Den Globala Ekonomin

advertisement
Den Globala Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Cecilia Hermansson
Nr 3 • 2009 03 10
Världsekonomin har lagt i backen –
vår globala prognos revideras ned
• Den kraftiga tillbakagången i världsekonomin under fjärde kvartalet ifjol ger oss
anledning att revidera ned BNP-tillväxten för innevarande år från 0,3 % i
januariprognosen till -0,4 %. För 2010 har BNP-tillväxten justerats ned från
2,5 % till 2,0 %.
• Under 2009 kommer den från finanssektorn krympande och deflatoriska kraften
som försvagar världsekonomin att väga över. Ekonomisk-politiska stimulanser
är en motkraft som kan mildra nedgången något, främst i USA och Kina, men
även i Europa. Samtidigt stiger budgetunderskottet som andel av BNP till
tvåsiffriga tal i USA, och också i Europa försämras de offentliga finanserna oroväckande snabbt. Deflationsoro kommer på sikt övergå i inflationsoro.
• Inte förrän 2011 bedömer vi att BNP-nivån i USA, EMU-området och Japan är
tillbaka på den toppnivå som noterades under 2008. Inte heller under 2010 sker
någon tydlig vändning, utan det handlar snarare om en stabilisering på en låg
produktionsnivå.
• Vad skulle åstadkomma en tydligare vändning under 2010? En mer resolut och
förtroendeingivande hantering av problemen i den finansiella sektorn på global
nivå anser vi vara avgörande för en starkare återhämtning – både för framtidstron och för hur effektiva de ekonomisk-politiska stimulanserna blir.
Kraftiga produktionsfall fjärde kvartalet ifjol
Det som startade som en finanskris i USA har
under hösten och vintern fått stora återverkningar
på industrin och den reala ekonomin världen över.
Kreditåtstramning, tilltagande protektionism och en
mörkare framtidstro bidrar till att dämpa efterfrågan
och till att världshandeln krymper.
Flera länder i Asien, t ex Japan och Sydkorea,
tappade mer än en femtedel av industriproduktionen i december jämfört med samma månad året
innan. För Japan har nedgången accelererat och i
januari var den årliga nedgången hela 30 %.
EMU-området har ett produktionsfall på ungefär en
åttondel, medan USA i december hade tappat en
tiondel – en andel som ökade till 13 % i januari. Att
många av länderna har liknande stora produktionsfall är ett bevis för hur integrerade i världsekonomin
länderna har blivit. Konjunkturen är betydligt mer
synkroniserad idag än tidigare.
Inköpschefsindex signalerar att nedgången i industrin har bromsats upp. Att index endast uppvisar
”små metkrokar” innebär samtidigt att industrin fortsatt befinner sig i ett bottenläge och att produktionsnivån nu skruvats ned till väsentligt lägre nivåer.
Kina har fortfarande inte uppvisat en minskad industriproduktion, men ökningstakten har avtagit.
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: [email protected] www.swedbank.se
Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 1588.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Den Globala Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 3 • 2009 03 10
Prognos över BNP-utveckling (årstakt)
i ett antal länder/regioner
Industriproduktion, årlig förändringstakt i december (%)
Kina
BNP-tillväxt ( %)
USA
USA
EMU-länder
varav:
EMU
Japan
-25
-20
-15
-10
-5
0
5
10
En världshandel som krymper medför, via ett lägre
kapacitetsutnyttjande, ett mindre investeringsbehov.
Framtidstron är svag, samtidigt som finanskrisen
försvårar finansieringen, vilket också minskar efterfrågan på insats- och investeringsvaror.
Januariprognos
2008 2009 2010
1.2 -1.6 1.0
Storbritannien
0.8
1.1
0.7
-0.6
1.1
0.8
-2.5
-3.0
-2.1
-2.4
-2.8
-3.0
0.3
0.3
0.6
0.4
-0.1
-0.2
0.9
1.3
0.9
-0.3
1.3
0.8
-2.0
-2.2
-1.6
-1.7
-2.0
-2.3
0.7
0.6
0.9
0.5
0.0
0.4
Japan
Kina
Indien
2.4
13.0
9.3
-0.2
9.0
5.3
-3.3
6.0
4.5
0.5
6.8
5.2
0.1
9.6
6.2
-2.1
6.8
5.5
0.2
7.4
6.0
Brasilien
Ryssland
5.4
8.1
5.3
6.0
1.8
-2.2
3.0
2.0
6.0
6.2
2.8
1.0
4.0
4.2
Global BNP
4.9
2.9
-0.4
2.0
3.1
0.3
2.5
Brasilien
Sydkorea
Marsprognos
2008 2009 2010
1.2 -2.0 0.7
2.6
2.6
2.1
1.4
3.7
3.0
Tyskland
Frankrike
Italien
Spanien
Tyskland
Sverige
2007
2.0
Sedan vår januariprognos har konjunkturbilden blivit
mörkare. Vi förutser inte längre att världsekonomin
växer i sin helhet under 2009, utan reviderar ned
BNP-tillväxten från 0,3 % till -0,4 %. Återhämtningen – som till stor del baseras på ekonomiskpolitiska stimulanser – fördröjs och kommer ytterst
svagt under loppet av 2010. Prognosen för nästa år
har reviderats ned från 2,5 % till 2,0 %. De mogna
ekonomierna har en svag tillväxt eller uppvisar
stagnation, medan BRIC-länderna växer under sin
potential men likväl kommer att svara för ca 80 %
av tillväxten.
Under det fjärde kvartalet sjönk BNP mer än väntat
i ett stort antal länder i Europa och Asien. Exportberoende länder har relativt stora fall i BNP. Även
hanteringen av lager har betydelse. I USA, t ex, har
lagren byggts upp, vilket kan leda till relativt stora
produktionsfall i år. I diagrammet nedan syns BNPutvecklingen i relation till samma period året innan,
men om det fjärde kvartalet jämförs med kvartalet
innan och räknas om till årstakt är nedgångarna än
mer markanta.
BNP-förlopp för USA, Japan och EMU-länderna i nivå
102.00
BNP-tillväxt (årstakt) i ett antal länder/regioner
USA
Japan
Euroland
101.00
1 5 .0
100.00
1 2 .5
99.00
K in a
98.00
1 0 .0
Procent
97.00
In d ie n
7 .5
96.00
S v e rig e
95.00
USA
5 .0
94.00
2 .5
93.00
Q3
0 .0
Q4
2007
T y s k la n d
Q1
Q2
Q3
2008
Q4
Q1
Q2
Q3
2009
Q4
Q1
Q2
Q3
Q4
2010
-2 .5
EMU
Japan
Det är således först under 2011 som BNP-nivån
överstiger den toppnivå som noterades under 2008.
Nedan beskriver vi två avgörande faktorer som
medverkar till att den globala prognosen nu revideras ned.
-5 .0
00
01
02
03
04
05
06
07
08
S o u rce : R e u te rs E c o W in
Om finanskrisen är den allvarligaste sedan börskraschen på Wall Street 1929, synes försvagningen
av den reala ekonomin vara den kraftigaste sedan
andra världskriget. För Japan, flera europeiska
länder och även USA är BNP-fallen nu betydligt
större än de vi såg i början av 2000-talet. Även
andra indikatorer – inköpschefsindex, förtroendeindikatorer, handelsdata och sysselsättningsstatistik
– visar att vi måste gå tillbaka flera decennier för att
hitta en jämförbar svag konjunktur.
• De kraftiga produktionsfallen fjärde kvartalet ger
ett statistiskt ”underhäng” till innevarande år,
vilket ger oss anledning att revidera ned BNPtillväxten främst för 2009. De svaga utfallen i
slutet av 2008 ger oss utökad information om
kraften och i viss mån också djupet i konjunkturnedgången. Främst har export- och investeringsutveckling påverkats negativt. Fordonsindustrin är särskilt utsatt.
2 (4)
Den Globala Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 3 • 2009 03 10
• Framtidstron har blivit än mörkare bland investerare, företag och hushåll. Ett svagt förtroende inverkar negativt på aktiviteten i den
reala ekonomin. Även börskurserna faller mer,
likaså huspriser i många länder. Oron stiger
också i samband de relativt stora svängningarna
på valutamarknaden, liksom tillståndet i många
finansiella företag. Arbetslösheten har stigit en
längre tid i USA och börjar också i allt högre
grad öka i Europa. Det blir även vanligare att
arbetstagare går med på att dela på arbetslösheten eller sänka sina löner. Hushållens konsumtion dämpas ytterligare.
obligationer och pengar trycks (elektroniskt) suddas
gränserna mellan penning- och finanspolitik ut.
Både centralbanker och regeringar brottas med den
volatilitet på finansmarknaderna som har sitt
ursprung i en stor osäkerhet om det ekonomiska
läget och tillståndet i den finansiella sektorn. I USA
har finansminister Geithner och centralbankschef
Bernanke tagit avstånd från nationaliseringar av
banker även om det endast handlar om att städa
upp i deras balansräkningar och sälja dem vidare.
Istället ska offentliga medel användas för att hålla
dessa banker under armarna. Finansminister
Geithners finansiella stabilitetsplan har inte ökat
förtroendet för att Federal Reserve och administrationen vet hur de ska lösa krisen. Här synes amerikanska myndigheter begå liknande misstag som
den japanska på1990-talet. Paradoxalt var det då
den dåvarande finansministern Larry Summers (och
numera rådgivare till Obama) som var mest kritisk
till att Japan inte tog tag i bankkrisen från grunden.
Positiva tillväxtkrafter för länder som importerar råvaror är lägre råvarupriser med åtföljande lägre
inflation. Den ekonomiska politiken har snarast blivit
än mer expansiv (inte minst i ord), men samtidigt
stiger osäkerheten kring vilken verkningsgraden
egentligen blir.
I ett antal länder med flytande valutor i Europa
(Storbritannien, Polen, Tjeckien och Sverige) synes
svagare växelkurser i handelsviktade termer kunna
ge en viss lättnad, medan andra – t ex Japan och
USA – istället ser sina valutor stärkas. Samtidigt
innebär den krympande världsmarknaden att nuvarande effekter av valutakursförändringarna är
relativt små. Istället riskerar stora valutafluktuationer skapa en allt större osäkerhet i företagens
affärsbeslut.
Finanspolitiska stimulanser – hur stora och
vilken verkan får de?
I USA förutser president Obama att BNP sjunker
med endast 1,2 % i år för att sedan uppvisa positiva
tillväxttal 2010 (+3,2 %) och ett genomsnitt på hela
4,3 % 2011-2013. Presidenten räknar optimistiskt
med att stimulanserna (789 miljarder USD) kommer
att få en rejält positiv effekt på tillväxten. Hans föreslagna budget skulle skapa ett budgetunderskott på
1800 miljarder USD 2009 (vilket motsvarar ca 13 %
av BNP) och på 1000 miljarder USD 2010 och
2011.
Räcker åtgärderna för finanssektorn?
Bank of England och ECB har sänkt sina styrräntor
med 1 respektive ½ procentenhet sedan början av
februari. I USA och Japan är i praktiken nollränta
redan ett faktum.
Samtidigt som det är positivt att målet är att få ned
underskottet till 2013, uppkommer osäkerhet kring
hur mycket som hushållen kommer att spara när de
redan nu vet att skatterna kan behöva höjas. Redan
nu (januari 2009) har hushållens sparkvot stigit till
5 %, från att före finanskrisen varit kring 0. Verkningsgraden är således osäker. Martin Feldstein,
chef för respekterade National Bureau of Economic
Research (NBER), menar att hushållens konsumtion sjunker med 500 miljarder USD i år och att
bygginvesteringarna minskar med 250 miljarder
USD. Således är stimulansen otillräcklig.
Styrräntor i ett antal länder (%)
7
6
UK
USA
Percent
5
E uroland
4
3
2
Sverige
1
0
IMF har i rapporten ”The Case for Global Fiscal
Stimulus” försökt att sammanställa hur stora stimulanserna är och vilken verkan de får. Strategin som
förordas är tre ”T” – ”timely, temorary and targeted”.
De största effekterna ger offentliga investeringar,
medan målinriktade transfereringar och lägre
inkomstskatter har en mindre effekt på BNP.
Japan
00
01
02
03
04
05
06
07
08
S ource: R euters E coW in
Utöver räntesänkningar använder främst Federal
Reserve och Bank of England kvantitativa lättnader
för att ytterligare stimulera ekonomierna. Eftersom
centralbankerna köper obligationer med längre löptider kommer likviditet ut i ekonomin. Köps stats-
3 (4)
Den Globala Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 3 • 2009 03 10
Annonserade finanspolitiska stimulanser
uppdelade på länder och typ av stimulans (% av BNP)
Budgetunderskott som andel av BNP (%)
Tyskland
1.2
1.0
USA
EMU
Japan
Totalt
EMU
Frankrike
Spanien
Storbritannien
-2
-4
0.8
-6
0.6
-8
0.4
2008
2009
2010
-10
0.2
0.0
Italien
0
1.4
-12
Skattesänkningar
Infrastruktur
Annat
Skattesänkningar
2009
Infrastruktur
Annat
2010
Slutsatser
Ovan framkommer av IMF:s beräkningar att stimulanserna i världen som helhet uppgår till 1,4 %
respektive 1,3 % av BNP för 2009 och 2010. USA
står för det största paketet på 1,9 % respektive
2,9 %. Det är i USA som stimulanserna fortsätter att
komma under 2010, medan stimulansen ger ett
negativt bidrag till tillväxten 2010 i andra regioner.
Därtill är stimulanserna mindre även 2009, förutom i
Kina där de är i samma omfattning som i USA.
Under 2009 tar den krympande och deflatoriska
kraften över i världsekonomin. Den stimulerande
kraften mildrar nedgången och kan så småningom
också ge tillväxtimpulser. Således kommer vändningen, även om vi nu förutser att den kommer att
skjutas längre fram in i 2010 och bli återhållsam.
Så länge de grundläggande problemen i den finansiella sektorn inte hanterats, såsom att finansiella
institutioner ges likviditetsstöd trots att de egentligen har solvensproblem, kommer finanskrisen att
ligga som en våt filt över den reala ekonomin.
Främst USA och Europa har ett stort ansvar för att
snabbt och resolut hantera krisen i den finansiella
sektorn. Vi följer därför G20-mötet i London den 2
april noga och hoppas att mötet för med sig i alla
fall en något mer globalt koordinerad och krisinriktad ekonomisk politik. Det skulle underlätta inte
bara för konjunkturen, utan också för den finansiella
sektorns återhämtning. Det skulle också minska
risken för att protektionismen på allvar biter sig fast.
Även om USA brottas med stora problem i den
finansiella sektorn och arbetslösheten stiger kraftigt,
förutser vi att BNP-tillväxten i USA blir något mindre
negativ där än i EMU-området. De finanspolitiska
stimulanserna bidrar till detta. Också i Europa stiger
nu budgetunderskotten som andel av BNP, om än
inte lika kraftigt som i USA. Storbritanniens underskott närmar sig dock 10 % av BNP nästa år. Europeiska regeringar är likväl mer försiktiga med att
skapa allt större underskott, vilket inte minst det pågående finansministermötet i EU visar. Europa har
redan större automatiska stabilisatorer och dessutom är sannolikt inslaget av s k Richardiansk ekvivalens större. Européer – i större utsträckning än
amerikaner – räknar antagligen med att växande
underskott nu innebär skattehöjningar i framtiden.
Därmed blir effekterna av stimulanser mindre positiva när hushållssparandet stiger och även
marknadsräntorna.
Swedbanks Ekonomiska sekretariat
105 34 Stockholm
tfn 08-5859 1028
[email protected]
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Cecilia Hermansson
Swedbanks Månadsbrev om den Globala Ekonomin ges ut som en service till våra kunder.
Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser,
som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller
fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller
bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även
på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall
kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel
eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev.
4 (4)
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards