Råvaror och Energi

Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Jörgen Kennemar
Nr 1 • 2010 01 27
Högre råvarupriser 2010 men i långsammare takt
• Swedbanks totala Råvaruprisindex räknat i dollar sjönk med 2,2 % i december 2009 jämfört med månaden innan. Nedgången drevs av ett lägre
råoljepris, medan metallpriserna fortsatte att öka i snabb takt. Bly hade den
största prisuppgången i Swedbanks Råvaruprisindex under den gångna tolvmånadersperioden, med 115 %, följt av koppar (102 %) och zink (92 %).
• Fjolårets råvaruprisboom är starkare än vad fundamentala faktorer visar.
Ett lågt resursutnyttjande i OECD-länderna och växande lagerstockar är
indikationer på att efterfrågan i stora delar av världen är fortsatt dämpad.
Undantaget gäller Kina som via en kraftig kreditgivning och omfattande
infrastrukturinvesteringar driver upp priserna både på metaller och olja.
• En högre global tillväxt under 2010 talar för att råvaruprisuppgången fortsätter, om än långsammare takt än ifjol. Farhågorna för överhettning i den
kinesiska ekonomin har ökat sannolikheten för en svagare efterfrågan på
råvaror när en stramare kreditgivning följs. En lägre råvarukonsumtionsökning i Kina och en starkare amerikansk dollar är andra bidragande faktorer
till den måttligare prisuppgången.
Swedbanks Råvaruprisindex, USD
500
2000=100
450
400
Index
350
300
Energiråvaror
Råvaruprisindex totalt
250
200
Totalt exklusive energiråvaror
150
Livsmedel
100
50
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
Källa: Swedbank
De globala råvarumarknaderna uppvisade en osedvanligt snabb återhämtning under 2009, trots en
krympande världsekonomi i spåren av den globala
finanskrisen. Låga nominella räntor, en svag dollar
och en stark återhämtning i Kina har drivit upp råvarupriserna. I december 2009 hade Swedbanks totala Råvaruprisindex i dollartermer stigit med drygt
59 % jämfört med motsvarande månad 2008.
Industrimetallerna hade den starkaste prisuppgången, en ökning med drygt 84 %. För vissa metaller,
såsom koppar och bly, har priserna mer än fördubblats under motsvarande period.
Energiråvarorna, som väger tungt i Swedbanks Råvaruprisindex, steg med i genomsnitt 73 % (där
råoljepriset har stigit med 80 %).
Jordbruks- och livsmedelsprodukter har däremot
haft en väsentligt måttligare prisutveckling under
2009. En svag efterfrågan och en ökad livsmedelsproduktion har bidragit till den lägre prisuppgången.
Undantaget gäller för de råvaror där jordbruksproduktionen har minskat kraftigt, delvis på grund
av vädermässiga effekter. Det gäller inte minst för
socker, där priserna har nått rekordhöga nivåer.
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: [email protected] www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 1588.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 1 • 2010 01 27
den kraftiga BNP-tillväxten under fjolårets fjärde
kvartal då BNP steg med närmare 11 % i årstakt.
Den kinesiska centralbankens beslut om att strama
åt bankernas kreditgivning har ökat osäkerheten på
råvarumarknaderna och på de finansiella marknaderna. Eftersom en växande andel av kapitalinflödet till råvarumarknaderna är lättflyktigt, kan
priskorrigeringarna bli relativt stora om de finansiella förutsättningarna påtagligt förändras.
Tillväxtekonomiernas betydelse på råvarumarknaden tilltar
Hur kommer råvarupriserna att utvecklas under
2010? I vår senaste Swedbank Economic Outlook
från den 14 januari har vi reviderat upp den globala
tillväxten för 2010 till 3,3 % från 2,5 % i septemberprognosen. Det är tillväxtekonomierna med Indien
och Kina i spetsen som kommer att svara för merparten av den globala tillväxtökningen, medan utvecklingen i flertalet OECD-länder förväntas bli relativt svag under 2010.
Även om konjunkturen förstärks i OECD-länderna
sker det från låga nivåer efter det kraftiga produktionsfallet under 2009. Det låga resursutnyttjandet
inom stora delar av industrin innebär att investeringsefterfrågan kommer att vara begränsad de
närmaste kvartalen.
Den starkare globala tillväxten talar för att råvarupriserna kommer att fortsätta att stiga under 2010,
om än i lägre takt jämfört med 2009. Till viss del är
förväntningarna om en starkare konjunktur redan
inprisade i dagens råvarupriser, varför utrymmet för
större prisökningar torde vara relativt begränsade,
såvida inte konjunkturuppgången blir väsentligt
starkare eller aptiten för finansiella investeringar i
råvaror ökar ytterligare. Om konjunkturutvecklingen
däremot blir svagare än förväntat, eller om investeringsintresset för råvarutillgångar svalnar, finns det
risk för nedåtriktade priskorrigeringar.
Dollarapprecieringen dämpar råvaruprisuppgången
Förutom att konjunkturen pekar åt rätt håll, drivs
råvarumarknaden av finansiella flöden. Det låga
ränteläget och centralbankernas omfattande kapitalinjektioner har inneburit en kraftig likviditetsökning på de finansiella marknaderna. Samtidigt
har riskaptiten på finansmarknaden stigit och flera
stora hedgefonder har ökat exponeringen mot råvarumarknaden. Uttalanden från flera centralbanker
att den expansiva penningpolitiken kommer att ligga
fast under en lång period skapar också en grund för
ytterligare kapitalinflöden till råvarumarknaden med
risk för en växande spekulationsbubbla.
Avgörande för den framtida råvaruprisutvecklingen
kommer i allt större utsträckning att vara vad som
händer i Asien. Mittens rike är idag den största konsumenten av industrimetaller och den näst största
oljekonsumenten i världen. Den pågående industrialiseringen och urbaniseringen i landet innebär en
långsiktig strukturell omvandling som ökar efterfrågan på rå- och insatsvaror. Redan före finanskrisen svarade Kina för mer än en tredjedel av den
globala konsumtionen av industrimetaller, en andel
som har stigit ytterligare under 2009 på grund av
den starka investeringstillväxten.
En minskat utländskt intresse för amerikanska
statsobligationer på grund av försämrade offentliga
finanser bidrog till en svagare dollar under 2009,
vilket pressade upp råvarupriserna ytterligare. Sedan slutet av december har dollarn stärkts och är i
skrivande stund på den starkaste nivån gentemot
euron sedan augusti 2009. Ljusare tillväxtutsikter
för den amerikanska ekonomin, samtidigt som
kreditvärdigheten för Grekland har sänkts och oron
tilltagit för eurons utveckling, stärker dollarn. Överhettningsriskerna i Kina och myndigheternas beslut
att strama åt kreditgivningen är också dollarpositivt.
BNP köpkraftskorrigerat, andel av världsekonomin
30
Procent
25
20
15
Kina
USA
EU
10
Den globala råvaruhandeln prissätts i allmänhet i
dollartermer, varför den framtida dollarutvecklingen
kommer att ha en stor inverkan på råvarupriserna.
Samvariationen mellan dollarn och guldet är särskilt
tydligt, men även oljepriset och vissa metaller samvarierar väl med den amerikanska valutan. En
starkare dollar innebär dyrare råvaror för länder
utanför dollarzonen, vilket kan dämpa efterfrågan
på råvaror under 2010.
5
0
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
Källa: IMF
Den förväntade konjunkturförstärkningen under
2010 vilar dock på bräcklig grund. Risken för överhettning och stigande inflation i Kina har ökat efter
2 (4)
Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 1 • 2010 01 27
sättningarna finns för en starkare global efterfrågan
på metaller, vilket torde dröja till tidigast under
andra hälften av 2010. Samtidigt påverkas de globala metallpriserna allt mer av vad som händer i
Kina. Den kinesiska ekonomins utveckling och utformningen av den ekonomiska politiken kommer
därför att vara av betydelse för hur metallpriserna
kommer att utvecklas den närmaste tiden.
Starkare industrikonjunktur driver upp
metallvarupriserna
Vi bedömer att efterfrågan på industrimetaller kommer att öka under 2010 när den globala industrikonjunkturen stärks. En fortsatt expansion i Kina
och i andra tillväxtekonomier förväntas pressa upp
priserna på flertalet metaller. Att konjunkturåterhämtningen stärks i USA och EMU-länderna bidrar
också till att metallpriserna stiger, om än i en lägre
takt än under 2009.
Ökad oljeanvändning 2010
Den globala konsumtionen av olja minskade under
2009 för andra året i rad, vilket har lett till växande
oljelager. Trots detta har oljepriset stigit till närmare
80 dollar fatet i slutet av förra året. Obalanserna på
oljemarknaden avspeglas inte minst i USA, där lagren av oljeprodukter är på de högsta nivåerna på
över 5 år, bland annat på grund av ett minskat
bilåkande. Överutbudet på oljemarknaden drivs
också av en oljeproduktion som inte är anpassad till
den globala efterfrågan. Det högre råoljepriset har
lett till att fler länder ser ett ökat ekonomiskt intresse
att höja oljeproduktionen. Detta gäller framför allt i
de länder som drabbats hårt av den globala konjunkturnedgången, och omfattar stater både inom
och utanför OPEC. För 2010 förutser vi att den globala oljekonsumtionen stiger med ett par miljoner
fat per dag från 84,3 förra året. Den högre oljeförbrukningen under 2010 kommer i huvudsak från
länder utanför OECD-området. Vi bedömer att råoljepriset i genomsnitt hamnar kring 80 dollar per fat
under helåret 2010.
Metallvarulager i miljoner ton
600000
Koppar
500000
Zink
Ton (metric)
400000
300000
200000
Nickel
100000
Bly
0
jan
apr
jul
06
okt
jan
apr
jul
07
okt
jan
apr
jul
08
okt
jan
apr
jul
09
okt
jan
10
Source: Reuters EcoWin
Det låga resursutnyttjandet i industrin både i USA
och i Europa reser frågor om den framtida prisutvecklingen på metaller. Lagernivåerna för ett stort
antal metaller fortsätter att stiga, vilket tyder på att
den underliggande efterfrågan av metaller är svag.
Återhämtningen i industrin är fortfarande i sin linda i
flera industriländer. Samtidigt brottas flera branscher av överkapacitet, såsom i bilindustrin och byggsektorn. Aluminium uppvisar de största obalanserna, men även lagerstockarna för koppar, bly och
zink fortsätter att stiga. Det är först när kapacitetsutnyttjandet i industrin trendmässigt ökar som förut-
Jörgen Kennemar
3 (4)
Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 1 • 2010 01 27
Swedbanks Råvaruprisindex
Basår 2000
Totalt inkl energi
1 mån procent
12 mån procent
Totalt exkl energi
1 mån procent
12 mån procent
Industriråvaror
Swedbanks Råvaruprisindex
Basår 2000
i USD
10.2009
11.2009
12.2009
244,6
255,1
249,6
6,9
4,3
-2,2
2,6
35,2
59,2
206,0
211,4
213,6
2,9
2,6
1,1
6,8
21,0
29,5
203,4
209,2
209,7
2,4
2,8
0,3
1 mån procent
12 mån procent
varav massa
1 mån procent
12 mån procent
3,9
20,0
29,1
741,2
772,6
796,1
4,9
4,2
3,0
-10,5
3,5
18,6
Icke-järnmetaller
205,1
212,3
225,6
2,7
3,5
6,3
15,9
43,3
83,9
Totalt inkl energi
1 mån procent
12 mån procent
Totalt exkl energi
1 mån procent
12 mån procent
Industriråvaror
175,1
269,9
293,5
306,1
6,0
8,7
4,3
-33,7
-15,8
2,4
261,4
273,7
263,7
Livsmedel
1 mån procent
12 mån procent
varav kaffe
1 mån procent
12 mån procent
Swedbanks Ekonomiska sekretariat
105 34 Stockholm
tfn 08-5859 1028
[email protected]
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588.
2366,0
5,9
7,9
60,6
90,3
115,3
18519,7
16986,9
16989,9
6,0
-8,3
0,0
54,4
58,8
76,4
345,8
344,5
300,0
8,4
4,7
-3,7
3,7
45,6
80,0
215,1
218,9
227,0
4,7
1,7
3,7
17,6
24,7
30,6
121,1
119,7
125,0
4,0
-1,2
4,4
12,1
10,9
21,2
3,4
3,1
73,4
2193,0
10,0
162,8
2,4
159,7
40,8
2071,2
157,3
1,8
2,1
1,2
0,7
140,7
153,7
154,9
-3,3
2324,5
3,0
78,9
15,8
Icke-järnmetaller
265,6
2308,2
1,6
52,4
5,2
6,3
4,9
2240,0
4,3
-0,5
6,1
274,6
46,2
165,8
2,1
-10,0
8,3
5,2
159,0
2,3
-16,7
261,8
-10,8
155,6
617,8
1 mån procent
12 mån procent
varav kol
1 mån procent
12 mån procent
varav råolja
1 mån procent
12 mån procent
11,8
42,4
3,8
Energiråvaror
2178,4
3,8
17,5
581,1
-26,4
1948,9
2,4
0,9
-4,4
4,3
-12,9
1878,2
3,8
559,9
-0,4
4,8
126,0
193,7
6,2
15,5
-12,7
6996,6
6,2
79,6
12.2009
191,9
4,3
-1,1
6674,9
1,5
28,9
11.2009
184,8
-3,2
-16,3
6287,4
10.2009
1 mån procent
12 mån procent
varav massa
1 mån procent
12 mån procent
1 mån procent
12 mån procent
varav koppar
1 mån procent
12 mån procent
varav aluminium
1 mån procent
12 mån procent
varav bly
1 mån procent
12 mån procent
varav zink
1 mån procent
12 mån procent
varav nickel
1 mån procent
12 mån procent
järnmalm och skrot
1 mån procent
12 mån procent
1 mån procent
12 mån procent
varav koppar
1 mån procent
12 mån procent
varav aluminium
1 mån procent
12 mån procent
varav bly
1 mån procent
12 mån procent
varav zink
1 mån procent
12 mån procent
varav nickel
1 mån procent
12 mån procent
järnmalm och skrot
1 mån procent
12 mån procent
i SEK
9,6
8,0
24,6
64,5
4749,7
5020,7
5430,0
0,9
5,7
8,2
20,1
56,1
102,2
1418,9
1465,9
1690,6
1,8
3,3
15,3
-16,9
-8,5
30,8
1692,2
1736,2
1804,0
1,1
2,6
3,9
42,0
55,5
115,3
1564,7
1649,5
1836,2
9,3
5,4
11,3
49,6
65,5
92,6
13990,4
12777,1
13185,6
5,4
-8,7
3,2
43,8
38,0
57,8
261,2
259,1
232,8
-1,7
-0,8
-10,1
-22,0
-24,1
-34,2
Energiråvaror
197,8
206,5
206,1
1 mån procent
12 mån procent
varav kol
1 mån procent
12 mån procent
varav råolja
1 mån procent
12 mån procent
7,7
4,4
-0,2
-5,8
22,4
55,1
203,9
220,8
237,6
5,4
8,3
7,6
-38,2
-26,8
-8,3
197,5
205,9
204,7
Livsmedel
1 mån procent
12 mån procent
varav kaffe
1 mån procent
12 mån procent
7,8
4,3
-0,6
-3,4
26,6
61,1
162,5
164,6
176,2
4,1
1,3
9,5
8,4
16,9
91,5
90,0
97,0
3,4
-1,6
7,7
4,5
-3,6
8,5
7,0
Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi
tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser,
som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller
fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller
bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även
på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall
kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel
eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
4 (4)