Råvaror och Energi Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr 7 • 2009 08 18 Stigande råvarupriser i juli men uppgången vilar på bräcklig grund • Swedbanks Råvaruprisindex vände upp under juli i samband med stabiliseringen på de finansiella marknaderna och en svagare dollar. Totalt steg råvaruprisindexet med närmare 2 % jämfört med juni. Prisuppgången kommer främst via högre priser på industriråvaror såsom metaller och livsmedel. För energiråvaror (olja och kol) sjönk däremot priserna i genomsnitt för tredje månaden i rad. • Ett bristande utbud på massa och en snabbt växande efterfrågan från Asien driver upp priserna till rekordhöga nivåer. Vi bedömer att det höga massapriset kommer att stimulera till högre produktionsvolymer, varför priset på massa förväntas sjunka under de närmaste kvartalen. • Nedväxlingen i den kinesiska ekonomin och en svagare amerikansk konjunktur ökar risken för lägre råvarupriser under andra halvåret. Det gäller inte minst de konjunkturkänsliga industrimetallerna där Kina svarat för merparten av efterfrågeökningen under 2010. Ädelmetaller med guld i spetsen stärker sannolikt sin position som tillgångsplacering via det låga ränteläget och en ökad osäkerhet om styrkan i den globala konjunkturen. Swedbanks totala råvaruprisindex, USD 500 2000=100 450 400 Index 350 300 Energiråvaror 250 Råvaruprisindex totalt 200 Totalt exklusive energiråvaror 150 Livsmedel 100 50 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Källa: Swedbank Swedbanks totala Råvaruprisindex steg i juli med 1,9 % i dollartermer efter att ha sjunkit två månader i rad. Stabiliseringen på de finansiella marknaderna och en svagare dollar är bidragande faktorer till att nedgången i indexet upphörde. I kronor och i euro räknat föll däremot indexet med 2,6 % respektive 3,7 % mellan juni och juli. Råvaruprisindexet har stigit med i genomsnitt 40 % under årets sju första månader jämfört med motsvarande period förra året räknat i dollar. Uppgången drivs av en ökad global tillväxt inte minst i tillväxtekonomierna där råvaruanvändningen är hög, men även i OECD-länderna har behovet av råvaror ökat i samband med att konjunkturen har stärkts under första halvåret. En ökad produktion Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-mail: [email protected] www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 Råvaror och Energi Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning Nr 7 • 2009 08 18 verkningar både avseende den globala stålproduktionen, där Mittens Rike svarar för hälften av världens ståltillverkning, och användningen av järnmalm. Stålpriserna har redan börjat sjunka och förväntningar finns att de kommer att fortsätta att minska under de närmaste kvartalen. Detta har också satt press på järnmalmspriserna där spotpriset på järnmalm (järnhalt 62 %) har fallit med 33 % under de senaste tre månaderna. Vi bedömer att järnmalmspriserna, som från och med i år omförhandlas kvartalsvis mellan järnmalms- och stålproducenter, kommer att stiga betydligt måttligare eller till och med sjunka under de närmaste kvartalen om den globala efterfrågan blir svagare än förväntat. och en kraftig lageruppbyggnad efter fjolårets lagerneddragningar skapar en växande global efterfrågan på råvaror. Industrimetaller har haft den starkaste prisuppgången (58 %) under 2010 jämfört med fjolåret följt av energiråvaror (44 %). Livsmedelsråvaror uppvisade däremot den svagaste prisutvecklingen (4 %). OECD:s ledande indikatorer och råvarupriser 15.0 150 10.0 100 7.5 75 5.0 50 2.5 25 0.0 0 -2.5 -25 -5.0 -50 -7.5 -75 Råvarupriser, årstakt, h-axel -10.0 Lagerstockar för metaller -100 -12.5 1.0 -125 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 225000 200000 0.9 Source: Reuters EcoWin Nickel, h-axel 0.8 175000 150000 0.7 Ton (metric) (millions) Vår bedömning om en lägre global tillväxt under andra halvåret och för nästa år kommer att påverka prisbilden på råvaror framöver. OECD:s ledande konjunkturindikatorer och prisutvecklingen på råvaror signalerar en lägre prisökningstakt framöver. I USA varnar den amerikanska centralbanken för en svagare konjunktur de närmaste kvartalen, vilket har skapat förväntningar om att penningpolitiken kommer att bli mer expansiv framöver. Den kinesiska ekonomin förväntas också växa i en långsammare takt efter den kraftiga uppgången under första halvåret då BNP steg med över 10 % i årstakt. Vi bedömer att en svagare global konjunkturåterhämtning dämpar konsumtionsökningen på råvaror, inte minst i Kina som svarar för merparten av den globala efterfrågan på metaller och olja. 0.6 125000 Koppar 0.5 100000 Zink 0.4 75000 0.3 50000 0.2 25000 Ton (metric) %-förändr 125 OECD:s ledande indikatorer, v-axel %-förändring 12.5 0 0.1 Bly -25000 0.0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Source: Reuters EcoWin Priserna på konjunkturkänsliga industrimetaller ökade på bred front under juli. Sammantaget steg industrimetallerna, exklusive järnmalm, med 3,4 % räknat i dollar efter att ha sjunkit med närmare 20 % i genomsnitt under maj och juni. Bly- och zinkpriset steg kraftigast under förra månaden följt av koppar och aluminium. Nickel, som bland annat används i stålproduktionen, ökade med måttliga 0,7 %. Krympande lagerstockar tyder på att efterfrågan på industrimetaller är fortsatt uppåtriktad. Det gäller framför allt koppar som har sjunkit till de lägsta nivåerna sedan november 2009. Lagernivåerna på nickel sjunker likaså vilket dock kan förklaras av en lägre nickelproduktionsökning än en ökad konsumtionsanvändning av nickel. Aluminiumlagren har också börjat sjunka om än från höga nivåer. För bly och zink fortsätter lagernivåerna att stiga. Metallprisuppgången bromsas upp Den största prisuppgången i Råvaruprisindexet under juli svarade järnmalm och skrot för, med prisökningar på 15 % jämfört med juni. Järnmalmspriset har på kort tid nått rekordhöga nivåer, en fördubbling sedan årsskiftet. En kraftig produktionsökning av stål, inte minst i Kina, har bidragit till en ökad efterfrågan på järnmalm. Prognosen för prisutvecklingen på järnmalm under resten av 2010 är dock osäker. Signalerna om en svagare tillväxttakt i den kinesiska ekonomin har blivit fler. Industriproduktionen växer långsammare och inköpschefsindex har sjunkit fyra månader i rad och är för första gången på 16 månader nedanför tillväxtzonen (50strecket). Massapriset i dollar räknat steg med 0,9 % i juli och nådde därmed en ny rekordnivå. Jämfört med samma månad ifjol har priset ökat med drygt 50 %. Ett bristande utbud och en ökad asiatisk efterfrågan på massa driver upp priserna. Kina är idag den tredje största konsumenten av trä- och pappersprodukter efter Europa och Nord-Amerika. Den höga prisnivån bidrar emellertid till ett ökat incitament för att höja produktionsvolymen, vilket kommer att pressa tillbaka massapriset under senare delen av 2010. I Chile, som är världens största Inbromsningen i den kinesiska ekonomin är en följd av de åtstramningar som statsmakterna har genomfört under 2010 för att undvika överhettning i ekonomin. En svagare tillväxt i Kina kan få stora följd- 2 (4) Råvaror och Energi Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning Nr 7 • 2009 08 18 miljoner fat per dag under 2010 från tidigare 1,8 %. Det är framför allt den starka expansionen i Kina som bidrar till detta och som ensamt svarar för närmare hälften av den globala oljekonsumtionsökningen 2010. Nästa år förutses oljeanvändningen öka i en långsammare takt (1,5 %) när tillväxten i USA och flera asiatiska länder växlar ned. Risken finns dock att konsumtionsökningen kan bli än lägre om avmattningen i världskonjunkturen blir kraftigare än förväntat. En svagare global efterfrågan på olja kommer att ställa ökade krav på de oljeproducerande länderna att anpassa produktionsutvinningen. Oljemarknaden präglas alltjämt av ett överutbud trots att oljeförbrukningen har ökat snabbare än förväntat. Även om oljelagren sjönk i juli, är lagren alltjämt på en högre nivå jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren. Vi bedömer ett genomsnittligt oljepris på 78,50 USD för att stiga till 82 USD 2011. Det innebär att prisökningstakten på olja blir lägre än vad vi har prognosticerat tidigare. tillverkare av massa, förväntas produktionen öka igen efter jordbävningskatastrofen i vintras som slog ut en stor del av landets produktionskapacitet. I Kanada förutses flera produktionsenheter tas i drift de närmaste kvartalen. Osäkerhet om konjunkturen stärker efterfrågan på guld Stabiliseringen på de finansiella marknaderna och en minskad riskaversion bidrog till att prisuppgången på guld under maj och juni bröts. I juli föll guldpriset med drygt 3 % i genomsnitt men befinner sig alltjämt inom prisintervallet 1100-1200 USD per ounce. Jämfört med för ett år sedan har guldet stigit med 27 % vilket är något mer än vad gruppen basmetaller har uppvisat. En avgörande skillnad mellan de olika metallslagen är att guldet har haft en mindre volatil utveckling jämfört med industrimetallerna under de senaste två åren. Priset på guld och industrimetaller USA:s beslut om ett produktionsstopp i den mexikanska bukten förutses inte påverka utbudet av råolja i någon större omfattning. För amerikanska förhållande kan effekterna bli större eftersom 30 % av USA:s totala oljeproduktionen sker i mexikanska bukten. Landets import av olja kommer istället att öka för att tillfredsställa den amerikanska efterfrågan, vilket också kan förvärra det redan stora underskottet i handelsbalansen. 140 Guldpriset Jan 2008=100 130 120 110 INDEX 100 90 80 70 Industrimetaller 60 50 40 jan mar maj jul 08 sep nov jan mar maj jul 09 sep nov jan mar maj Torka driver upp livsmedelspriserna 10 Source: Reuters EcoWin Två år i rad med goda spannmålsskördar och en svag omvärldskonjunktur har pressat tillbaka priserna på spannmål. Så sent som i juni var prisnivåerna lägre jämfört med för ett år sedan. En omfattande torka i bland annat Ryssland och Ukraina har slagit ut en stor andel av veteproduktionen där, vilket har lett till en kraftig omsvängning i bedömningen om de framtida livsmedelspriserna. Spannmålspriserna, inte minst på vete har stigit påtagligt under juli månad, där priset har nått den högsta nivån sedan 2007/2008. Beslutet om att begränsa den ryska exporten av vete har skapat en ökad oro för en ny global livsmedelsbrist i likhet med åren 2007/2008 då livsmedelspriserna nådde rekordhöga nivåer samtidigt som lagernivåerna var låga. Vår bedömning om en svagare global konjunkturåterhämtning och kvarstående stora offentliga underskott med risk för negativa effekter på de finansiella marknaderna talar för en fortsatt stark efterfrågan på guld och därmed ett högt guldpris framöver. Investeringsintresset för guld har trendmässigt ökat på de globala finansmarknaderna under 2000-talet. Skulle en förnyad oro på de finansiella marknaderna uppstå inte minst avseende den statsfinansiella situationen i USA och Europa är det sannolikt med ett väsentligt högre guldpris. Oljekonsumtionsökningen dämpas nästa år Energiråvarorna, som väger tungt i råvaruprisindexet, sjönk för tredje månaden i rad. Trots att oljepriset i genomsnitt blev oförändrat under juli, minskade delindexet om än marginellt (-0,2 %) drivet av ett lägre kolpris (-2,6 %). Förloppsmässigt har dock oljepriset stärkts under perioden och i skrivande stund pendlar oljepriset kring 75-80 dollar per fat från knappt 70 dollar i slutet av maj. International Energy Agency (IEA) har skruvat upp den globala oljekonsumtionen med 2,2 % till 86,6 Skillnaden jämfört med livsmedelskrisen för två år sedan är att lagernivåerna för spannmål och andra livsmedel är väsentligt högre efter flera år med goda skördar och utvidgade produktionsarealer. Enligt amerikanska jordbruksdepartementet är lagerstockarna för spannmål på de högsta nivåerna på över sju år. En svagare global tillväxt och ett väsentligt lägre resursutnyttjande efter den djupa konjunkturnedgången 2009 minskar risken för 3 (4) Råvaror och Energi Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning Nr 7 • 2009 08 18 långvariga effekter på livsmedelspriserna. En del av produktionsfallet i Ryssland, Ukraina och Kazakstan kan kompenseras av goda skördar på andra håll i världen såsom i USA, Kanada, Argentina och Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 Totalt inkl energi 1 mån procent 12 mån procent Totalt exkl energi 1 mån procent 12 mån procent Industriråvaror Australien, vilket kan stabilisera priserna på spannmål under hösten och vintern. Jörgen Kennemar i USD Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 5.2010 6.2010 7.2010 263,2 259,9 264,8 -8,4 -1,3 1,9 33,3 14,8 22,3 242,6 239,2 256,3 -4,8 -1,4 7,1 39,2 31,2 38,6 253,6 247,0 265,1 -5,7 -2,6 7,3 1 mån procent 12 mån procent varav massa 1 mån procent 12 mån procent 54,6 42,5 47,5 945,8 969,4 978,6 3,1 2,5 0,9 61,6 59,3 53,4 Icke-järnmetaller 222,4 207,7 214,8 1 mån procent 12 mån procent varav koppar 1 mån procent 12 mån procent varav aluminium 1 mån procent 12 mån procent varav bly 1 mån procent 12 mån procent varav zink 1 mån procent 12 mån procent varav nickel 1 mån procent 12 mån procent järnmalm och skrot 1 mån procent 12 mån procent -12,2 -6,6 3,4 46,5 24,3 23,6 6863,9 6498,7 6734,6 -11,4 -5,3 3,6 50,1 29,6 29,1 2045,2 1931,0 1987,8 -11,7 -5,6 2,9 40,2 22,2 19,2 1892,8 1703,4 1836,4 -16,4 -10,0 7,8 31,5 1,7 9,4 1977,9 1742,5 1843,4 -16,4 -11,9 5,8 33,2 11,9 16,8 22164,3 19382,7 19512,8 -14,8 -12,5 0,7 75,3 29,3 22,1 570,9 571,5 658,0 0,8 0,1 15,1 72,0 70,4 92,1 Energiråvaror 272,4 269,0 268,6 1 mån procent 12 mån procent varav kol 1 mån procent 12 mån procent varav råolja 1 mån procent 12 mån procent -9,7 -1,2 -0,2 31,2 9,4 16,4 377,4 372,2 362,5 -0,1 -1,4 -2,6 56,0 40,1 31,3 267,6 264,3 264,3 -10,2 -1,2 0,0 29,8 7,9 15,6 204,5 212,4 225,8 -0,9 3,9 6,3 -2,5 -0,7 11,5 128,2 142,2 153,4 1,0 10,9 7,9 4,1 20,0 35,9 Livsmedel 1 mån procent 12 mån procent varav kaffe 1 mån procent 12 mån procent Swedbanks Ekonomiska sekretariat 105 34 Stockholm tfn 08-5859 7740 [email protected] www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Totalt inkl energi 1 mån procent 12 mån procent Totalt exkl energi 1 mån procent 12 mån procent Industriråvaror i SEK 5.2010 6.2010 7.2010 220,0 221,5 213,3 -2,0 0,6 -3,7 32,7 16,0 18,0 202,8 203,9 206,4 1,8 0,5 1,2 38,4 32,5 33,8 212,0 210,5 213,5 0,9 -0,7 1,4 1 mån procent 12 mån procent varav massa 1 mån procent 12 mån procent 53,8 44,0 42,3 790,6 826,1 788,2 10,3 4,5 -4,6 60,7 60,9 48,0 Icke-järnmetaller 185,9 177,0 173,0 -6,1 -4,8 -2,3 45,8 25,6 19,2 5737,3 5538,0 5424,3 -5,2 -3,5 -2,1 49,3 30,9 24,6 1709,5 1645,5 1601,0 -5,6 -3,7 -2,7 39,5 23,4 15,0 1582,1 1451,6 1479,1 -10,6 -8,3 1,9 30,8 2,7 5,6 1653,3 1484,9 1484,7 -10,6 -10,2 0,0 32,5 13,1 12,7 18526,5 16517,4 15716,3 -8,9 -10,8 -4,9 74,4 30,7 17,8 477,2 487,0 530,0 7,8 2,1 8,8 71,1 72,2 85,4 Energiråvaror 227,7 229,2 216,3 1 mån procent 12 mån procent varav kol 1 mån procent 12 mån procent varav råolja 1 mån procent 12 mån procent -3,4 0,7 -5,6 30,5 10,6 12,3 315,5 317,2 292,0 6,8 0,5 -7,9 55,2 41,5 26,7 223,7 225,2 212,9 -4,0 0,7 -5,5 29,2 9,0 11,6 170,9 181,0 181,8 6,0 5,9 0,5 -3,0 0,3 7,6 107,2 121,2 123,6 8,0 3,6 13,1 21,2 2,0 31,1 1 mån procent 12 mån procent varav koppar 1 mån procent 12 mån procent varav aluminium 1 mån procent 12 mån procent varav bly 1 mån procent 12 mån procent varav zink 1 mån procent 12 mån procent varav nickel 1 mån procent 12 mån procent järnmalm och skrot 1 mån procent 12 mån procent Livsmedel 1 mån procent 12 mån procent varav kaffe 1 mån procent 12 mån procent Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 4 (4)