Linköpings universitet
Ekonomiska Institutionen
Nationalekonomi
Peter Andersson
Övningsuppgifter i Makroekonomi, övning 1
Denna övning syftar till att öka förståelsen för grundläggande begrepp, främst inom den reala
ekonomin. Efter att ha klarat av den här delen bör du behärska innebörden i de viktiga
begrepp som dyker upp samt känna till grundläggande uppställningar och samband, kritik mot
vissa mått samt något om deras faktiska storlek och utveckling.
Fråga 1
Nedanstående uppgifter gällde för Sverige 2001 (mrd, löpande priser).
BNP
Hushållens konsumtion
Bruttoinvesteringar
Finansiellt sparande
Import varor och tjänster
Export varor och tjänster
Räntebetalning på statsskulden
Offentliga sektorns utgifter
Offentliga sektorns inkomster
Offentlig konsumtion
Lagerinvesteringar
Offentliga sektorns (brutto)skuld
2 167
1 080
379
74
879
1 007
74
1 179
1 284
578
3
1 226
(a) Ställ upp landets försörjningsbalans med ledning av dessa uppgifter! Vissa av posterna
ingår inte i försörjningsbalansen, varför gör de inte det?
(b) Ange utifrån uppgifterna bytesbalansens saldo.
(c) De offentliga utgifterna är betydligt större än den offentliga konsumtionen. Vari består
mellanskillnaden? Offentliga sektorns inkomster var större än utgifterna detta år. Vad händer
med överskottet?
Fråga 2
Ange hur årets försörjningsbalans (för Sverige) direkt skulle påverkas i nedanstående exempel
och i så fall vilka poster? Alla aktiviteter utförs av svenska medborgare. Motivera!
a)
ersättning till sambon för att vederbörande städar hemma
b)
ersättning till städfirma för städning
c)
nybyggande av villa. Hushållet betalar 1,2 miljoner för villan.
d)
köp av grannens Volvo från 1999 för 75.000 kr.
e)
köp av aktier på Stockholmsbörsen för 100 000 kr, därtill courtage på 1%
f)
ett fartyg byggs vid ett varv och säljs på fartygsmarknaden för 100 miljoner.
Försäljningspriset inkluderar moms på 10 milj.
g)
köp av en villa som byggts 1976, som därefter rustats upp betydligt och vars värde
stigit mer än inflationen
h)
inköp av ett paket Barillaspagetti på ICA-hallen
i)
köp av en flaska Tuborg på en restaurang i Athen.
Fråga 3
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
BNP till
1 815 144 1 888 231 1 971 871 2 076 525 2 194 967 2 269 149 2 352 938 2 438 447
löpande pris
BNP till
fast pris 1 894 872 1 941 063 2 011 824 2 103 933 2 194 967 2 217 947 2 261 773 2 294 943
Källa: SCB, Nationalräkenskaperna
År 2003 gällde dessutom följande:
Primära inkomster från utlandet 194556
Primära inkomster till utlandet 194937
(a) till vilket års fasta priser har den undre serien uttryckts?
(b) beräkna årlig volymökning i den svenska produktionen från år 2000.
(c) beräkna först BNP-deflatorn och därefter dess årliga förändring från år 2000. Vad mäter
denna?
(d) beräkna Sveriges bruttonationalinkomst år 2003.
Fråga 4
Förädlingsvärdet i ett land uppgår till 360 miljarder. Inga primära inkomster från utlandet
existerar. Kapitalförslitningen uppgår till 30 mrd och lagerinvesteringarna till -2 mrd. Landet
erhåller 50 miljarder i bistånd. Hur stor blir landets disponibla bruttonationalinkomst?
Fråga 5
Utgå från en individ som har en förmögenhet på 100 000 kronor i form av bankinlåning vid
ett visst tillfälle. Hur stor är denna individs förmögenhet vid en senare tidpunkt efter:
a) inkomst i form av lön på 50 000 och en konsumtion på 40 000?
b) inkomst i form av lön på 50 000, skatteinbetalning på 20 000, konsumtion på 20 000?
c) inköp av en bil för 75 000?
d) banklån på 900 000, inköp av ett hus för 1 miljon? (Hur fördelar sig förmögenheten på real
och finansiell?)
Fråga 6
Använd följande sifferuppgifter:
BNP till marknadspris
kapitalförslitning
primära inkomster från utlandet
momsintäkter till staten
subventioner från staten
driftsöverskott (netto)
hushållens konsumtion
bruttoinvesteringar
offentlig konsumtion
export, varor och tjänster
import, varor och tjänster
löpande transfereringar
från utlandet, netto
2500
250
-30
400
45
600
1250
450
850
1100
1175
-5
Beräkna utifrån dessa uppgifter:
a) Bruttonationalinkomst (till marknadspris)
b) Nettonationalinkomst (till marknadspris)
c) ställ upp landets försörjningsbalans. En av de faktorer som ingår saknas uppgift om:
beräkna den och för in den i uppställningen.
d) beräkna saldot i landets bytesbalans
e) beräkna storleken på nettoinvesteringarna
f) disponibel nationalinkomst
Fråga 7
Det finansiella sparandet i ett land kan delas upp på de tre sektorerna hushållen, företagen och
offentliga sektorn. Antag att det finansiella sparandet ett visst år är:
i hushållssektorn
i företagssektorn
i offentliga sektorn
40 miljarder
-10 miljarder
-25 miljarder
Hur stort är det finansiella sparandet i hela landet? Vart tar detta sparande vägen: om det
finansiella sparandet i ett land är skilt från noll, till vem/vilka lånar man då ut/lånar av?
Diskussionsuppgift:
Sverige har ett stort positivt finansiellt sparande, eller med andra ord ett stort överskott i
bytesbalansen.
a) gör detta överskott att Sverige blir ”rikare”?
b) i vad består de tillgångar vi får genom dessa överskott?
c) Är det bra för ett land som Sverige med en ganska stor utlandsskuld att ha ett sådant
överskott? Varför?
d) Är det bra för ett land, vilketsomhelst, att långsiktigt ha ett sådant överskott? Varför?
