Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Jörgen Kennemar
Nr 2 • 2011 02 11
Råvarupriserna stiger på bred front när råvaruproduktionen sviktar
• Swedbanks totala Råvaruprisindex exklusive energi nådde i januari 2011 en
ny toppnivå, trots den kortvariga konjunkturåterhämtningen. Under de
senaste tolv månaderna har indexet stigit med 37,5 % räknat i dollar där
livsmedel och metaller svarar för de största prisökningarna.
• Förutom en växande global efterfrågan har utbudsförhållandena på flera
råvarumarknader stramats åt på grund av otillräcklig produktionskapacitet
och ogynnsamma väderförhållanden. Det gäller inte minst för koppar och
tenn men även utbudet på livsmedelråvaror begränsas när flera länder
bygger upp livsmedelslager för att motverka en ökad inhemsk inflation.
• En långvarig period med politisk osäkerhet i Mellanöstern ökar risken för att
dagens höga råoljepris kan bli bestående. Det kommer att öka trycket på
OPEC-länderna att höja oljeproduktionen även om oljelagren alltjämt är på
höga nivåer.
Swedbanks totala Råvaruprisindex i USD, 2005=100
250
T o ta l in d e x
L iv s m e d e l
225
T o ta lt e x k l e n e rg irå v a ro r
Index
200
175
150
125
M e ta lle r
100
75
05
06
07
08
09
10
K ä lla : S w e d b a n k
De globala råvarupriserna har tagit ytterligare
fart under 2011 efter fjolårets starka
återhämtning
då
Swedbanks
totala
råvaruprisindex steg med 22 % i dollar räknat.
Positiva konjunktursignaler både från USA och
i Europa samtidigt som expansionen i
tillväxtekonomierna fortsätter, driver upp
råvarupriserna på bred front. Den ökade
efterfrågan på råvaror sker samtidigt som
råvaruproduktionen har begränsats delvis på
grund av ogynnsamma väderförhållanden och
otillräcklig kapacitetsutbyggnad. Det har lett till
att lagerstockarna har krympt snabbare än
förväntat med risk för bristande tillgång för ett
antal råvaror. Det är ett tydligt omslag från
våren 2010 då risken för en svagare
omvärldskonjunktur präglade råvarumarknaden inte minst i samband med statsskuldskrisens framväxt i EMU-länderna.
I januari 2011 steg Swedbanks totala råvaruprisindex i dollar räknat med i genomsnitt 4,1%
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: [email protected] www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 2 • 2011 02 11
centralbankernas okonventionella stimulansåtgärder skapar en växande likviditet på de
globala finansmarknaderna där en större andel
av kapitalet har gått till råvarurelaterade
placeringar, vilket tenderar att driva upp
råvarupriserna ytterligare. EU vill därför skärpa
reglerna för råvaruhandeln.
jämfört med december förra året, vilket är
sjunde månaden i rad som indexet stiger.
Kronförstärkningen gentemot dollarn innebar
dock att råvaruprisuppgången blev mindre
omfattande, en ökning med 1,5 % vilket var en
tydlig inbromsning jämfört med december då
råvaruprisindexet ökade med 6 %. Även räknat
i euro blev den månatliga prisutvecklingen
mindre framträdande, en uppgång med knappt
3 % i januari jämfört med drygt 9 procents
prisökning i december och 5 % i november. På
årsbasis har råvarupriserna i eurotermer ökat
mer jämfört med andra valutaslag, såsom
dollar och svenska kronor, varför risken för en
högre framtida inflation i Eurozonen inte kan
bortses, vilket också ECB varnade i samband
med sitt senaste penningpolitiska beslut. Även
om de globala tillväxtutsikterna har förbättrats
kvarstår de statsfinansiella obalanserna både i
Europa och USA, vilket skulle kunna leda till en
förnyad oro på världens finansmarknader och
därmed minska riskaptiten för konjunkturkänsliga råvaror. Utvecklingen i den kinesiska
ekonomin och utformningen av landets
ekonomiska politik för att undvika en
överhettning är en annan riskfaktor som kan
leda till en ökad volalitilitet på de globala
råvarumarknaderna.
Livsmedelsråvaror är de råvaror som hade den
största prisökningen i januari, en uppgång med
5,7 % jämfört med månaden innan. Sedan
januari 2010 har indexet stigit med 32,2 % och
är därmed på en högre prisnivå jämfört med
den globala livsmedelskrisen under 2008. En
väsentligt lägre livsmedelsproduktion i flera
stora råvaruproducerande länder under
fjolårets andra halvår på grund av dåligt väder
driver upp priserna allt ifrån spannmål, socker,
kaffe och oljeväxter. Food and Agriculture
Organisation (FAO) beräknar att den globala
spannmålproduktionen sjönk med 2 % under
2010 där produktionen av vete föll kraftigast
med cirka 5 %. Livsmedelslagren har därför
sjunkit mer än förväntat men har ännu inte nått
de låga nivåer som rådde för drygt två år
sedan. Den minskade tillgången på livsmedel
har bidragit till att inflationen inte minst i de
fattiga länderna stiger i snabb takt. Samtidigt
pågår det i flera länder en betydande
lageruppbyggnad, inte minst på spannmål, för
att dämpa inflationstendenserna och minska
risken för inhemska sociala spänningar. Det
innebär dock att balansen mellan utbud och
efterfrågan på världsmarknaden försämras
vilket snarare leder till högre priser. Det krävs
således en betydande livsmedelsproduktionsökning under 2011 för att kunna möta den
växande globala efterfrågan och för att minska
risken för krympande livsmedelslager.
Den globala konjunkturåterhämtningen har på
kort tid dragit upp råvarupriserna på bred front
och i januari 2011 var Swedbanks
Råvaruprisindex exklusive energi på en högre
nivå än vid den föregående toppnivån
sommaren 2008. I euro har råvaruprisindexet
med råge överträffat prisnivåerna för två år
sedan då euron stod som starkast gentemot
dollarn. Historiskt brukar råvarupriserna nå sin
kulmen i slutet av en konjunkturcykel när
resursutnyttjandet i världsekonomin är som
högst. Det finns flera bakomliggande faktorer
till
den
snabba
råvaruprisuppgången.
Framväxten av nya snabbväxande ekonomier
och den pågående strukturomvandlingen
ställer ökade krav på ett växande utbud av
råvaror, inte minst när störningar i
råvaruproduktionen inträffar. För att trygga den
framtida råvaruförsörjningen kommer kraven
på
nyinvesteringar
och
produktivitetsförbättringar inom råvarusektorerna att öka. En
annan faktor är den ekonomiska politikens
utformning. Låga nominella räntor och
Spannmålspriser i dollar räknat, 2000=100
500
450
Vete
400
350
300
Spannmålsprodukter
250
200
150
100
Korn
50
jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan
05
06
07
08
09
10
11
Source: Reuters EcoWin
2 (5)
Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 2 • 2011 02 11
Råoljelager inom OECD-länderna, miljarder fat
Prisindexet för energiråvaror, kol och olja, steg
i dollartermer med 3,5 % i januari, vilket är en
något lägre prisökningstakt jämfört med i
december. Kol som har haft den snabbaste
prisökningen av energiråvarorna förväntas
stiga ytterligare de närmaste månaderna inte
minst på grund av omfattande översvämningar
i Australien som är en av världens största
kolproducenter. Vi bedömer att det kommer att
ta flera månader innan den australienska
kolproduktionen kan uppvisa full produktionskapacitet igen. Den politiska turbulensen i
Tunisien och Egypten med risk för
spridningseffekter
till
de
stora
oljeproducerande länderna i Mellanöstern driver
upp oljepriset från redan höga nivåer med risk
för att det kan äventyra den globala
konjunkturåterhämtningen. Det är dock inte
första gången som priset på olja stiger till följd
av politiska faktorer, vilket bland annat
inträffade under första och andra oljekrisen
eller i samband med Iraks intåg i Kuwait 1990.
Den osäkra politiska utvecklingen i Egypten
gäller främst risken för leveransstörningar i
Suezkanalen och den rörledning som förbinder
Röda havet och Medelhavet. Uppskattningsvis
är det drygt 2 miljoner fat per dag som
levereras från dessa två distributionskanaler
vilka utgör omkring 2,5 % av den globala
oljekonsumtionen. Denna viktiga passage
påverkar även andra transporter, vilket skulle
väsentligt höja transportkostnaderna om
fartygsleveranserna sker runt Sydafrikas
sydspets istället. Det finns även en risk att den
politiska turbulensen i Nordafrika kan sprida
sig till den Arabiska halvön med Saudiarabien i
spetsen, som dagligen producerar 8,5 miljoner
fat per dag. Det skulle få kännbara effekter på
det globala oljepriset. Men samtidigt förefaller
det mindre sannolikt att oljetillförseln från
denna oljerika region skulle påtagligt minska
inte minst eftersom oljan är alltjämt är en av de
viktigaste inkomstkällorna.
4.4
4.3
Barrel (billions)
4.2
4.1
4.0
3.9
3.8
3.7
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Source: Reuters EcoWin
Ett oljepris som i skrivande stund pendlar kring
100 dollar per fat är dock långt i från vår
genomsnittliga oljeprisprognos på 87 dollar för
i år. Förutom en ökad politisk oro i
Mellanöstern drivs oljepriset av en ökad global
efterfrågan på grund av en starkare
omvärldskonjunktur men också av en kall
vinter både i USA och i Europa. Den växande
oljeförbrukningen har lett till sjunkande
oljelager i OECD-länderna men är trots allt på
historiskt höga nivåer, vilket är en bidragande
förklaring till att OPEC-länderna inte förväntas
höja oljeproduktionen inom kort. Nästa
planerade möte är först i juni i år. De oljeproducerande länderna anser att oljeprisuppgången styrs mer av spekulation och
förväntningar än om ett bristande utbud på olja
varför en ökad oljeproduktion anses inte vara
nödvändig. Trycket på de oljeproducerande
länderna att höja produktionskvoterna kommer
dock att öka om oljepriset biter sig fast på
nuvarande nivåer vilket kan äventyra den
globala konjunkturåterhämtningen. Vi bedömer
att råoljepriset faller tillbaka från dagens höga
nivåer när väl den politiska situationen i
Egypten stabiliseras samtidigt som lagersituationen på oljemarknaden blir mer riktgivande på oljepriset. En längre period av
politisk oro i Mellanöstern skulle däremot leda
till ett väsentligt högre oljepris, sannolikt en bra
bit över 100 dollar per fat.
3 (5)
Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 2 • 2011 02 11
Prisutvecklingen på icke-järnmetaller i USD
60000
11000
USD
55000
Koppar, h-axel
10000
50000
9000
45000
8000
40000
7000
35000
6000
30000
5000
25000
4000
20000
USD
Nickel, v-axel
3000
15000
2000
Zink, h-axel
10000
1000
5000
0
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
Source: Reuters EcoWin
I januari steg Swedbanks prisindex för ickejärnmetaller med 4,6 % i dollar räknat jämfört
med december förra året. Det innebär att
prisnivån har stigit med 39 % under den
senaste tolv månadersperioden. Den största
procentuella ökningen på årsbasis svarade
nickel och koppar för medan priset på zink var
lägre
jämfört
med
i
januari
2010.
Prisutvecklingen på industrimetaller sker
samtidigt som utbudet på metaller har
begränsats inte minst på koppar och tenn där
det till och med förväntas uppstå bristsituation
under 2011. Det har inneburit att priset på
koppar för första gången är över 10 000 dollar
per ton och därmed 10 % högre jämfört med
föregående toppnivå under 2008. Vi bedömer
att det finns en prisökningspotential för
industrimetaller under 2011 men i en
avtagande
takt
när
den
globala
lageruppbyggnaden klingar av och den
kinesiska ekonomin växer i en måttligare takt.
Det tidigare starka investeringsintresset för
guld har börjat svalna av även om prisnivån
alltjämt är hög, drygt 1 300 USD per troy
ounce. I januari sjönk priset på guld med 2,2 %
vilket tyder på en ökad riskaptit på
finansmarknaden och förväntningar om en
fortsatt konjunkturåterhämtning. Denna bild
kan dock snabbt ändras inte minst om
inflationsoron
stiger
vilket
torde
öka
investeringsintresset för guld. Samtidigt råder
det alltjämt stora obalanser i världsekonomin
med betydande privata och offentliga
skuldberg vilket kan öka efterfrågan på guld
om den ekonomiska politiken fortsätter att vara
expansiv som på sikt kan leda till en högre
framtida inflation.
Jörgen Kennemar
4 (5)
Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Jörgen Kennemar
Nr 2 • 2012 02 11
Swedbanks Råvaruprisindex
Basår 2000
Totalt inkl energi
1 mån procent
12 mån procent
Totalt exkl energi
1 mån procent
12 mån procent
Industriråvaror
Swedbanks Råvaruprisindex
Basår 2000
i USD
11.2010
12.2010
1.2011
297.1
314.2
327.1
3.1
5.8
4.1
16.5
25.0
25.5
283.8
292.7
308.7
1.6
3.1
5.5
34.3
33.2
37.5
287.8
294.6
310.5
0.6
2.3
5.4
1 mån procent
12 mån procent
varav massa
1 mån procent
12 mån procent
37.6
35.4
39.0
956.9
949.8
949.0
-1.0
-0.7
-0.1
23.9
19.3
16.5
Icke-järnmetaller
264.0
275.6
288.3
1 mån procent
12 mån procent
varav koppar
1 mån procent
12 mån procent
varav aluminium
1 mån procent
12 mån procent
varav bly
1 mån procent
12 mån procent
varav zink
1 mån procent
12 mån procent
varav nickel
1 mån procent
12 mån procent
järnmalm och skrot
1 mån procent
12 mån procent
0.1
4.4
4.6
24.4
22.2
21.6
8469.1
9130.1
9563.7
2.1
7.8
4.7
26.9
31.1
29.5
2332.6
2347.4
2440.2
-0.6
0.6
4.0
19.7
7.8
9.1
2376.1
2404.9
2600.2
-0.1
1.2
8.1
2.9
3.5
9.8
2291.1
2272.7
2373.9
-3.4
-0.8
4.5
4.5
-3.9
-2.5
22905.5
24055.5
25609.4
-3.8
5.0
6.5
34.8
41.6
38.9
603.0
607.0
653.3
-0.4
0.7
7.6
75.0
73.4
86.6
Energiråvaror
303.0
323.8
335.2
1 mån procent
12 mån procent
varav kol
1 mån procent
12 mån procent
varav råolja
1 mån procent
12 mån procent
3.7
6.8
3.5
10.4
21.9
21.2
406.7
454.7
490.5
10.2
11.8
7.9
38.6
48.5
34.2
298.3
317.8
328.1
3.4
6.5
3.2
9.0
20.5
20.4
270.1
286.2
302.5
5.2
6.0
5.7
Livsmedel
1 mån procent
12 mån procent
varav kaffe
1 mån procent
12 mån procent
Swedbanks Ekonomiska sekretariat
105 34 Stockholm
tfn 08-5859 7740
[email protected]
www.swedbank.se
Ansvarig utgivare
Cecilia Hermansson, 08-5859 7720.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341
Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
23.4
26.1
32.2
173.9
183.8
196.8
7.6
5.7
7.1
45.3
47.0
55.1
Totalt inkl energi
1 mån procent
12 mån procent
Totalt exkl energi
1 mån procent
12 mån procent
Industriråvaror
i SEK
11.2010
12.2010
1.2011
220.3
233.6
237.1
5.4
6.1
1.5
14.8
19.7
17.2
210.4
217.6
223.8
3.9
3.4
2.8
32.3
27.6
28.4
213.3
219.0
225.1
2.9
2.6
2.8
1 mån procent
12 mån procent
varav massa
1 mån procent
12 mån procent
35.6
29.7
29.9
709.4
706.2
688.0
1.2
-0.5
-2.6
22.1
14.3
8.9
Icke-järnmetaller
195.7
204.9
209.0
1 mån procent
12 mån procent
varav koppar
1 mån procent
12 mån procent
varav aluminium
1 mån procent
12 mån procent
varav bly
1 mån procent
12 mån procent
varav zink
1 mån procent
12 mån procent
varav nickel
1 mån procent
12 mån procent
järnmalm och skrot
1 mån procent
12 mån procent
2.4
4.7
2.0
22.6
17.0
13.6
6278.2
6788.0
6933.7
4.4
8.1
2.1
25.0
25.6
21.0
1729.2
1745.2
1769.1
1.7
0.9
1.4
18.0
3.2
1.9
1761.4
1788.0
1885.1
2.1
1.5
5.4
1.5
-0.9
2.6
1698.4
1689.7
1721.1
-1.2
-0.5
1.9
3.0
-8.0
-8.9
16979.9
17884.7
18566.8
-1.6
5.3
3.8
32.9
35.6
29.8
447.0
451.3
473.6
1.9
1.0
5.0
72.5
66.1
74.3
Energiråvaror
224.6
240.7
243.0
1 mån procent
12 mån procent
varav kol
1 mån procent
12 mån procent
varav råolja
1 mån procent
12 mån procent
6.1
7.2
1.0
8.8
16.8
13.2
301.5
338.1
355.6
12.6
12.1
5.2
36.6
42.3
25.4
221.1
236.3
237.9
5.7
6.8
0.7
7.4
15.5
12.5
200.2
212.8
219.3
7.6
6.3
Livsmedel
1 mån procent
12 mån procent
varav kaffe
1 mån procent
12 mån procent
3.1
21.6
20.8
23.5
128.9
136.7
142.7
10.0
6.0
4.4
43.2
40.9
44.9
Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi
tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser,
som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller
fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller
bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även
på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall
kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel
eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev.
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: [email protected] www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
