Ingen bildrubrik

EKONOMIKUNSKAP

NÄRINGSGRENAR

PRIMÄRNÄRINGAR (5%)
• JORDBRUK, SKOGSBRUK,
GRUVDRIFT, FISKE, JAKT

INUSTRI (26%)
• TILLVERKNING,
FÖRÄDLING

SERVICE
(68%)
• TJÄNSTER, FÖRMEDLING
Importens
sammansättning
Exporten
braschvis
PRIMÄRNÄRINGAR

JORDBRUK
KÄNNETECKEN:
 PROBLEM
• KLIMATET
• KORT VÄXTPERIOD
• JORDMÅNEN
• SMÅ AREALER

FÖRDEL
• LITE VÄXTSJUKDOMAR
• LITE BEKÄMPNINGSMEDEL
• RENHET & KVALITET
• SPECIALISERING

SKOGSBRUK

KÄNNETECKEN
• GODA
RÅVARUTILLGÅNGAR
• TEKNIK & KUNNANDE
• EFFEKTIVITET
Finland en av de ledande i
världen inom träförädlingen.
Skogsbruket bas för viktig
del av näringslivet.
SKOGENS
ÄGOFÖRHÅLLANDEN:
• PRIVATA 62%
• STATEN 24%
• KOMMUNER, KYRKA 5%

GRUVDRIFT
KÄNNETCKEN:
• SMÅ MALMTILLGÅNGAR
• FÅ GRUVOR
• MAGRA METALLHALTER
• VISS TILLGÅNG PÅ MALM
MED LEGERINGSMETALLER
• KOPPAR, KOBOLT, NICKEL
• INDUSTRIMINERALER
FINNS
• APATIT, KALK
• STORT TEKNISKT
KUNNANDE
• EXPORT AV MASKINER OCH
UTRUSTNING FÖR
GRUVDRIFT
SEKUNDÄRPRODUKTION

INDUSTRI, FÖRÄDLING
OCH TEKNIK
STOR UTVECKLING EFTER
SENASTE KRIG
 MEDFÖRDE:

• URBANISERING
• UTBILDNINGSBEHOV

RESULTERADE I :
• VÄLFÄRDSSTATEN
• UTVECKLINGSBEHOV
• FORSKNING (KUNNANDE)

GAMLA BASINDUSTRIN NU
ERSATT MED:
• MASKIN-, TELE-, OCH
ELEKTRONIKINDUSTRI
TERTIÄRPRODUKTION

Kallas även service

Viktiga sektorer är
förmedling och betjäning
samt försäljning av tjänster
och då ofta kunskap
Högt utvecklade länder har
en hög andel av
arbetskraften inom
servicesektorn.
 I vårt land är nästan 70%
av arbetskraften sysselsatt
inom servicenäringarna

EKONOMIKUNSKAP

Vad är ekonomi
Def. hushållning med
knappa resurser
 resurserna skall användas
så att de kan användas till
så mycket som möjligt, dvs.
effektivt


Ekonomiska system
olika svar till frågan hur
man är effektiv
 tre typer av ekon. system

• marknadshushållning
ekonomikunskap
forts.
• planekonomi
• blandekonomi

Fem frågor

alla system måste ta
ställning till de centrala
produktionsfrågorna
• vad skall produceras
• hur mycket
• till vilket pris
• hur/vem skall producera
• för vem skall man producera
Ekonomiska
kretslopp
växelverkan mellan olika
faktorer i samhället kallas
för kretslopp. Med kretslopp
kan man beskriva
ekonomiska sammanhang.
 Man kan skilja mellan olika
slag av kretslopp som
beskriver verkligheten på
olika sätt.

• enkelt kretslopp
• enkelt monetärt kretslopp
• utbyggt kretslopp och
• kretslopp med marknader
Produktion

för att kunna producera måste
grundläggande förutsättningar
fyllas. De kallas
produktionsfaktorer och
omfattar:
•
•
•
•
•

arbetskraft
naturtillgångar
kapital
företagsamhet
kunskap
saknas någon av dessa måste
den skapas genom import eller
ersättas på annat sätt.
produktion forts.

Summan av all produktion
(varor+tjänster) i ett land
under ett år kallas BNP
(bruttonationalprodukt)
anger hela ”kakans” värde
som skapats i ett land under
ett år
 bnp/capita /år ger
jämförbara siffror för länder

Konsumtion

Med konsumtion avses:




förbrukning av varor och tjänster
Konsumtion kan som BNP
användas till att jämföra
länder
Konsumtion skapar produktion
och en god inhemsk köpkraft
ger arbetsplatser
Konsumtion påverkas av:



inkomst
prisnivå
vanor
konsumtion forts.
ålder & kön
 värderingar
 regleringar


konsumtionsmönstret
ändras med tid och
välstånd
Sparande

Tillgångar kan användas
till:
Konsumtion
 Sparande

Investeringar som skapar
nytt förutsätter att
sparande finns.
 Sparandets storlek beror
på

Inkomster
 Skatter
 styrmedel

Prisbildningen

Enkelt kan prisbildningen visas
med utbuds- och
efterfrågekurvor




generellt är efterfrågan stor om
priset är lågt och vice versa
utbudet är högt om priset är
högt medan ett lågt pris minskar
på utbudet
efterfrågan och utbud motsvarar
varandra vid jämviktspriset vilket
bestämmer produktionsmängd
och prisnivå
utbuds- och efterfrågekurvorna
kan förskjutas av olika orsaker
och då påverkas priset
prisbildning forts.

Prisbildningen kan sättas
ur spel bl.a. genom
statliga åtgärder
(reglering)

reglering får alltid
konsekvenser för
produktionen men kan
tillämpas bl.a. vid:
• kristider
• konjunktursvängningar
• inkomstpolitiska avtal
Pris- &
inkomstkänslighet

Efterfrågan på olika produkter
varierar med priset. Storleken
på variationen är beroende av
produktens priselasticitet.
Produkten kan vara:




normalelastisk
elastisk eller
oelastisk
Inkomstförändringarna
påverka även efterfrågan och
de kan åskådliggöras med
såkallade Engelkurvor
känslighet forts.

Många produkter är okänsliga
för inkomstförändringar ex.:



En del produkter är mycket
beroende av
inkomstförändringar ex.:




nödvändighetsartiklar
livsmedel
kapitalprodukter
lyxvaror
resetjänster
Företagare bör beakta dessa
faktorer i sin verksamhet
KONKURRENS
DÅ FÖRETAG TÄVLAR MED
VARANDRA OM
MARKNADEN TALAR MAN
OM KONKURRENS
 PÅ EN FRI MARKNAD
LEDER KONKURRENS TILL
EFFEKTIVITET OCH
KVALITET TILL LÄGSTA
PRISER.
 STÖRS AV MONOPOL,
KARTELLER, OLIGOPOL

Företag

Privatägda företag:
enskilda näringsidkare
 öppet bolag
 kommanditbolag
 aktiebolag


Kooperativa företag:
konsumentkooperationen
 producentkooperationen


Offentliga företag
aktiebolag
 verk

Kostnader

Kostnaderna för verksamheten
uppdelas i:



Fasta kostnader


fasta kostnader (FK)
rörliga kostnader (RK)
finns hela tiden och är
oberoende av tillverkningen. ex.
räntekostnader eller hyror för
maskiner och fastigheter
Rörliga kostnader

kostnader som ökar och minskar
med produktionen ex. material
kostnader &
inkomster


FK+RK= totala kostnader =
TK
INKOMSTER


antal x priset = inkomster (TI)
ger möjlighet att beräkna
lönsamhet
slutresultatet visas i bokslutet:
• resultaträkning
• balansräkning

bokslutet av intresse för :
•
•
•
•
ägare
ledare
beskattare
kreditorer
Bokslut
Beskriver företagets
ekonomiska och
finansiella situation
Består av:
 Resultaträkning


Balansräkning


verksamhetens resultat
finansiella situationen
Täckningsbidrag

Skillnad mellan
inkomster och kostnader
Företagets
omgivning

Företaget kan inte göra
beslut utan att beakta sin
omgivnings krav. Exempel
på intressenter är:
leverantörer
 anställda
 ägare
 stat
 kreditorer
 kommun och
 Kunder


Intressenternas krav styr i
mycket företagens
verksamhet
Ekonomisk balans

Med ekonomisk balans
avses att det råder
ekonomisk jämvikt
konsumtion = produktion
 import = export
 offentliga utg. = skatt


Den ekonomiska
jämvikten påverkas och
följden är ofta:
penningvärdeförändringar
 arbetslöshet


Dessa pareras med den
ekonomiska politiken
Konjunkturer

Ekonomiska svängningar
kallas konjunkturväxlingar.
Dessa består av cyklar som
indelas i:





lågkonjunktur
tillväxtstadium
högkonjunktur
depression (nedgång)
Ekonomiska politiken strävar
till att jämna ut svängningarna
i ekonomin. Den består av:


finanspolitik
penningpolitik
Den ekonomiska
politiken strävar bl.a.
till att utjämna
konjunkturväxlingarna
 Medel som används:
Skattepolitik
 Stram samhällsekonomi
 Helhetsavtal för
arbetsmarknaden
 Penningpolitiska åtgärder

• Låg inflation
• Stabil växelkurs
Konsumtionsfrämjande
eller dämpande åtgärder
 Investeringsfrämjande
eller dämapande
åtgärder

Ekonomisk tillväxt

Ett höjt välstånd förutsätter:



omfördelning av tillgångarna
eller
effektivare produktion = ökad
tillväxt
Effektivare produktion skapas
genom:






utbildning
flexibel arbetsmarknad
rationalisering & automation
förbättrad infrastruktur
mindre reglering
strukturrationalisering
Investeringar

Investeringar kan vara:
reinvesteringar eller
 nyinvesteringar

Utan investeringar
avstannar produktionen
 Investeringar medför:

fortsatt produktion
 konkurrenskraft
 effektivitet
 lägre priser
 nytillverkning

investeringar forts.
Investeringar medför
spridningseffekter i form
av inkomstökningar. Detta
kallas
multiplikatoreffekten.
 Produktionen och
effektiviteten har inte fått
så stor plats i
samhällsdebatten.

Ekonomiska skolor

Keynesianismen

lågkonjunkturer skall bemötas
genom att skapa efterfrågan
• expansiv ekon.politik
• investeringar
• stimulansåtgärder
• Problem:
• ökad upplåning
• inflation
• valutaflykt

Monetarismen

staten skall svara för ett stabilt
penningvärde
ekon. skolor forts.

Problem:
• stor arbetslöshet i inledningsskedet
• inga åtgärder till förfogande för att
möta arbetsmarknadsfluktuationer

”Moderna skolan”






konkurrenskraftig produktion
stabilt penningvärde
sunda statsfinanser
sund kapitalbildning
bra utbildningssystem
trovärdig ekon. pol.
Penningvärdet
 Inflation
 penningvärdeförsämring
 märks
genom att
priserna höjs
 negativa
samhällsekonomiska
effekter
 Deflation
 penningvärdestegring
 märks genom att priserna
sjunker
 negativa
samhällsekonomiska
effekter
PENGAR

Pengars funktion

pengar kan användas som:
• betalningsmedel
• värdemätare
• värdebevarare
• arbetsfördelningen

Pengar finns som :
mynt
 sedlar
 bankpengar
 krediter
 elektroniska tuillgångar


Typiskt:

Dessa har inget eller lågt
egenvärde
EURO
Europas gemensamma
värdemätare
Vägen till EMU



Ingick som del i
Maastrichtavtalet 1992
GB och DK fick
undantagstillstånd
Finland ser EMU som bra
Varför?
• logisk utveckling
• alternativ för $
• behov av stabilt penningvärde
Euron som valuta
Togs i bruk jan 2002
 Efter 28.2 2002 enda
lagliga betalningsmedlet.
 Pengarna:


Mynt:
• 8 valörer 0,01 euro = 1cent
till 2 euro (1 o. 2 cents mynt
saknas i Finland)

Sedlar:
• 5, 10, 20, 50, 100, 200 och
500 euro. Pengarna är
likadana i alla euroländer.
ECB:s roll


Penningpolitiken sköts av
Europeiska centralbanken
ECB
Nationella centralbankerna är
delar av europeiska
centralbankssystemet och
sköter:




penningpolitik
valutatransaktioner
valutareserver
Ekonomisk politik kan inte
”fixas” med valutapolitik
(nationell devalvering
omöjlig)
Konsekvenser



Lägre räntor, större
investeringar, tillväxt och
bättre sysselsättning.
stabil penningmarknad och
bättre förutsättningar för en
god ekonomisk politik
(viktigt för oss som är
beroende av utrikeshandeln)
minskat inflytande över egen
ekonomin men ökat
inflytande över andras
ekonomi (alla har en röst i
ECB)
Synliga fördelar med
gemensam valuta






Ingen valutaväxling
Inga kursförluster och
komissionsavgifter
Inga växelkursvariationer
och kursskillnader
Snabba och billiga
internationella överföringar
Priserna entydiga,
prisnivåerna jämförbara,
gemenskapen får
konkurrensmässig fördel,
tillväxt stimuleras
Stabil valuta, låg ränta
Kreditinrättningar

Uppgift:
samla ”överskottspengar”
för utlåning
 betalningsförmedling
 penninghanteringstjänster


Centralbanken ECB

Finlands bank (dotterbolag)
• sedlar, mynt
• bankernas bank
• penningvärdet
• konjunkturer
• räntor
banker forts.

Depositionsbanker

Affärsbanker
• bolag som gör affärer
med pengar
• ex.
• Nordea
• Sampo
• Ålandsbanken
• Handelsbanken
• S-E banken

Sparbankerna
• delvis ideella
• ex. Aktia och lokala
oberoende banker
banker forts.

Andelsbankerna
• kooperation med lokala
självständiga banker

Övriga kreditinrättningar
Finansbolag
 FPA
 hypoteksbanker
 riskfonder
 KERA


Försäkringsbolag
Ränta


Betalas som ersättning för
rätten att använda någon
annans tillgångar
Räntan kan bestämmas
genom:



Tillgång / efterfrågan på
placeringsmarknaden
(euribor)
Centralbanksbeslut
(bankräntan hos
centralbanken)
Bankernas egna
referensräntor
(marknadsräntor)
Värdepapper

På värdepappersmarknaden
säljs bl.a.:
Aktier (värdeandelar)
 Obligationer
 Certificat
 Olika former av skuldebrev

Marknaden nyttjas främst
av dem som vill placera
kapital men också olika
bankfonder agerar där.
 På Helsingfors fondbörs
förmedlas dessa
värdepaper

Penningpolitik

ECB (Europeiska
Centralbanken) svarar
för penningpolitiken


Verkställs i Finland via FB
(Finlands Bank)
Mål för penningpolitiken
Stabil valuta (låg
inflation)
 Stabila växelskurser
 Stabila priser
 Hög sysselsättning
 God tillväxt
 Bra konkurrenskraft

Offentlig finansiering

Skatternas funktion:
finansiera
 styra
 utjämna skillnader


Skatteformer:

1. Direkta skatter
• statens inkomstskatt
• kommunalskatten
• kyrkoskatten
• arvs- och gåvoskatten
skatter forts.

2. Indirekta skatter
• mervärdesskatten (moms)
• tullar
• acciser

3. Avgifter av skattenatur
• socialskyddsavgifter
• pensionspremier
• arbetslöshetspremier
Statens budget

Statsförslaget (budgeten)

Inkomster (4 avdelningar)
• skatter & motsvarande
• Största inkomsterna
• blandade inkomster
• Ränte- och
dividendinkomster
• Fås från företag som staten
äger och av lån som staten
beviljat
• Lån
• Upptas om statens inkomster
inte täcker utgifterna.
Sammanlagt har staten nu
lån på c. 60 mrd euro.
budget forts.

Utgifter (huvudtitlar)
Totalt 2008 45,5mrd
• presidenten
• riksdagen
• Statsrådet
• De tre första titlarna har
utgifter för 200 milj.
• Ministerierna
• Störst är social- och
hälsovården med 14,1 miljard
• Undervisningen nästmest
med 7 miljarder
• Statsskulden
• Utgiften drygt 4 miljarder
Arbetmarknaden
Villkoren på markanden
bestäms av
arbetsmarknadsparterna
Parter:
 Arbetstagare
FFC
 Akava
 FTFC


Arbetsgivare
EK
 KA
 SAMV
 LAF

Arbetsmarknadslösningar

Målet för arbetsmarknaden
är stabila helhetslöningar
där alla parter deltar.


Branschvisa avtal sluts om
helhetsuppgörelse inte
nås.


Gynnar stabil ekonomisk
utveckling
Kan leda till osolidarisk och
ojämn löneutveckling
Staten kan bidra till
lösningar med:
Förlikningsman
 Socialpolitiska åtgärder

Arbetsmarknadskonflikter
Om förhandlingslösningar
inte kan nås på
arbetsmarknaden kan
stridsåtgärder vidtas.
Måste följa viss procedur.
 Stridsåtgärder:

Strejk eller hot om strejk
 Lockout eller hot om lockout
Dessa åtgärder förutsätter
att det föreligger avtalslöst
läge.
Olagliga strejker handläggs
av arbetsdomstolen

Utrikeshandel

Orsaker till utrikeshandel:







klimatet
råvarutillgångarna
marknadens begränsning
befolkningsfördelningen
köpkraftens variation
de komparativa fördelarna
En fri handel ger produkter till
fördelaktiga priser dvs. handel
är ekonomiskt enligt
definitionen för ekonomi
Handelshinder

Av olika orsaker hindras
handel. Det kan bl.a. bero på:






naturliga hinder
tullpolitik
nationella produktkrav
handelspolitik
handelsorganisationer
Handelshinder medför:




högre priser
lägre efterfrågan
stagnerad utveckling
låg produktivitet
Finlands import
Finlands export
Offentlig ekonomi

Försörjningsbalansen

anger:
• tillgångar
• Bnp + import
• användning
• konsumtion
• investeringar
• export

försörjningsbalansen är av
central betydelse då den
visar hur tillgångarna
förbrukas. Den utgör även
bas för ekonomiska analyser
och används då man gör
ingrepp i samhällsekonomin.
Betalningsbalansen

Betalningsbalansen består
av:

Handelsbalansen
• export - import
• kan vara aktiv eller passiv

Servicebalansen
• sjöfart
• turism

Kapitalbalansen
• kapitalimport och -export

Handelsbalans +
servicebalans =
bytesbalans