Den Svenska Ekonomin

Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Magnus Alvesson
Nr 3 • 2010 03 31
Stabila offentliga finanser – men se upp för
svår balansgång vid normaliseringen av finanspolitiken
• Det offentliga finansiella sparandet synes i fjol ha blivit negativt på nästan 1 %
av BNP, ett starkt utfall eftersom BNP minskade med 5 %. Skatteintäkterna
minskade i takt med BNP trots relativt stora sänkningar av skattesatserna. Det
är främst den inhemska konsumtionen, och därmed hushållens ekonomi, som
underbyggt skatteuttaget. Utgifterna ökade däremot med 3 ½ procentenheter av
BNP jämfört med 2008. Det finns en risk att de relativt positiva siffrorna döljer
en strukturell försvagning av de offentliga finanserna.
• Överskottsmålet för finanspolitiken riskerar att missas under de kommande
åren, samtidigt som det konjunkturjusterade sparandet fortfarande är positivt.
Det betyder att det finns utrymme för ytterligare stimulanser, men att man
samtidigt måste planera för åtgärder som kompenserar för förlusterna i det
offentliga sparandet.
• Svenska finanspolitiska stimulansåtgärder har i stort varit vältajmade och
välriktade. Den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet och lågt
resursutnyttjande gör att relativt breda insatser får tid att slå igenom utan att
riskera den makroekonomiska stabiliteten. Däremot kan det bli problematiskt att
dra tillbaka stimulanserna, av vilka en stor del varit permanenta skattesänkningar. Det kommer att krävas att skattetrycket ånyo höjs, vilket är svårt när
ekonomin återigen vänder uppåt och den offentliga sektorn visar överskott, eller
att utgiftsnivåerna permanent minskas.
Starka offentliga finanser trots djup
lågkonjunktur
De svenska offentliga finanserna har varit överraskande starka under finanskrisen och den djupa
lågkonjunktur som har följt. Preliminärt beräknas
den offentliga sektorns budgetunderskott (finansiella sparande) under 2009 till 25 miljarder kronor,
motsvarande 0,8 procent av BNP.1 Det är en försämring med ca 3 ½ procentenheter jämfört med
2008.
Jämfört med de flesta andra europeiska ekonomier
är den svenska finanspolitiska situationen god.
OECD förväntar att eurozonen hade ett genomsnittligt underskott på 6,1 % av BNP under 2009.
Den avgörande skillnaden, i många fall, var att de
flesta av dessa ekonomier gick in i lågkonjunkturen
med redan svaga offentliga finanser.
Offentliga sektorns intäkter och utgifter (% av BNP)
2006
2007
2008
2009 förändring
prel.
2009-08
Inkomster
Direkta skatter
Indirekta skatter
Socialförsäkringsavgifter
Ränteinkomster
Övriga inkomster
53.8
19.9
16.7
12.1
0.9
4.2
53.6
19.0
16.9
12.2
1.1
4.4
52.7
17.4
18.2
11.4
1.2
4.5
52.8
17.0
18.9
11.1
0.9
4.7
0.0
-0.4
0.7
-0.3
-0.3
0.2
Utgifter
Transfereringar
Konsumtion
Investeringar
Ränteutgifter
51.4
20.5
26.3
2.8
1.8
49.8
19.2
25.9
2.9
1.8
50.1
19.1
26.4
2.9
1.7
53.5
20.7
28.1
3.5
1.2
3.4
1.6
1.7
0.6
-0.5
2.4
3.8
2.6
-0.7
-3.3
Finansiellt sparande
1
Detta inkluderar den revidering som SCB gjorde den 24 mars
och som innebar en försämring av det offentliga sparandet i den
kommunala sektorn.
Källa: SCB
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: [email protected] www.swedbank.se
Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 1588.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 3 • 2010 03 31
Offentliga sektorns inkomster (mrd kronor)
Utfallet för 2009 är betydligt bättre än de prognoser
som gjordes under förra året. Så sent som förra
sommaren varierade det förväntade underskottet
mellan 4,1 % av BNP (IMF) och 2,1 % (ESV).2 Vi på
Swedbank förutspådde ett negativt finansiellt sparande i den offentliga sektorn på motsvarande 2,3 %
av BNP. Detta visar på stor osäkerhet i prognoserna under perioder med hög ekonomisk turbulens.
160.0
150.0
Indirekta skatter
140.0
130.0
120.0
Direkta skatter
110.0
100.0
90.0
Socialförsäkringsavgifter
80.0
20
06
K
20 1
06
K
20 2
06
K
20 3
06
K
20 4
07
K
20 1
07
K
20 2
07
K
20 3
07
K
20 4
08
K
20 1
08
K
20 2
08
K
20 3
08
K
20 4
09
K
20 1
09
K
20 2
09
K3
20
09
K4
I synnerhet den offentliga sektorns inkomster har
varit stabila. Skatteintäkterna har normalt varit vara
mycket konjunkturkänsliga i Sverige; beräkningar
har visat att för varje minskning av BNP med en
procentenhet sjunker skatteinkomsterna med ca 0,5
procentenheter av BNP.3 Under 2009 däremot var
skatteintäkterna något överraskande oförändrade
jämfört med 2008 samtidigt som BNP föll med
nästan 5 %. Det är främst de indirekta skatterna
(t ex moms) som vuxit som andel av BNP. Det är en
följd av att den inhemska efterfrågan i svensk ekonomi har varit relativt stabil under nedgången och
att den privata konsumtionen har krympt relativt sett
mycket mindre än BNP som helhet. Direkta skatter
(bl a löne- och vinstskatter) minskade däremot, och
detta överensstämmer med sänkta skattesatser på
arbete men är även en följd av ökad arbetslöshet.
Även socialförsäkringsintäkterna minskade p g a
sänkta avgifter.
Källa: SCB
Samtidigt har utgiftsökningen till följd av konjunkturnedgången varit betydande. En stor del av dessa
utgörs av kostnader för arbetslösheten. Transfereringarna ökar då allt fler får arbetslöshetsunderstöd,
samtidigt som utgifterna för arbetsmarknadsprogram stiger. Det finns även inslag av direkta konjunkturstöd i utgiftsökningen. Växande anslag till
offentliga investeringar är ett sätt att stimulera ekonomin. Även bidrag till kommuner, som möjliggör att
utgiftsnivåerna, inklusive antalet anställda förblir relativt oförändrade, ger stöd åt konjunkturen.
Överskottsmålet under press, men sett
till konjunkturen är sparandet starkt
Efter ett antal år av starka offentliga finanser har det
offentliga finansiella sparandet börjat komma nära
överskottsmålet, enligt beräkningar av Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet. Sannolikt kommer målet inte att uppfyllas under de närmaste åren
eftersom den ekonomiska återhämtningen bedöms
bli långsam och budgetunderskotten kommer att
växa. Även med hänsyn tagit till den djupa lågkonjunkturen (dvs det konjunkturjusterade sparandet) är den finanspolitiska påverkan på ekonomin
fortfarande relativt begränsad. Det betyder att det
finns utrymme att öka stimulanserna. Samtidigt
syftar överskottsmålet till att fylla ladorna inför de
växande utgifter som den åldrande befolkningen
medför. Detta måste finanspolitiken kompensera
under åren efter lågkonjunkturen.
Möjligtvis kan man redan nu se effekterna av den
skatteväxling regeringen har inlett under de senaste
åren som lägger allt större vikt på indirekta skatter.
Det finns dock en risk med att intäkterna från indirekta skatter snabbt kan minska om konsumtionsutvecklingen vänder. Dessutom ser man relativt
stora intäktsökningar under fjärde kvartalet 2009,
trots att ekonomin fortsatte att krympa, vilket skulle
tala för en viss försiktighet i prognoserna för innevarande år. I synnerhet är det inte mycket som talar
för att den nedåtgående trenden av de direkta
skatterna ska vara bruten, om inte skattesatserna
höjs igen.
Mer stimulans, men återtagningen kan
bli besvärlig
Den relativt gynnsamma utvecklingen av de offentliga finanserna ger utrymme för ytterligare stimulanser. Regeringen har redan signalerat utökade
skattesänkningar till pensionärerna och satsningar
på infrastrukturinvesteringar. Det är inte osannolikt
att valrörelsen kommer att medföra ytterligare initiativ som leder till att den offentliga sektorns sparande minskar.
2
Regeringens prognos i budgetpropositionen för 2010 var
avseende år 2009 -2,2 % och konjunkturinstitutets prognos
var -2,3 % (september, 2009)
3
Skatteintäkterna är vanligtvis den största delen av de s k
automatiska stabilisatorerna. Utgiftsökningar till följd av högre
kostnader för arbetslöshet och arbetsmarknadsprogram är den
andra delen och uppskattas i Sverige att vara ca 0,1 (Flodén,
Finanspolitiska rådet, 2009)
2 (3)
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 3 • 2010 03 31
har det fallande värdet på den svenska kronan gynnat inhemsk produktion, däribland tjänsteproduktion, och därmed minskat läckaget från stimulanserna ut i import.
I ett konjunkturellt perspektiv kunde ytterligare
finanspolitisk expansion vara välkommen. Den ekonomiska tillväxten förväntas fortsätta vara relativt
svag med ett lågt resursutnyttjande och finanspolitisk draghjälp kan påskynda takten i återhämtningen. Arbetslösheten riskerar att bita sig fast. Större
offentliga insatser som tillfälligt kan öka sysselsättningen är gynnsamma inte bara för de individer
som undgår arbetslöshet, utan också för samhällsekonomin i stort.
I vilken mån stimulansåtgärderna har varit temporära återstår att se. Utgiftsökningar relaterade till
arbetsmarknaden kommer att sjunka tillbaka efterhand som arbetslösheten minskar. Där är det viktigt
att hålla tillbaka långtidsarbetslösheten och att undvika att den strukturella arbetslösheten stiger. Investeringsökningen kan relativt lätt växlas ned,
även om man riskerar att binda sig vid stora och
långa åtaganden. Dock har stimulanspolitiken haft
sin tyngdpunkt på sänkta skattesatser. Det är normalt sett politisk svårare att höja dessa igen, i
synnerhet då konjunkturutvecklingen blir positiv och
det finansiella sparandet återigen visar överskott.
De permanenta intäktsminskningarna som sänkta
skatter utgör måste då matchas med permanenta
sänkningar av utgifterna. Detta innebär en reducering av den offentliga sektorns storlek, både i form
av utgifter men även av antalet anställda. Häri
ligger den stora utmaningen att återgå till en normal
finanspolitik.
Normaliseringen av finanspolitiken då konjunkturen
igen vänder uppåt kan bli besvärlig. De generella
rekommendationerna för finanspolitiska stimulanser
är att de ska vara temporära, välriktade och vältajmade (se månadsbrevet Den Svenska Ekonomin, april 2009). Eftersom efterfrågetrycket, inte
minst från exportmarknaderna, sannolikt kommer
att vara dämpat ytterligare en tid, ser det ut som om
finanspolitiken kan göra nytta även under 2011 då
omvärldskonjunkturen riskerar att försvagas p g a
omfattande skuldsaneringsprocesser i stora ekonomier. Inriktningen på de svenska stimulanserna har
också fungerat relativt väl. Hushållens köpkraft har
stärkts genom skattesänkningar (tillsammans med
sjunkande räntor och löneökningstakter som tills
största delen härrör från avtal träffade under högkonjunkturen). Därmed har den privata konsumtionen begränsat konjunkturnedgången. Dessutom
Swedbanks Ekonomiska sekretariat
105 34 Stockholm
tfn 08-5859 1028
[email protected]
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Magnus Alvesson
Swedbanks Månadsbrev om den Svenska Ekonomin ges ut som en service till våra
kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av
analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet
eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet
eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut
även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare
skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av
eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev.
3 (3)