Den Svenska Ekonomin

Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Magnus Alvesson
Nr 5 • 2009 11 27
Tillväxt – men betydligt lägre än förväntat
• Svensk ekonomi växte under tredje kvartalet med 0,2 %, jämfört med andra
kvartalet, vilket är betydligt under våra förväntningar. I synnerhet en svag utveckling av exporten, samtidigt som importen tilltog, bidrog negativt till tillväxten.
Hushållens konsumtion växte också långsammare än förväntat samtidigt som
investeringarna föll för sjätte kvartalet i rad.
• Med undantag för köp av bostad är många av de ekonomiska aktörerna ännu
avvaktande. Även om varslen föll tillbaka i oktober, skapas ännu få nya jobb.
Arbetslösheten sjönk något i oktober i absoluta tal, men många lämnar samtidigt arbetsmarknaden. Sysselsättningen minskar. Lågkonjunkturen påverkar
också konsumtionsmönstret, och alltfler spenderar mindre på icke-nödvändiga
varor. Näringslivets investeringsplaner fortsätter att revideras ned.
• En rad osäkerhetsfaktorer i den ekonomiska återhämtningen finns kvar. Tillväxtimpulser från den privata sektorn saknas ännu. Växande arbetslöshet och
små löneökningar framöver kan urholka konsumtionsbenägen hos konsumenterna medan det låga kapacitetsutnyttjandet i näringslivet talar för en
fördröjd effekt på investeringarna. Dessutom måste den expansiva ekonomiska
politiken fasas ut. I synnerhet internationellt är beroendet av stimulansåtgärder
betydande och stora skuldöverhäng riskerar att begränsa den privata sektorns
förmåga att ta över som drivkraft. Det pekar på att den ekonomiska rekylen kan
bli trög.
Svensk ekonomi fortsatte att växa under tredje
kvartalet 2009, och recessionen kan nu betraktas
som över. Dock var tillväxten under tredje kvartalet
en besvikelse, och rekylen efter de djupa fallen
under slutet av förra året och början av detta har
ännu inte kommit. Tillväxttakten är beräknad till
0,2 %, säsongsrensat, jämfört med andra kvartalet.
Motsvarande tillväxt under andra kvartalet var
0,3 %.
Det är främst utrikeshandeln som håller tillbaka tillväxten. Exporten minskar mer än förväntat samtidigt som importen tar fart. Man ser alltså ingen
betydande extern efterfrågeökning på svensk produktion. Hushållens konsumtion växer något men
ger inte någon större impuls till den ekonomiska
aktiviteten. Detta kompenseras till en viss del av
stigande offentliga utgifter, en effekt av den expansiva finanspolitiken. Även privata investeringar faller
tillbaka och fortsätter därmed den kräftgång som in-
leddes i slutet av förra året. Den ekonomiska dynamiken under de senaste två kvartalen är svag.
Samtidigt drivs en stor del av efterfrågan av de
stimulansåtgärder som lanserats runt om i världen,
och dessa måste fasas med början redan nästa år.
Bidrag till kvartalstillväxten
(säsongsrensat, procentenheter)
3.5
1.0
2.5
0.0
1.5
-1.0
0.5
-2.0
-0.5
-3.0
-1.5
-4.0
-2.5
Procent
Tillväxt – men utan momentum
-5.0
2008K1
2008K2
2008K3
2008K4
2009K1
2009K2
2009K3
Privat konsumtion
Offentlig konsumtion
Investeringar
Lager
Nettoexport
BNP (högerskala)
Källa: SCB
Den ekonomiska aktiviteten i Sverige är fortsatt
mycket låg. Jämfört med 2008 hade BNP minskat
med 5,0 % under tredje kvartalet. Det betyder att
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: [email protected] www.swedbank.se
Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 1588.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 5 • 2009 11 27
sumtion av livsmedel, hälso- och sjukvård steg med
1,8 % respektive 3,2 %. Transporter och fordon har
återhämtat sig något sedan slutet på förra året.
Antalet nyregistrerade bilar har ökat något under
september och oktober, även om nivåerna fortfarande ligger ca 30 % lägre än under motsvarande
period 2007.
utrymmet för expansion fortfarande är stort, och att
det är långt kvar innan tappet som skedde under
slutet av förra året kommer att hämtas in.
Ekonomisk aktivitet i Sverige, 2006-2009
(Bruttonationalprodukt i fasta priser, milj. kronor)
700000
690000
680000
Hushållens konsumtionsmönster
(Årlig real förändring, %)
670000
660000
650000
10
640000
5
0
620000
-5
m
ar
/0
6
ju
n/
06
se
p/
06
de
c/
06
m
ar
/0
7
ju
n/
07
se
p/
07
de
c/
07
m
ar
/0
8
ju
n/
08
se
p/
08
de
c/
08
m
ar
/0
9
ju
n/
09
se
p/
09
630000
-10
-15
Källa: SCB
-20
2008K1
Återhållsamhet präglar vändningen
2008K3
2008K4
2009K1
2009K2
2009K3
Livsmedel
Kläder och skor
Transporter och fordon
Restauranger, caféer och hotell
Hälso- och sjukvård
Trots att svensk ekonomi nu växer igen förefaller
många agera försiktigt. Konsumenterna står inför
risken att drabbas av arbetslöshet och långsamma
löneökningar. Företag möts fortfarande av en relativt svag omvärldsefterfrågan som är beroende av
offentliga stimulanspaket. Dessutom är överkapaciteten i produktionen fortfarande stor. Här följer en
kortfattad beskrivning av de senaste trenderna.
Källa: SCB
Överskottet från utrikeshandeln fortsatte att minska
i oktober. Det var främst exporten till EU-länderna
som föll medan minskningen till Asien var mer begränsad. Även värdet av importen sjunker om än i
mindre omfattning.
Arbetsmarknaden är alltjämt svag. Trots att arbetslöshetsnivån föll tillbaka i oktober till 8,1 % jämfört
med 8,3 % i september minskade arbetskraften i
större utsträckning. Antalet arbetslösa sjönk med
10 000 personer medan sysselsättningen minskade
med 20 000 personer. Tidigare arbetssökande avstod från att söka arbete, möjligen för att istället
börja studera eller helt enkelt för att svårigheten att
få ett jobb blivit alltför stor. Ungdomsarbetslösheten
fortsatte att öka i oktober till 25,7 %, eller med ca
6 000 personer. Sammantaget minskade antalet
arbetade timmar i ekonomin med 4,2 % jämfört med
samma period 2008.
Efter sommarens kraftiga kronförsvagning har nu
värdet på kronan igen börjat stiga. Det var i synnerhet turistnäringen som gynnades av den konkurrenskraftiga kronan, men kronfallet kan också ha
bidragit till att fallet i exporten dämpades och att importen fick svårare att konkurrera i Sverige. Under
hösten har kronans värde återigen stärkts, i synnerhet gentemot den amerikanska dollarn. Under tredje kvartalet var tillväxten i USA 0,7 % och euroområdet 0,4 % jämfört med kvartalet dessförinnan,
men den medföljande externa efterfrågeökningen
motverkas av att kronan mister en del av sin
konkurrenskraft.
Reala effektiva växelkurser, 2007 - 2009
(Index 2007=100)
110.0
105.0
100.0
95.0
90.0
85.0
80.0
75.0
70.0
ja
n/
0
m 7
ar
/0
7
m
aj
/0
7
ju
l/0
7
se
p/
07
no
v/
07
ja
n/
0
m 8
ar
/0
8
m
aj
/0
8
ju
l/0
8
se
p/
08
no
v/
08
ja
n/
0
m 9
ar
/0
9
m
aj
/0
9
ju
l/0
se 9
p/
09
Samtidigt bidrar den positiva disponibelinkomstutvecklingen till att konsumtionsnivån kan hållas
uppe. Låga räntor och sjunkande skatter gör att medianhushållet fortfarande har köpkraft, men hushållens konsumtion var i stort sett oförändrat i reala
termer jämfört med samma period förra året. Det
finns också en tendens att konsumtionsmönstret
förändras under lågkonjunkturen. Man har i andra
utvecklade ekonomier sett att konsumenter har sökt
sig till billigare alternativ och t ex minskat restaurangbesök. Även i Sverige ser man en tendens att
konsumenterna väljer bort icke-nödvändig konsumtion. Utgifterna för restaurangbesök minskade
under tredje kvartalet med 3 ½ % i reala termer
jämfört med samma period förra året, medan kon-
2008K2
Tyskland
Sverige
Källa: Bank of International Settlements
2 (3)
USA
Storbritannien
Den Svenska Ekonomin
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 5 • 2009 11 27
Utlåning till företag och hushåll
(Årlig förändring, %)
Samtidigt fortsätter pessimismen hos företag och
konsumenter att minska. Under oktober steg inköpschefsindex till 56,7 vilket indikerar expansion i
tillverkningsindustrin. Ocks hushållen ser mera positivt på sin egen ekonomi, medan företagen nästan
når upp till neutral nivå. Septemberstatistiken visar
dock att industrins orderingång från exportmarknaderna faller något medan hemmamarknaden är
oförändrad.
20
15
10
5
0
50
40
30
20
jan-08
jul-08
jan-09
Jul
Sep
Maj
Mar
Nov
2009
Jul
Sep
Maj
Mar
Nov
2008
Jul
Sep
Återhämtning – på svag grund
Trots att tillväxten nu är positiv finns det kvar en rad
osäkerhetsfaktorer för svensk ekonomi. Styrkan i
återhämtningen bland Sveriges handelspartners är
avgörande för exportsektorns utveckling, men globalt råder fortfarande stora obalanser mellan och
inom länder. Den inhemska efterfrågan påverkas
primärt av utvecklingen på arbetsmarknaden. Tillförsikten i svenskt näringsliv har vänt uppåt men i
många avseende styrs agerandet fortfarande av
försiktighet. Även omfattningen av stimulanspaketen, i Sverige men kanske ännu viktigare utomlands, kommer att påverka svensk ekonomisk aktivitet. Den offentliga sektorn har varit proaktiv i den
djupa konjunkturnedgången och sannolikt bidragit
till att bromsa fallet. De offentliga stimulanserna har
dock sina begränsningar och måste börja fasas ut
under nästa år. Då måste den privata sektorn
kunna ta över som motor för att tillväxten inte igen
ska falla tillbaka.
10
0
jul-07
Hushåll
Källa: SCB
70
60
Inköpschefsindex (högerskala)
Hushållens konfidensindikator
Maj
Företag (icke-finansiella)
Konfidensindikatorer och inköpschefsindex, januari 2007 –
oktober 2009 (nettotal)
40
30
20
10
0
-10
-20
-30
-40
jan-07
Mar
2007
-5
jul-09
Företagens konfidensindikator
Källor: Konjunkturinstitutet och SILF/Swedbank
Även industrins investeringsplaner fortsätter att
krympa. Jämfört med investeringsenkäten i maj,
visar oktobersiffrorna att industriföretagen drar ner
sina planer ytterligare för 2009. Minskningen fortsätter sedan under 2010. Detta påverkar också näringslivets lånebehov och utlåningen till företag
minskade under oktober. Hushållen däremot fortsatte att låna till sin bostadsfinansiering.
Magnus Alvesson
Swedbanks Ekonomiska sekretariat
105 34 Stockholm
tfn 08-5859 1028
[email protected]
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
Swedbanks Månadsbrev om den Globala Ekonomin ges ut som en service till våra kunder.
Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser,
som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller
fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller
bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även
på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall
kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel
eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev.
3 (3)