Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Magnus Alvesson
Nr 1 • 2009 03 19
Negativa förväntningar förstärker konjunkturnedgången
• Den svenska konjunkturen vände ned snabbare än förväntat under det fjärde
kvartalet 2008 pådriven av fallande efterfrågan. De pessimistiska
förväntningarna om det kommande årets ekonomiska utveckling fördjupar
nedgången.
• Den privata sektorn anpassar sig snabbt till den vikande konjunkturen.
Hushållens konsumtion faller trots hyggliga disponibelinkomster och
företagen drar ner produktionskapacitet genom lagerminskningar, fallande
investeringar och ökade varsel.
• Konjunkturnedgången kommer att påskynda strukturomvandlingen i svenskt
näringsliv. Om i grunden solventa företag lyckas överleva och kompetensnivån i svensk arbetskraft anpassas, kan svensk ekonomi komma ur krisen
mer dynamiskt.
Det ekonomiska läget i Sverige har
försämrats
Den ekonomiska utvecklingen under fjärde kvartalet
2008 var betydligt mer negativ än förväntat. Värdet
av den samlade produktionen sjönk med 4,9 % jämfört med samma period 2007. I uppräknad årstakt
sjönk tillväxten med 9,6 %. Detta följer på en överraskande negativ omvärldsutveckling, och Sverige
som en exportberoende och öppen ekonomi kan
inte undgå att påverkas. Sammantaget beräknas
svensk ekonomi ha minskat med 0,2 % under 2008,
där främst lagernerdragningar och nettoexporten
bidrog negativt till tillväxten.
Real BNP-utvecklingen, uppdelad på olika komponenter
(årlig procentuellt BNP förändring, samt bidrag till tillväxten i
procent)
Olika komponenters bidrag till BNP-tillväxten
(procentenheter)
5.0
4.0
BNP (%)
3.0
2.0
Investeringar
Konsumtion
1.0
0.0
-1.0
Lager
Nettoexport
-2.0
2006
2007
2008
Källa: Statistiska Centralbyrån
7.0
5.0
Hushållens konsumtion
3.0
Privata investeringar
1.0
-1.0
Lager
-3.0
Nettoexport
BNP
08
08
08
07
07
08
4K
-
3K
-
2K
-
1K
-
4K
-
07
07
06
06
06
Källa: Statistiska Centralbyrån
3K
-
2K
-
1K
-
4K
-
3K
-
2K
-
1K
-
06
-5.0
Den markanta nedgången i produktionen drevs på
av fall både i den inhemska och externa efterfrågan.
Hushållens reala konsumtion föll under fjärde kvartalet med nästan 5 % uppräknad årstakt. Det var
främst konsumtion av kapitalvaror, t ex bilar, som
föll. Efterfrågefallet i omvärlden påverkade i hög
grad svensk produktion, och även där föll efterfrågan på varaktiga varor i synnerhet bilar, men
också på insatsvaror. Den offentliga sektorn (statens konsumtionsutgifter) förstärkte trenden med ett
motsvarande fall på drygt 1 %, medan de kommunala konsumtionsutgifterna steg.
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: [email protected] www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 1588.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 1 • 2009 03 19
Privat konsumtion och export av personbilar
(årlig procentuell volymförändring)
procentenheter. Dessutom signalerar näringslivet
ytterligare avsikter att reducera produktionskapaciteten:
30
20
Export av bilar
Konsumtion av varaktiga varor
• Privata investeringarna föll tillbaka under 4:e
kvartalet, och minskade med nästan 2 % jämfört
med en ökning på 6 % föregående år. Det var
framför allt bostadssektorn som minskade
(-15 %), men även investeringarna i tillverkningsindustrin avstannade i stort sett helt. Detta
följer på en period av relativt hög tillväxt av privata investeringar, och fallet under slutet av
2008 kommer med stor sannolikhet att fördjupas
under 2009. Till viss del kompenserade ökande
offentliga investeringar, i synnerhet de statliga
som steg med nästan 3 %.
10
0
-10
-20
-30
Konsumtion av bilar
-40
3K
-0
8
4K
-0
8
-0
8
-0
8
2K
1K
-0
7
-0
7
4K
3K
-0
7
-0
7
2K
1K
-0
6
-0
6
4K
3K
1K
2K
-0
6
-0
6
-50
Källa: Statistiska Centralbyrån.
Hushållens negativa förväntningar bidrar till den
ekonomiska nedgången. De disponibla inkomsterna
var i stort oförändrade under det sista kvartalet i fjol
då arbetslösheten ännu inte hade ökat, samtidigt
som boendekostnaderna minskade. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar dock att hushållens ekonomiska tillförsikt försvagats under fjolåret och detta påverkade sannolikt deras vilja till
större inköp. Det är inte osannolikt att det är rädslan
för arbetslöshet, och därmed osäkerhet om den
framtida inkomsten, som driver ner konsumtionen
av varaktiga varor. I synnerhet bilförsäljningen har
drabbats. Man kan inte utesluta en deflationstrend
där konsumenterna förväntar sig lägre framtida
priser och därför skjuter upp sina inköpsbeslut.
Sparkvoten, en indikator på hushållens ekonomiska
osäkerhet, ökade under 2008 till 11,9 % jämfört
med 9,1 % under 2007.
• Samtidigt drog företagen ner antalet arbetade
timmar efter en period av stadig uppgång. Trots
detta minskade arbetsproduktiviteten markant till
följd av att företagen minskade produktionen i
ännu högre grad.
• Slutligen sköt varslen på svensk arbetsmarknad
i höjden. Under 2008 varslades 95 000 personer, varav 60 % bara under 4:e kvartalet. Efter
en nedgång i januari, varslades igen 16 000 personer under februari.
Sammantaget ger detta bilden att hushållen och
företagen i hög takt försöker anpassa sig till en
snabbt vikande konjunktur.
Investeringar, varsel och antalet arbetade timmar
(årlig procentuell volymförändring)
Hushållens disponibla inkomst och förväntningar
Hushållens disponibla inkomst
11
25
44
(index)
9
20
5
10
3
5
1
60
40
0
20
-5
0
-10
-20
-15
14
4
-1
-6
Arbetade timmar
-0
7
-0
8
1K
4K
-0
7
-0
7
3K
2K
-0
6
-0
7
1K
4K
-0
6
3K
2K
1K
-0
6
-16
-0
6
-5
-0
8
Källor: Arbetsförmedlingen och Statistiska Centralbyrån.
4K
-0
8
3K
-0
8
2K
-0
8
1K
-0
7
-0
7
-0
7
-0
6
-0
7
4K
3K
2K
1K
4K
-0
6
3K
-0
6
2K
1K
-0
6
-3
-0
8
80
24
4K
100
34
7
15
-0
8
120
-0
8
140
54
('000, h-skala)
3K
(mikroindex, h-skala)
Varsel
Näringslivets investeringar
13
2K
Hushållens förväntningar
160
64
15
30
De ekonomiska förutsättningarna i Sverige att hantera krisen är relativt gynnsamma. För att möta lågkonjunkturen och motverka en inflation som understiger målet har Riksbanken kraftigt expanderat
penningpolitiken. Styrräntan har sedan september
sänkts med 325 baspunkter, och vi förutser ytterligare en sänkning i april, och att styrräntan då kommer att ligga på 0,5 %. Detta leder också till direkt
sänkta boendekostnader och ett stöd för hushållens
konsumtion, och minskade upplåningskostnader för
Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska Centralbyrån.
Även företagen reagerade snabbt på den negativa
ekonomiska utvecklingen. De valde under 4:e kvartalet att dra ner på produktionen i högre utsträckning än efterfrågefallet och det reflekterades i
lagerminskningar. Under det sista halvåret 2008
drog lagerminskningar ner tillväxttakten med 1,4
procentenheter, och under 4:e kvartalet med 1,8
2 (4)
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 1 • 2009 03 19
Kronans värde mot dollar och euro, samt den reala
växelkursen
hushåll och företag. Eftersom effekterna av räntesänkningar på konjunkturen normalt tar ca 1-2 år att
slå fullt igenom kommer penningpolitiken att ge stöd
åt konjunkturen ännu en tid.
12
5
10
9
8
5
Samtidigt som tecknen på en fördjupad ekonomisk
kris blir allt tydligare, kan svensk ekonomi på
många sätt gå stärkt ur krisen och utnyttja vändningen. Ur ett näringspolitiskt perspektiv är det
avgörande att solventa, och under normala förhållanden livskraftiga, företag inte går under p g a
likviditetsbrist. Likaså är det viktigt att hushållen får
möjlighet att överbrygga krisen utan att de privatekonomiska villkoren drastiskt försämras, med ökad
press på konsumtionen och bostadsmarknaden
som följd. Arbetsmarknadsstöd, men även låga
bostadsräntor, kommer att vara viktiga faktorer för
att hejda efterfrågefallet.
0
Intäkter
Budgetsaldo
-10
-0
8
4K
-0
8
3K
-0
8
2K
-0
8
1K
-0
7
-20
4K
-15
Svensk ekonomi efter krisen: Risker men
också möjligheter
10
-0
7
(årlig procentuell förändring, h-skala)
Källor: Riksbanken och Bank of International Settlements.
20
3K
-10
8
7
6
8
9
8
7
7
6
6
8
7
6
- 0 r-0 ul-0 kt- 0 n-0 r-0 ul-0 kt- 0 n- 0 r-0 ul-0 kt- 0 n- 0
j
j
j
o
ja
j a ap
o
j a ap
o
jan ap
30
-0
7
Reala växelkursen
4
Statskuld
2K
-5
6
Utgifter
-0
7
0
SEK/USD
7
Statens budget och statsskulden
(procent av BNP)
1K
SEK/EUR
11
Sverige går också in i lågkonjunkturen med starka
statsfinanser efter en period av budgetöverskott och
sjunkande statsskuld. Eftersom budgeten är konjunkturkänslig kommer en nedgång automatiskt att
stimulera ekonomin genom minskade skatter och
högre utgifter för arbetslöshetsersättningar och socialbidrag. Detta resulterade redan under förra året i
ett växande budgetunderskott för 4:e kvartalet med
sjunkande intäkter och stigande utgifter. Vi förväntar att budgetunderskottet för 2009 kan nå 2 % av
BNP, och för 2010 närma sig 3 % av BNP.
40
10
Källor: Ekonomistyrningsverket och Riksgälden.
Den flexibla växelkurspolitiken dämpar konjunkturfallet i Sverige. På kort sikt dominerar efterfrågefallet, både det inhemska och externa, men jämfört
med ekonomier inom euro-området fungerar försvagningen av den svenska kronan som en buffert i
nedgången. I februari hade värdet på den svenska
kronan minskat med drygt 40 % mot dollarn och
15 % mot euron sedan mitten av 2008. Den reala
effektiva växelkursen, som mäter svensk produktions konkurrenskraft, har minskat med 13 %. Detta
dämpar inte bara exportsektorns nedgång till följd
av det globala efterfrågefallet, utan gynnar även
produktion i Sverige som konkurrerar med import,
och viktiga tjänstesektorer som turism. De delar av
näringslivet som importerar en stor andel av sina
insatsvaror gynnas relativt sett mindre av kronfallet.
Riskerna med valutadeprecieringen, som ökad inflation, är på kort sikt små.
Samtidigt kommer krisen att skapa ett stort omvandlingstryck i svensk ekonomi. Svenskt näringsliv
framstår, i ett europeiskt perspektiv, som bland de
mest produktiva och flexibla. Samtidigt är det
sannolikt att en stor del av den produktion med
lägst förädlingsvärde inte kommer att återhämta sig
utan måste ersättas med framväxt av främst
tjänsteföretag. Detta kommer att ställa krav på att
höja och förändra svenska företags och svensk
arbetskrafts kompetens, men även på avreglering
av den offentliga sektorns verksamheter.
Magnus Alvesson
3 (4)
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 1 • 2009 03 19
Swedbanks Ekonomiska sekretariat
105 34 Stockholm
tfn 08-5859 1028
[email protected]
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Swedbanks Månadsbrev om den Svenska Ekonomin ges ut som en service till våra
kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av
analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet
eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet
eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut
även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare
skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av
eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev.
4 (4)
