marknaden håller på
att förbättras.
Ljusare globala tillväxtutsikter förutses leda till en
snabbare oljekonsumtionsökning i år än vad som
tidigare prognostiserats.
I februari reviderade
OPEC upp den globala oljekonsumtionstillväxten
medan oljeproduktionsprognosen ligger fast. Ett
2 (4)
Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 2 • 2013 02 14
Prisutvecklingen på livsmedel, USD
varaktigt högt oljepris ökar dock risken för att den
globala konjunkturåterhämtningen hålls tillbaka.
Även om smärtgränsen varierar mellan olika
länder/regioner är den den globala ekonomin
alltjämt sårbar mot högre oljepriser. Vår
genomsnittliga oljeprisprognos på 107,5 dollar per
fat för i år förefaller vara för låg med tanke på den
kraftiga uppgången hittills i år. Vi bedömer dock att
dagens oljeprisnivåer kring 120 dollar per fat är
tillfälliga. Ett mildare väder i norra hemisfären under
de närmaste månaderna och en fortsatt måttlig
återhämtning i den globala ekonomin kommer
sannolikt att pressa tillbaka oljepriset.
Ekonometriska beräkningar visar att Europa
påverkas hårdare av ett högre oljepris jämfört med
USA. Den kraftiga amerikanska utbyggnaden av
naturgas
minskar
landets
oljeberoende.
Kärnkraftsproblemen i Japan, där endast ett fåtal av
landets kärnkraftsgeneratorer nu är i drift, har
ersatts av ökad import av fossila bränslen. Ett högre
oljepris får därmed en större inverkan på den
japanska ekonomin än vad tidigare beräkningar
visade. Den ökade energieffektiviseringen, nya
energikällor och tjänstesektorns framväxt är faktorer
som torde leda till att oljeprisökningarnas effekter
på världsekonomin blir mindre jämfört med tidigare
1
perioder med kraftigt stigande oljepriser , men
högre priser blir ändå kännbara i ett redan utsatt
läge.
Vädrets påverkan på livsmedelsproduktionen har
ökat med risk för fortsatta volatila livsmedelspriser.
Samtidigt stiger den underliggande efterfrågan på
livsmedel till följd av den växande befolkningen och
förändrade kostvanor när köpkraften stärks. Om det
högre oljepriset kvarstår kommer produktionskostnaderna för livsmedelsproducenterna att stiga,
vilket tenderar att pressa upp livsmedelspriserna. Vi
förutser att de totala livsmedelspriserna i dollar
räknat stiger med i genomsnitt 5,5 % i år efter ett
prisfall på 4,8 % under 2012.
Stigande massapriser
Marknaden för pappersmassa stabiliserades under
hösten 2012. I januari steg massapriset för fjärde
månaden i rad till 814,4 dollar per ton men är
fortfarande långt ifrån de nivåer som rådde under
första halvåret 2011 då det uppgick till drygt 1 000
dollar per ton. Produktionsneddragningar och lägre
lager samt en ökad asiatisk efterfrågan på massa
talar för stigande priser under loppet av året. Kina
svarar för nära en fjärdedel av de globala
massaleveranserna och påverkar därför marknaden
starkt.
Lägre livsmedelspriser
Ogynnsamma väderförhållanden och en minskad
livsmedelsproduktion pressade upp de globala
livsmedelspriserna under fjolårets sommarmånader.
Det gällde i synnerhet för spannmål. Sedan i höstas
har priserna på livsmedel fallit tillbaka på grund av
bättre produktionsutfall än förväntat, framför allt i
Sydamerika. Väderproblemen i Australien under
december och januari har hittills inte haft några
prishöjande
effekter
på
de
globala
livsmedelspriserna. I januari sjönk Swedbanks
råvaruprisindex för livsmedel för femte månaden i
rad. Av livsmedelsråvarorna är det tropiska drycker
och
tobak
som
uppvisar
den
svagaste
prisutvecklingen. Sedan januari förra året har
priserna fallit med hela 20 % och befinner sig nu på
de lägsta nivåerna sedan 2009. Spannmålspriserna
har sjunkit sedan i somras men prisnivåerna är
fortsatt höga i ett historiskt perspektiv, vilket gäller
för vete, korn och majs.
Jörgen Kennemar
1
IMF Survey Magazine 2010, Global economy learns to
absorb oil price hikes
3 (4)
Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 2 • 2013 02 14
Swedbanks Ekonomiska sekretariat
105 34 Stockholm
tfn 08-5859 7740
[email protected]
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Magnus Alvesson, 08-5859 3341.
Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi
tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser,
som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller
fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller
bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även
på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall
kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel
eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev.
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: [email protected] www.swedbank.se .
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
4 (4)
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards